Göteborgsregionens rådslagsprocess

(1)

Göteborgsregionens

rådslagsprocess

– en utvärdering

Göteborgsregionens kommunalförbund – maj 2009

(2)

2

GR har under våren 2009 via en praktikant från Förvaltningshögskolan i Göteborg genomfört en utvärdering av GR:s rådslagsprocess

(rådslag 1-4 som ägde rum under åren 2002-2008).

Utvärderingen presenterades den 8 maj 2009 för GR:s förbundsstyrelse. För innehållet i rapporten svarar författaren själv.

Författare: Olle Fredholm, GR

Handledare: Pia Arnesson, GR

Layout: Gunnel Lihmé, GR

E-post: olle.fredholm@gmail.com eller pia.arnesson@grkom.se Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) Box 5073 402 22 Göteborg Telefon 031 – 335 50 00

Innehållsförteckning

–

en

utvärdering

3 Vägen

till

rådslag

4 Rådslagsprocessen – en resumé

5 Utvärderingens

upplägg

8 Rådslag – ett sätt att öka delaktigheten

9 Ett ökat kommunalt samarbete

11 Inför

framtida

rådslag 13

Referenser

17

(3)

3 Introduktion

Göteborgsregionens

råd-slagsprocess – en utvärdering

G

öteborgsregionens kommunalförbund är ett samarbetsorgan för tretton kommuner i Västsverige och är av regeringen formellt utsett till regionplaneorgan. Historiskt har det gjorts tre regionplaner 1944, 1963 och 1982 och 2001 planerades för ytterligare en regionplan. Regionplanerna är inte juridiskt bindande för kommunerna. Detta har inneburit att planeringen ur ett regionalt perspektiv inte alltid uppfattats som om den får genomslag.

Istället för att genomföra en ny regionplan 2001 föddes idén om ett rådslag där syftet var att öka delaktigheten och skapa samsyn kring regionala sammanhang. Förhoppningen var att genom att öka den regionala vägledningen och förståelsen, skulle kommunerna långsik-tigt vandra från gemensam insikt till gemensam avsikt. I den politiska ledningsgruppen1_{var också avsikten inför den första rådslagsrundan att} kommunerna genom samverkan skulle gå från att vara reaktiva till att bli proaktiva och på så sätt kunna vara med och aktivt påverka exempel-vis statliga vägsatsningar och bostadsbyggande i regionen. GR skrev i inbjudan till det första rådslaget:

”Vår förhoppning är att det skall växa fram en så långt som möjligt gemensam insikt om det regionala samarbetets betydelse samt ett gemensamt förhållningssätt till övergripande planeringsfrågor och en samsyn om verktyg och arbetsmetoder”. (Ur Inbjudan till rådslag.)

Utvärderingen inleds med att beskriva Vägen till GR:s rådslag, där två alternativa arbetsmetoder kort presenteras. Efter detta sammanfattas de tidigare fyra rådslagsrundorna i Rådslagsprocessen – en resumé och därefter presenteras Utvärderingens upplägg. Slutligen presenteras studiens resultat i tre delar:

• Rådslag ett sätt att öka delaktigheten • Ett ökat kommunalt samarbete • Inför framtida rådslag

1_{De två första rådslagsrundorna initierades och leddes politiskt av Rådet för regional}

(4)

4 Vägen till rådslag

S

om beskrivs i inledningen har GR:s regionplaner inte alltid haft den genomslagskraft som GR hoppats på. När det ännu en gång var dags att göra en regionplan började man i en annan ända. Genom att komma ut och träffa fullmäktigeledamöterna i regionens olika kommunfullmäk-tige hoppades man få en större delaktighet och acceptans för de regio-nala frågorna.

GR hade även kunnat närma sig problematiken på andra sätt. I liknande processer har så kallade Medborgardialoger och Charettemetoder använts.

Medborgardialog som arbetsmetod används i situationer där det ﬁ nns

beslut om förändringar men där det samtidigt ﬁ nns en öppenhet för hur förändringen skall ske. Syftet är att inhämta medborgarnas idéer och visioner kring vad de vill göra. Metoden har bland annat använts i pla-neringsarbetet kring Södra Älvstranden i Göteborg där sex arbetsgrup-per med ”vanliga göteborgare” och exarbetsgrup-perter arbetade fram parallella stadsanalyser. Förslagen presenterades för allmänheten hösten 2005 och ställdes ut 2006. Efter ytterligare bearbetning av inkomna synpunkter från medborgare godkändes planprogrammet av kommunfullmäktige 2007.2

Charettemetoden är ett exempel på intressentdialog och förutsätter att

konfl ikter fi nns underbyggda inom alla samhällsbyggnadsprojekt. Varje projekt har vinnare och förlorare. I charetten försöker man få de berörda aktörerna att lämna sina intagna positioner och i stället fokusera på vad man vill uppnå. Parterna arbetar under en kortare period intensivt tillsammans och i bästa fall uppnås konsensus. Metoden har använts av Vägverket vid ett fl ertal dialoger mellan kommuner, trafi kverken och Länsstyrelsen.3

För att få en bredare förankring och en ökad delaktighet i kommunerna valde GR att ha en så kallad rådslagsprocess. Rådslag kan kategoriseras som en planerad och strukturerad dialog och samverkan mellan intres-senter inom ett geograﬁ skt område.4_{Rådslagsprocessen är relativt} lik charettemetoden. Den primära skillnaden mellan charettemetoden och rådslag i GR:s fall, är att förbundet fokuserar mer på likheter än skiljaktigheter. Till skillnad från t ex Vägverkets charetter deltar alla kommuner på samma premisser, detta eftersom GR-samarbetet bygger på frivillighet. I Göteborgsregionens rådslag var regionens kommunfull-mäktigeledamöter intressenterna. Rådslagen har varit en dialog politiker till politiker där förtroendevalda inom GR träffats på lika premisser. De frågeställningar som GR initialt ville ha svar på var för spretiga för medborgardialoger och eftersom det redan i Inbjudan till rådslag markerades att GR inte sökte ja- och nej-svar utan en konstruktiv dialog med jämbördiga parter, hade inte heller Charettemetoden lämpat sig. Med rådslagen ville GR öka delaktigheten ute i kommunerna och skapa samsyn kring regionala processer.

2 _{Alvstranden.com}

3 _{Vägverket (2006) Charette: samverkansarena för utveckling av städer och transportsystem} 4 _{Reiter 2004}

(5)

5 Rådslagsprocessen

– en resumé

I

denna del beskrivs rådslagen utifrån ofﬁ ciella GR dokument. Förfat-taren har med andra ord inte tagit ställning till de påståenden som ﬁ nns.

I rådslagen har de förtroendevalda i medlemskommunernas fullmäk-tigeförsamlingar diskuterat hur de vill att Göteborgsregionen skall utvecklas. Politiska representanter från GR5_{har besökt de} förtroende-valda i deras hemkommuner och fullmäktigepolitikerna har diskuterat vilka områden de vill se gemensamma satsningar inom. Först därefter har GR:s tjänstemän sammanställt resultaten. Rådslagen har präglats av en öppenhet i diskussionerna och även om fokus har legat på rådslagens sakfrågor har även andra frågor som fullmäktigeledamöterna sett som viktiga diskuterats.

Rådslagsrunda 1 genomfördes i de 13 medlemskommunerna

2002-2004 och pågick under 18 månader. Syftet med rådslaget var att förut-sättningslöst diskutera vilka politikområden som var viktiga att sam-verka kring. Kommunerna kom fram till sex olika områden som ansågs särskilt lämpade att utveckla samarbeten kring:

• Social struktur: Kommunernas möjligheter att minska segre -

gation och sociala klyftor.

• Fysisk struktur: Främst bostäder, infrastruktur och natur.

• Bostadsbyggande: Kommunerna diskuterade främst olika

upplåtelseformer och hur andelen hyresrätter i regionen

kunde ökas.

• Kollektivtraﬁ k: Under rådslaget konstaterades att kollektiv

traﬁ ken bör stärkas.

• Utbildning: Vikten av det livslånga lärandet. Tonvikten låg

på hur kommunerna kunde samarbeta kring vuxenutbild- ning.

• Regionförstoring: Skall regionen växa?

Rådslagsrunda 2 genomfördes under nio månader 2005. Fokus under

detta rådslag låg på hur kommunerna kan samverka. Mötet bekräftade i mångt och mycket det som sagts under den tidigare rådslagsrundan och resulterade i en ökad förståelse kring varför samverkan mellan kom-munerna är nödvändig. Bland kommunfullmäktigepolitikerna fanns ett starkt intresse för regional samverkan i regiongemensamma frågor, med förutsättning att det måste få ﬁ nnas acceptans för kommunernas olikhe-ter.

5_{I Rådslag 1 och 2 kom GR:s politiska representanter från Rådet för}

regional utveckling. I Rådslag 2-4 kom GR:s politiska representanter från GR:s förbundsstyrelse (presidium).

(6)

6

Utifrån det andra rådslaget kan det konstateras att GR bl.a. skall foku-sera på:

• Utveckla informations- och kunskapsutbytet kring den sociala

strukturen för ökad samverkan kring kraftfulla åtgärder.

• Medverka till att människor känner ökad delaktighet i

samhället – sysselsättning och integration är nyckelord.

• Skapa en politisk arena för att diskutera strategiska

bostadsfrågor.

• Planera nya bostadsområden i anslutning till beﬁ ntliga

kollektivtraﬁ kstråk.

• Bygga ut kollektivtraﬁ ken och skapa en attraktiv traﬁ kering.

• Utveckla den gemensamma vuxenutbildningsregionen via GR.

• Konkretisera vilka effekter regionförstoring kan få för

Göteborgsregionen.

Rådslagsrunda 3 genomfördes under tre månader 2006. Detta rådslag

utgick från Vision Västra Götaland – Det goda livet6_{. Rådslagsrundan} kretsade kring visionen i sin helhet med särskild tonvikt på hur regionen kan bidra till ”uthållig tillväxt som skapar resurser för alla”. Syftet med rådslaget var att lägga en stabil grund för det fortsatta regionala samarbetet. Rådslaget resulterade i dokumentet Uthållig tillväxt – Mål

och strategier med fokus på hållbar regional struktur. I dokumentet

slås fast att GR skall arbeta för att stimulera en fortsatt befolkningstill-växt och samtidigt ta vara på de möjligheter en regionförstoring ger. Detta genom att:

• Stärka de kvalitéer som gör att vi vill bo, leva och verka i

Göteborgsregionen.

• Skapa en stark och långsiktigt hållbar regional struktur som

utgår från storstadsområdets möjligheter.

• Utveckla en långsiktigt hållbar infrastruktur som utgår från

storstadsområdets möjligheter.

• Fördjupa samarbetet ytterligare mellan GR:s aktörer.

Rådslagsrunda 4 som genomfördes under två månader 2008 tog upp

frågor om hur regionen långsiktigt kan säkerställa en hållbar regional struktur. Rådslaget kretsade kring hur kommunerna kan nå målen för uthållig tillväxt och vad en överenskommelse kring detta skulle kunna tänkas omfatta. Samtidigt diskuterades det hur ett gemensamt ansvar kunde tas för K20207_{och hur kommunerna skulle kunna nå målen i} ”Uthållig tillväxt”. Rådslaget har resulterat i dokumentet Strukturbild

för Göteborgsregionen – En överenskommelse om att gemensamt ta ansvar för att den regionala strukturen är långsiktigt hållbar.

Doku-mentet utgör vägledning för GR kommunernas regionala arbete.

6 _{Vision Västra Götaland är plattformen för arbetet att stärka Västra Götaland som en attraktiv}

region att bo och verka i. Visionen är framtagen av Västra Götalandsregionen.

(7)

7

Strukturbilden fokuserar främst på:

• Kärnan, som utgör de centrala delarna av Göteborg som är

lätta att nå från hela Göteborgsregionen.

• Det sammanhängande stadsområdet, området som utgörs

av den del av Göteborgs tätort, samt delar av Mölndal och Partille som har en god lokal kollektivtraﬁ k.

• Huvudstråken, som formas av den struktur som bildas när

Västlänken8_{samt pendel- och regiontågstraﬁ ken är utbyggd}

mot Uddevalla, Trollhättan, Alingsås/Skövde, Borås och Var- berg. I stråken ﬁ nns dessutom det överordnande vägtraﬁ k -systemet (E6, E45, E20 och RV 40).

• Kustzonen, som omfattar det kustnära området av fastlandet,

Göteborgs södra och norra skärgård samt Tjörn.

• De gröna kilarna, som utgörs av de större sammanhängande

skogs- och jordburkslandskap som når djupt in mot det

sammanhängande stadsområdet.

• Göta älv, som i hög grad är strukturerande, genom bland an -

nat sin barriäreffekt och utgör därför ett särskilt element i strukturbilden.

Nytt för rådslag fyra var att förtroendevalda från GR:s presidium åkte ut och återkopplade rådslagsresultaten i medlemskommunernas fullmäk-tige.

8_{Förslag till tågtunnel under Göteborg.}

Sammanfattning

Än så länge har det varit fyra rådslagsomgångar där de två första handlade om övergripande frågor och där de två senaste handlade om samsyn kring mer speciﬁ ka frågor. De två senaste rådslagen har även resulterat i två styrdokument; Uthållig tillväxt – Mål och

stra-tegier med fokus på hållbar regional struktur och Strukturbild för Göteborgsregionen – En överenskommelse om att vi tar gemen-samt ansvar för att den regionala strukturen är långsiktigt håll-bar, som antagits, respektive godkänts av GR:s förbundsstyrelse.

Rådslagsprocessen har utvecklats från en öppen diskussion om vad som är viktigt att samarbeta kring till att under de senaste två råd-slagen diskutera hur kommunerna ska kunna ta gemensamt ansvar för att uppfylla samverkansvisionerna. Tidsperioden, som rådslagen genomförts under, har i takt med att arbetsformen etablerats kun-nat snabbas upp och tidsperioden har krympt från 18 månader för den första rådslagsomgången till 2 månader för den senaste.

(8)

8 Utvärderingens upplägg

N

är kommunernas förtroendevalda och tjänstemän har kommenterat rådslagen har de generellt varit positiva. Inför framtida rådslag har det varit önskvärt att ta reda på hur rådslagsprocessen upplevts i kommunerna. Under våren 2009 har därför en praktikant från Förvaltningshögskolan i Göteborg genomfört en utvärdering där det primära syftet har va-rit att ta reda på om och på vilka sätt rådslagen har inﬂ uerat arbetet ute i kommunerna. Har rådslagen upplevts som effektiva och vilka förväntningar ﬁ nns på framtida rådslag?

Studiens empiriska material utgörs primärt av samtalsintervjuer. Intervjuerna har använts för att beskriva deltagarnas uppfattningar om rådslagen som process. Intervjuerna har också använts för att ta reda på och beskriva inofﬁ ciella kontakter över kommungränserna och hur spridningen av resultaten från rådslagen till icke deltagande tjänstemän och politi-ker gått till.

De intervjuade har alla den gemensamma nämnaren att de på ett eller annat sätt deltagit i rådslagen antingen som tjänstemän eller som förtroendevalda. Verksamma i samtliga medlemskommuner har intervjuats. Detta för att beskriva hur processen förädlades från frö till färdigt rådslag.

De intervjuade kan kategoriseras i tre olika grupper; GR:s presidium, kommunfullmäkti-geledamöter och kommunala tjänstemän. Totalt har tjugosex personer intervjuats. Infor-manterna kommer från samtliga GR-kommuner. GR:s presidium har intervjuats för att belysa den politiska processen. Den viktigaste informationskällan till utvärderingen har varit de förtroendevalda i GR:s medlemskommuner. Även tjänstemannaperspektivet har speglats i utvärderingen.

26 personer har intervjuats:

• Samtliga fyra förtroendevalda i GR:s presidium • Fjorton kommunfullmäktigeledamöter

• Åtta kommunala tjänstemän Resultatkapitlet är indelat i tre delar:

• Rådslag, ett sätt att öka delaktigheten

Här redogörs för hur GR har lyckats med att öka delaktigheten i regionala frågor. • Ett ökat kommunalt samarbete

I denna del redogörs för hur det kommunala samarbetet påverkats av rådslagen och även för hur GR kommunerna använder resultaten från rådslagen.

• Inför framtida rådslag

I denna del redogörs det för hur de intervjuade vill att rådslagsprocessen som arbetsmetod skall utvecklas.

Analysmodell

Utvärderingen har analyserats utifrån följande analysmodell:

Delaktighet före rådslagen Delaktighet efter rådslagen Regional effektivitet före rådslagen Regional effektivitet efter rådslagen

Rådslagen som process nu Rådslagen som process i framtiden

(9)

9 Rådslag

– ett sätt att öka delaktigheten

S

om det beskrivits tidigare var ett syfte med GR:s rådslag att öka delaktigheten och för-ståelsen för regionala samband bland politiker och tjänstemän. Genom att besöka kom-munernas fullmäktigemöten hoppades man kunna föra en dialog kring regionala frågor i kommunen på deras villkor.

”Vi ville att det skulle bli mer förankring och delaktighet ute i medlemskommunerna. Från början var GR känt av oss närmast sörjande, bland kommunstyrelserna och högre tjäns-temän. I övrigt var GR inte känt bland politikerna i kommunerna och för att göra GR mer känt bland alla politiker tänkte vi åka runt till alla medlemskommunerna och ha dessa rådslag i respektive fullmäktigeförsamlingar så att många som möjligt skall ha möjlighet att få dels informationen och också delta i diskussioner och debatter om GR och GR:s utveckling överhuvudtaget.”

Detta är också något som de ﬂ esta av de intervjuade tycker att man lyckats med.

”Det har varit en positiv upplevelse. Jag tror att fullmäktige uppskattar arbetsformen väldigt mycket. Man har fått vara med och diskutera processen i ett tidigt skede.”

Rådslagen har överlag varit upplagda på samma sätt oavsett kommun. I regel har de varit förlagda i samband med ett ordinarie fullmäktigemöte. Med en inledande föredragning (av GR-politiker eller tjänstemän) lades grunden för kvällens ”tema”. Därefter delades fullmäktigeledamöterna in i partiöverskridande grupper, som var bestämda på förhand och diskussionen kom igång. Under gruppdiskussionen gick representanter från GR runt bland grupperna, GR:s politiker deltog i diskussionen och GR:s tjänstemän lyssnade och svarade på rena faktafrågor. Efter detta återsamlades man och en representant från varje grupp presenterade dess huvudresultat. Resultaten från de olika kommunernas rådslag samman-ställdes därefter till ett rådslagsdokument.

De ﬂ esta upplever rådslagsprocessen som mycket positiv. Det har uppskattats att diskus-sionerna förts i mindre grupper med representanter från olika partier. En majoritet av de förtroendevalda lämnade sina traditionella fullmäktigeroller och såg sig istället som repre-sentanter för kommunen. En fullmäktigeordförande uttrycker sig:

”Resultatet var inte ett politiskt manifest utan istället ett kommunalt manifest med kom-munens tvärpolitiska åsikt. … vi låste inte in oss i politiska sandlådor utan den generella åsikten var att detta gör vi tillsammans för kommunens framtid och kommunens bästa.”

En av de intervjuade personerna såg inte samstämmigheten som fanns på rådslagen som positiv. Informanten menade att bristen på politiska markeringar och strävan efter att enas partiövergripande var rådslagens ”akilleshäl”.

”Man upplevde att rådslagen var en samtalsklubb med människor som satt och tyckte till. Rådslagen skall vara ett politiskt forum och där det ﬁ nns skiljaktigheter skall detta också framgå, men det gjorde det inte. Det fanns ingen politisk diskussion.”

Intervju 2

Intervju 7

Intervju 18

(10)

10

Samtidigt framhöll en annan av de intervjuade de politiska markeringarna som det mest negativa med rådslagen. Detta hämmade diskussionen och istället för att fokusera på överskridande regionala frågor, kom fokus på ideologiska frågor. Den intervjuade betonar därför vikten av att aktivt välja ut en lämplig ordförande till varje diskussionsgrupp på råd-slagen.

”De som var mest aktiva i vår grupp var moderaten och socialdemokraten. De kom in i en ideologisk diskussion som vi andra inte upplevde hörde hemma på rådslaget. Resultatet blev att vi andra backade.”

Majoriteten såg inte de frågor som rådslaget diskuterade som politiskt kontroversiella. Genom att rådslagen fokuserade på likheter istället för skiljaktigheter, undveks partipolitik i frågor som av de ﬂ esta inte sågs som politiska.

”Det är alltid bra att prata över partigränserna, dels minskar polariseringen, dels mins-kar politiseringen, i frågor som kanske inte behöver vara politiska.”

Generellt ser de intervjuade rådslagen som en positiv upplevelse där de förtroendevalda fått träffas, vädra sina åsikter och tycka till i ett tidigt skede. Många av de intervjuade har beskrivit samarbetet som GR lyckats få till genom rådslagen som unikt.

”Många runt omkring i Sverige är väldigt avundsjuka på att vi har lyckats ha de här nära samarbetena.”

I och med att fritidspolitikerna fått vara med och tycka till i de regionala frågorna anser också de fl esta att deras delaktighet och förståelse för kommunöverskridande frågor ökat. De fl esta är däremot osäkra på om den ökade delaktigheten enbart beror på rådslagen eller om det har att göra med andra parallella processer. Inom GR fi nns en rad olika nätverk där politiker och tjänstemän samverkar. Det unika för rådslagen är att de primärt är riktade till fullmäktigeledamöterna. Något sådant forum har GR inte haft tidigare.

”Jag vet inte hur mycket rådslagen inverkat på det här, men när man sitter med sina kol-legor inom sitt parti, då är vi väldigt regionala. … det regionala har blivit en trend. Varje kommun kan inte sitta hemma på sin kammare och planera själv. Man måste vidga sina vyer. Jag vet inte hur stor inverkan rådslagen haft på detta men de har fått upp mitt fokus på de regionala frågorna.”

En tjänsteman som varit med sedan det första rådslaget konstaterar;

”Det som hänt i kommunfullmäktige är att samtalsklimatet och kunskapsnivån har höjts. Jag tror att rådslagen varit en bidragande orsak till detta.”

Värt att notera är att även om kunskapsnivån kring GR:s frågor höjts har det under vissa av intervjuerna med fritidspolitiker framkommit att de inte riktigt vet skillnaden mellan GR:s och Västra Götalandsregionens frågor.

Intervju 21

Intervju 16

Intervju 26

Intervju 21

Intervju 2

Slutsatser

• Rådslagen har bidragit till en ökad delaktighet i regionala frågor bland kommunfullsmäktigeledamöterna.

• Rådslagen har bidragit till en ökad kunskap kring regionala frågor i kommunerna. • En brist som framkommit är att vissa av de förtroendevalda inte vetat skillnaden mellan GR:s och VGR:s frågor

(11)

11 Ett ökat kommunalt

samarbete

U

tifrån intervjuerna kan det konstateras att de ﬂ esta anser att det regionala samarbetet har ökat. Detta var ett av syftena med rådslagen. De förtroendevalda och tjänstemän-nen har insett vikten av interkommunal samverkan.

”Det har slagit mig att man idag tänker mer regionalt än när jag började. Det har blivit en stor skillnad. Den viktigaste frågan för Stenungsund är nu hur man får traﬁ kﬂ ödet att funka i Tingstadsmotet. Idag ser man problemen utanför sin egen kommungräns. Det har varit svårt tidigare.”

Några av utvärderingens informanter menar att det regionala samarbetet är begränsat. En av de intervjuade anser att samarbetet endast kretsar runt Västlänken, en annan menar att de regionala frågorna blommar upp under rådslagen för att därefter ligga i dvala till nästa rådslag.

”Normalt tar vi upp sådana remisser som är från andra kommuner som skall bygga ut något vid vår kommungräns. Annars är det ingen direkt diskussion kring frågor som inte rör ens egen kommun.”

Värt att notera är att de som anser att det regionala samarbetet inte ökat är i minoritet. Endast tre av de intervjuade anser att så är fallet. Ingen av de intervjuade är negativ till mellankommunalt samarbete. Givetvis skiljer sig frågorna åt som de intervjuade vill ha samarbete kring. Att samverkan på infrastrukturområdet är nödvändigt är alla överens om. Viljan att samarbeta verkar ha ökat med tiden.

”Något hände på det tredje rådslaget. Från att fullmäktigeledamöterna från början varit väldigt protektionistiska och sett till Lilla Edets bästa insåg de förtroendevalda vikten av Göteborg, kärnan. Vi är beroende av kärnan för att lyckas i Lilla Edet. Det har varit en process där politiken mognat och det har varit bra.”

Om det ökade regionala samarbetet beror på rådslagen råder det delade meningar om. De fl esta är överens om att rådslagen ihop med de politiker- och tjänstemannanätverk som fi nns i regionen medverkat till ett ökat samarbete över kommungränserna. Samtidigt me-nar fl era av politikerna att trenden i samhället går mot ökad samverkan.

”Om du tar den här serien med rådslag så vet man ju inte vad som är hönan och vad som är ägget. Rådslagen och processen kring rådslagen har satt sina spår. Samtidigt har det pågått ett intensivt arbete inom GR som många politiker och tjänstemän också är engage-rade i. Alla dessa händelser bidrar tillsammans till den regionala processen.”

Intervju 4

Intervju 17

Intervju 8

(12)

12 Hur används resultaten från rådslagen?

Göteborgsregionens förbundsstyrelse har antagit, respektive godkänt de båda dokumen-ten Uthållig tillväxt och Strukturbild för Göteborgsregionen som arbetats fram under de två senaste rådslagen. Tanken har varit att kommunerna skall arbeta för att uppfylla de mål och strategier som ﬁ nns i dokumenten. För att klara att uppfylla målen och strate-gierna, krävs att idéerna och visionerna som arbetats fram går från idé till handling. Det krävs att både förtroendevalda och tjänstemän tar gemensamt ansvar för det regionala arbetet.

Att tjänstemännen skall arbeta efter de förtroendevaldas intentioner kan ses som själv-klart. Några av dem som intervjuats anser att detta inte alltid är fallet. I ett fall menar en politiker att deras kommunala bostadsförsörjningsprogram är en ”blåkopia” av exploatö-rernas önskemål och att kommunen inte tar hänsyn till Uthållig tillväxt och Strukturbild för Göteborgsregionen. I ett annat fall hävdar en tjänsteman att dokumenten förmodligen betyder väldigt mycket i den politiska processen men att det inte är något som tjänstemän överhuvudtaget märker av i vardagen. De ﬂ esta informanterna, såväl förtroendevalda som tjänstemän, känner dock till dokumenten och anser att de jobbar efter dokumentens intentioner.

”I verksamhetsplaner och liknande arbetas dokumenten in mer och mer. När vi presente-rar saker så plockar vi in strukturbilder och liknande för att visa att vi tar avstamp i den regionala planen. Det tycker vi är väldigt framgångsrikt.”

En majoritet anser att resultaten från rådslagen har spridits även till tjänstemän och politiker som inte deltagit på själva rådslagen. Kommunikationen har skett dels internt i partigrupper men också från tjänsteman till tjänsteman. Resultaten från det senaste rådslaget har även spridits genom att politiker från GR varit ute i kommunerna och aktivt återkopplat rådslagsresultatet i kommunfullmäktige, på så sätt har de förtroendevalda som inte deltagit på rådslaget kunnat ta del av resultatet.

”Jag skulle hävda att kunskapen om GR har ökat dramatiskt och spridit sig i vidare cirklar. Från början var GR knappast känt mer än i kommunstyrelsen och ganska dåligt även där. Nu är GR känt i hela fullmäktige. … sakerna som vi diskuterar i GR, dyker upp i det löpande arbetet i kommunen. Man talar om kärnan och man talar om stråk. GR:s dokument blir verktyg i det vanliga arbetet. De används när tjänstemännen skriver tjäns-teutlåtanden. Man kopplar till K2020, tillväxtstrategin och till stråkbegreppen. ”

Utifrån denna utvärdering kan rådslagsprocessen betraktas som en framgång. Informan-terna talar om den kraft som skapas när tretton kommuner går ihop och säger att detta vill vi, och detta vill vi tillsammans.

”Det är ju en enorm styrka att en process genomförs på tretton ställen och med likartade förutsättningar och att processen inte bara är en gång utan att den har kontinuitet. … det är en styrka med en sån här arbetsform tycker jag.”

Slutsatser

• Det mellankommunala samarbetet har ökat, dels inom GR som helhet, dels mellan enskilda medlemskommuner.

• De båda dokumenten Uthållig tillväxt och Strukturbild för Göteborgsregionen används allt mer i det kommunala arbetet.

• De intervjuade upplever att kommunerna blir starkare när de samarbetar.

Intervju 6

Intervju 9

(13)

13 Inför framtida rådslag

S

om det konstateras i ovanstående redogörelse är de ﬂ esta väldigt nöjda med rådslagen som arbetsform. Trots detta har det under intervjuerna kommit fram många förslag till förändringar. Dessa förslag kretsar dels kring hur man kan involvera medborgarna i processen, dels kring rådslaget som arbetsform.

Involvera medborgarna

Många vittnar om att det inte är helt enkelt att involvera medborgare i den politiska pro-cessen. Andra menar att det inte heller är önskvärt att involvera medborgarna. Kommunin-vånarna har trots allt valt sina politiska representanter.

”Jag vet att det har funnits tankar på att få med allmänheten på ett superrådslag. Det är jag tveksam till. Medborgarna har valt fullmäktige för att företräda dem.”

Samtidigt ﬁ nns det samhällsvetenskapliga forskare som hävdar att en ökad regionalise-ring kräver ett ökat inﬂ ytande för medborgare även i de regionala processerna.9_{I vissa} rådslag har också allmänheten beretts möjlighet att vara med och lyssna. En majoritet av de intervjuade påtalar behovet av ytterligare medborgarinsyn och/eller medborgardialog i rådslagsprocessen. Hur denna insyn skall gå till tvistas det däremot om.

”Utmaningen härnäst är att våga vidga rådslagen till mer öppna forum där medborgarna kan komma till tals i en dialog. Detta kräver mycket arbete, för sådana här övningar kan ju naturligtvis spåra ur genom att högriskaktivister nyttjar forumet för speciella syften. Skulle man ta in intresserade medborgare skulle det vara intressant att se vad man får för inspel. Är man generös med ytorna där medborgarna kan få komma till tals är med-borgarna också mindre benägen att kräva ultimativa lösningar. Man ser ett värde i att få framföra sina synpunkter och att se att en del av ens åsikter kommer upp.”

Vissa av de intervjuade har lyft tanken på att ha rådslagsliknande processer i de kanaler som redan ﬁ nns som t.ex. öråd10_{eller kommundelsstämmor. Andra har framhållit att det} visserligen brukar komma en del människor till dessa möten men att det är en liten åter-kommande skara som inte är särskilt representativ för den gemene kommuninvånaren. Enligt dessa räcker det med att informera om att det pågår regionala processer genom exempelvis kommunens hemsida.

”Kungälv har kommundelsstämmor då man åker ut med en handfull förtroendevalda och några tjänstemän för att diskutera kommunala frågor. De gånger då det kommer folk är när en skola skall läggas ner. Annars är det samma personer, fem gubbar och två tanter som sitter där. De är intresserade och de tycker det är roligt, men de representerar inte medborgarna.”

Intervju 8

Intervju 9

Intervju 8

9 _{Se bland annat GR:s nyhetsbrev i februari 2009 där det redogörs för Anders Lidströms kommande studie om vad som sker}

i det politiska systemet i en enskild kommun när allt ﬂ er samhällsfrågor som skall hanteras förutsätter likartade beslut hos grannkommunerna eller hos en kommunövergripande beslutsorganisation.

(14)

14

Samtidigt fi nns det andra som lyfter upp exempel när medborgardialoger fungerat bra. I Partille upplevde de intervjuade att de haft en positiv dialog bland annat kring kollektivtra-fi ken. I Göteborg lyfter en informant upp den positiva dialog de haft kring Södra Älvstran-den. Även i Lerum lyfts fl era positiva exempel upp, bland annat att de involverat en gym-nasieklass i det kommunala arbetet och exempel när de använt sig av medborgarpaneler.

”Vi bjuder in ﬂ er än som kommer till festen. Vill man ha 30 personer till en medborgar-dialog kanske man får bjuda in 300. Det är den vägen man får gå. Trots att vi har fått ett sämre gensvar än vad vi från början hade hoppats på, är svaren väldigt bra. De som kom-mit har varit väldigt angelägna och intresserade.”

Några av informanterna menar att kommunerna kan nå kommuninvånarna genom de beﬁ ntliga kommunikationskanaler som kommunerna har tillgång till. Här syftas det på dagspress och kommunernas hemsidor.

”Det är klart att det är önskvärt om medborgarna vet vad GR vill göra så att man kan tycka om det är bra eller dåligt. Man skall försöka kommunicera via den vägen vi har nämligen Internet. Andra sätt är egentligen svåra. Dokumenten skulle kunna ligga på medlemskommunernas hemsida. GR:s egen hemsida är det nog inte många som hittat.”

Intervju 19

Intervju 17

Transparens i Rådslagsprocessen

Några av de intervjuade betonade vikten av en ökad transparens i rådslagsprocessen. Det måste vara tydligt hur GR kommit fram till resultaten från rådslagen. Mycket har redan gjorts på detta område. Från rådslag 3 och framåt har det på GR:s hemsida publicerats samrådsredogörelser från de olika kommunernas rådslag och från och med rådslag 4 har även minnesanteckningarna från rådslagen publicerats på hemsidan. Från rådslag 4 har det också skett en återkoppling av rådslagsresultaten ute i kommunerna. Det som kan göras enligt informanterna är att lägga ytterligare tid på återkopplingen. Genom att under åter-kopplingen redogöra för de viktigaste frågorna i de olika medlemskommunerna kan den regionala förståelsen öka.

”Man borde lägga mer tid på återkopplingen för att förstärka dialogen och gemenskapen. Då lär man sig också vad politikerna tycker i andra kommuner.”

(15)

15 Rådslagen som arbetsform

Huvudparten av de tillfrågade anser att rådslaget skulle utvecklas som arbetsform om kommunerna hade rådslag tillsammans. Förståelsen för de regionala sambanden skulle öka och förespråkarna menar att frågorna skulle få en större tyngd i kommunerna om de var gemensamt förankrade. Önskan om att ha gemensamma rådslag kommer primärt från kranskommunerna till Göteborg, medan Göteborg upplever att det är tillräckligt komplice-rat att hålla rådslag internt i fullmäktige.

Vissa vill ha rådslag i alla kommuner samtidigt:

”Jag skulle vilja ha ett rådslag med alla fullmäktigegrupper från hela GR vid samma till-fälle så att man inte ens sitter tillsammans med dem i sin egen kommun, dvs. att man hade blandat kommunerna. Då hade det blivit mer att man släppt tanken på sin egen kommun och försökt se det stora hela. Man hade fått input från andra kommuner om deras farhå-gor och förhoppningar. Skall man söka bredare lösningar hade det varit bra att träffas och det hade på sikt ökat samarbetet mellan kommunerna. Lär man känna varandra kan man bygga ett helt annat kontaktnät när det kommer upp frågor som rör alla gemensamt.”

Andra vill träffa grannkommunerna eller kommuner med liknande problematik som man har i hemkommunen:

”Det hade varit bra att träffa andra kommuners fullmäktigeledamöter och lära känna var-andra. All samhörighet är bra, jag skulle vilja träffa grannkommunerna, i alla fall första gången. Jag tror inte lika många skulle komma men om 30 från varje kommun kommer och det är tre kommuner så blir det 90. Jag tror det skulle vara nyttigt.”

Förespråkarna för rådslag över kommungränserna menar att processen skulle bli mer effektiv och också göra det ekonomiskt möjligt för GR att ta in intressanta externa förelä-sare. En av förespråkarna för större rådslag menar att om rådslag kring infrastrukturfrågor skall kunna påverka exempelvis infrastruktursatsningar krävs det att man bjuder in andra aktörer än kommunerna själva.

”Då skall alla parter vara med Vägverket, Banverket och Regeringen. De väsentliga frågorna klarar vi inte ensamma. Vi måste ha med de statliga verken och deras chef mi-nistern. Så är det i Stockholm. Jag vill ha rådslag med dem som har makten. Ingen av oss, inte ens Göran Johansson, rår på strukturen, han har försökt i alla år. I Stockholm byggs det överallt. Deras minsta tunnel är som Götatunneln…”

Sex av de intervjuade, varav två från Göteborg, menade att det är bäst att ha rådslagen i den egna kommunens regi. Dels blir samtalsklimatet bättre där, dels ansåg de att det skulle vara lättare för fullmäktigeledamöterna att närma sig de regionala frågeställningarna om de applicerades på lokala förhållanden. Enligt dessa måste den lokala kommunkulturen värnas.

”Du tappar den lokala biten: Vad vill du ha diskussionen om? Skall vi prata om vår ﬂ exibuss är den inte så intressant i Lilla Edet. Då får du hålla dig generell och det är alltid svårt för fritidspolitiker att vara generella, man vill diskutera det nära. Det är på den nivån man vill verka. För fullmäktigeförsamlingar vet jag inte om det är intressant att samverka.”

Intervju 17 Intervju 16

Intervju 23

(16)

16 Rådslag kring sociala frågor?

Redan under den första rådslagsrundan lyftes behovet av att diskutera sociala frågor ur ett regionalt perspektiv. Denna önskan har sedan återkommit under samtliga rådslag. I fe-bruari 2007 gav förbundsstyrelsen i uppdrag till den sociala styrgruppen att bereda arbetet kring den sociala dimensionen.

En majoritet av de intervjuade lyfter upp behovet av en kommunöverskridande diskussion kring ett socialt hållbart samhälle.

”Att de sociala frågorna kommer in är jättebra. Jag är en av dem som tryckt på och sak-nat den biten. Det kan man också säga som kritik mot strategin Uthållig tillväxt, eftersom den kantrade över till infrastrukturfrågor och befolkningstillväxt.”

Ett fåtal av de intervjuade är dock tveksamma till om GR är rätt forum för de sociala frå-gorna.

De olika informanternas tankar om vilka regionala frågor det kan vara intressant att samarbeta kring är olika. En tjänsteman beskriver de sociala problemen i regionen som en tickande bomb som kommunerna måste ta hand om. En annan informant lyfter upp det allvarliga läget på arbetsmarknaden.

”Just nu är arbetsmarknadsläget intressant att diskutera. Med den politik som regeringen för är det många som hamnar utanför Försäkringskassan och utanför A-kassan och då är det kommunerna som får ansvaret och det kommer att bli jobbigt. En annan sak som är viktig att prata om är segregationen inte minst i Göteborg. Hur bryter vi segregationen, eller vill vi bryta den?”

Flertalet av informanterna menar att de sociala frågorna är mer partipolitiska än infra-strukturfrågorna. Samtidigt betonas vikten av att GR:s förtroendevalda lyfter frågorna. Den ekonomiska, den ekologiska och den sociala dimensionen hör ihop och är ömsesidigt beroende av varandra. Fallerar en riskerar också de andra dimensionerna att fallera. De ﬂ esta av de intervjuade påtalar att den sociala problematiken som ﬁ nns inom GR berör alla medlemskommuner och att kommunerna följaktligen bör ta ett gemensamt ansvar.

”Det är inget som ingår i GR:s uppdrag idag, men erfarenhetsutbyte är viktigt, att lära av varandra. Det är viktigt att vi samarbetar kring ensamma ﬂ yktingbarn och i äldreomsor-gen med invandrare som går tillbaka i utvecklinäldreomsor-gen och tappar svenskan. På de områdena kan jag tänka mig att vi måste samarbeta. … en stor fråga som vi måste jobba med är integration där Göteborg idag drar ett tungt last. Vi borde se hur vi kan hjälpa till.”

Intervju 7

Intervju 8

Intervju 14

Slutsatser

• Återkopplingen till kommunernas fullmäktige är viktig och uppskattad. • En majoritet anser att de sociala frågorna är viktiga.

(17)

17 Frågor att diskutera i den fortsatta

rådslagsprocessen

• Om och i så fall hur regionens invånare skall involveras i den regionala processen. Kan GR stödja kommunerna i denna process?

• Kan GR ytterligare öka fullmäktigeledamöternas insyn och transparensen i GR:s arbete?

• Är det möjligt/önskvärt att ha rådslag med ﬂ era kommuner samtidigt?

• Kan medlemskommunerna ta gemensamt ansvar för sociala frågor regionalt?

• Hur kan rådslagen bidra till att ytterligare förstärka ”GR-andan” och kunskapen kring GR?

Referenser

Göteborgsregionens kommunalförbund, 2004

Inbjudan till rådslag – Ett diskussionsunderlag

Hur kan vi samverka för att utveckla Göteborgsregionen? Resultat från rådslag – andra rundan

Uthållig tillväxt –

Mål och strategier med fokus på hållbar regional struktur

Strukturbild för Göteborgsregionen – En överenskommelse om att vi gemensamt tar ansvar för att den regionala strukturen är långsiktigt hållbar

Lindgren Lena, 2006

Arbetsmarknadspolitik ”på det nedersta trappsteget” Göteborg, Förvaltningshögskolan

Rieter Ole, 2004

Landsbygdsutveckling genom rådslag Alnarp, Sveriges lantbruksuniversitet

Rossi Peter H. Freeman, Howard E. Lipsey, Mark W. Lipsey, 1999

Evaluation: a systematic approach London, Thousand Oaks

Internet

(18)

18 Bilagor

• Berätta lite om dig själv och din roll i kommunen. • Hur kom du i kontakt med GR första gången?

Inledning

Rådslagen (delaktighet)

• Vad tror du är anledningen till att rådslagsmötena blev till? • Hur många rådslagsmöten har du varit delaktig i?

• Hur kom det sig att du valde att delta på rådslagen? • Berätta lite om hur rådslagsmötet gick till.

• Vad var dina förväntningar på rådslagen? - Tycker du att förväntningarna slagit in?

• På vilka sätt bidrog du som tjänsteman i rådslagsprocessen? • Hur upplevde du samarbetet över partigränserna?

- Hur upplevde du samarbetet över kommungränserna? - Hur upplevde du arbetet i arbetsgrupperna?

- Hur upplevde du den här processen jämfört med ett traditio- nellt fullmäktigemöte?

Kommunövergripande frågor

(effektivitet)

• Hur tycker du kommunerna arbetat med regionala frågor innan rådslagen?

• På vilka sätt har rådslagen påverkat ert dagliga arbete i kommu - nen?

• Har resultaten från rådslagen kommunicerats i kommunen? • Har rådslagen lett till ökad samverkan över kommungränsen? • Upplever du en ökad delaktighet i de regionala frågorna efter rådslagen?

• Samarbetade ni över kommungränserna innan rådslagen? På vilka sätt?

• Har din syn på grannkommunernas arbete förändrats, på vilka sätt?

• Har rådslagen lett till en ökad politisk diskussion kring regionala frågor?

• Kan du ge något exempel på effekter som rådslagen haft på ert kommunala arbete?

Processutveckling

• Hur upplevde du rådslagen som arbetsform? - Vad upplevde du som bra?

- Var det något du saknade?

• Upplevde du att det var någon del du saknade i rådslagen? • På vilka sätt har GR återkopplat resultaten från rådslagen till dig? • Om du ﬁ ck vara med och utforma rådslagen hur hade de sett ut

då? Hade du gjort några förändringar?

• Inför kommande rådslag har det pratats om att fokusera på den sociala dimensionen, hur tror du det skulle fungera? • Har du något du vill tillägga?

(19)

19 Rådslagsprocessens programteori

M

odern utvärderingslitteratur förespråkar att utvärderaren redan i planeringsstadiet av utvärderingen arbetar fram en programteori för hur programmet är tänkt att fungera. I en utvärdering är program-teorin viktig att ha för att kontrollera om ett program fungerat enligt beslutsfattarnas intentioner. En generell programteori11_{beskrivs i regel} som ﬁ guren nedan:

En generell programteori

11_{Se bland annat Rossi et al 1999:147} 12_{Lindgren 2006:11f}

Värt att notera med programteorin är skillnaden mellan prestationer och effekter där prestationer handlar om programmet i sig medan effekter handlar om dem som deltagit i programmet. Ofta skiljer man mellan kortsiktiga, mellanliggande och långsiktiga effekter. Utöver de plane-rade effekterna kan programmet resultera i såväl positiva som negativa bieffekter.12

Nedan presenteras rådslagens programteori, som förklarar och beskriver hur rådslagen som arbetsmetod var tänkta att fungera. Programteorin har använts i analysen.

Inﬂ öde Pengar, GR:s tjänstemän, samarbetspartner, deltagare från kommunerna.

Aktiviteter Förarbete och planering inför rådslag. Framtagande av diskussionsunderlag och sammanställning av resultaten av rådslagen. Prestationer Rådslag, sammanställning av resultaten av rådslagen, måldokument.

Effekter Deltagarna: ökad delaktighet och förståelse på kort sikt kring regionala frågor och samband.

på lång sikt Ökad samverkan kring regionala frågor, tydligare förhållningssätt till regionala frågor och GR vid kommunala beslut och ställningstaganden. Ökade möjligheter att gemensamt agera gentemot andra aktörer, exempelvis staten. Inﬂ öde Allt som ”går” in i processen

Processer Det som görs för att åtgärda ett givet problem Prestationer De direkta produkterna av processerna

Effekter Den skillnad som processer/prestationer gör för ett målobjekt

(20)

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) Besök Gårdavägen 2 • Post Box 5073, 402 22 Göteborg