Kartläggning av mellankommunal samverkan i GR-kommunerna 2009

(1)

Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Lilla Edet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö

1

Kartläggning av mellankommunal samverkan i

GR-kommunerna 2009

Den 22 oktober 2009 fick GR, på uppdrag från sociala styrgruppen, att kartlägga den mellankommunala samverkan som finns inom GR-kommunerna på det sociala området. Syftet med studien är att få en klarare bild av den mellankommunala samverkan som idag finns och ett första steg för att vidare fatta beslut om vilken samverkan som GR i framtiden ska vara delaktig i.

Bakgrund

GRs huvudsyfte är att vara en samarbetsorganisation för medlemskommunerna. Idag sker samverkan inom flera områden och på många olika sätt, både med och utan GRs delaktighet. Samverkans syfte är att ta del av andras erfarenheter och lära av varandra, men också ett sätt att resursmässigt kunna ta del av de utbud som finns och inte alltid starta upp samma verksamheter i olika kommuner, utan istället använda redan etablerade. Samverkan skapar också en transparens i systemet och synliggör verksamheter och metoder.

För att GR ska vara en positiv drivkraft i kommunerna krävs legitimitet. Legitimiteten skapas genom väl fungerade samarbeten och en konsekvent bild av GRs uppgift. Det är viktigt att den samverkan som idag finns blir till nytta för kommunerna.

Att veta vilken samverkan som ska prioriteras från politikernas sida, därmed GRs verksamhet, blir ett styrmedel för tjänstemännen att förhålla sig till. Kartläggningen utgår från nedanstående frågeställning:

‐ Vad finns det för mellankommunal samverkan i GR-kommunerna på det sociala området både med och utan GRs delaktighet?

Kartläggningen delas in i två delar, samverkan där GR är delaktig och samverkan utan GRs delaktighet. Viktigt att notera är att p g a avgränsningsproblematik gör inte kartläggningen anspråk på att vara alldeles heltäckande. Exempelvis finns inte FINSAM:s beställarförbund med. Det sociala området innefattas av fyra områden, äldreomsorg, funktionshinder/handikapp, individ- och familjeomsorg samt psykiatri. Kartläggningen kommer, utöver den indelning som ovan nämnts, att sortera in samverkan efter dessa fyra områden. Den samverkan som idag sker mellan kommunerna är av olika dignitet. Kartläggningen kategoriserar samverkan för att visa vilka olika typer av samverkan som finns.

(2)

Typer av samverkan

2 Nätverk av olika slag är en av grundpelarna inom GR där erfarenhetsutbyte och kontakter knyts. Nätverk som samarbetsform i denna studie kartläggs i både formell och informell form. Studien kartlägger även nätverk utanför GRs medverkan, nätverk där några av GR-kommunerna samverkar.

GR medverkar/samarbetar på olika sätt för framtagandet och användandet olika typer av riktlinjer inom det sociala området vilket kommer att beskrivas.

Rekommendationer till GR-kommunerna ges i vissa lägen av GRs styrelse, dessa rekommendationer beskrivs nedan.

Olika avtal inom det sociala området skrivs med GR-kommunerna med eller utan GRs delaktighet och med andra parter vilket finns med i kartläggningen.

Projekt kan ses som en del för sig, då projekt är tidsbestämda och därmed inte bestående. Dessa utgör en del av GRs verksamhet och det ger en bild av vilken mängd projekt som pågår i GR och mellan medlemskommuner. De projekt som finns i GR-kommunerna initieras på olika sätt, det kan antingen ske på initiativ från något nätverk eller nämnd/styrelse eller från någon annan part som Länsstyrelsen med någon eller några av GR-kommunernas medverkan. Beslut om genomförande fattas sedan av den sociala styrgruppen eller GR:s styrelse.

Mellankommunal samverkan där GR är delaktiga

Äldreomsorg

Nätverk

Nätverk för äldreomsorgschefer konstitueras varje år. I nätverket ingår äldreomsorgschefer

från GRs medlemskommuner. Syftet med nätverket är erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling som därtill ska öka deltagarnas förutsättningar att göra ett bra arbete i sina ordinarie roller.

Riktlinjer

GR har under 2009 varit engagerade i dialogen runt framtagande av Nationella riktlinjer för

demensvård. Under 2010 följer GR upp implementeringen av dessa riktlinjer, samt erbjuder

kompetensutveckling inom detta område.

Nätverk Riktlinjer Avtal/Över- _Projekt enskommel-se Rekommen-dation från Styrelsen r

(3)

3

Rekommendationer

Sociala styrgruppen beslutade 2008-09-19 att rekommendera GRs medlemskommuner att använda sig av ett ramavtal vid köp/sälj av plats i äldreboende enligt SoL.

Avtal

Vård- och omsorgscollege (VO-college) är en samverkansform på regional och lokal nivå

mellan utbildningsanordnare och arbetsliv inom vård och omsorg. Genom att förbättra samarbetet, tydliggöra ansvar och granska kvalitet sker ett effektivt utnyttjande av resurser som är till fördel för alla inblandade parter. VO-College är ett skyddat varumärke som får användas när kvalitetskriterierna är uppnådda och certifieringen genomförd. GR är certifierat sedan hösten 2009 som regionalt VO-College. (Återfinns även under område Funktionshinder/handikapp)

Projekt

Projekt Blommande ålderdom, syftar till att utveckla kulturell och kreativ kompetens för personal inom äldreomsorgen. Projektet pågår under hela 2009 och avslutas med en spridningskonferens i februari 2010. GR är projektägare och därtill ingår kommunerna Kungälv, Lilla Edet, Mölndal och Öckerö samt stadsdelarna Tuve-Säve och Kärra-Rödbo.

Kompetensstegen är en statlig satsning på kompetenshöjande insatser inom den kommunala

äldreomsorgen. Under perioden 2005 till 2008 har en miljard kronor fördelas till olika projekt runt om i landet. GR har tagit på sig rollen som samordnare av projekt i Göteborgsregionen, där två eller flera GR-kommuner är engagerade.

IT-strategi för vård och omsorg - under senare delen av 2009 och in på 2010 kommer

kommunerna att implementera SVPL, Samordnad Vårdplanering. Ett IT-baserat verktyg för kommunikation mellan sjukhus, primärvård och socialtjänst när patienter förflyttas i vårdkedjan. Bakgrunden till SVPL är den nationella IT-strategi som regeringen presenterade 2006. GR samverkar i denna fråga med Västkom och Västra Götalandsregionen.

Projekt Hemtjänsttimmen har genomförts under 2009 och syftar till att definiera vad som ingår i en hemtjänsttimme och att jämföra kostnader mellan kommunerna. Resultatet kan användas för de kommuner som avser att utveckla valfrihetsmodeller. GR och dess 13 medlemskommuner har varit med i projektet .

Mötesplats Äldreomsorg är en återkommande träffpunkt för anställda inom äldreomsorgen.

(4)

4

Funktionshinder/handikapp

Nätverk

Funktionshinder chefsnätverk konstitueras varje år. GRs 13 medlemskommuners

handikappchefer träffas 6-7 gånger per år. Syftet med nätverket är erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling som därtill ska öka deltagarnas förutsättningar att göra ett bra arbete i sina ordinarie roller.

Riktlinjer

Socialstyrelsen har utarbetat nationella Habilitering- och rehabiliteringsriktlinjer. VGR och dess 49 kommuner har anpassat de nationella riktlinjerna till att passa regionalt. Västkom har beslutat att rekommendera de fyra kommunalförbunden i Västra Götaland att rekommendera sina medlemskommuner att följa dessa riktlinjer. GR i sin tur kommer att rekommendera sina medlemskommuner att följa dessa Habilitering- och rehabiliteringsriktlinjer.

Avtal

Vård- och omsorgscollege (VO-college) är en samverkansform på regional och lokal nivå

mellan utbildningsanordnare och arbetsliv inom vård och omsorg. Genom att förbättra samarbetet, tydliggöra ansvar och granska kvalitet sker ett effektivt utnyttjande av resurser till gagn för alla. VO-College är ett skyddat varumärke som får användas när kvalitetskriterierna är uppnådda och certifieringen genomförd. GR är certifierat hösten 2009 som regionalt VO-College. (Återfinns även under område Äldreomsorg)

Kommunerna i Västra Götalandsregionen har under 2009 handlat upp försörjningen av

hjälpmedel för funktionshindrade från Västra Götalandsregionen. Kommunerna och Västra

Götalandsregionen gör upphandlingen gemensamt, Västkom representerar kommunerna.

Sjukgymnaster och arbetsterapeuters habiliteringsansvar på bas- respektive specialistnivå för vuxna personer i Västra Götaland. Syftet med samverkan är att tydliggöra

ansvarfördelningen när det gäller habiliteringsinsatser för vuxna personer med funktionsnedsättning mellan bas (kommun/primärvård) och specialistnivå för arbetsterapeuter (AT) och sjukgymnaster (SG) på ett så tydligt sätt som möjligt. Ambitionen är att beskriva vilken kompetens och vilka arbetsuppgifter som ska utföras på bas- respektive specialistnivå och att den ansvarsfördelning kan utgöra ett stöd för lokal samverkan mellan AT och SG från kommuner och region.

Projekt

Mötesplats Funktionshinder är till för anställda inom verksamhetsområde Funktionshinder i

GRs 13 medlemskommuner. Mötesplats Funktionshinder syftar till att dela med sig av kunskap och erfarenheter, att inspirera till nytt tänkande och nya perspektiv samt att stärka yrkesroller. Mötesplats Funktionshinder förbereds av en arbetsgrupp bestående av representanter från GR och dess medlemskommuner. Planeringen inför Mötesplats Funktionshinder 2010 är i full gång. Varje år tas beslut från GRs medlemskommuner om en Mötesplats ska hållas eller inte.

(5)

5 Under 2009 har studien korttidsvistelse gjorts på GR. Studien jämför innehåll och kostnader av LSS-insatsen korttidsvistelse i GR-kommunerna.

Individ- och familjeomsorg

Nätverk

Nätverk för Individ– och familjeomsorgschefer som träffas regelbundet för erfarenhetsutbyte

och gemensam metodutveckling. Individ– och familjeomsorgschefer/motsvarande från GRs medlemskommuner och stadsdelar bjuds in. Från Göteborgs Stad deltar företrädare både för olika stadsdelar och från stadskansliet.

Riktlinjer

Västbus är ett samarbete kring gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra

Götaland om samverkan avseende barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik. Sedan år 2005 regleras huvudmännens ansvar för målgruppen av de sju riktlinjer som finns i ”Västbusavtalet”. (Återfinns även under område Psykiatri)

Avtal/Överenskommelser

2008 tecknade flertalet GR-kommuner ett ettårigt avtal med Migrationsverket om att ta emot

ensamkommande flyktingbarn. GRs sociala styrgrupp är överens om att GR-samarbetet kring

ensamkommande flyktingbarn ska fortsätta och majoriteten av GR-kommunerna har tecknat nya avtal med Migrationsverket för 2009. GRs sociala styrgrupp föreslår också lyfta ärendet vidare till Västra Götalands övriga kommunalförbund för att arbeta vidare med frågan. GR-samarbetet har bl.a. sin grund i att ta ett solidariskt ansvar med Mölndals stad som är ankomstkommun.

Samarbete kring socialsekreterare hos narkotikapolisen. GR:s medlemskommuner har genom

ett fyraårigt avtal mellan 2007 och 2011 överenskommit om ett samarbete med polisens narkotikaenhet genom samfinansiering av en tjänst som socialsekreterare.

Kunskapscentrum våld i nära relationer; Dialoga Relationsvåldscentrum, som är ett samarbetsprojekt mellan elva av GR:s tretton medlemskommuner (Ale, Göteborg, Härryda,

Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Partille, Stenungssund, Tjörn och Öckerö) under perioden 2008-07—2010-06, samfinansieras via medel från Länsstyrelsen och avtal mellan

(6)

6 kommunerna. Målet med Dialoga relationsvåldscentrum är att kommunerna genom samarbete förbättrar och kvalitetsutvecklar stödet till våldsutsatta kvinnor, barn och män och jämsides utvecklar stödet till män för att förhindra våld. Dialogas uppdrag är att erbjuda kompetenshöjande aktiviteter till kommunanställda utifrån senaste forskningen nationellt och internationellt. Målgrupp är kommunanställda som på olika sätt kommer i kontakt med våld i

nära relationer som personal inom IFO, äldreomsorg, funktionshinder, skola, barnomsorg, folkhälsa. Även förtroendevalda räknas till målgruppen.

Projekt

Kunskapscentrum våld i nära relationer; Dialoga Relationsvåldscentrum, som är

ettsamarbetsprojekt (samarbetet är ett projekt som inkluderar avtal mellan kommuner).

Barns Behov i Centrum (BBIC). Elva av GRs medlemskommuner driver under perioden

081201-091130 gemensamt projektet, som finansieras med utvecklingsmedel från

Länsstyrelsen. Projektet syftar till att införa, utveckla och stödja ett systematiskt användande av systemet BBIC för att bättre kunna bedöma barns behov. Projektet består av tre delar; en samordnartjänst på 25 % , utbildning i barnsamtal och coachning av utbildare i BBIC. Ny ansökan kommer att göras till Länsstyrelsen för år 2010.

Metodstöd i missbruksarbete. Projektet för Metodstöd (ASI/DOK) riktas till aktörer inom missbruks- och beroendevården och pågår from september 2007 till mitten av september 2010. GR genomför projektet med Länsstyrelsemedel och i nära samarbete med övriga kommunalförbund i Västra Götaland. GR:s metodstödjare arbetar med att erbjuda utbildning och metodstöd i ASI/DOK, och ytterligare ett antal evidensbaserade metoder. Projektet är även kopplat till pågående Västra Götalands gemensamma arbete med implementering av de nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården.

RIS (Riktlinjer I Samverkan Västra Götaland) är ett tvåårigt projekt mellan Västkom Västra

Götalandsregionen och Kriminalvården RegionVäst som startade i mars 2008. Projektet samfinansieras av Länsstyrelsen och genom en överenskommelse mellan Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Västkom och Västra Götalansdregionen. RIS uppdrag är att

stimulera till lokalt implementeringsarbete i Västra Götaland utifrån lokala förutsättningar. Projektets mål är att göra de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården kända och använda. Syftet är att nå ett länsövergripande samarbete och strukturer för samverkan inom missbruks- och beroendvården. Projektet kommer att utvärderas nationellt och lokalt.

Mötesplats Ungdoms målgrupp är de som arbetar närmast ungdomar såsom fritidsledare,

fältarbetare, lärare, föreningsliv samt beslutsfattande chefer och politiker inom GRs

medlemskommuner. Syftet med Mötesplats Ungdom är att utbyta erfarenheter och dela med sig av kunskap i presentationer och diskussioner. Planeringsarbetet inför nästa Mötesplats Ungdom är i full gång.

(7)

7

Mötesplats IFO är ett årligt återkommande arrangemang som bereder plats på scen för

kommunernas egna verksamheter inom Individ- och familjeomsorg. Syftet med dagen är utbyta erfarenheter kring och generöst dela med sig av kunskap i presentationer och diskussioner. Tema och urval av presentationer för Mötesplatsen beslutas av en arbetsgrupp som består av verksamhetschefer inom Individ- och familjeomsorg

Utvecklingen av Försörjningsstöd har redovisats årligen sedan 1995 av GR-kommunerna.

Psykiatri

Riktlinjer

Västbus är ett samarbete kring gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra

Götaland om samverkan avseende barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik. Sedan år 2005 regleras huvudmännens ansvar för målgruppen av de sju riktlinjer som finns i ”Västbusavtalet”. (Återfinns även under område Individ- och familjeomsorg)

Samarbete över hela det sociala området

Nätverk

IVIK-nätverket (Individuella programmet Introduktionskurs för nyanlända ungdomar), med

anledning av krigssituationen i Irak, Afghanistan och Somalia ökade strömmen av ensamkommande flyktingbarn markant under våren 2006 och Sveriges kommuner uppmanades att ta sitt ansvar. En diskussion inom GR startade då både Mölndal och Göteborg behövde avlastning. Ett nätverk startades med deltagare från kommuner med IVIK-erfarenhet och från kommuner som helt saknade sådan. Syftet med nätverket är att utbyta erfarenheter och stötta varandra i arbetet med och kring ungdomarna. Till ledning fanns ”Nationell strategi för utbildning av nyanlända barn och ungdomar” utgiven av Myndigheten för skolutveckling i december 2007. Under 2009 har 11 av GRs medlemskommuner varit delaktiga i nätverket och på avslutande möte, november 2009, vara alla deltagande överens om att fortsätta IVIK-nätverket med stor förhoppning om ett bestående nätverk.

Avtal

Hälso- och sjukvårdsavtalet reglerar ansvar och samverkan avseende hälso- och sjukvård

mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland. De patienter som berörs av detta avtal erhåller vårdinsatser från båda huvudmännen. Syftet med avtalet är att på det lokala planet möjliggöra en väl fungerande samverkan genom en tydlig ansvarsfördelning

(8)

8 avseende de lagreglerade hälso- och sjukvårdsinsatserna till invånarna. Avtalet löper under perioden 2007-04-01 - 2011-03-31.

Projekt

Socialt hållbar utveckling, Förbundsstyrelsen antog 2006-05-16 mål- och strategidokumentet

”Uthållig tillväxt – mål och strategier med fokus på hållbar regional struktur” som grund för det fortsatta arbetet med att utveckla Göteborgsregionen. Ramen för arbetet är en hållbarhetsmodell som beskriver tre dimensioner – miljömässigt, ekonomiskt och socialt. 2007 fick styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad i uppdrag att koordinera arbetet med att utveckla en sådan hållbarhetsmodell.

Exempel på mellankommunal samverkan utan GRs delaktighet

Individ- och familjeomsorg

Nätverk

Samverkan kring etablering av gruppstöd till barn med psykiskt sjuka föräldrar/missbruk, samarbetet sker mellan Lilla Edet och Ale.

Samverkan kring etablering av gemensam familjerätt, samarbetet sker mellan Kungälv, Lilla Edet, Ale, Stenungsund, Tjörn och Orust.

Handläggarnätverk – uppföljningsträffar med de kommuner som tar emot flyktingbarn med

skola, Socialtjänst och flyktingmottagningar.

Boendenätverk – MIRA boende i Alingsås som tar emot ensamkommande flyktingbarn, ger

tips till kommuner med boende i sina respektive kommuner.

BBIC - Barns behov i centrum. Flertalet GR-kommuner arbetar i nätverk med

BBIC-uppdraget, jämsides med pågående Länsstyrelsefinansierade projekt, för att förbättra och bibehålla kvaliteten i den sociala barn- och ungdomsvården.

Samverkan över hela det sociala området

Nätverk

Västra Götalands samverkan mot droger. Samverkan mellan myndigheter (VG-regionen,

kommunförbunden i Västra Götaland, polis, tull, vägverket m.fl.) som leds av länsstyrelsen.

Nätverk för medlare i GR-kommunerna på initiativ av IFO-cheferna, där medlarna träffas för

(9)

9

Nätverk demenssjuksköterskor, nätverk består av demensjuksköterskor från kommun och

primärvård. Kommunerna som är med är Alingsås, Göteborg (Högsbo, Tynnered, Askim, Lundby) Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Mölndal, Partille, Stenungsund och Tjörn. Syfte är erfarenhetsutbyte och initierat till utbildningar inom demensområdet.

På uppdrag av kommuncheferna finns ett samarbete på många olika nivåer och verksamheter i

KLAST-kommunerna (Kungälv, Ale, Lilla Edet, Stenungsund och Tjörn ev. Orust) Samarbetet

handlar om jämförelser, utbyte av information samt översyn vilket görs i syfte att hitta bra lösningar som är kostnadseffektiva. I samarbete sker en naturlig benchmarking exempelvis har ekonomerna börjar titta på nyckeltal. Verksamheternas uppdrag är att hitta samarbetsformer kommunerna emellan. Lite olika förslag finns men inget är beslutat ännu.

Nätverk - genombrott för projektledare samverkande kommuner i projektet är Lerum,

Alingsås, Partille, Mölndal, Kungsbacka och Härryda.

LGS & SIMBA är samverkansarenor mellan huvudmännen kring regional och kommunal

hälso- och sjukvård.

VÄSNA, västsvenska nätverket för anhörigstödjare, sträcker sig utanför GR-kommunerna men

träffas på GR, syftet är erfarenhetsutbyte och gemensamma utbildningar.

Nätverk MAR, medicinsk ansvarig för rehabilitering, syftet är erfarenhetsutbyte och

gemensamma frågeställningar.

Nätverk MAS, medicinskt ansvarig sjuksköterska

Projekt

Genombrottsprojekt – projektets syfte har varit att öka välbefinnande i vardagen för äldre

personer. Projektet är ett samarbete mellan Lerum, Alingsås och Trollhättans kommun. Projektettiden har varit november 2007-november 2008.

(10)

10

Slutsats

Det händer mycket ute i kommunerna och den mellankommunal samverkan verkar vara ett sätt att gemensamt utvecklas och hitta lösningar. I vissa fall sker samverkan därför att verksamheten i fråga är av genuint mellankommunal karaktär, exempelvis de socialarbetare som arbetar med ungdomar som rör sig över kommungränserna och då vistas i riskfyllda miljöer. I andra fall sker samverkan därför att det är mera resurseffektivt med ett gemensamt agerande, exempelvis olika utbildningsinsatser, eller därför att det ligger ett egenvärde i att man samarbetar, exempelvis jämförande studier av verksamhet och kostnader.

Totalt har denna kartläggning kunnat identifiera 43 olika mellankommunala samarbeten i GR-kommunerna, men som tidigare nämnts gör kartläggningen ändå inte anspråk på att vara heltäckande. Fördelningen mellan GR-aktiva samarbeten och samarbeten utan GRs delaktighet skiljer sig åt både till antalet och till innehållet. 27 samarbeten/samverkan sker med GRs delaktighet och 16 samarbeten/samverkan utan GRs delaktighet i GR-kommunerna. Samverkan med GRs delaktighet på det sociala området; fyra nätverk, tre riktlinjer, en rekommendation, sex avtal och tretton projekt. Samverkan utan GRs delaktighet; tretton nätverk, och tre projekt. Mängden projekt skulle kunna förklaras av att det är lättare att driva ett projekt från GRs sida än från en enskild kommun och där satsar man istället på nätverk, för information och erfarenhetsutbyte.

Det är också intressant att se vilka områden som det samverkas kring och hur fördelningen ser ut gällande den samverkan som GR medverkar i och den samverkan utan GRs delaktighet. Samverkan med GRs delaktighet är relativt jämnt fördelade mellan de fyra olika områdena, äldreomsorg, funktionshinder/handikapp, individ- och familjeomsorg och psykiatri. På området äldreomsorg sker det nio olika mellankommunal samverkan, inom funktionshinder/handikapp sju stycken, inom individ- och familjeomsorg nio stycken och inom psykiatrin en samt sker tre samarbeten/samverkan som spänner över hela det sociala området.

Samverkan utan GRs delaktighet ser lite annorlunda ut, där fördelas de 16 samarbeten/samverkan på individ- och familjeomsorg med fem stycken den största delen av mellankommunal samverkan sker över hela det sociala området med elva olika typer av samverkan.

Under samverkan med GRs delaktighet finns en spännvidd av alla olika typer av mellankommunala samverkan, nätverk, riktlinjer, rekommendationer, avtal och projekt. Under rubriken samverkan utan GRs delaktighet finns enbart nätverk och projekt representerade. Antalet mellankommunal samverkan i GR-kommunerna är många både med GRs medverkar och utan. Skillnaderna mellan de båda blir tydliga när man tittar på fördelningen över de fyra områdena, vilka mellankommunala samverkanssätt som representeras samt hur fördelningen mellan dem ser ut.