Monica Östman
Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Självständigt arbete, 15 hp
Låt det vara lustfyllt med
rörelse
En kvalitativ studie om
förskolepedagogers perspektiv på och
arbete för ökad rörelseaktivitet
Handledare: Anne-Sofie Nyström Examinator: Farzaneh Moinian
Sammanfattning
Denna studie syftar till att undersöka pedagogers förståelse av och attityder till rörelse i förskolan samt hur barns rörelse främjas eller motverkas. Forskning visar på att barn är mer stillasittande idag och att det behövs ett engagemang från pedagoger för att stimulera till fysisk aktivitet. Läroplanen visar på att barn ska få förutsättningar att utveckla en allsidig rörelseförmåga genom att ges möjlighet att delta i fysiska aktiviteter (Lpfö18, 2018, s.9). Datainsamlingsmetoden var en kvalitativ intervju där fyra förskolepedagoger med flera års erfarenhet av arbete i förskolan har intervjuats. Forskningsfrågorna som studien utgick ifrån var: hur ser pedagoger på rörelse och rörelseglädje i förskolan, vilken kunskap och vilket engagemang har pedagoger gällande rörelseaktivitet, vilka förutsättningar i förskolan främjar respektive motverkar rörelseaktivitet.
Resultatet tar avstamp i det sociokulturella perspektivet och centrala begrepp i teorin som framkom i analysen var scaffolding, mediering och proximal utvecklig. Pedagogerna visar i analysen att de medierar sin kunskap med sitt språk/tal och kroppsspråk, de upprepar övningar/rörelser för att utöka dessa för att barnen ska nå proximal utveckling. Samt visar pedagogerna sitt lärande då de stöttar barnen i deras utveckling genom fysisk aktivitet där de får vuxenguidning i det barnen inte klarar själva än.
Resultatet från studien pekar mot att pedagogerna ser rörelse som en naturlig del i barnens vardag då det hör till att barn faktiskt rör på sig mest hela tiden. Det tillhör i deras utveckling och att pedagogerna har rörelse i både planerade former och vid spontana tillfällen. Vidare i resultatet redogörs att alla pedagogerna ser på rörelseglädje som något spontant men framförallt att det ska vara roligt med rörelse och att de vill stötta barnen på ett kravlöst sätt. Pedagogerna beskriver att deras kunskaper inte är tillräckliga utan att de bara kan delge från sina egna erfarenheter och intressen så flera av pedagogerna lär av varandra. Flera av pedagogerna tar även lärdom från barnen. Utifrån resultatet fanns det trots osäkerhet en glädje i att röra sig tillsammans med barnen. Pedagogerna nämner att upprepningar och övning är ett mål i att kunna utöka sina kunskaper och förmedla dem till barnen för att alla parter ska känna sig naturliga i de flesta fysiska aktiviteter.
I studiens resultat visar likheter gällande miljöerna på förskolorna då alla pedagoger nämner att utemiljöerna främjar till fler och större rörelser då alla förskolor hade bra utegårdar och tillgång till annan närliggande natur.
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 3
2. Bakgrund………..4
3. Syfte och forskningsfrågor………5
4. Forskningsöversikt ………6
4.1 Hälsosamt arbete med förskolebarn……….6
4.2 Pedagogers förhållningssätt till rörelse………..………..8
5. Teoretiska perspektiv ……….………10
5.1 Sociokulturellt perspektiv……….10
5.2 Scaffolding / byggnadsställning………10
5.3 Proximal utveckling………10
5.4 Mediering……….11
6. Metod och material………12
6.1 Metod för datainsamling……….12
6.2 Urval och avgränsningar………12
6.3 Genomförande……….13
6.4 Databearbetning och analysmetod………..13
6.5 Reflektion över metod………..13
6.6 Reliabilitet och validitet……….14
6.7 Etiska hänsynstaganden……….14
7. Resultat och analys……….16
7.1 Pedagogernas uppfattning om rörelse och rörelseglädje i förskolan……16
7.2 Finns det förutsättningar som fjämjar respektive något som motverkar till rörelseaktivitet i förskolan………...17
7.3 Pedagogernas kunskaper om rörelse………19
8. Diskussion och konklusion………..21
8.1 Förhållningssätt till och förutsättningar för rörelse i förskolan………21
8.2 Konklusion………23 8.3 Fortsatt forskning………..23 Referenslista………..24 Bilagor………25 Bilaga 1 Intervjufrågor Bilaga 2 Informationsblankett Bilaga 3 Medgivandeblankett
Inledning
Jag har i mitt självständiga arbete valt att fokusera på rörelse i förskolan då jag anser det vara en viktig del i barns vardag att få möjlighet till att röra på sig och stimuleras till fysisk aktivitet. Det är en viktig del i förskolan att fokusera på att barn får den rörelse de behöver då det tillhör deras utveckling både gällande grov och finmotorik men även den fysiska och psykiska hälsan. Jag har under mina perioder på vfu både sett att det finns för lite planeringstid och att det saknas en viss strukturerad schemalagd rörelseaktivitet. Då det framhävs i läroplanen (Lpfö 18) att alla barn ska få möjlighet till rörelse blev jag nyfiken att ta reda på hur pedagoger tar vara på tillfällen som kan skapa rörelse och hur pedagoger främjar till rörelse i den vardagliga verksamheten. Under min utbildning har jag gått kurser som styrker att rörelse borde finnas med i planeringen lika mycket som andra ämnen för att det gynnar barnen. Även litteratur från utbildningen har fått mig att vilja gå djupare in i detta ämne. Jag har redan tidigare i kursen haft intresse för detta ämne då jag fokuserade på vikten av utelek, så detta kan ses lite för mig som en vidare studie i ämnet som jag verkligen tycker är intressant.
Bakgrund
Rörelse ses som en naturlig del i barnens utveckling och barn rör sig i de flesta sammanhang men kan behöva stöttning i vissa moment och där kommer pedagogen in som kan ge barnen rörelseglädje på ett lustfyllt sätt.
Innebörden av rörelse hos förskolebarn
Barnfetma har gått ner i förskoleålder i följd av stillasittande och för lite rörelseaktivitet i verksamheten, Obeng konstaterar i sin artikel att barnfetman har ökat bland förskolebarn. Studien som gjordes var för att se hur rörelseaktiviteter har införlivats på förskolan då det fanns brister för planerade aktiviteter på förskolor. Fetman har ökat till följd av för lite rörelseaktivitet och har visat ökad fetma hos barn i åldrarna 2 till 5 år med en procent höjning från 5 % till 12,4 %. Detta påverkar såklart hälsan och kan utveckla andra sjukdomar och svårigheter framöver, det kan även påverka självkänslan negativt hos barn (Obeng, 2010, s.50). Rörelse är hos människan naturlig och bör betraktas som en viktig kvalitet i förskoleverksamheten. En mångfald av röster argumenterar för att rörelse borde framträda mer frekvent och vara integrerad i den planerade förskoleverksamheten. Detta inte minst av hälsoskäl.
Läroplanen anger att barn ska få förutsättningar till att utveckla sin rörelseförmåga och delta i fysiska aktiviteter i olika naturmiljöer. Samt få uppleva rörelseglädje för att utveckla ett intresse för att fortsätta vara fysiskt aktiv. När en hållbar utveckling med näringsriktig kost och ett hälsosamt leverne blir en del av barnens vardag kan de förstå hur detta kan påverka hälsa och bidra till rörelseglädje (Lpfö, 2018, s.9-10).
På skolverkets hemsida står det att rörelseglädje bör introduceras tidigt hos förskolebarn. Barn som rör sig utvecklar inte bara sin motorik utan även sin kroppsuppfattning och koncentrationsförmåga. Det finns många sätt att utföra rörelser i barngrupp. Exempelvis sånger med rörelser, dessa kan göras som stora eller små rörelser. Hinderbanor, musik med rörelser och dans. Se över utrymmen både ute och inne som kan inspirera till rörelse. Ge barnen utmaningar på gården att springa, hoppa och hoppa på ett ben allt efter barns förmåga. Digitala verktyg kan användas för musik med rörelser (Skolverket, 2020).
Flertalet barn spenderar större delen av sin tid på förskolan och behöver både omsorg och måltider under dagen men också rutiner som delger barnen fysisk aktivitet.
Hur ska rörelseglädjen införlivas i dagordningen och hur kan pedagogerna väcka sitt egna intresse?
3. Syftet och forskningsfrågor
Mitt syfte med denna studie är att undersöka pedagogers förståelse av och attityder till rörelse i förskoleverksamhet samt hur barns rörelse främjas eller motverkas.
Forskningsfrågor:
● Hur ser pedagoger på rörelse och rörelseglädje i förskolan?
● Vilken kunskap och vilket engagemang har pedagoger gällande rörelseaktivitet? ● Vilka förutsättningar i förskolan främjar respektive motverkar rörelseaktivitet?
4. Forskningsöversikt
I detta kapitel kommer jag att presentera forskningsöversikten i form av tre vetenskapliga artiklar som är relevanta för min studie. Artiklarna beskriver hur bristen på aktivitet påverkar barnen och vad införlivandet av aktivitet ger för inverkan och hur det har gått till. Min forskning delas in i underrubriker. Det som har varit svårt för mig var att hitta svenska artiklar som forskar i det jag ville undersöka så för att kunna ta reda på mer om mitt ämne så har jag tagit del av forskningar från andra länder än Sverige.
Sökord: Preschool, movement, sports, physical activity 4.1 Hälsosamt arbete med förskolebarn
Obengs studie, ”Physical Activity Lessons in Preschools” syftar till att undersöka förklaringar till barns ökade fetma och låga grad av rörelseaktivitet. Studiens metod bestod av en enkät som delades ut till 40 olika förskolor som valdes ut då det fanns brister av lärdom eller utbildning/erfarenhet kring hälsa och rörelse. Frågeformuläret skickades till 170 deltagare med en svarsfrekvens på 65,9 % (2010, s.52). Det framkommer i studien att man tror att tidiga rörelseaktiviteter och med näringsriktig kost i förskolan kan främja hälsan i framtiden. Vidare drar Obeng slutsatsen att barn ska ges 30 minuters planerad rörelseaktivitet dagligen. Pedagogerna uppmuntras att genomföra strategier som ska främja just rörelse (2010,s.50-51). Genom användandet av klassrumsbaserad rörelseaktivitet kunde man se att barnen kunde förstå sitt egna rörelsemönster som de kunde prata om och senare skapa ett band kopplat till läroplanen. Upptäckter om klassrumsbaserad rörelseaktivitet visade sig vara positivt då det framkommit en minskning av just detta och jämförelser med de förskolor som följer läroplanens riktlinjer med klassrumsbaserad rörelse som aktivitet gav ett mer positivt resultat än att bara ge barnen fri lek. Vikten av att följa läroplanen angående kontinuerlig planerad rörelse betonas som viktig (Obeng, 2010, s.51) Av resultatet och diskussionen i Obengs artikel kunde man ta lärdom av att förskollärarna som deltog i studien införlivade utomhusaktiviteter, yoga och andningsövningar. Även att de visade och utövade träningsvideor och tog till experthjälp som visade fysisk aktivitet tillsammans med förskolegruppen.
Deltagarna insåg konsekvenserna med hälsoproblem på grund av för mycket stillasittande och ville införliva rörelse i sina scheman, de insåg också hälsovinsterna med att fortsätta med dessa aktiviteter för ett framtida hälsofrämjande. De som deltog i studien som inte införlivade dessa aktiviteter svarade med att det var på grund av brist på resurser och att dom inte såg vikten av att införliva dessa aktiviteter (2010, s.57).
Palmer m. fl. i deras studie, ”Impact of structured movement time on preschoolerś physical activity engagement”, syftar till att undersöka skillnaden mellan barns fysiska aktivitet i förskolan då barn inte kommer upp till de rekommendationer som ges för daglig fysisk aktivitet. Det gjordes genom två olika aktivitetsengagemang där ena gruppen på 40 barn erbjöds fri lek utomhus och den andra gruppen på 47 barn erbjuds att delta i en planerad rörelseaktivitet. Gruppen som erbjuds planerad rörelseaktivitet bytte ut sin fria lek till strukturerad rörelse som pågick i 30 minuter två dagar per vecka i en hel termin. Utförandet
som gjordes var ett veckoprogram där både pojkar och flickor blandades in i olika grupper, de som behöll sin fria lek hade inga ändringar i sitt rörelseschema utan lekte fritt ute på gården varje morgon i 30 minuter. Rörelserna bestod av en uppvärmningsdans blandat med andra motorikövningar och fysiska aktiviteter och detta program utfördes av samma person vid varje tillfälle och utfördes likadant varje gång (2017, s.201-202). Planerad rörelseaktivitet kan integreras i nästan alla läroplaner för förskolor (Palmer m. fl, 2017, s.204). Resultatet i Palmer m. fl. visar att med kontinuerliga rörelsemönster blir det lättare för pedagogerna att fullfölja programmet med barnen ( 2017, s.205).
En finsk studie, ”Childrens physical activity in day care and preschool” hade som syfte att undersöka dynamiken i fysisk aktivitet i daghem och i förskola där 823 barn i 1 – 7års ålder deltog. Vygotskys begrepp proximal utveckling omdefinieras i förhållande till fysisk aktivitet. Forskningsmetoden i denna studie var systematisk observation och resultatet visade på att miljöfaktorer och framför allt kamrater har en stor roll för att förbättra fysisk aktivitet hos barn. Fysisk aktivitet brukar förklaras som ”alla kroppsrörelser som produceras av skelettmusklerna som resulterar i en ökning över vilande energiutgifter”. Ur ett muskulärt perspektiv kan dessa rörelser klassas som grov och fin motorik. När den definieras av dess funktionella aspekter handlar det om grundläggande motoriska färdigheter vilka är avsedda att bibehålla balans, att förflytta kroppen från punk a till b och ge eller ta emot kraft från ett föremål. För att uppnå grundläggande motorik, en viktig faktor för val som rör en fysisk aktiv livsstil, behöver barn flera möjligheter för olika fysiska aktiviteter och grundläggande kunskapsinlärning. Barn som har motoriska inlärningssvårigheter har en benägenhet att vara mindre aktiva än sina kamrater. Studien kategoriserar barns fysiska aktivitet i tre nivåer: låg, mellan och hög, vidare ses fysisk aktivitet som kulturellt medierad och modellen som används i studien influeras av Vygotskys begrepp proximal utvecklings zon (Reunamo m. fl., 2014, s.32). Med proximal utveckling förstås utveckling som avståndet mellan barnets personliga färdigheter och de aktiviteter som är möjliga med mer kompetent vägledning. I tidig barndomsutbildning och omsorg, ECEC-early childhood education and care är lärmiljöerna mångsidiga så som materiella element, anläggningar, den direkta miljön och utrustning och immateriella element såsom sociala och psykologiska miljöer. Studier har visat att tidig barndomsutbildning och omsorg har en inverkan på barns fysiska aktivitet i synnerhet planerad fysisk aktivitet och utomhuslek, båda tilldelad lika mycket tid. Lekplatser med stora ytor men mindre utrustning/lekställningar ökar till fysisk aktivitet och utomhus är där frilek och motoriska aktiviteter sker. Det finns även faktorer som pekar på vikten av det sociala för barns fysiska aktivitet och det är sambandet mellan barn. Detta antyder ett behov att vidga begreppet proximal utveckling, proximal fysisk aktivitet, med hänvisning till avståndet mellan barns personliga fysiska aktivitet och den fysiska aktivitet som kan ske mellan kamrater (Reunamo m. fl., 2014, s.33).
4.2 Pedagogers förhållningssätt till rörelse
Tidigare studier, såsom Obeng (2010) och Palmer m. fl. (2017), undersöker vilken betydelse som pedagogers syn på förskolebarns rörelseaktivitet har. Här har man exempelvis titta på hur dessa berömmer den fysiska rörelsen på lekplatsen eller utegården under viss handledning. Istället för att göra sociala jämförelser vill man förstärka barns rörelselek och berömma barns egna prestationer. En av de medverkande pedagogerna i studien gav barnen rörelsefrihet till att skapa sina egna spel/lekar med den utrustningen som fanns att tillgå i stället för att hämma deras rörelsekreativitet. Det krävs ett positivt deltagande från pedagogerna och kunskap inom rörelseövningar och motorisk utveckling kopplat till läroplanen det har visat på positiva effekter för att motverka fetmaepidemi (Obeng, 2010, s.51-52).
I Palmer m. fl studien visade att varje barngrupp började med en uppvärmningslåt som upprepas vid varje tillfälle för att barnen skulle känna igen den och vilja engagera sig i rörelserna (2017, s.204). Resultatet visade att de som deltog i rörelse programmet rörde sig sammanlagt 15,5 minuter mer räknat på alla olika kategorier i jämförelse med den gruppen barn som hade fortsatt utelek. Pedagogerna påverkar barnens engagemang under dagens verksamhet och det är viktigt att pedagogerna visar sitt egna engagemang när det kommer till fysisk aktivitet. För vidare genomföranden kan pedagogerna turas om att hålla i aktiviteten och utforma den tillsammans. Pedagogerna bör fungera som förebilder och att delta i aktiva rörelser kan leda med ett gott exempel (Palmer m. fl., 2017, s.204-205). Resultatet i Reunamo m. fl. studie lyfter vikten av barns egna framställning av fysisk aktivitet, samtidigt är det viktigt att se till varje barns behov för att främja motorisk kompetens. Tillbakadragna och osäkra barn behöver uppmuntran och behöver få uppleva framgång. Barns grovmotoriska kompetenser verkar länkad med deras personlighet och andra kompetenser. Barn som behöver fysiskt stöd mest kan få det minst. Fysisk aktivitet ses som den bästa hjälpen för kognitivt, socialt och emotionellt välbefinnande. Pedagoger behöver se över sin roll som pedagog de borde inte se sig själva som de ända medlare av fysisk aktivitet, även om pedagogen har en viktig roll i att utvärdera och förbättra barns motoriska förmåga. Dynamiken är central i barnens fysiska aktivitet. Pedagogen behöver stärka barn att ta ansvar för sitt egna välbefinnande och hjälpa dem att bygga en hållbar och hälsosam kultur som delas av alla. Det visade sig att barn var mer aktiva med pedagoger på distans men det betyder inte att pedagoger ska lämna barnen helt utan uppsikt. Barn i aktiv lek kan fortsätta med det på egen hand medans blygsamma, osäkra barn med lite kamratskap behöver ett engagemang från pedagogen för att kunna engagera sig i fysisk aktivitet med andra barn. Intresset för fysisk aktivitet när det kommer till yngre barn väcks bäst av en kamrat när det kommer till pojkar väcks intresset av en grupp andra barn. Barn behöver mer tillgång till fri lek utomhus med pedagogisk stöttning för att förbättra fysisk aktivitet då med mer uppmärksamhet på flickor. Stor del av leken är materiell hos barn så ger pedagoger dem instruktioner/regler för lek kan man öka mängden av fysisk aktivitet och regellekar var den bästa fysiska aktivatorn. Lättillgängligt material och en pedagog som hjälper till att komma igång med leken/rörelser är bra metoder för att öka fysisk aktivitet (2014, s.45-46).
Sammanfattningsvis redogör forskarna hur viktigt det är att stötta och ge barnen positiv feedback i alla rörelser de gör och kan utifrån deras individuella utveckling. Vidare att det också läggs stor vikt i att upprepa och göra rörelseaktiviteterna kontinuerligt, inte bara för barnen utan även för pedagogerna. Införlivandet av schemalagda rörelser skulle ses vara ett mycket positivt inslag i verksamheterna. Det redovisas även från forskarna att både införa rörelse tidigt hos förskolebarn och fortsatta rörelseaktiviteter främjar både barn och pedagoger till att fortsätta med det. Dels att det främjar till god hälsa och införlivandet av schemalagda rörelseaktiviteter gör att alla kan uppnå rekommendationerna av minst 30 minuters rörelse varje dag. Kamratskap är också en stor del i att få barn delaktiga i fysiska aktiviteter, då barnen stöttar varandra till att vilja och våga vara med i aktiviteter.
5.Teoretiska perspektiv
Studien har sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet och avser att bidra med kunskap om hur pedagoger skapar förutsättningar för att främja förskolebarns rörelseaktivitet och rörelseglädje. Jag intresserar mig särskilt för pedagogernas syn på rörelse och hur de menar att deras egna erfarenheter och kunskaper samt olika förutsättningar i barngruppen får betydelse för hur de arbetar för att gynna läroprocesserna i avseende på rörelseaktiviteter. Begreppen förklaras i underrubrikerna. Det sociokulturella perspektivet har sitt fokus i lärandet utifrån sociala samspel och vikten i vad ett barn lär sig hellre än om barn lär sig.
5.1 Sociokulturellt perspektiv
Det sociokulturella perspektivet har sitt fokus i lärandet utifrån sociala samspel och vikten i vad ett barn lär sig hellre än om barn lär sig.
Vygotskij menar att barn utvecklar kunskap i sociala sammanhang, de lär sig tillsammans med andra barn och vuxna i olika situationer (Hwang & Nilsson, 2011, s.66). Grunden i ett sociokulturellt perspektiv är hur individer och grupper samspelar och hur de nyttjar fysiska och kognitiva resurser. Vad kan man åstadkomma i grupp och vilken lärdom behärskar den enskilda individen utifrån det (Säljö, 2014, s.18). Individen tar till sig färdigheter och kunskaper genom kommunikation med vad andra har att berätta och hur de föreställer sig världen. Detta lärande är skapade och kommunicerade genom kultur (Säljö, 2014, s.36–37). Säljö menar ur ett sociokulturellt perspektiv är det genom kommunikation och språk som är centralt kopplat mellan barnet och omgivningen. Genom att kommunicera om vad som sker i interaktion förstår barnet hur människor tolkar och förklarar händelser (2014, s.67).
5.2 Scaffolding/Byggnadsställning
Under barnets tidiga utveckling behöver de stöttning i det de inte klarar av själva för att kunna utvecklas och för att kunna stå på egna ben. Detta begrepp kallar Vygotskij för scaffolding som på svenska betyder byggnadsställning. Han menar att den vuxna, det kan vara en vårdnadshavare eller pedagog som likt en byggnadsställning eller som Säljö beskriver Vygotskijs begrepp stöttor i form av ett vägräcke där den vuxna leder barnet framåt i handlingen. Denna stöttning sker utifrån den vuxnas kunskaper och samspelet med barnet i en läraktivitet som de behöver få förståelse för (Säljö, 2014, s.123).
Med hjälp utifrån ett scaffolding perspektiv kan jag få en anblick om hur pedagogerna stöttar barnen i deras utveckling genom fysisk aktivitet.
5.3 Proximal utveckling och proximal fysisk aktivitet
Begreppet proximal utveckling handlar om vart barnet ligger i sin utveckling vad barnet kan själv och vad barnet kan klara av med hjälp från en vuxen. Barnen ska ges utmaningar som de kan utveckla utifrån det barnen redan behärskar dels för uppmuntran till det dem kan och för att kunna gå vidare i processen. Pedagogerna ska bygga på deras kunskap med hjälp av
sina egna erfarenheter och förtydligande frågor så att den vuxna tillsammans med barnet främjar barnets utveckling (Hwang & Nilsson, 2011, s.257). Säljö beskriver detta begrepp som ett avstånd vad barnet kan och vad barnet kan prestera med hjälp av en vuxen eller en mer kunnig kamrat. Vygotskij menar att med lite handledning kan barnet lösa ett problem som hade varit svårt att klara av själv (2014, s.120). Med proximal utveckling förstås utveckling som avståndet mellan barnets personliga färdigheter och de aktiviteter som är möjliga med mer kompetent vägledning. I tidig barndomsutbildning och omsorg, ECEC-early childhood education and care är lärmiljöerna mångsidiga så som materiella element, anläggningar, den direkta miljön och utrustning och immateriella element såsom sociala och psykologiska miljöer. I enlighet med Reunamo m. fl., (2014) menar jag att begreppet proximal utveckling kan modifieras till proximal fysisk aktivitet, med hänvisning till avståndet mellan barns personliga fysiska aktivitet och den fysiska aktivitet som kan ske mellan kamrater (2014, s.33)
5.4 Mediering
När Säljö beskriver mediering hävdar han att människan utvecklar och använder både fysiska och språkliga redskap och att samspelet med dessa redskap är centrala i ett sociokulturellt perspektiv på lärande och utveckling. Dessa kulturella redskap använder vi för att kunna förstå och tolka världen. Säljö menar för att kunna skriva behöver vi en penna en artefakt ett fysiskt redskap, det sker ett samspel med artefakten och gör oss beroende av redskapet i situationen. Det framkommer att detta samspel är ett huvudsakligt begrepp inom Vygotskijs sociokulturella perspektiv (2014 s.74–76). I min analys har jag använt mediering för att se hur barnen lär med hjälp från pedagogerna utifrån artefakter som de verbala i kommunikationen för fysisk aktivitet där pedagogerna förmedlar sin kunskap.
6. Metod och material
I detta kapitel kommer jag att presentera mitt val av metod och redogöra för bearbetning och mitt urval samt mitt tillvägagångssätt till min datainsamling. Jag redogör för mitt genomförande samt hur min databearbetning och analys gått till. Redogörelse för de etiska aspekterna kommer att delges och avslutas med en reflektion över metoden.
6.1 Metod fördatainsamling
För att studera pedagogernas attityder till rörelse i förskolan har jag använt mig av intervjuer från pedagoger i förskolan. Med intervjuer kan pedagogerna ge mig en inblick i det valda ämnet utifrån pedagogernas egna erfarenheter kring fysiska aktiviteter.
Med kvalitativ intervju innebär det att man ställer raka frågor som enkelt kan besvaras med ett mer detaljerat svar. Det kan ge en bredare information och mycket material till det man vill utforska. Efter sina intervjuer har man då fått mycket material att utgå från och kan få ett intressant innehåll att arbeta med. Efter införskaffat material ska man då välja om man vill använda sig av kvalitativ eller kvantitativ studie och det beror på vad syftet med studien är, om det är en utredning, forskningsprojekt eller något annat (Trost, 2010, s.25).
Min kunskap utifrån kvalitativ intervju var att jag kunde ta del av en detaljerad beskrivning av det jag ville undersöka där flertalet pedagoger kunde ge sin specifika redogörelse för sitt svar, vilket kan ge mig variation i svaren. Det kan ge mig ett större perspektiv i hur pedagogerna ser på saken i fråga. Det ger också en större syn i hur pedagogerna kan ge svar utifrån sina egna erfarenheter där jag kan urskilja ett mönster i det nämnda ämnet. Intervjuerna gjordes per telefon och spelades in för senare transkribering.
6.2 Urval och avgränsningar
Datainsamlingen bestod av intervjuer som genomfördes med fyra förskolepedagoger, både förskollärare och barnskötare med olika lång erfarenhet som alla var verksamma inom förskolan. Pedagogerna har arbetat inom förskolan från 6 år upp till 15 år. Mitt val av att intervjua både förskollärare och barnskötare var för att jag ville bredda min studie då jag anser att båda har en betydande verksam roll i förskolan. Förskolorna låg i mellan Sverige, de var de pedagoger jag fick tillfället till att intervjua. Jag fick under min studietid höra att det fanns svårigheter att få till intervjuer med pedagoger på grund av tidsbrist och personalbortfall så jag ville ta det säkra före de osäkra. I denna begränsade studie har bekvämlighetsurval använts, vilket är ett typiskt strategiskt urvalsmetod för att enkelt och tidseffektivt kunna genomföra en kvalitativ intervjustudie. Den gör det möjligt att få svar på ställda frågor under begränsade tidsramar, men är dock icke-representativ (Trost, 2010, s.140-141).
6.3 Genomförande
Jag tog kontakt med vänner som antingen är utbildade förskollärare eller som kunde ge mig förslag till vilka jag kunde kontakta för eventuella intervjuer. Jag kontaktade även en närliggande förskola då jag tänkte att då kan vi lätt ordna en intervju. Då responsen var dålig tog jag kontakt med mina kursmedlemmar som är verkande inom förskolan och har varit under en lång tid. När jag fick ett medgivande från pedagogerna så talade jag om vilket mitt syfte var med studien och hur intervjun skulle gå tillväga. Först mailade jag ett varsitt informationsbrev till de som jag skulle intervjua där de fick ta del av hur intervjun skulle genomföras (se bilaga 2). Pedagogerna blev erbjudna att bli mailade intervjufrågorna så att alla kunde ta del av dem innan intervjun om det var så att de ville det. Vi kom överens om att göra intervjuerna över telefon då det inte fanns utrymme för att träffas personligen då det skulle krävas lång restid. Jag förklarade att jag skulle spela in samtalen för att kunna lyssna och analysera det som sagt och använda materialet i min studie, detta för att de ska veta att man kan dra sig ur om man är obekväm med att spelas in. Samtalen tog ungefär lika lång tid då alla fick samma frågor att besvara, det tog cirka 15 minuter per intervju.
6.4 Databearbetning och analysmetod
Vid tillfället då intervjuerna utfördes spelades dem in med ljudupptagning på min mobil för vidare transkribering. Jag lyssnade noga på ljudupptagningarna och skrev ner ordagrant vad som hade sagts under intervjuerna. Då intervjufrågorna är kopplade till mitt syfte av studien och dess teori som jag tycker arbetet tar avstamp i så letade jag svar som kunde länkas samman från samtliga deltagare som var relevanta till mina forskningsfrågor. Detta gjorde jag med hjälp av små noteringar vid vardera fråga som tog upp mina teoribegrepp. Trost anser ljudupptagning som han beskriver inspelning är en smaksak då han ser fördelar och nackdelar med användningen. Fördelarna anser Trost att man kan lyssna ordagrant vad som sagts och man slipper sina egna osammanhängande anteckningar man kan bara hängiva sig till vad informatören säger. Nackdelen kan vara att det kan ta lång tid att lyssna på materialet då man måste pausa och lyssna återigen på det inspelade materialet för att få all information korrekt och det är tidskrävande. Dessutom kan man inte uppleva informanternas uttryck i sina svar (2010, s.74-75).
6.5 Reflektion över metod
Jag valde att använda mig av kvalitativ intervju för att det eventuellt kunde ge mig fler svar och chans till diskussion för mer information till min undersökning. Mina intentioner var att få med barnen i en samtalsgrupp eller liknande men jag kände att det fanns inte tillräckligt med tid för det. Jag hade även tankar på vårdnadshavarna vad dom anser om rörelseschema i förskolan men jag kom fram till att mitt syfte ligger hos pedagogerna vad dom anser och hur de förhåller sig till rörelse. Min första tanke var att jag skulle göra enkäter men i eftertanke såg jag svårigheter i att använda enkäter då jag inte hade bredden av frågor och om jag skulle få det så skulle samlingen av svaren ta för mycket av min korta tid. Enkäter
nu i efterhand kanske hade varit att föredra då restriktioner råder just nu och vid enkätundersökning behövs inget fysiskt möte. Förvisso behövs inte det heller vid intervju då jag spelat in under telefonsamtal men det har funnits svårigheter att få tillfälle till intervju där pedagogerna känner att de har tid. Jag ville intervjua både förskollärare och barnskötare med olika lång erfarenhet då jag känner att intervjuer kunde ge mig ett bredare svar än vad enkäter skulle ge mig.
6.6 Reliabilitet och validitet
Trost beskriver att reliabilitet eller tillförlitlighet är ett begrepp som används inom mätning och menas att den ska vara solid, intervjun ska utföras likadant för att i samma utsträckning ge samma resultat. Förhållandevis ska frågorna ställas på samma sätt och inte ske slumpmässigt då med reliabilitet menas att samma resultat ska kunna ges oavsett tidpunkt för mätningen (2010, s.131).
Validitet handlar om mätningars relevans, mätningens giltighet om frågorna mäter det man faktiskt vill mäta, om det är relevant för studien (Trost, 2010, s.133). Då informatörerna gav liknande svar ser jag reliabiliteten som relativt hög.
Då jag har delcitat från intervjuerna som jag såg som mest väsentliga så var det min tolkning från intervjupersonernas uppfattningar utifrån kodningen av mitt material.
Sammanfattningsvis blir det då inte en hel sanning därför kan min studie inte klassas som en högkvalitativ validitet.
6.7 Etiska hänsynstaganden
Vetenskapsrådet fastställer fyra huvudkrav för att förhålla sig till regler och etiska riktlinjer för att skapa ett tryggt och förtroendeingivande band mellan intervjuaren och intervjupersonerna. Det första kravet är informationskravet som innebär att delge intervjupersonerna undersökningens syfte och att beskriva i stora drag hur genomförandet av undersökningen ska gå till. Det är också viktigt för intervjupersonerna att veta att det är helt frivilligt att delta och man kan avsluta närsomhelst man vill. Dessutom att materialet bara är till för ens egna forskning (2002, s.7). Jag både förklarade mitt syfte med studien och deltagarna mottog ett informationsbrev innan intervjuerna. Det andra kravet som Vetenskapsrådet tar upp är samtyckeskravet som syftar till att ett samtycke måste ges från intervjupersonerna och har rätt till att bestämma själv om sitt deltagande hur länge de vill delta och ska kunna dra sig ur utan negativa efterföljder. Detta förklarade jag för mina intervjupersoner och att de kan om de vill ta del av transkriberingen och slutarbetet av studien (2002, s. 9-10). Med en förklaring om hur intervjun skulle gå till och ett mail skickat med en medgivandeblankett (se bilaga 3) fick jag ett samtycke från mina intervjupersoner. Det tredje kravet som tas upp är Konfidentialitetskravet som syftar till att skydda alla intervjupersoners identitet, så de inte kan identifieras av andra och allt material ska förvaras oåtkomligt för andra än intervjuaren (2002, s.12). Det fjärde och sista kravet från Vetenskapsrådet är nyttjandekravet vilket syftar till att samlat material endast får användas
för ändamål för studien och kommer inte att delas med andra än den som utfört studien (Vetenskapsrådet, 2002, s.14). Jag framförde till intervjupersonerna att det kommer bara vara jag som kommer att ta del av denna information som de delger mig för mig att kunna gå tillbaka till i min studie och efter att allt arbete är klart och godkänt kommer jag att radera dessa inspelade filer med våra intervjusamtal.
7. Resultat och analys
I följande kapitel kommer mina frågeställningar presenteras i relation till mitt syfte med ett resultat och analys i en sammanställning under varje fråga.
Jag har använt mig av delcitat utifrån intervjupersonernas utsagor för att ge en större bild i mitt resultat och för att ge en större förståelse för pedagogernas förklaring. Jag presenterar intervjupersonerna följande, förskollärare börjar med namn på F och barnskötare börjar på namn med B.
7.1 Pedagogernas uppfattning om rörelse och rörelseglädje i förskolan.
Alla pedagogerna pratar om dom, alltså barnen i grupp när pedagogerna beskriver rörelse och rörelseglädje att det är något barnen utövar tillsammans med pedagogerna. Tre av pedagogerna menar att det finns barn som inte vågar eller känner sig obekväma i att röra sig som att dansa till exempel så det ligger i pedagogernas profession att stötta barnen för att uppleva rörelseglädje. Så här uttrycker sig två av pedagogerna gällande rörelseglädje och deras stöttning.
Det är väl framförallt dels att man erbjuder möjligheten till att prova på sen att det ska vara roligt tänker jag att då ska det va lite kravlöst man ska inte vara tvungen att göra saker som man inte vill men man vill ju ändå uppmuntra till det (Fia)
[V]issa sitter vid sidan och tittar då tänker vi att vi försöker bjuda in vi kanske kan locka med att hon eller han får välja musiken eller ja att man kan få ett litet uppdrag för då brukar de flesta ge med sig och vill vara med (Betty)
Det framkommer att flera pedagoger menar att det krävs ett engagemang och att man som pedagog vid vissa tillfällen behöver visa hur rörelserna ska utföras och att man upprepar rörelsemönstret för att barnen ska känna igen dem. Även vikten av barnens gemenskap och deras delaktighet.
[Hur] vi följer barnen och hur vi visar glädjen själva att vi är den förebilden att vi deltar aktivt i aktiviteten det tycker jag är en stor del i det hela att få med barnen att visa glädjen i att röra sig, [man] kan få in med det här mer barnens egen delaktighet och inflytande i vad vi gör och kan få det ännu mer glädjefyllt (Bea)
En pedagog nämner sina egna erfarenheter från skolan
[T]yckte inte om idrott för det var så jäkla påtvingat och det var inte alls roliga saker (Barbro)
Pedagogen säger följande om rörelseglädje
Just med rörelseglädje är att få in alla dom här delarna som alla barnen ska utveckla och lära sig inom just idrott för det finns ju massor med steg som barnen ska få lära sig inom idrott och ändå försöka få in det på ett spontan och lustfyllt sätt (Barbro)
Rörelseglädje kan vara något spontant och roligt något som ska ge just glädje det är något som alla pedagogerna är överens om.
Barn lär sig i alla sociala sammanhang men utvecklar sig också utifrån sig själv som individ. I resultatet av pedagogernas utsagor om deras initiativ till rörelseglädje framkommer det att pedagogerna vill stötta barnen på ett kravlöst sätt för att barnen ska våga röra sig och få uppleva rörelseglädje tillsammans. Det framkommer att rörelser görs tillsammans i grupp att barnen stöttar varandra och blir delaktiga i aktiviteterna på så vis kan det upplevas mer lustfyllt. Tre av pedagogerna lyfter fram att då det finns barn som inte vågar kanske för att de inte vet hur rörelserna ska utföras ligger vikten hos pedagogen att stötta i dessa lärande moment. Det kan handla om att vissa barn vill röra sig men inte om man hänvisar rörelserna till tillexempel dans. Två av pedagogerna föreslår en upprepning av rörelserna för att barnen ska känna igen dem och kunna utöva dessa på egen hand och i slutändan känna sig självsäkra i att utöva rörelserna. Dessa åtaganden kan jämföras med begreppet scaffolding då pedagogerna ger barnen en rörelseuppgift som de kan klara av men eventuellt behöver en lite knuff på vägen för att våga. För att komma ihåg hur rörelsen går till vid senare tillfälle och för att barnen ska lära sig dessa på egen hand visar och upprepar pedagogerna som har mer erfarenhet rörelserna. Vid en hinderbana visar den som besitter mer kunskap hur denna ska gå till och vilka rörelser som ska utövas, det kan vara svårt att förstå direkt vad som ska utövas genom att bara se hinderbanan. Pedagogen visar utförandet som har bestämts utifrån barnens utvecklingsgrad och barnen lär sig hur de ska gå till väga vid varje moment och stärker sin självkänsla genom att lära sig hinderbanan utan den mer erfarnas stöttning. Barnen gavs utmaningar som var lagom svåra för dem att lösa med hjälp av handledning från pedagogerna som en hjälpande hand.
7.2 Finns det förutsättningar som främjar respektive något som motverkar till rörelseaktivitet i förskolan.
Det som tydligt visar på vad som främjar respektive motverkar är att inne finns det begränsningar till rörelseaktiviteter och det är mestadels på grund av för små utrymmen. Däremot finns det stora möjligheter till många olika och fartfyllda rörelser utomhus just för att det finns stora utrymmen.
Ute finns det väl egentligen ingenting som hindrar(Fia)
På den förskola jag jobbar nu så har vi ju en helt fantastisk utomhusmiljö som gör att det är väldigt lättillgängligt att utöva då både planerat och spontant(Bea) [D]et finns även utrymmen att nyttja utanför förskolan.(Betty) [Vi] har tillgång till stora gröna ängar eller vad man ska säga, stora ytor kring förskolan (Betty).
Barngrupperna kan vara flera eller kanske bara två på en förskola ändå beskrivs utrymmena som små och att man delar oftast på de utrymmen som skulle kunna nyttjas för rörelse.
Vi har egentligen bara ett rum där man skulle kunna göra ja lite mer fartiga rörelser som typ björnen sover där det kanske blir lite mer spring och så och då är det ett gemensamt utrymme det har vi inte tillgång till hela tiden och när man vill(Fia)
Just begränsningarna inomhus har gjort att, som en av pedagogerna beskriver det begränsat vilka rörelser de kan utöva inomhus.
Det blir lite så här dom får inte springa inomhus och bara göra lugna aktiviteter inne och så det är lite därför vi har valt dom här lite mer styrda aktiviteterna med uppdragskort och så blir det lite mer strukturerat fast man kan göra det på ett lite mer lugnare sätt (Fia)
Alla nämner begränsningarna till utrymmen men en pedagog anser att begränsningar inte bara handlar om utrymmet
[B]egränsning kan ju också va att få med alla barnen (Björn)
Pedagogen menar på att stillasittande är ett problem bland flertalet barn idag och att intresset kanske inte riktigt finns och då kan det bli mer påtvingat även om majoritet av barnen på pedagogens förskola känner glädje i rörelse.
Så som jag uppfattar pedagogerna så finns både situationer och miljöer som kan motverka till rörelse men bara i en viss begränsning, pedagogerna kan välja olika slags rörelser i olika situationer. Det som kan sätta gränser kan vara att vissa inte vill vara med eller att man som pedagog inte har tillräckligt med material eller erfarenhet för att känna trygghet i att utföra vissa aktiviteter kring rörelse, men att det ändå finns. Dessutom att barnen per automatik rör sig och tar lärdom av varandra. Pedagogerna ser det som att barnen anpassar sig väl till dessa olika situationer gällande utrymme då de kan använda sig av det som finns. Det positiva framhävs hos samtliga att utemiljöerna är av stor vikt i deras vardag, stora innegårdar med lekställningar och gungor och annat material dessutom finns det närliggande natur när man vill ta sig utanför förskoleområdet där barnen kan ta ut svängarna.
I samverkan mellan barn och pedagoger behövs artefakter för att förmedla och förstå och hur man agerar i omvärlden.
Utifrån pedagogernas resultat tolkar jag detta som att oavsett i vilken miljö barnen och pedagogerna befinner sig så kan barnen alltid lära sig. Pedagogerna berättar om att anpassningar krävs utefter vilka utrymmen som ges men det behöver inte vara ett hinder för lärdom, det betyder bara att rörelserna blir mindre.
Säljö beskriver att lärande är något naturligt och för utvecklingen ofrånkomligt och att vår gemenskap bygger på att vi tillsammans lär och delar våra erfarenheter med varandra. Då vi samtalar med varandra bygger vi en grund för kunskap som barnet kan utvecklas i och skapa förståelser. I det sociokulturella säger man att det är oundvikligt att lära sig men vad är det barnen lär sig. Pedagogerna vill visa barnen i alla miljöer att de kan utöva rörelser och pedagogerna och barnen kommunicerar tillsammans för att ta lärdom vilket visar på ett sätt att förmedla, som ur det sociokulturella perspektivet kallas mediering. Mediering sker i samspelet mellan barnen och pedagogerna och mellan barn och barn då individerna
samverkar när de ska lära sig utveckla sina rörelser. Detta sker enligt mig utifrån pedagogernas beskrivningar både verbalt och med ett kroppsspråk där pedagogerna talar om och visar vissa rörelser hur de ska utföras för att barnen ska känna att de kan.
7.3 Pedagogernas kunskaper om rörelse
Kunskaperna inom rörelse hos flertalet pedagoger är inte vad dom kanske skulle önska, det finns ingen tydlig utbildning för just rörelse eller idrott men deras intuition handlar om att kunna förmedla sina egna förmågor inom rörelse. Det som nämns också är att om det behövs mer övning eller upprepningar hos barn så är det de som de flesta pedagoger har som mål att eftersträva.
Nej jag har ju ingen utbildning utan jag tycker mer att det är väldigt roligt med rörelse med barnen, beroende på vad vi erbjuder barnen så kan vi ju se ja vart man kanske behöver lägga lite extra i, åla, krypa ja då kanske vi får ha någon hinderbana kring det så ser man någon utveckling i det (Bea).
En förskollärarna uttrycker sig såhär
Jag tänker att det liksom per automatik ingår på nåt vis för att barnen är så rörliga vi har haft ganska många diskussioner i den förra organisationen där det är ganska vanligt att man ja ett exempel, att “Olle” har ganska svårt att sitta still på samlingarna nu behöver han öva på det och då ska han få sitta still mycket typ. Men man kanske egentligen behöver göra tvärtom att han kanske behöver röra sig väldigt mycket och behöver vara aktiv när vi är ute eller inne eller vad man nu gör, han kanske inte behöver sitta med i samlingen just nu han kanske kan få va med och duka istället ja så där. Det jag menar är att man kanske inte ska dämpa barnens rörelsemönster, vi behöver ju röra på kroppen, för att få en finmotorik måste man ha bra grovmotorik så hänger det liksom ihop med mognad (Fia).
En pedagog nämner att de har mycket rörelser på deras förskola där olika ämnespedagoger ansvarar för olika ämnen och har då fått förslag på olika aktiviteter med olika inriktningar och känner att det har varit lärorikt. Vilket har vidgat kunskaperna och erfarenheterna både hos pedagoger och barn
Jag tror att det kan vara skillnad på även om man har jobbat bara ett år så kan man vara duktig också men ju flera år du haft på förskolan så tror jag ändå att man sitter inne på lite mer slags kunskap och erfarenheter inom vissa saker och att vi kan lära oss av varandra både av barnen och oss pedagoger emellan (Barbro).
Flera pedagoger nämner att de tar hjälp av varandras kunskaper och att man hjälper varandra i olika aktiviteter den som kan och känner trygghet i uppgiften lämpar sig bäst för den.
Vilken blir den potentiella utveckling hos barnet då barnet får rätt assistans för att kunna klara något på egen hand?
Det framkommer från pedagogerna att gällande barnen att de följer deras utveckling och lämpar rörelser efter vad de redan kan för att vidareutveckla vissa områden. Det kan behövas upprepningar för vissa barn som behöver utvecklas vidare utifrån var de ligger i sin
utveckling tex att behöva balansera mer. Alla fyra pedagoger uttrycker sin okunskap och osäkerhet när det kommer till rörelser de inte är bekväma i att utföra men att pedagogerna tar hjälp av varandra. Det tolkar jag som att det är så pedagogerna behöver göra för att kunna utföra rörelserna tillsammans med barnen som inte heller alltid kan eller är bekväma i alla rörelser, men detta ger möjlighet till att utvecklas och klara av något tillsammans. Det framkommer även att pedagogerna väldigt gärna vill vara förebilder för barnens lärande och se till barnens behov och har sett att det utövas på bästa sätt med interaktion tillsammans med pedagoger och barn. Likväl som pedagogerna samspelar med varandra utvecklar barnen sina kunskaper och lärande med sitt samspel sinsemellan. Detta kan liknas begreppet proximal utveckling där barn samspelar med främst vuxna som har mer erfarenhet för att tillges de rätta redskapen för att utveckla ens egna tänkande för att kunna tillägna sig kunskap. Jag upplever utifrån pedagogernas utsagor att de vet att barnen kan lära men behöver vägledning och feedback samt utöva uppdrag som ger barnet möjlighet till att utveckla sin tidigare förmåga.
8. Diskussion och konklusion
I min studie syftar jag till att forska i pedagogers förståelse av och attityder till rörelse och vad som kan ses som hämmande och vad som kan vara främjande till rörelse i förskoleverksamheten. Jag har utgått från mina frågeställningar som syftar till det jag hoppats få svar på utifrån min undersökning. Mina frågeställningar var Hur ser pedagoger på rörelse och rörelseglädje i förskolan? Vilken kunskap och vilket engagemang har pedagoger gällande rörelseaktivitet? Vilka förutsättningar i förskolan främjar respektive motverkar rörelseaktivitet? Resultatet av intervjuerna kommer att med hjälp av frågeställningarna diskuteras i relation till tidigare forskning. Sammanfattningsvis vill jag klargöra mitt teoretiska perspektiv och de centrala begrepp som jag använt mig av i min studie. I analyserna har begreppen framställts så att jag kunnat se likheter från resultatet kopplat till de teoretiska begreppen. Begreppen som tar avstamp i den sociokulturella teorin och som jag använt mig av är den proximala utvecklingen, scaffolding och mediering.
8.1 Förhållningssätt till och förutsättningar för rörelse i förskolan
Något som flera av pedagogerna belyser är att rörelser finns överallt och även rörelseglädje men att pedagogerna ibland behöver lyfta fram glädjen i att röra sig och vara engagerade för att barnen ska få uppleva rörelseglädje. Det framkommer av pedagogerna att det ska vara lustfyllt och kravlöst när det kommer till rörelse och att det lämpar sig bäst i gemenskap med andra barn och med pedagoger. I tidigare forskning lyfter Reunamo m. fl. vikten av barns egna framställning av fysisk aktivitet samtidigt som man ser till barns behov. Vidare tar Reunamo m. fl. upp att pedagoger behöver uppmuntra och visa ett större engagemang hos barn som är mer tillbakadragna och med ett tunt kamratskap för att de ska kunna engagera sig i fysik aktivitet med andra barn. Barn har också ett behov av fri lek, gärna utomhus men inte helt utan pedagogers stöttning. Det framgick även att viss regellek från pedagoger utomhus ansågs vara en bra metod för att komma igång och för att öka barns fysiska aktivitet (2014).
I resultatet av studien belyser en av pedagogerna vikten av att engagera de barn som inte vill vara med, det kan vara för att de inte kan eller är blyga eller inte känner sig ha någon kamrat att utöva rörelser med. Engagemanget kunde vara att barnen fick vara med att bestämma kanske musik eller en rörelse för att vidare få med dem barnen i aktiviteten. Det som kunde tydas i studiens resultat var pedagogernas lärande som avser att stötta barnet i en aktivitet där barnet inte klarar det än på egen hand med enkla instruktioner och upprepningar. Vilket kan jämföras med begreppet scaffolding där en mer erfaren ger barnet utmaningar som barnet kan behärska med lite hjälp. Detta lyfter Reunamo m. fl. i sin forskning att det är viktigt att engagera sig i de tillbakadragna barnen och ge dem stöd så att de kunde delta med sina kamrater i fysiska aktiviteter. Vidare i resultatet av studien visade det sig att miljöfaktorer och framför allt kamrater spelar stor roll för att förbättra fysisk aktivitet hos barn (2014).
Från studiens resultat när det kommer till pedagogers kunskap och engagemang framkommer det från vissa pedagogers utsagor att om man vill utveckla barnens förmågor
och inte bara sakta ner dem så ser pedagogerna till att upprepningar på det de kan för att utveckla och komma vidare blir en viktig del. Pedagogerna stöttar barnen med att ge dem stöd under olika rörelseaktiviteter för att de ska kunna klara rörelserna på egen hand. Detta stöd och samspel mellan pedagog och barn kan sammankopplas med proximal utveckling. Pedagogerna förmedlar ny kunskap för att barnen ska få stöd i att nå den proximala utvecklingen. Vidare framgick det mycket om pedagogernas egna kunskaper och flertalet önskade mer kunskap just för att kunna föra över sin erfarenhet till barnen då vissa barn känner en osäkerhet när det kommer till att skapa nya erfarenheter, det gäller även hos de vuxna. En av pedagogerna säger att man kan ha olika års erfarenhet och därmed olika kunskaper så det är viktigt att ta lärdom av varandra både mellan barn-barn, pedagog-pedagog och pedagog-pedagog-barn då det är tillsammans i grupp man utvecklar sin kunskap. I Palmer m. fl. tidigare forskning beskrivs kunskaperna se olika ut hos pedagogerna och det påverkar barnens dagliga verksamhet och vikten ligger då i pedagogernas engagemang. En fördel för pedagogerna för att utöka sin egna kunskap kan vara att utöva ett kontinuerligt rörelsemönster som i sin tur ger kunskap till barnen, det gynnar både pedagogerna och barnen och här kan pedagogerna med fördel ta hjälp av varandra (2017). I resultatet tar pedagogerna upp att barnen behöver upprepningar för att stärka det barnen har lite svårigheter med och pedagogerna stöttar och berömmer barnens prestationer. En av pedagogerna beskriver att de får hjälp av olika ämnespedagoger och har tagit till sig kunskap genom de förslag på olika aktiviteter som kan utföras med barnen. Pedagogen anser det varit lärorikt både för pedagogerna och barnen. Obeng tar upp i sin forskning vikten av pedagogens roll hos förskolebarn gällande fysiska rörelser. Det krävs ett positivt deltagande och kunskap (2010). Palmer m. fl. nämner i sin studie att deltagarna upprepade samma uppvärmningslåt vid varje tillfälle för ett igenkännande och ge känslan av att engagera sig i rörelserna (2017). För att sammanfatta frågeställningen angående pedagogernas kunskaper och engagemang gällande rörelseaktivitet så finns det kunskaper hos pedagogerna men att dom byggs på utefter erfarenheter tillsammans med barnen och med de andra pedagogerna och att det finns ett stort engagemang tillsammans mellan barnen och pedagogerna.
Förutsättningarna för främjandet av rörelseaktivitet anser pedagogerna vara utomhusmiljöerna att de kan ge stora möjligheter till större rörelser och fartiga rörelser och att det även sker på eget initiativ från barnen att de nyttjar utemiljön och rör gärna på sig. I Obengs artikel tas det upp i forskningen att barn borde åtminstone få 30 minuters planerad rörelseaktivitet dagligen och att pedagogerna uppmuntras till att främja till just rörelse (2010). Något som också kom fram i resultatet var att det kan vara svårt att få med vissa barn i aktiviteter då av ett ointresse för rörelse, så det kan vara en fördel att utöva rörelser utifrån en planerad aktivitet där pedagogen kan förklara och visa utförandet. Det som kunde tydas i resultatet av studien var att pedagogerna använder sig av mediering då de samspelar och förmedlar sin kunskap till barnen för att vidareutveckla deras förmågor, då både med verbala redskap och med sitt kroppsspråk. Vidare framgår det att inomhusmiljöerna beskrivs som små och trånga för antalet barn i barngruppen och därför får pedagogerna anpassa rörelserna till utrymmet. Det blir då mer strukturerat för att undvika att barnen springer in i varandra och gör varandra illa. I Obengs tidigare forskning beskrivs införlivandet av rörelser som
positivt för den framtida hälsan och att rörelserna var olika, vissa mer fartfyllda som utomhusaktivitet och rörelser till video och andra lugna som yoga och andningsövningar. Vissa av dessa kan med fördel utövas inomhus trots små utrymmen. Det framkom dock att alla införlivade inte några rörelser då pedagogerna i studien ansåg sig inte att det fanns tid till det eller såg inte vikten av införlivandet (2010). Sammanfattningsvis så verkar pedagogerna överens om att främjande för rörelse finns både inne och ute men i utomhusmiljöerna finns det fler möjligheter för mer rörelse.
8.2 Konklusion
I denna studie ville jag undersöka pedagogers förståelse av och attityder till rörelse. Jag ville också undersöka hur pedagogerna främjar till barns rörelseglädje.
Studien visar att i stort sett kan man utföra de flesta rörelser överallt men man får begränsa sig om man är inomhus då de flesta utrymmen är så små för en stor barngrupp.
Det framgår att många av pedagogerna ser att det finns mycket rörelse då barnen är av natur rörliga i sin utveckling men att de ändå anser att det kan vara bra med planerade aktiviteter men även spontana tillfällen utöver den fria leken.
Ingen av informanterna hade någon specifik utbildning utan vissa hade ett intresse för träning som ledde till att de ville röra sig med barnen för de ansåg vikten i att röra sig då mycket stillasittande är ett problem.
8.3 Fortsatt forskning
Detta är en liten studie och resultaten kan inte generaliseras till förskolemiljöer i allmänhet då alla ser olika ut i landet och vad pedagogerna har för upplevelser och kunskap inom området. Det hade därför varit intressant att använda observation eller enkät som metod för att få en djupare och bredare förståelse av vilka kunskaper som pedagoger har om rörelse och rörelseglädje. Jag anser att jag har under min studie fått svar på mina frågeställningar utifrån det som jag har lyft fram och det jag lyckats synliggöra.
Referenslista
Arbeta med rörelse i barngruppen. (uppdaterad 17/9 2020). Skolverket.
https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-
arbetet/hallbar-utveckling-samt-halsa-och-rorelse-i-forskolan#h-Arbetamedrorelseibarngruppen ( 20201007).
Ellneby, Ylva (2011). Må bra i förskolan: musik, yoga, lek, miljö, mindfulness, massage. Stockholm: Sveriges utbildningsradio.
Hwang, Philip & Nilsson, Björn (2011). Utvecklingspsykologi. tredje reviderade utgåvan Stockholm: Natur och kultur.
Lpfö18 (2018). Läroplan för förskolan. Stockholm: Skolverket.
Obeng, C. (2010) ‘Physical Activity Lessons in Preschools’, Journal of Research in Childhood Education, 24(1), pp. 50–59. doi: 10.1080/02568540903439391.
Palmer, K., Matsuyama, A. and Robinson, L. (2017) ‘Impact of Structured Movement Time on Preschoolers’ Physical Activity Engagement’, Early Childhood Education Journal, 45(2), pp. 201–206. doi: 10.1007/s10643-016-0778-x.
Reumano, J., Hakala, L., Saros, L, Lehto, S., Kyhälä, A.-L., & Valtonen, J. (2014). Children`s physical activity in day care and preschool. Early Years: Journal of International. Research & Development, 34 (1), 32 – 48. https://doi-org.ezproxy.its.uu.se/10.1080/09575146.2013.843507
Säljö, Roger (2014). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Trost, Jan (2010). Kvalitativa intervjuer. 4., [omarb.] uppl. Lund: Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisksamhällsvetenskaplig forskning. Vällingby: Elanders Gotab.
Bilagor
Bilaga 1Intervjufrågor
1. Kan du berätta lite om rörelseaktiviteter i er förskola? (ex från skridskoåkning till hinderbana)
2. Hur kan era planerade rörelseaktiviteter och era oplanerade/spontana rörelseaktiviteter se ut? Finns det till exempel några återkommande rörelsemönster som sker regelbundet?
3. Enligt läroplanen är det viktigt att förskolebarn ska ges möjlighet att känna rörelseglädje, vad innebär det för dig? Hur arbetar ni för att barnen ska uppleva rörelseglädje?
4. Vilka förutsättningar finns det för rörelseaktivitet i er förskola? Finns det sånt som begränsar er?
5. Nu har vi pratat om verksamheten kring rörelse, men vad betyder rörelse för dig?
6. Hur ser dina kunskaper ut kring rörelse som aktivitet?
Bilaga 2 Informationsblankett
Information om en studie av pedagogers arbete kring rörelse i förskolan
Jag är en student som går min sista termin på förskollärarprogrammet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Uppsala universitet. Jag vill i mitt självständiga arbete ta del av förskollärares och barnskötares tankar runt sitt arbete med rörelse på förskolan för att stödja barn i att uppleva rörelseglädje.
Jag kommer att genomföra intervjuer med förskollärare och barnskötare där intervjuerna kommer att spelas in. Inspelningarna kommer att raderas när uppsatsen är godkänd.
Intervjuerna sker i första hand under oktober månad och kommer fortsättningsvis transkriberas och analyseras för fortsatt arbete i studien. Alla deltagare kommer att vara anonyma och personuppgifter tas bort efter godkännande av studien. Data kommer att hanteras och förvaras på sådant sätt att ingen obehörig kan ta del av den, samt avskilt från personuppgifter. I redovisningar av studien kommer alla personuppgifter vara borttagna.
Det är frivilligt att delta och deltagare kan när som helst avbryta sin medverkan. Ingen ekonomisk ersättning utgår.
Studiehandledare Anne-Sofie Nyström e-post: Student Monica Östman e-post:
Bilaga 3 Medgivande till deltagande i en studie
Studien som kommer att handla om rörelse och hälsa i förskolan kommer att utföras inom ramen för ett självständigt arbete. Studien har utförts av Monica Östman som går sista terminen på förskollärarprogrammet.
Jag har tagit del av informationen om studien. Jag är införstådd med att du kommer att intervjuas och spelas in i via telefonen, samt att intervjun kommer att analyseras. Jag har uppfattat att pedagogen har förstått detta och har fått information om vad studien innebär och vill delta i studien. Intervjun spelas in på grund av utbildningssyfte och för att jag ska kunna analysera mitt material.
Deltagarnas namn ………. Student: Monica Östman e-post:
Handledaren Anne-Sofie Nyström e-post: Telefon……….
Ort och datum ...
Underskrift deltagare……… Studentens underskrift…………
