Arbetet med att få unga kvinnor att
stanna kvar inom idrotten
En kvalitativ fallstudie av en fotbollsförening ur ett genusperspektiv
Nathalie Karlsen
Ida Lindberg
Kandidatuppsats 15 hp
Hälsopromotionsprogrammet
Vt 2015
Handledare: Eva-Carin Lindgren
Examinator: Beatrix Algurén
Rapportnummer: VT15-20
Kandidatuppsats 15 hp
Rapportnummer: VT15-20Titel: Arbetet med att få unga kvinnor att stanna kvar inom idrotten: En kvalitativ fallstudie av en fotbollsförening ur ett
genusperspektiv
Författare: Nathalie Karlsen och Ida Lindberg Program: Hälsopromotionsprogrammet
Nivå: Grundnivå
Handledare: Eva-Carin Lindgren Examinator: Beatrix Algurén Antal sidor: 42
Termin/år: Vt/2015
Nyckelord: Fotboll, Unga kvinnor, Jämställdhet, Salutogenes
Sammanfattning
Fotboll är Sveriges största idrott med flest utövare bland tjejer och killar. Vid fotbollens uppstart i Sverige fick endast herrar spela men trots att damfotbollen funnits i snart 100 år och nästan har lika många kvinnliga som manliga utövare är fotboll en idrott där mannen fortfarande är norm. Det råder stora skillnader i prioritet och lön mellan manliga och kvinnliga fotbollsspelare men trots skillnaderna väljer flickor fotboll som idrott före övriga idrotter. Däremot har föreningsidrottande bland unga oavsett idrott minskat de senaste åren. Syftet med studien är att, utifrån ett genusperspektiv, belysa varför unga kvinnor väljer att stanna kvar i sin
fotbollsförening och belysa hur ledare samt styrelse aktivt arbetar för att behålla dem i fotbollsföreningen. Studien använder sig av en kvalitativ forskningsmetod med en fallstudie som forskningsdesign. Datainsamlingen genomfördes med
fokusgruppsintervjuer och djupintervjuer. Studien har, förutom ett genusperspektiv, även ett salutogent perspektiv för att undersöka vad det är som får unga kvinnor att fortsätta spela fotboll efter tonåren. Som analysverktyg används känsla av
sammanhang för tolkning av resultatet och för att skapa en djupare förståelse för unga kvinnors deltagande i fotbollsföreningen.I resultatet framkommer 5 kategorier som står för viktiga faktorer i arbetet med att behålla unga kvinnor i föreningen; glädje och
gemenskap, jämställdhet, delaktighet och en tillåtande atmosfär, föreningens policy och arbetssätt för att motivera spelarna samt tränarens betydelse. Det viktigaste för
att behålla unga kvinnor i en fotbollsförening är glädje och gemenskap samt att föreningen arbetar mot en jämställd förening samt att spelarna upplever föreningen jämställd.
Förord
Vår studie är en del av forskningsprojektet ”Vad gör idrottsföreningar som bidrar till att ungdomar väljer att fortsätta sitt idrottande? – En kvalitativ studie ur både
idrottsledares och ungdomars perspektiv”. Syftet med forskningsprojektet är dels att belysa idrottsledares hantering av idrottsföreningens verksamhet så att ungdomar vill, väljer och kan stanna kvar i idrottsföreningen. Syftet är även att belysa vad som får ungdomar att vilja och välja stanna kvar inom idrotten och idrottsföreningen och vilka erfarenheter de har av att vara med och utforma den.
Den här uppsatsen är en kandidatuppsats på institutionen för kost- och
idrottsvetenskap på Göteborgs universitet. Författarna är två studenter som nu avslutar sin sista termin på Hälsopromotionsprogrammet med inriktning mot Idrottsvetenskap. Båda författarna har en lång bakgrund som fotbollsspelare och intresset för
föreningsidrottande och fotboll bidrog till idén att genomföra studien. Under arbetets gång har båda författarna varit lika delaktiga i alla delar som ingår i studien.
Vi vill slutligen tacka de personer som vi haft kontakt med under studiens gång och som varit värdefulla för genomförandet. Först och främst ville vi rikta ett stort tack till vår handledare Eva-Carin Lindgren som genom stor kunskap och engagemang samt vänligt handledande hjälpt oss genom hela arbetet. Ett tack riktas även till John Dohlsten som också handlett oss genom arbetets gång. Vi vill också rikta ett tack till alla deltagare i studien, utan ert deltagande och engagemang hade genomförandet av studien inte varit möjligt. Vidare tackar vi vår studiegrupp som genom tankar och synpunkter hjälpt oss utveckla studien. Tack Jenny, Estelle, Maria och Martin! Ytterligare ett tack riktas till våra familjer och vänner som lyssnat på våra idéer och stöttat oss under hela arbetets gång. Tack!
Innehållsförteckning
INTRODUKTION ... 1
SYFTE ... 2
BAKGRUND ... 2
BEGREPPSGENOMGÅNG ... 2
HUR SER IDROTT I ALLMÄNHET UT FÖR UNGDOMAR IDAG OCH VILKA FÖRDELAR GER IDROTTANDE? ... 3
VILKA ORSAKER LIGGER BAKOM DROP-OUTS INOM IDROTT OCH I SYNNERHET FOTBOLL? . 5 VARFÖR VÄLJER UNGA ATT FORTSÄTTA IDROTTA? ... 6
VILKA ÅTGÄRDER GENOMFÖRS IDAG FÖR ATT UNGA SKA FORTSÄTTA IDROTTA? ... 3
DAMFOTBOLLENS UTVECKLING ... 3
TEORETISK REFERENSRAM ... 8
SALUTOGENES OCH KÄNSLA AV SAMMANHANG ... 9
GENUS OCH MANNEN SOM NORM ... 8
METOD ... 10
FORSKNINGSDESIGN ... 10
URVAL ... 11
DATAPRODUKTION ... 13
DATABEARBETNING OCH ANALYS ... 15
ETISKA ÖVERVÄGANDEN ... 16
RESULTAT ... 16
GLÄDJE OCH GEMENSKAP ... 17
JÄMSTÄLLDHET I FÖRENINGEN OCH I FOTBOLLSVÄRLDEN ... 17
DELAKTIGHET OCH EN TILLÅTANDE ATMOSFÄR... 20
FÖRENINGENS POLICY OCH ARBETSSÄTT FÖR ATT MOTIVERA SPELARNA ... 21
TRÄNARENS BETYDELSE ... 23
DISKUSSION ... 24
METODDISKUSSION ... 24
RESULTATDISKUSSION ... 25
SLUTSATSER OCH IMPLIKATIONER ... 31
REFERENSER ... 32 BILAGOR
Introduktion
Ungdomsidrotten har under årens gång ändrat karaktär. Fram till mitten av 1980-talet ökade antalet medlemmar i idrottsföreningar och ökningen förekom framförallt bland flickor. Under 1990-talet avstannade dock anslutningen av medlemmar och det kunde till viss del även ses en minskning av antalet medlemmar. Idag har svensk idrott över 2,8 miljoner medlemmar, cirka 650 000 ideella ledare och ungefär 20 000 föreningar runt om i landet. Idrott är i särklass den populäraste organiserade fritidsaktiviteten bland barn samt ungdomar och nio barn av tio har någon gång under uppväxten varit med i en eller flera idrottsföreningar, vilket gör svensk idrott till Sveriges största folkrörelse (Riksidrottsförbundet, 2014). Sveriges största idrott med flest utövare är fotboll och fotbollsföreningar lockar både fler tjejer och killar än någon annan idrottsförening i Sverige (SCB, 2012). Andelen fotbollsutövare domineras idag av män i alla åldrar trots att kvinnor spelat fotboll sedan år 1917. Även om damfotbollen har funnits i över nästan hundra år finns det idag stora skillnader i prioritet gällande till exempel träningstider och utrymme i media. Damfotbollen värderas lägre än herrfotbollen och det är allmänt känt att det råder stor skillnad i lön mellan manliga och kvinnliga fotbollsspelare idag. Det råder en maktskillnad inom fotbollsvärlden och ytterligare ett tecken på maktordningen är begreppen fotboll, som syftar till herrfotboll samt damernas motsvarighet som benämns damfotboll.
Ett aktivt medlemskap i en eller flera idrottsverksamheter under ungdomsåren
genererar flera fördelar och det behövs mer forskning kring hur idrotten för ungdomar bör vara utformad för att fler utövare ska stanna kvar samt hur tävlingar och träningar bör organiseras och genomföras (Thedin Jacobsson, 2015). Det finns tidigare
forskning (Eliasson & Johansson, 2014) som utforskar orsakerna till varför unga kvinnor väljer att avsluta deltagandet inom idrottsverksamheter ochsjubidragande faktorer har identifierats; en ökad prestation och resultatinriktning, förändringar i lagets konstellation, nya tränare, förändrade förhållningssätt hos tränare, intresse för annan aktivitet eller idrott, brist på tid samt höga krav på sig själv. Vid undersökning av de bidragande orsakerna bakom avhoppen inom just fotbollen är det främst ökade krav i skolan och inom idrotten samt brist på tid och glädje som framkommer
(Franzen & Peterson, 2004). Få studier har valt att fokusera på faktorer som bidrar till att ungdomar väljer att stanna kvar i idrottsverksamheter. De faktorer som påvisats ha betydelse för fortsatt deltagande är bland annat glädje och en känsla av samhörighet (Thedin Jakobsson, 2012).
Med utgångspunkt från att fotboll är Sveriges största idrott gällande både tjejer och killar fokuserar den här studien på de bidragande faktorerna till fortsatt deltagande inom en fotbollsförening (SCB, 2012). I och med den rådande maktskillnaden mellan män och kvinnor inom fotbollen ansåg den här studien det intressant att endast studera unga kvinnor (Hjelm & Olofsson, 2003). Enligt aktuell statistik är det främst
ungdomar som lämnar föreningsidrotten i större utsträckning än tidigare och avhoppen sker främst bland äldre ungdomar i åldern 13-20 och framförallt bland flickor (Norberg, 2013; Schäfer Elinder & Faskunger, 2006; Trondman, 2005). Av dessa anledningar ansågs det vara av intresse att studera de kvinnor som fortsatt spela fotboll upp i 18-27 års ålder samt de faktorer som bidragit till deras fortsatta
Studiens fokus ligger på att analysera faktorerna som bidrar till det faktum att unga kvinnor väljer att stanna kvar inom idrotten samt föreningen och därmed utgår den här studien från ett salutogent perspektiv. Som analysverktyg används känsla av
sammanhang för tolkning av resultatet och för att skapa en djupare förståelse för unga kvinnors deltagande i fotbollsföreningen. Förutom ett salutogent perspektiv används också ett genusperspektiv som ett verktyg för att ge möjligheten att studera vad som får unga kvinnor att stanna kvar i en fotbollsförening trots att fotboll är en idrott där mannen ses som norm. Studien undersöker även hur en fotbollsförening resonerar kring genusperspektiv i sitt arbete för att behålla sina unga kvinnor i föreningen.
Syfte
Syftet med fallstudien är att, utifrån ett genusperspektiv, belysa varför unga kvinnor väljer att stanna kvar i sin fotbollsförening och belysa hur ledarna samt styrelsen aktivt arbetar för att behålla dem i fotbollsföreningen.
Utifrån syftet har fem frågeställningar formulerats:
* Hur beskriver de unga kvinnorna anledningarna till att de vill stanna kvar i fotbollsföreningen?
* Hur ser unga kvinnor på de egna möjligheterna att vara med och påverka och utforma fotbollsföreningens aktiviteter?
* Hur arbetar och utvecklar fotbollsledare och styrelse verksamheten för att behålla fler unga kvinnor?
* Vad är det fotbollsledare och styrelse gör och har gjort för att tillgodose alla unga kvinnors önskemål, unga kvinnors bästa och förutsättningar att utvecklas?
*Vilka erfarenheter har unga kvinnor, fotbollsledare och styrelse gällande jämställdhet mellan kvinnor och män inom fotbollsföreningen?
Bakgrund
Bakgrunden inleds med en begreppsgenomgång som syftar till att tydliggöra begrepp som används i studien. Följande avsnitt utforskar vilka åtgärder som idag genomförs för att ungdomar ska fortsätta idrotta. Därefter redogörs det för hur damfotbollen har utvecklats över tid. Fjärde avsnittet behandlar hur idrott i allmänhet ser ut idag och vilka fördelar som idrottande ger. Därefter följer två avsnitt som behandlar de faktorer som tidigare forskning påvisat ha betydelse för ungdomars avhopp inom idrott samt de faktorer som har betydelse för ungdomars fortsättning inom idrottsverksamhet.
Begreppsgenomgång
Drop-outs: Avhopp inom idrottsverksamhet av en eller flera anledningar. Unga kvinnor: Syftar i den här studien till kvinnor efter tonåren i åldern 18-27. Ungdomar: I likhet med Idrotten vill (Riksidrottsförbundet, 2009) syftar den här studien på åldrarna 13-20 vid benämning ungdomar.
Elitsatsande: I den här studien syftar elitsatsande lag på lag som spelar i division två och uppåt i seriesystemet.
Toppa: Syftar i den här studien till att alltid låta de bästa spelarna spela med målet att vinna matchen.
U-lag: Syftar i den här studien till utvecklingslag.
A-lag: Syftar i den här studien till det dam- och herrlag som spelar högst upp i divisionen.
Åtgärder som genomförs idag för att unga ska fortsätta
idrotta
Sverige arbetar idag aktivt för att få fler unga att stanna kvar inom
idrottsverksamheter och Riksidrottsförbundet (RF) får statliga ekonomiska bidrag för särskilda satsningar inom svensk ungdomsidrott genom miljardsatsningarna
Idrottslyftet och Handslaget. Syftet med dessa satsningar är att få fler ungdomar att idrotta mer och stanna kvar i idrottsverksamheten längre. Få andra verksamheter för ungdomar får lika stort ekonomiskt stöd som föreningsidrotten och det bevisar att ungas avhopp anses vara problematiskt även på regeringsnivå (Riksidrottsförbundet, 2014; Statens Offentliga Utredningar, 2008; Thedin Jakobsson, 2013; Eliasson & Johansson, 2014).
Det har skapats riktlinjer för hur breddidrott för unga vuxna ska utformas och två riktlinjer är att idrottsverksamheten ska vara för alla samt att den ska främja god hälsa. Det ska inom idrottsrörelsen även råda jämställdhet mellan könen vilket innebär lika möjligheter för alla, oavsett kön, att utöva idrott. Idrott för män och kvinnor ska värderas samt prioriteras lika och resurser ska fördelas rättvist.
Verksamhetsplanering inom föreningar ska ske utifrån ett jämställdhetsperspektiv och både mäns och kvinnors erfarenheter samt värderingar som ledare ska ligga till grund för utvecklingen av föreningen. Det som idag visas i media gällande damfotboll stämmer inte helt överens med de riktlinjer som Idrotten vill har för svensk idrott när det gäller jämställdhet (Riksidrottsförbundet, 2009). Enligt Maria Bergkvist som är huvudtränare i Umeå IK finns det fortfarande mycket att arbeta med innan det är ett jämställt fotbollssverige och hon berättar i Umeå Tidning (Brännlund, 2015, 12 maj):
Vi borde få större medel av förbundet. I dag får du betydligt mer pengar för ett herrlag i Superettan än vad ett lag i damallsvenskan och det tycker jag är sinnessjukt. Hur kan det vara så? Varför händer inget? Det har ju sett likadant ut sedan jag själv spelade.
Fotboll har genom åren varit en mansdominerad idrott med flera kvinnliga utövare och idag spelar nästa lika många flickor som pojkar fotboll i ungdomsverksamheter (SCB, 2012). Studien anser det därför relevant att belysa hur damfotbollen har utvecklats sedan start för att få en tydligare bild av verksamheten.
Damfotbollens utveckling
De första damlagen bildades år 1917 och år 1918 möttes två damlag för första gången. De första herrlagen bildades i slutet av 1800-talet och år 1924 startades ett nationellt seriesystem, allsvenskan. Damallsvenskan startades inte förrän 1988. Efter en ökning av fotbollsintresset mellan 1930-1960 blev fotboll en svensk nationalidrott. 1970 fanns det 170000 fotbollsspelare i Sverige varav 26000 var damer. Under åren 1968-1971 uppmärksammades damfotbollen i media på ett överlag positivt sett. Under dessa år uppmärksammades det ofta när kvinnor bröt sig in på männens arena, både gällande idrott och yrken som till exempel militärer, präster och poliser med mera. Att
media uppmärksammade damfotbollen positivt innebar däremot inte att damfotbollen behandlades och togs emot på samma sätt som herrfotboll. Damspelarna kallades för bland annat fotbollsamazoner och det var inte alltid mediafokus gällde
fotbollsprestationerna eller matchresultatet. Damfotbollen fick mindre utrymme i media än herrfotbollen och herr- samt juniortabellerna redovisades före damtabellerna i tidningarna, och damtabellernas förekomst i tidningarna var dessutom oregelbundna. Journalisterna som skrev om damfotboll under dessa år hade för det mesta en positiv grundton och behandlade gärna kritiken mot Svenska fotbollsförbundet (SvFF) som vid den här tidpunkten var kritiska mot damfotbollen. SvFF:s sekreterare hävdade bland annat i Expressen 1968 (citerad av Hjelm & Olofsson, 2003), “Vi har ingen damfotboll” i Sverige.
Den första inofficiella landskampen ägde rum 1964 och den första officiella 1973. När damfotbollen blev accepterad 1972 bestämdes det att reglerna skulle vara det samma som för herrfotbollen. Detta var inte överraskande eftersom det under den här tiden rådde en likhetsdiskurs i samhället, vilket innebär en föreställning om att jämställdhet mellan könen innebar att kvinnor och män var mer lika än olika och därför kunde kvinnor utföra samma saker som män. Genom detta beslut kom manlig norm att gälla för damfotbollen (Hjelm & Olofsson, 2003). År 2014 registrerades 86 737 damfotbollsspelare i Sverige och 332 588 spelare totalt över 15 år (Svenska Fotbollsförbundet, 2015).
Enligt Riksidrottsförbundets (2009) riktlinjer Idrotten vill bör det finnas en jämställdhet mellan könen inom idrotten och på grund av skillnader i fysiska
förutsättningar finns det anledning att skilja på män och kvinnor på tävlingar. Enligt riktlinjerna bör män och kvinnor värderas och prioriteras lika högt och resurser fördelas lika. Uppdrag inom idrottsföreningar bör också fördelas så de kan fördelas lika mellan män och kvinnor.
Trots arbete med att få en jämställdhet inom idrottsverksamheter finns det fortfarande stora skillnader i framförallt prioritetgällande till exempel träningstider och löner inom fotbollen i Sverige. Maria Bergkvist, huvudtränare i Umeå IK, berättar i Umeå tidning (Brännlund, 2015, 12 maj):
Varför ska vi bara sitta som tysta, snälla och fina flickor som bara tackar och bugar för allt vi får? Förbundet säger "ni drar inte in tillräckligt med pengar eller publik". Nej, men hur ska vi kunna göra det om ni inte ger oss några resurser? Ge oss resurserna så kommer vi utvecklas, ni kommer få en bättra produkt och vi kommer få mer publik. Man måste ju börja i rätt ände
Bergkvist menar att det är svårt för damspelare att nå herrspelares nivå när resurserna fördelas olika och herrarna får mer resurser än damerna. Delas resurserna lika
kommer damfotbollen också att utvecklas, generera mer publik och på så vis dra in mer pengar (Brännlund, 2015, 12 maj). Det har framkommit att kvinnor har fått utstå trakasserier, diskriminering och orättvis behandling inom fotbollsvärlden, vilket inte är i linje med riktlinjerna i Idrotten vill (Caudwell, 2011). Ett tydligt aktuellt exempel på det i Sverige är när två av fotbollslandslagens spelare skulle hyllas för sina insatser på fotbollsgalan, Therese Sjögran för sina 200 landskamper och Anders Svensson för att ha spelat flest landskamper bland herrarna, men när programmet behövdes kortas ned plockades programpunkten med Therese Sjögran bort. Anders Svensson firades däremot med en bil. Ytterligare ett exempel kunde läsas i Sydsvenskan (citerad i Bendz, 2013, 14 november),enligt tidningen fick spelarna i herrlandslaget 15 000
kronor för varje VM-kvalmatch och 35 000 kronor vid vinst. Under dam-VM i Tyskland fick spelarna 180 kronor i dagtraktamente.
Hur idrott i allmänhet ser ut för ungdomar idag och de
fördelar som idrottande ger
Idag är idrott den populäraste aktiviteten bland ungdomar och ett medlemskap i en eller flera föreningsidrotter under ungdomsåren kan vara förenat med flera fördelar. Det går dock inte att dra slutsatser att ett idrottsutövande enbart genererar positiva upplevelser eftersom deltagande i idrott kan vara både positivt och negativt för en individ. Trots vissa negativa upplevelser som idrott kan medföra innebär det däremot inte att människan bör avsluta sitt deltagande i idrottsverksamheter eller sluta arbeta för ett ökat deltagande, eftersom det är känt att idrott har en inverkan påmänniskors liv och världen runt omkring (Coakley & Pike, 2009). De eventuella fördelar som påvisats att ungdomar som föreningsidrottar har, är bland annat starkare självkänsla, upplevelsen av sig själv som mer fysiskt kompetent samt upplevelser av färre psykosomatiska symptom, jämfört med ungdomar som inte föreningsidrottar. En starkare självkänsla hos ungdomar som idrottar kan bero på att de känner delaktighet i en gemenskap och/eller ökad bekräftelse. I allmänhet har ungdomar, som är
medlemmar i en föreningsidrott, en stabilare självkänsla också över tid under uppväxten. Idrott i ungdomsåren bidrar också till minskning av tobak- samt alkoholanvändning bland de som är medlemmar i föreningsidrotter (Wagnsson, 2009). Idrott kan vara en stor del av ungdomars uppväxt som hjälper till att forma individer och deras åsikter. Ett medlemskap i en förening där alla är välkomna kan bidra till en ökad förståelse för andra människor samt bidra med förståelse för etik, moral och empati (Goncalves, Carvalho, & Light, 2011).
Orsaker som ligger bakom drop-outs inom idrott och i
synnerhet fotboll
Vad drop-outs inomidrott de senaste åren beror på finns inget entydigt svar på i dagsläget. De tänkbara faktorer som antas ligga bakom minskningen av idrottsutövare är förändrade fritids- och idrottsvanor hos ungdomar, ett ökat utbud av andra
fritidsaktiviteter samt nya ideal och synsätt. Utöver detta tros även socioekonomiska faktorer ha betydelse för minskningen av antalet medlemmar. Idrottsutövandet är kopplat till många kostnader vilka tenderar att öka med stigande ålder och ambitionsnivå (Norberg, 2013).
Den ökade trenden av drop-outs inom idrott de senaste åren har bidragit till ett ökat intresse och mer forskning görs för att få förståelse för vilka faktorer som ligger bakom. De vanligaste faktorerna som framkommit ligga bakom drop-outs bland ungdomar inom idrotten är tidsbrist, avsaknad av glädje, brist på upplevelse av idrottslig kompetens och erkännande, ökade krav i skolan samt problem med tränaren (Eliasson & Johansson, 2014; Stewart & Taylor, 2000). I samtliga idrotter har
tränaren en betydande roll och problem med tränaren kan i många fall leda till drop-outs. Problem med tränaren kan vara att tränaren upplevs vara elak, otrevlig, orättvis, ohyfsad, negativ, ej motiverande och alltför strikt. Tränarna uppvisar beteenden i form av att de skriker åt spelarna, är okunniga och dåliga på att leda laget samt visar ingen uppmuntran mot spelarna. En tränare som beter sig på detta sätt benämns som
en mindre bra tränare och kan vara orsaken till varför en del väljer att sluta idrotta (Stewart & Taylor, 2000). Ytterligare faktorer som ligger bakom det minskade deltagandet i idrott har visat sig vara tidiga topprestationer, för mycket fokus på konkurrenskraft, skador, för mycket kontroll från vuxna, flytt, rivalitet med syskon, föräldrar samt större ansvar i hemmet (Stewart & Taylor, 2000; Fraser-Thomas, Côté & Deakin, 2007; Skille & Solbakken, 2014; Enoksen, 2011).
De som har slutat idrotta har bland annat upplevt sig själva vara mindre fysiskt kompetenta och mindre populära bland deras lagkamrater (Wagnsson, 2009). De som slutar har också generellt fler psykosomatiska symptom än de som valt att fortsätta. De med psykosomatiska symptom valde att sluta på grund av hög press att prestera. Unga med hög självkänsla väljer generellt att sluta på grund av att de vill ha mer tid för skolan, kompisar, övrig fritid samt andra idrotter. Unga med låg självkänsla väljer generellt att sluta eftersom de inte upplever sig vara tillräckligt bra för sin idrott eller inte har råd att idrotta. Detta kan innebära att anledningarna till att sluta en idrott inte måste bero på idrottsliga skäl. Det har också påvisats att unga med hög självkänsla själva väljer att sluta, medan unga med låg självkänsla tvingas sluta av skäl som inte är direkt självvalda (Riksidrottsförbundet, 2004). Andra faktorer som bidrar till att unga slutar idrotta kan vara att de har andra intressen eller andra idrotter som blir mer betydelsefulla (Eliasson & Johansson, 2014; Stewart & Taylor, 2000). De som
fortsätter sitt deltagande inom idrotten specialiserar sig ofta på en idrott och har de varit aktiva i fler än en idrott gör de detta på bekostnad av dem andra idrotterna (Skille & Solbakken, 2014).
Majoriteten drop-outs som inträffar inom fotbollen sker när ungdomarna går i årskurs sju till nio i grundskolan. Dessa år benämns som de kritiska och/eller avgörande åren på grund av att det sker stora förändringar mellan årskurs sju och nio som kan vara avgörande för att fortsätta idrotta eller inte. Under denna period sker både individuella och idrottsliga förändringar så som övergång från ungdomsidrott till senior- och vuxenidrott. I årskurs sju till nio ökar kraven både i skolan och inom idrotten. Det leder till hög press att prestera vilket också kan förklara drop-outs i denna ålder. Tidigare reflektioner kring detta problem handlar om att fotboll som lagidrott riskerar att efterlikna skolan i för stor utsträckning med betyg och selektion, lärare och tränare som bestämmer över eleverna och spelarna. Denna likhet skulle kunna leda till att intresset och motivationen minskar, eventuellt för både skolan och fotbollen, under åren från årskurs sju till nio. Brist på tid och glädje leder också till att fler väljer att avsluta idrottande i föreningar (Franzen & Peterson, 2004).
Faktorer som får unga att fortsätta idrotta
Ett långsiktigt medlemskap i organiserade idrotter och en bred repertoar av sportaktiviteter har visat sig öka sannolikheten för ett långsiktigt fysiskt aktivt liv (Skille & Solbakken, 2014). Utifrån detta är det viktigt att undersöka vilka faktorer som bidrar till fortsatt deltagande inom idrottsverksamheter och det finns tidigare forskning som berört anledningarna till varför ungdomar inom olika idrotter fortsätter idrotta. Det har framkommit att det finns både inre och yttre faktorer som påverkar beslutet att fortsätta idrotta. Inre faktorer som visat betydelse för att fortsätta med idrott är bland annat känslan av att känna sig tillräckligt motoriskt och fysiskt
kompetent samt möjligheten att utvecklas och lära sig nya saker (Thedin Jakobsson & Engström, 2008). Gemenskap, bekräftelse, meningsfullhet och hanterbarhet är fler
inre faktorer som enligt forskning påverkar ungdomars vilja att fortsätta idrotta. Det som främst framkommer som en bidragande faktor till att ungdomar väljer att
fortsätta idrotta är glädje, vilket innebär att idrottsutövandet ska vara roligt och ge en känsla av välbehag (Thedin Jakobsson, Lundvall & Redelius, 2014). Målet med träning inom föreningsidrott bör inte vara att vinna tävlingar, fokus ska istället ligga på att ha roligt och bygga en stark gemenskap med lagkamrater och föreningen. Med tanke på hur mycket tid som ungdomar lägger ner på träningar och matcher inom föreningsidrott kunde man förväntat sig större ambitioner att lyckas nå känslan att vara bäst, men förklaringen är troligtvis att det inte finns många alternativ inom föreningsidrott där tävling inte är en stor del av verksamheten. De ungdomar som fortsätter med idrott trots att deras ambitioner inte är att bli bäst eller “slå igenom” har lärt sig att klara av elitinfluerad träning trots att de inte har ambitioner att nå elitnivå. Elitinfluerad träning avser träning i en förening som fokuserar på resultat och tränar därefter hårdare jämfört med i en förening för utövare på medel- eller amatörnivå (Thedin Jakobsson, 2012).
De yttre faktorerna som påvisats ha positiv inverkan på beslutet att fortsätta idrotta är bra träningstider, att idrotten fungerar i kombination med skolan och andra intressen, ej obligatoriska träningar, öppen kommunikation mellan ledare och föräldrar samt låga kostnader (Thedin Jakobsson & Engström, 2008). Idrottens starka sidor är att ge regelbundenhet och kontinuitet som ger en känsla av sammanhang. De ungdomar som tillhör en idrottsverksamhet kommer till träningar för att de tillhör en grupp och för att de vet att andra kommer vara där som de kan träna tillsammans med (Thedin
Jakobsson, Lundvall & Redelius, 2014). Föräldrars engagemang i deras barns idrott har visat ha betydelse för att ungdomar fortsätter idrotta (Thedin Jakobsson, Lundvall & Redelius, 2012; Fraser-Thomas, Côté & Deakin, 2005). Delar ungdomarna intresset för idrotten med deras föräldrar är chansen större att de fortsätter med sin idrott (Thedin Jakobsson, Lundvall & Redelius, 2012).
Unga kvinnor väljer att fortsätta idrottande på grund av den inre belöning och
tillfredsställelse som idrotten ger dem (Thedin Jakobsson, Lundvall & Redelius, 2014; Goncalves, Carvalho & Light, 2011). Kvinnorna anser att idrotten ger dem ett
meningsskapande sammanhang, egenkontroll utan press från andra samt goda relationer med idrottskamrater och ledare. Idrotten uppmuntrar dem till att vilja göra sitt bästa och den ger dem möjligheten att utvecklas, vilket också är bidragande faktor till det fortsatta deltagandet inom idrotten (Goncalves, Carvalho & Light, 2011). Tränaren spelar en viktig roll inom idrott och förklaras flera gånger som en betydelsefull faktor för ett fortsätt deltagande i idrotten. Bra tränare beskrivs som positiva, roliga, trevliga, rättvisa, kunniga, uppmuntrande och motiverande. Tränarna visar förståelse för spelarna, är bra på att lyssna, sköter laget på ett bra sätt och gör hela tiden sitt bästa (Stewart & Taylor, 2000; Trondman, 2005; Thedin Jakobsson & Engströms, 2008). Vaughn (1998) har tagit fram åtta principer som tränare bör förhålla sig till och som kan vara en bidragande faktor till att ungdomar väljer att fortsätta föreningsidrotta. Dessa principer är att tränaren ska vara viktig för ungdomarna, vara förberedd, vara noga med uppvärmning, vara positiv, träna
grunderna för idrotten, uppmuntra, fokusera på engagemanget och ansträngningen hos ungdomarna istället för på resultatet samt göra deltagandet i föreningen roligt
För framtida arbete har det föreslagits att föreningar och skolidrott ska organisera aktiviteter som betonar och skapar möjligheter samt utmaningar för utveckling av motoriska och sociala förmågor, istället för att fokusera på tävlingar. Ett salutogent perspektiv där fokus ligger på den lärande processen är önskvärt för att skapa möjligheterna att bli fysiskt aktiv och fysiskt kompetent, samt skapa resurser som stödjer utvecklandet av hanterbarhet och begriplighet som ökar möjligheterna att delta i idrottsaktiviteter (Thedin Jakobsson, 2012; Cope, Bailey & Pearce, 2013).
Ytterligare strategier som skulle kunna vidtas för att öka deltagandet i fysiska aktiviteter är att stärka motivationen för idrott och fysisk aktivitet, utbilda föräldrar om fördelarna med idrott och fysisk aktivitet, motverka könsstereotyper om vad som är acceptabelt för unga kvinnor respektive unga män samt öka prioritering av idrott och fysisk aktivitet i skolans läroplan (Craike, Symons & Zimmermann, 2011).
Teoretisk referensram
Här förklaras de perspektiv som studien utgår i från och använder sig av vid analysen av resultatet samt i diskussionen. Perspektiven kopplas därefter till studien och perspektiven som valts är ett genusperspektiv samt ett salutogent perspektiv med känsla av sammanhang som analysverktyg.
Genus och mannen som norm
Studien använder sig av ett genusperspektiv. Användning av genusperspektiv ger möjlighet att lyfta fram komplexa könsmönster, maktrelationer i samhället,
föreställningar till kvinnor och män samt maskulinitet och femininitet, vilket i sin tur kan leda till en ökad förståelse för kulturellt och socialt uttryck av kön (Hirdman, 1988). Enligt Hirdman (1988) kan genus förstås som
föränderliga tankefigurer »män» och »kvinnor» (där den biologiska skillnaden alltid utnyttjas) vilka ger upphov till/skapar föreställningar och sociala praktiker, vilka får till följd att också biologin kan påverkas/ändras -med andra ord, det är en mer symbiotisk kategori än »roll» och »socialt kön»(s.51)
Hirdman talar också om 2 principer (lagar) som gör att vi kan tala om en
ordningsstruktur av kön, som är förutsättning för andra sociala ordningar. Den första principen är dikotomin, det vill säga att könen ska särhållas och manligt och kvinnligt bör inte blandas. Den andra principen är hierarkin vilket innebär att det är mannen som är norm. Det är män som är människor och därmed utgör de normen för det normala och det allmängiltiga (Hirdman, 1988).
Genusordningen inom idrotten är organiserad som manligt dominerad vilket innebär att mannen är norm och utgör utgångspunkten för vilka kvalifikationer som gäller. Idrotten är vidare manligt identifierad vilket innebär att mannen är norm över vad som är regelrätt inom idrottsverksamheten. Idrotten är också manligt centrerad vilket innebär att mannen får mer medial fokus och uppmärksamhet än kvinnan (Coakley & Pike, 2009). Idrott är en arena som belyser skillnader mellan manligt och kvinnligt där idrotter kategoriseras in i kvinnliga och manliga idrotter. Manliga idrotter ska bevisa männens maskulinitet, till exempel fotboll, och kvinnliga idrotter ska belysa
“lika bra som” eller “lika riktiga som” manliga idrotter (Coakley & Pike, 2009; Caudwell, 2011; Kempe Bergman, 2014). Trots detta går flera kvinnor och män emot det som är “regelrätt” genom att utöva manliga respektive kvinnliga sporter. Dock har detta lett till vissa manliga idrotter förändrats till att bli mer kvinnliga, till exempel ishockey där kvinnor inte får tacklas. Även om kvinnor fått tillträde till de flesta idrottsgrenar och samma regelverk i många idrotter, bedöms deras prestationer fortfarande som “sämre” än de manliga kollegorna, deras prestationer värderas också lägre (Redelius, 1999). Detta ger underlag till föreställningarna angående att kvinnor inte utövar idrott som är “lika bra som” eller “lika riktiga som” manliga idrotter. I och med att begreppet fotboll syftar till fotboll för herrar och fotboll för damer istället benämns damfotboll, ger det ytterligare bevis på maktordningen i
fotbollsverksamheter där männen är makthavande. För att minska maktordningen mellan män och kvinnor inom idrottsverksamheter är det viktigt att inom föreningar ha ett jämställdhetsarbete och i det arbetet spelar idrottsledarna en viktig roll.
Idrottsledare har ett stort inflytande både pedagogiskt och vad gäller makthänseende vilket leder till ett stort ansvar när det kommer till frågor om jämställdhetsarbete. I en förening kan ledare och spelare har skilda uppfattningar kring vad jämställdhet innebär. Därför är det viktigt att i föreningar diskutera och kommunicera med varandra vad ett jämställdhetsarbete ska innebära för sin verksamhet (Kempe
Bergman, 2014). Enligt Idrotten vill (Riksidrottsförbundet, 2009) innebär jämställdhet bland annat att kvinnor och män ska ha lika rätt till lika mycket resurser och material.
Salutogenes och känsla av sammanhang
Antonovsky (2005) har myntat två begrepp som studien valt att använda sig av. Antonovskys första begrepp, salutogenes, används för att stödja valet av att fokusera på varför unga kvinnor väljer att stanna kvar i sin fotbollsförening efter tonåren. Antonovsky (2005) menar att så länge det finns liv i människan finns hälsa, och förespråkar att hälsa ska ses utifrån ett kontinuum, hälsa-ohälsa. Han menar att människan förflyttar sig mellan dessa poler med målet att röra sig mot den friska polen. Detta synsätt skiljer sig från det dikotoma synsättet som istället utgår från polerna sjuk-frisk. Utifrån ett salutogent perspektiv riktas fokus mot vad som får människor att hamna samt röra sig mot den positiva polen i dimensionen hälsa-ohälsa, till skillnad från ett patogent perspektiv som fokuserar på varför människor blir sjuka (Antonovsky, 2005). I likhet med Antonovsky som valde att fokusera på vad det är som gör att människor har hälsa istället för varför de inte är sjuka, fokuserar den här studien på varför unga kvinnor väljer att stanna kvar istället för varför de slutar. Som analysverktyg används Antonovskys andra begrepp, känsla av sammanhang. Enligt Antonovsky (2005) är tre faktorer, begriplighet, hanterbarhet och
meningsfullhet, förutsättningar för att uppleva känsla av sammanhang, KASAM. Begriplighet handlar om att individen upplever händelser som inträffar i livet som tydliga, strukturerade, förutsägbara och förståeliga, snarare än som oväntade, kaotiska, slumpmässiga och oförklarliga. Hanterbarhet handlar om att individen upplever sig ha de resurser som krävs för att möta och hantera de krav och motgångar som livet ställer en inför. Meningsfullhet ses som KASAMs motivationskomponent och handlar om att individen upplever de utmaningar och krav som livet ställer en inför som betydelsefulla och värda att investera energi i. Utmaningar som livet bjuder på ses som värda att engagera sig i, snarare än bördor man hellre varit utan.
känna delaktighet och samhörighet för att bli motiverad och engagerad i exempelvis sin förening. Individer som kan förstå stressorer och händelser i livet som begripliga, hanterbara och meningsfulla, och därmed känner känsla av sammanhang, kan lättare skapa ordning och reda i kaosartade situationer (Antonovsky, 2005). På samma sätt som känsla av sammanhang påverkar upplevelsen av hälsa har studien utgått från att känsla av sammanhang påverkar unga kvinnor i deras val att fortsätta sitt deltagande i en fotbollsförening. Begriplighet för unga kvinnor är viktigt för att de ska förstå vad fotbollsdeltagandet går ut på. Meningsfullhet är viktigt för unga kvinnor genom att det skapar motivation och får unga kvinnor att känna mening med sitt deltagande i
fotbollsföreningen. Hanterbarhet är viktigt för att unga kvinnor ska känna att de kan göra det som krävs av dem från föreningen, ledare och andra spelare samt att kraven som ställs på spelarna varken är för låga eller för höga (Thedin Jakobsson, 2015). För låga krav kan leda till att spelare känner sig omotiverade och för höga krav kan leda till att spelare blir negativt stressade och tappar glädjen med fotboll (Antonovsky, 2005). Det har konstaterats att en majoritet av unga föreningsidrottare är nöjda med en upplevd låg grad av delaktighet och att ha lite att säga till om. Däremot har det också påvisats att de som vill ha mer delaktighet tenderar att ha något att säga till om samtidigt som de som inte vill ha mer delaktighet inte har någon åsikt de vill
framföra. Det har dragits slutsatsen att stor efterfrågan på delaktighet beror på en hög grad av upplevd delaktighet (Trondman, 2005).
Metod
Under rubriken forskningsdesign motiveras och förklaras valet av en kvalitativ forskningsmetod med en fallstudie som forskningsdesign. Under urval redogörs vilka som deltar och varför just dessa deltagare är med i studien. Dataproduktion redogör för hela händelseförloppet, förarbete och hur data producerades samt hela studiens process. Under databearbetning och analys förklaras hur data bearbetades och analyserades. Under rubriken etiska överväganden redogörs alla etiska aspekter som tagits hänsyn till i studien.
Forskningsdesign
Utifrån studiens syfte valdes en kvalitativ forskningsmetod med en fallstudie som forskningsdesign. Skillnaden mellan en kvalitativ och en kvantitativ forskningsmetod är att den kvalitativa speglar deltagarnas åsikter medan den kvantitativa speglar forskarens intressen (Bryman, 2011). Valet av kvalitativ forskningsmetod föll på att studien önskade undersöka spelarnas, ledarnas och styrelsens egna tankar och åsikter kring studiens frågeställningar. Insamlingen av data genomfördes med hjälp av intervjuer för att få rik och fyllig data. Genom att använda intervjuer kunde studien fokusera på få deltagare för att lättare kunna skapa sig en djupare förståelse av deltagarnas uppfattning. Valet bakom fallstudie som forskningsdesign vilade sig mot grunden att studien önskade att på ett detaljerat och ingående stadium studera en enda fotbollsförening. Studien fokuserade på att fånga spelarnas, ledarnas och styrelsens perspektiv på vad som får unga kvinnor att stanna kvar i deras fotbollsförening. Studien använde sig alltså av flera datakällor för att samla in information, vilket innebar att studien använde en form av triangulering (Bryman, 2011; Alvesson & Sköldberg, 2008).
Urval
Fotbollsföreningen valdes ut med ett ändamålsenligt urval. Med ett ändamålsenligt urval kunde fotbollsföreningen väljas utefter hur väl den stämde överens med studiens urvalskriterier och det som skulle studeras (Polit & Beck, 2008). Utifrån syftet med studien var ett urvalskriterie att fotbollsföreningen skulle vara bra på att behålla unga kvinnor.Ett annat kriterie var att föreningen inte skulle vara elitsatsande, det vill säga inte spela i en division högre än division 3. Urvalskriterierna för att de unga
kvinnorna skulle få delta i studien var att de var i åldrarna 18-27.
Information om föreningen
Föreningen som valdes för studien är en mindre förening på landsbygden som har funnits i 90 år. Föreningen ligger i ett samhälle som har ungefär 1500 invånare. Det är ett samhälle där bostäderna mestadels består av friliggande villor. Närmsta tätort ligger 15 km från samhället och har ungefär 16 000 invånare. Föreningens mål med damlaget är att bli ett etablerat lag i division 3. En röd tråd genom föreningens policy är att det ska vara roligt att träna och spela match. Alla som tränar ska få spela matcher och både träningar samt matcher ska bygga på kamratskap och gemenskap. Alla som vill ska få vara med i föreningen och på deras hemsida finns information om hur intresserade personer kan bli medlemmar på både svenska och somaliska. Andra punkter i deras policy är att tjejer och killar ska värderas lika i föreningen och alla tränare ska erbjudas utbildning. Det finns också en ledarpolicy i föreningen där en punkt är att ledare alltid ska vara goda föredömen. Deras ledare ska vidare verka för att gruppen och laget ska ha roligt tillsammans. Föreningens klubbidé är bland annat att verksamheten ska kännetecknas av kontinuitet, engagemang, sportslighet, god utbildning, föreningskänsla, social fostran och en sund balanserad ekonomi. Samtliga i föreningen ska känna delaktighet och ett socialt ansvar och engagemang ska också känneteckna verksamheten. Spelare, ledare och föreningsmedlemmar ska ha roligt tillsammans. Genom en omfattande ungdomsverksamhet ska föreningen enligt klubbidén rekrytera spelare och ledare till föreningens seniorlag.
Information om deltagare
I tabell 1 visas resultatet från en enkätundersökning för att kartlägga lagets
demografiska karaktär. Damlaget består av kvinnor i åldrarna 14-33. Samtliga spelare är födda i Sverige och har föräldrar som är födda i Sverige. Majoriteten av de unga kvinnorna var bosatt med båda föräldrarna tillsammans vid 13-15 års ålder. Samtliga spelare var vid samma ålder bosatt i friliggande villa som föräldrarna ägde.
Majoriteten av de unga kvinnornas föräldrar ägde två bilar. Vanligt förekommande var även att föräldrarna ägde husvagn, båt eller sommarstuga. Bland de unga kvinnornas mödrar var sköterska vanligaste arbetet och bland deras fäder var egen företagare vanligaste arbetet. De fyra spelare som sedan deltog i intervjun är ett urval av spelarna i laget och är de spelare som hade möjlighet att delta vid bestämt tillfälle. Vi kunde dra slutsatsen de fyra deltagarnas bakgrund var representativ för övriga spelare i damlaget eftersom ingen spelares bakgrund skiljde sig anmärkningsvärt från övriga gruppen. En av spelarna hade spelat i fotbollsföreningen sedan hon började spela fotboll, en från 12 års ålder, en sedan 2008 och en spelare var ny för säsongen. De fyra unga kvinnorna var i åldrarna 18-27. Övriga deltagare i studien var två ledare från damlaget och fyra medlemmar från styrelsen. De som valde att delta i studien var de två huvudansvariga ledarna samt de medlemmar ur styrelsen som kunde delta på
bestämd tid. Den ena ledaren var en kvinna i åldern 32.Den andra ledaren var en man i åldern 38. Den kvinnliga ledaren började i föreningen som spelare men fick
sedermera ledarrollen efter skador och är förutom ledare också medlem i styrelsen. Den manliga ledaren har också varit medlem i styrelsen i flera år men är det inte i nuläget. Styrelsemedlemmarna som deltog i studien bestod av tre män och en kvinna i åldrarna 42-59.
Tabell 1. Demografiskt karaktäristiskt resultat över laget från enkätundersökning
Bakgrundsvariabler Antal
Ålder 14-17 3
Ålder 18-27 7
Ålder 28-33 1
Född i Sverige 11
Föräldrar födda i Sverige 11
Antal syskon: 1 6
Antal syskon: 2 1
Antal syskon: 3 4
Bodde i kommunen vid 13-15 års ålder 11
Bodde med båda föräldrarna tillsammans vid 13-15 års ålder 9
Bodde huvudsakligen hos mamma 2
Bodde i friliggande villa vid 13-15 års ålder 11
Bodde i bostad som föräldrarna ägde 11
Vid 13-15 års ålder ägde föräldrarna:
2 bilar 3
2 bilar och husvagn 3 2 bilar, husvagn och båt 1 2 bilar, husvagn, båt och sommarstuga 1 2 bilar, båt och sommarstuga 2 1 bil, båt och sommarstuga 1
Moderns yrke: Städerska 1 Bilföretag 1 Undersköterska 2 Sjuksköterska 2 Skolsköterska 1 Egen gård 1 Försäkringsbolag 1 Butik 1 Socionom 1 Faderns yrke: Industriarbetare 1 Egen restaurang 1 Vaktmästare 2 Lastbilschaufför 1 Eget företag 3
Bilföretag samt egen gård 1
Bokbinderi 1
Dataproduktion
Studien tillämpade semistrukturerade intervjuer eftersom det gav möjlighet att använda och utgå från en intervjuguide, samtidigt som respondenterna fick större frihet att på sitt eget sätt utforma svaren under intervjun. I intervjuerna ville vi dels ha möjlighet att kunna luta oss tillbaka mot intervjuguiderna, men vi ville även vara flexibla och kunna förändra ordningen i intervjuguiden för att knyta an till det som respondenterna diskuterade kring.
Fokusgruppsintervju
I studien genomfördes två fokusgruppintervjuer med fyra deltagare i vardera grupp. Fokusgruppintervjuer används för att studera människors värderingar, föreställningar och attityder gentemot ett specifikt ämne. Ett kännetecken på en fokusgruppsintervju är att deltagarna i fokusgruppen ska diskutera ett ämne som samtliga deltagare känner till och har erfarenhet av (Wibeck, 2011). Fokusgruppsintervjuer valdes utefter studiens intresse att utforska hur fotbollsspelare och styrelsemedlemmar i grupp resonerar kring och uppfattar de frågeställningar som är av intresse.
Fokusgruppsintervjuer ger utrymme för diskussion mellan deltagarna vilket var önskvärt i studien. Diskussionerna kan ge deltagarna nya insikter och tankesätt vilket kan leda till att deltagarna håller med varandra eller utökar någon annan deltagares svar ytterligare, jämfört med om intervjuerna hade genomförts enskilt med deltagarna (Bryman, 2011).
Ett lämpligt deltagarantal i fokusgruppsintervjuer är fyra-sex personer. Anledningen till att minimiantalet är fyra personer är för att en grupp bestående av tre personer kan resultera i att var och en av deltagarna börjar fungera som medlare mellan de andra två. Det finns även en risk att den tredje deltagaren försöker hålla sig utanför de andra deltagarna. Maxantalet på sex personer grundar sig på risken som finns med grupper bestående av ännu fler deltagare att de bildas mindre grupper i den stora gruppen som pratar mer med varandra. I grupper bestående av fler än sex deltagare finns även risken att alla deltagare inte kommer till tals lika mycket (Wibeck, 2011). Den här studien har fyra deltagare i varje fokusgruppsintervju eftersom tre personer hade varit ett begränsat antal och fler deltagare kunde inte delta på den bestämda tidpunkten för intervjuerna.
Djupintervju
Det genomfördes två djupintervjuer i studien med en respondent per intervju. Djupintervjuer, även kallat samtalsintervjuer, handlar vanligtvis om att skapa sig förståelse och kartlägga människors uppfattningar kring ett ämne för att på så sätt kunna utveckla begrepp och definiera kategorier (Esaiasson, Gilljam, Oscarsson & Wängnerud, 2010). Djupintervjuerna valdes för att ge respondenterna stor frihet i utformningen av sina svar samt för att vi själva skulle kunna anpassa och ändra ordningen på frågorna utefter respondenternas svar (Bryman, 2011).Anledningen till att det blev djupintervjuer istället för fokusgruppsintervjuer med ledarna var att endast två huvudansvariga ledare fanns i damlaget samt att de inte kunde delta på samma tillfälle.
Instrument
Som instrument användes tre intervjuguider som underlag under intervjuerna (se bilagor 2, 3 och 4). Vid utformning av intervjuguiderna fanns i åtanke att använda öppna frågor som gav utrymme för reflektion och eftertanke. Detta på grund av att vi
ville ha utförliga svar och undvika ledande frågor (Bryman, 2011). Ytterligare ett instrument som användes vid intervjuerna var inspelningsinstrument som stöd för att senare kunna lyssna på intervjuerna igen och för att minska risken att speciella fraser och uttryck går förlorade. Det inspelningsinstrument som användes vid intervjuerna var programmet Garageband som fanns tillgängligt på en MacBook Air. Ett tredje instrument som användes var en formulerad enkät (se bilaga 5) som delades ut till alla spelare i damlaget som deltog i en träning som var ansluten till ett intervjutillfälle. Enkäten användes för att ge en bild av vilka spelare damlaget består av gällande demografisk karaktär.
Procedur
En intresseanmälan skickades ut till en av damlagets ledare via e-mail och när fotbollsföreningen valt att delta i studien utformades ett missivbrev (se bilaga 1). I missivbrevet fanns information om studien, både valet bakom det valda ämnesområde och syftet med studien, samt information om deltagarnas rättigheter vid deltagande i studien. Missivbrevet innefattade även en förfrågan om deltagande och en
svarsblankett för deltagarnas medgivande. Efter att missivbrevet utformats och fått godkännande från handledare kontaktades fotbollsföreningsena damlagsledarevia e-mail. Ledaren tog på sig uppgiften att diskutera vidare med både styrelsemedlemmar och spelare om tänkbar tid för intervju. När ledaren kommit fram till tid och datum som passade dem meddelades detta till oss och tillsammans fastställdes datumen för de två första intervjuerna. De två sista intervjuerna bestämdes efter första träffen med fotbollsföreningen, alltså efter de två första intervjuerna. Innan intervjuerna
genomfördes en utformning av tre intervjuguider, en för spelarna, en för ledarna samt en för styrelsemedlemmarna, som användes vid genomförandet av intervjuerna. Samtliga intervjuguider utgick från studiens frågeställningar och innefattade frågor om vilka faktorer som bidrar till ett fortsatt deltagande i fotbollsföreningen, hur unga kvinnors önskemål och kompetens tas tillvara i föreningen samt hur
fotbollsföreningen arbetar med att behålla unga kvinnor.
Därefter genomfördes fyra intervjuer varav en fokusgruppintervju med fyra unga kvinnor, en fokusgruppsintervju med fyra av styrelsemedlemmarna samt två djupintervjuer med två av ledarna. De två första intervjuerna genomfördes i föreningenskansli som var placerad en bit bort från anläggningen. Val av lokal bestämdes avdamlagets ena ledare som var studiens kontakt med föreningen. Intervjuerna som först genomfördes var en djupintervju med en av damlagets ledare samt enfokusgruppintervju med fyra styrelsemedlemmar. Båda intervjuerna
genomfördes vid samma tidpunkt vilket resulterade i att vi fick genomföra en intervju vardera. Lokalen bestod av två mindre rum och ett större rum. Djupintervjun med ledaren genomfördes i ett av de mindre rummen och intervjun med
styrelsemedlemmarna genomfördes i det större rummet. Innan intervjuerna inleddes tilldelades deltagarna varsitt missivbrev. De fick i lugn och ro läsa igenom brevet för att sedan kunna fylla i samtycke till deltagande i studien. Därefter inleddes intervjun med att varje moderator upprepade syftet med studien och vilka forskningsetiska krav som gäller. Deltagarna fick som avslut på inledningen chans att ställa eventuella frågor. Därefter ställdes intervjuns öppningsfråga som handlade om att samtliga deltagare skulle göra en kort presentation om dem själva vilket gav oss en tydligare bild av varje deltagare. Efter presentationerna ställdes resterande frågor från
funderingar hos deltagarna för att försäkra att inget viktigt glömts bort (Wibeck, 2011). Båda intervjuerna tog ungefär 60 minuter vardera att genomföra.
De två sista intervjuerna genomfördes en vecka efter de två första intervjuerna. Lokalen hade återigen bestämts av damlagets ena ledare, men den här gången genomfördes intervjuerna i föreningens klubbhus i anslutning till anläggningen. Den ena intervjun som genomfördes var en djupintervju med ytterligare en av damlagets ledare samt en fokusgruppintervju med fyra spelare från damlaget. Genomförandet av intervjuerna kunde denna gång genomföras på olika tider, vilket resulterade i att vi kunde delta vid båda intervjuerna. Ena moderatorn fungerade som
diskussionsansvarigmedan andramoderatornfungerade som sekreterare under intervjuerna. Innan intervjuerna inleddes delades missivbreven ut på samma sätt som sist och de fick efter att de läst igenom brevet fylla i deras samtycke till deltagande i studien. Återigen inleddes intervjuerna med information om studiens syfte och de forskningsetiska kraven. Deltagarna fick även denna gång svara på öppningsfrågan genom att presentera sig själva innan resterande intervjufrågor ställdes. Intervjuerna avslutades återigen med en slutfråga kring eventuella frågor eller funderingar hos deltagarna för att försäkra att inget viktigt glömts bort (Wibeck, 2011). Första intervjun genomfördes med spelarna och tog 40 minuter och andra intervjun genomfördes med ena ledaren och tog 20 minuter.
Databearbetning och analys
Abduktiv ansats
Studien använder sig av en kvalitativ innehållsanalys vid identifiering, kodning och kategorisering av olika teman i det empiriska materialet. Kvalitativ innehållsanalys kan ha en induktiv ansats, en deduktiv ansats eller en kombination av dem vilket benämns abduktiv ansats. Denna studie använder sig av en abduktiv ansats, vilket enligt Alvesson och Sköldberg (2008) innebär “att ett (ofta överraskande) enskilt fall tolkas utifrån ett hypotetiskt övergripande mönster, som, om det vore riktigt, förklarar fallet i fråga. Tolkningen bör sedan bestyrkas med nya iakttagelser (nya fall)” (s.55). En abduktiv ansats användes för att bygga upp ett kategorisystem utifrån det
empiriska materialet genom egna teorier och “gissningar”. Utifrån dessa
kategorisystem urskildes sedan mönster för att analysera återstående data (Alvesson och Sköldberg, 2008).
Analys
När samtliga intervjuer hade genomförts transkriberades inspelningarna. Varje moderator transkriberade två intervjuer vilket inte innebar någon skillnad för resultatet då intervjuerna transkriberades ordagrant. När transkriberingen var klar startade kodningsprocessen och först delade vi upp text som svarade på syften och frågeställningar i olika färger efter vilken frågeställning som denna del av
transkriberingen tillhörde. Det som kunde kopplas till frågeställning ett markerades till exempel med blått och så vidare. När vi delat upp texten efter frågeställningarna lyftes det ur meningsbärande enheter ur texten som sedan, vid behov, kondenserades för att därefter kodas (se tabell 1). Vi började sedan jämföra koder från
transkriberingen med ledarna och letade efter koder som hörde ihop. Utifrån koderna skapades sedan kategorier som speglade resultatet i frågorna och var relevanta för studiens frågeställningar. Därefter genomfördes samma steg med transkriberingen
från fokusgruppsintervjuerna. Eftersom flera kategorier redan var skapade blev det enklare att kategorisera dessa koder.
Tabell 2. Exempel på kvalitativ dataanalys.
Meningsbärande enhet Kondensering Kod Kategori
Det är väl sammanhållningen tror jag och att man har lite samhörighet liksom.
Sammanhållning och samhörighet
Glädje och gemenskap
De försöker väl få det lite jämställt och så också. Det är väl för att få oss att stanna kvar skulle jag tro
Föreningen försöker få det mer jämställt för att behålla spelare
Jämställdhet i föreningen och i fotbollsvärlden
Etiska överväganden
Studien ”Vad gör idrottsföreningar som bidrar till att ungdomar väljer att fortsätta sitt idrottande? – En kvalitativ studie ur både idrottsledares och ungdomars perspektiv”, som vår studie är en del av, genomförs som ett samarbete med Riksidrottsförbundet och har fått etiskt godkännande av Regionala etikprövningsnämnden vid Göteborgs universitet (DNR: 583-14). Vår studie följer de fyra forskningsetiska principerna; informations-, samtyckes-, konfidentialitets- och nyttjandekravet (Bryman, 2011). Deltagarna i studien har informerats att det är frivilligt att delta i studien och de fick också information genom missivbrevet angående alla moment som ingår i studien. De bestämmer själva över sin medverkan och ingen minderårig deltar i intervjuerna. Alla uppgifter som ingår i studien behandlas med sekretess och personuppgifter förvaras på sådant sätt att ingen obehörig kan få tillgång till dessa. Alla uppgifter som ingår i studien används endast för forskningsändamålet. Alla resultat är konfidentiella och kodas på ett sådant sätt att ingen person i studien kan identifieras.
Resultat
Resultatet redovisas efter de kategorier som skapades under kodningen av data. De kategorier som skapades var jämställdhet i föreningen, glädje och gemenskap,
delaktighet och en tillåtande atmosfär, föreningens policy och arbetssätt för att motivera spelarna samt tränarens betydelse. I kategorierna är resultatet sedan
uppdelat genom att resultat från intervjun med spelarna presenteras först, sedan resultatet från intervjuerna med ledarna och sist resultatet från intervjun med styrelsen. I kategorin jämställdhet i föreningen redovisas resultatet kring hur jämställdheten i föreningen uppfattas bland spelarna samt hur ledare och styrelse arbetar för att skapa jämställdhet. Här redovisas också resultat som behandlar spelarnas tankar kring hur jämställdheten ser ut i fotbollsvärlden även utanför
föreningen. I kategorin glädje och gemenskap samlas resultat som påvisat betydelsen av att ha roligt och känna samhörighet inom föreningen. Kategorin delaktighet och
tillåtande atmosfär innehåller resultat som behandlar betydelsen av att vara med och
påverka i föreningen och hur miljön ska vara i föreningen. Föreningens policy och
hur arbetet i föreningen genomförs med syfte att motivera spelarna att fortsätta sitt deltagande. Tränarens betydelse innehåller resultat gällande tränarens betydelse för unga kvinnors fortsatta deltagande i föreningen. I resultatet kommer
fotbollsföreningen benämnas med det påhittade namnet Fotbollens BK.
Jämställdhet i föreningen
Spelare
Spelarna som intervjuades upplever att föreningen arbetar mycket med jämställdhet mellan dam- och herrlaget för att få spelarna att stanna kvar. En spelare berättar: “De försöker väl få det lite jämställt också. Det är väl för att få oss att stanna kvar skulle jag tro”. De berättar vidare att det sett annorlunda ut för några år sedan. Idag är det lika många kvinnor som män i styrelsen och där lyssnar de oavsett om förslagen kommer från en kvinna eller en man. Idag får damlaget lika mycket material som herrarna medan de förut kunde få ärva herrlagets dräkter eller bollar. Har lagen träning samtidigt får damerna idag träna på A-plan, vilket beror på att damerna sliter mindre på gräset än vad herrarna gör. Enligt spelarna kom damlaget i skymundan jämfört med herrlaget men idag arbetar föreningen med att göra reklam för damlaget, till exempel på Facebook där de idag också skriver när dammatcherna äger rum. Spelarna berättar dock att herrarna syns mer på Facebook än vad damerna gör.
Inom fotbollen utanför föreningen upplever spelarna att det fortfarande är väldigt stor skillnad mellan dam och herrfotboll. De tycker att damerna är underskattade och påpekar att damer faktiskt kan vara lika fysiska som herrarna. De berättar att det bara är manliga fotbollsspelare på TV och att det inte finns några kvinnor som är världselit. Det är svårt att ens namnge några kvinnliga fotbollsspelare. Men de berättar också att det inte är något som de tänker på, det är bara så det är. En spelare berättar:
Ja man tänker ju inte på det. Visas en fotbollsmatch som Chelsea - Manchester United på TV, då tänker man ju inte: Åh, var är damerna? Det tänker man ju inte på.
De påpekar också att det är stor skillnad i lön mellan manliga och kvinnliga fotbollsspelare högre upp i divisionerna. I Fotbollens BK får varken damerna eller herrarna någon lön.
Ledare
Jämställdhet är något fotbollsföreningen värderar högt och arbetar med. I intervjuerna med ledarna framkommer det att styrelsen stödjer damlaget och herrlaget lika mycket. Ledaren menar att styrelsen är noga med att det vara likvärdigt mellan dam- och herrlaget vad gäller exempelvis tränings- och matchställ. Dam- och herrlaget ska alltid få samma förutsättningar. De arbetar bland annat med att synliggöra damerna på Facebook. En ledare berättar: “Vi ska använda Facebook och Instagram för att visa och lyfta fram när damlaget spelar”.
När det kommer till utbildning för ledarna framkommer det även här att jämställdhet är något som föreningen värderar högt. Samtliga ledare får möjligheten att gå på träningsutbildningar och andra utbildningar, som exempelvis tejpkurs, men det är upp till var och en av ledarna om de vill gå på utbildning.
En ledare berättar att fördelningen av ledare i damlaget är jämställt med en kvinnlig och en manlig huvudledare samt en kvinnlig och en manlig hjälpledare. Hjälpledarna kan ringas in vid behov. I herrlaget finns det enbart manliga ledare.
Styrelse
I intervjun med styrelsen framkommer det att föreningen är beroende av både damerna och herrarna i föreningen. De värderar därför damerna och herrarna lika mycket och båda lagen får lika mycket medel av föreningen. En styrelsemedlem berättar: “Ja precis, tjejer är lika mycket värda som killar. De får ju lika mycket medel som killarna får”. Styrelsemedlemmen menar på att resurser som träningsställ och bollar delas lika mellan herrlaget samt damlaget.
Det framkommer dock att herrarna drar in mer pengar till föreningen än vad damerna gör. Anledningen till detta beror på att herrarna tar inträde för sina matcher, vilket damerna inte gör. De framkommer även att herrarna ses som föreningens
representationslag trots att de spelar en division lägre än damerna. En styrelsemedlem berättar: “Sen är det så att det aldrig går att komma ifrån att herrarna drar in lite pengar”. Styrelsemedlemmen menar på att eftersom det är herrlaget som drar in mest pengar så leder det till att herrlaget är föreningens representationslag.
Styrelsen nämner även att det är herrarna som får välja träningstider först, vilket ger dem möjligheten att komma först in på anläggningen. En styrelsemedlem berättar: “Herrarna lägger alltid sina tider först egentligen, sen är det ju damerna”. Styrelsen menar dock att detta aldrig har varit något problem. De nämner att det brukar lösa sig eftersom en del av damerna arbetar i affär och vill ofta träna senare för att få ihop träningen med arbetet.
Det framkommer även i intervjun med styrelsen att föreningen har lagt ner arbete på att skapa lika värde mellan damerna och herrarna. De menar att damfotboll förr inte var mycket värt i jämförelse med herrfotboll, men att det har ändrat sig generellt i samhället och anser att deras förening idag har lyckats skapa lika värde mellan damerna och herrarna. Styrelsemedlemmarna säger även i intervjun att både de kvinnliga och manliga ledarna ges samma möjlighet till ledarutbildning.
Glädje och gemenskap
Spelare
I intervjun med spelarna framkommer det flera gånger att glädje och gemenskap inom föreningen är väldigt viktigt för att spelarna ska stanna kvar. Lång vänskap med andra spelare i laget påverkar valet att stanna kvar i denna förening. Tillgänglighet är också en faktor som påverkar spelarna att stanna kvar. Tillgänglighet är en del av
gemenskapen just för att det är nära avstånd att spela i denna förening för flera av spelarna och de kommer varandra närmare när de också bor i närheten av varandra. De berättar att det är enklare att komma varandra närmare i en liten förening än i en större vilket påverkar beslutet att stanna kvar och fortsätta spela. Betydelsen av att hitta på saker utöver träningar och matcher är viktigt för att behålla glädjen och gemenskapen. Spelarna uppskattar andra saker som läger, lagfester och andra tillfällen där de har möjlighet att umgås utanför träningar och matcher. En spelare berättar: “Och så hittar vi även på saker, läger och sådant. Det sker inte hos sådana som toppar. Där är det bara träning, träning, träning på samma fotbollsplan”.
Det framkommer i intervjun att det inte ska vara blodigt allvar, ej tävlingsinriktat, och att två till tre träningar i veckan plus match är alldeles lagom för att skapa möjligheten att hinna med att ha en fritid vid sidan om samt behålla glädjen och viljan att fortsätta spela fotboll. En spelare berättar: “Och då känner man att många träningar gör att man tappar intresset. För då hinner man inte med det man utöver fotbollen vill göra”. De påpekar också att om spelare vill stanna kvar så skapar spelarna tiden för att ha möjligheten att vara kvar i föreningen. Det ska vara positiv stämning i laget och spelare ska stötta varandra. Det är viktigt att känna sig välkommen och betydelsefull i föreningen och spelare ska kunna umgås med alla i laget för att det ska vara en bra sammanhållning. Det framkommer också att de väljer denna förening eftersom det inte sker någon favorisering i laget, alla får en chans vilket gör det roligt att spela i föreningen. Det är också betydelsefullt att ha en bra gemenskap i hela föreningen och i alla åldrar. De önskar en bättre gemenskap mellan dam- och herrlag. För att få en gemenskap med de som kommer upp i laget från yngre lag behöver de ge ett bra bemötande för att få in dem i laget. Spelarna anser att det är viktigt med ett bra bemötande i laget och att spelare ska få beröm om de gör något bra.
De berättar flera gånger att de spelar för “skojs skull” och två av de spelare som blev intervjuade lämnade tidigare föreningar eftersom det blev för tävlingsinriktat, för att fortsätta i Fotbollens BK. En spelare berättar: “Jag kände att när jag kom till
Fotbollens BK så var det mer för skojs skull”.
Ledare
I intervjun med ledarna framkommer det att glädje och gemenskap är betydelsefulla faktorer för att få unga kvinnor att stanna kvar i föreningen. Med glädje och
gemenskap menar ledaren att spelarna samt tränarna trivs och fungerar socialt ihop med varandra samt att laget får göra roliga aktiviteter tillsammans så som att åka på läger och andra former av sammanträffar. Det finns bland annat en festkommitté som spelarna har fått utse, vars uppdrag är att anordna bland annat lagfester. Under
lagfesterna är det viktigt att det inte bara blir fester med alkohol inblandat eftersom det är viktigt att inkludera alla spelare, inklusive de som inte fyllt 18 år. Föreningen anordnar speciella föreningsdagar för att stärka gemenskapen inom föreningen och mellan alla lag. Under läger är det mer fokus på gemenskap och de väljer att kalla det för gemenskapsläger istället för träningsläger, eftersom fokus är att ha roligt. Det ska alltid vara en positiv ton och bra stämning i damlaget. En ledare berättar: “Men vi jobbar på en bra stämning så alla trivs och mår bra. Så att dem tycker det är roligt att vara med oss”.
En av ledarna ger uttryck för att vissa tjejer inte har ambitionen att vara ett topplag i serien de spelar i utan att de är med enbart för att ha roligt. En ledare berättar:
Det känns lite främmande för mig [ledaren menar att det är främmande för ledaren att inte låta bästa laget spela] för ska vi gå upp då är det bästa laget som spelar punkt. Men det är väl också en faktor som hänger ihop med att många tjejer är med för att ha roligt och för att spela match.
Ledaren menar att eftersom vissa spelare inte tycker det spelar någon roll om det är det bästa laget som spelar så är det en indikator på att spelarna deltar i föreningen eftersom de vill ha roligt.
