vid FoU i Väst/GR

In i hjärtat och upp i huvudet

Om betydelsen av FoU-stipendier

vid FoU i Väst/GR

© FoU i Väst/GR

Första upplagan december 2005 Layout: Infogruppen GR Tryckeri: PR-Offset, Mölndal ISBN: 91-89558-31-6

FoU i Väst

Göteborgsregionens kommunalförbund Box 5073, 402 22 Göteborg

e-post: fou@gr.to

In i hjärtat och upp i huvudet

Om betydelsen av FoU-stipendier vid FoU i Väst/GR

Elisabeth Beijer

H

ur kan man mäta effekter av ett FoU-arbete och vad är goda effekter?

Att en medarbetare har utforskat något i sin yrkesutövning är att ha satsat på att utveckla kunskapen om något som ofta ligger personen varmt om hjärtat. Är det då tillräckligt goda effekter om medarbetare och chefer anser sig ha fått idéer, inspiration och fördjupad förståelse – att ha fått kun- skap som gått in i hjärtat och upp i huvudet, som en medarbetare uttrycker det? Detta är en av de frågor jag brottats med i den här utvärderingen om betydelsen av FoU-stipendier vid FoU i Väst.

Som samordnare vid FoU i Väst har denna utvärdering inneburit ett ut- forskande av kunskapen om min egen praktik. Det tog inte lång tid från det att jag satte igång tills dess att jag själv påverkades och började reflektera över hur jag tänker och gör. Utvärderingen blev ett tydligt exempel för mig på hur utvärdering med ett inifrånperspektiv kan fungera formativt på ett sådant sätt att det gynnar verksamhetsutveckling. Samtidigt har det gett även mig tillfälle att få kunskap som går in i hjärtat, förhoppningsvis också upp i huvudet.

Stort tack till alla er som delat med er av tid, kunskap och inspiration till den här utvärderingen!

Utvärderingen har genomförts som en uppsats i en magisterutbildning för utvärdering vid Förvaltningshögskolan, Göteborgs universitet, med Per- Åke Karlsson som handledare.

Elisabeth Beijer FoU i Väst/GR

Förord

D

en här rapporten behandlar frågan om hur kunskap från FoU-arbeten kommer till användning i verksamheten. FoU i Väst har tillkommit som en resurs för socialtjänsten och för hälso- och sjukvården för att bidra till verksamhetsutveckling utifrån sådan kunskap som uppstår i mötet mellan praktik och forskning. FoU i Västs verksamhet är uppbyggd för att stödja dessa ambitioner och bland annat kan kommuner samt hälso- och sjukvård ansöka om så kallade FoU-stipendier. Stipendierna medger arbetsgivare och medarbetare att frikoppla viss tid för att genomföra ett fördjupningsarbete utifrån en angelägen fråga i verksamheten. Medarbetaren får stöd på flera sätt från FoU i Väst, bland annat vetenskaplig handledning. Att en utvärde- ring nu sker har att göra med ett behov för FoU i Väst att få veta vilken nytta stipendierna gör för verksamhetsutveckling. Totalt har 1,5 miljoner kronor beviljats för de 17 FoU-arbeten som genomförs med stöd av stipendier. Till det kommer lika mycket för den arbetstid arbetsgivaren avsätter och ungefär samma belopp för praktiskt och vetenskapligt stöd från FoU i Väst.

Utvärderingen har haft som uppgift att undersöka effekterna av FoU- stipendierna samt vilka förutsättningar som krävs för att nå effekterna. Fo- kus för utvärderingen har varit de arbetsplatser där stipendiaterna har arbe- tat. Begreppet verksamhetsutveckling har definierats som förbättringar på en arbetsplats av till exempel metoder, arbetssätt, insatser eller förhållningssätt så att de kommer berörda människor till del. De önskvärda effekterna har uttryckts i en programteori. Utvärderingen har genomförts som en totalun- dersökning genom skriftliga enkäter till samtliga stipendiater, chefer och handledare, dokumentanalys och sammanställningar av uppgifter om stipen- dierna. En fördjupning har genomförts i två stipendier där stipendiater och arbetskamrater har intervjuats. Den kunskapsspridning som skett i de två

Sammanfattning

exemplen i form av rapport och seminarium under utvärderingstiden har följts upp genom intervjuer och enkäter. Som bedömningskriterier har an- vänts de önskvärda effekterna som formulerats i programteorin och som ut- går från mål och inriktning för FoU i Väst, teori om användning av kunskap från forskning och utvärdering samt om hur lärande sker i organisationer.

Resultaten visar att FoU-stipendierna fullföljs i hög grad. Inte något pro- jekt har avbrutits trots att det ibland funnits svårigheter i förutsättningarna.

FoU-projekten har någon form av betydelse i samtliga fall och i flertalet enkätsvar visade man på en betydelse för stipendiatens arbetsplats. De insik- ter som förmedlas av stipendiaterna i fördjupningsexemplen pekar på en för- ståelse på djupet, som fått stor betydelse i handling och i mötet med berörda människor. Betydelsen anges i de flesta fall i termer av att den fråga projek- tet handlat om har fokuserats och att stipendiater, chefer och arbetskamrater har fått fördjupad förståelse. I vissa fall har också en mer handlingsinriktad betydelse angetts. I fördjupningsexemplen har arbetskamrater till stipendia- terna försökt sätta ord på hur FoU-arbetena kan märkas i yrkesutövningen.

Det visade sig inte vara så enkelt, men i båda fallen kunde spår märkas som fick betydelse i mötet med berörda människor. Teori om användning av kun- skap säger att kunskap från forskning framför allt fungerar upplysande och om man går ut och frågar handläggare och chefer om de använt sig av forskningskunskap så som rekommenderats i någon viss forskningsrapport ska man förvänta sig många nej-svar. Samtidigt bör det vara möjligt att i högre utsträckning finna exempel på användning i handling, instrumentell användning, vid sådana arbetsplatser där forskningen intervenerat direkt i praktiken. Vid den ena arbetsplatsen hade FoU-arbetet på ett påtagligt sätt bidragit till en förståelse på djupet som också betydde något i mötet med berörda människor. Det visade sig att arbetskamraterna där involverats kon- tinuerligt i studien och att man också har en organisering för reflektion över kunskap.

FoU-stipendierna har, så som antogs inledningsvis, fått en stor betydelse för de medarbetare som genomfört arbeten. De har bidragit till en djupför- ståelse för frågan, förändrad handling och förändrade värderingar. De har också bidragit till lust att läsa och lära mer. Detta är en viktig insikt att ta vara på för fortsatta diskussioner om utvecklingen av stödet från FoU i Väst till socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Det har också visat sig att FoU- arbetena kan nå ut och väcka intresse vid andra arbetsplatser.

Förutsättningarna för stipendierna handlar om två perspektiv; dels för stipendiat, handledare och chef som ska genomföra ett FoU-arbete, dels om de förutsättningar som krävs för att FoU-arbetet ska kunna leda till verksam- hetsutveckling på stipendiatens arbetsplats. Helt kort kan man säga att de

förutsättningar som krävs i det första perspektivet - för stipendiat, chef och handledare - främst är realistisk tid, tydlighet, kommunikation, handledning och att stipendiatens hemmaorganisation stödjer och efterfrågar resultat. I huvudsak anser man att förutsättningar funnits men att det borde ha varit en mer realistisk tidsbedömning för FoU-arbetet samt att det skulle ha funnits en större tydlighet i förväntningarna. Förutsättningar som krävs i det andra perspektivet handlar framför allt om arbetsplatsernas förmåga att organise- ra kunskapsutveckling

Den viktigaste slutsatsen av utvärderingen är att de FoU-arbeten som genomförs med stöd av stipendier kan få en betydelse för verksamhetsutveck- ling. Det krävs i grunden en relevant fråga som utgår från ett behov på arbetsplatsen och som har betydelse för berörda människor. Och det är nöd- vändigt med ett aktivt förankringsarbete vid den berörda arbetsplatsen. Hu- ruvida det är värt för kommunerna i GR och hälso- och sjukvården i VGR att satsa på FoU-stipendier för att nå verksamhetsutveckling faller därför i hög utsträckning tillbaka på arbetsplatserna själva. Det är angeläget att samtli- ga inblandade; FoU i Väst, handledaren, stipendiaten, chefen och arbetskam- raterna, har klart för sig hur sammanhanget för FoU-arbetet ser ut. Om re- sursinsatsen idag uppfattas som omfattande borde den kanske ibland vara ännu mer omfattande vid arbetsplatserna för att kunskapen verkligen ska bidra till att de önskvärda sluteffekterna nås. FoU i Väst har en viktig roll att bidra med kunskap om vad som krävs av denna process, det måste vara möjligt för en medarbetare och en arbetsplats utan sådan erfarenhet att ge- nomföra ett FoU-arbete och FoU i Väst kan också vara mer aktiv i att följa upp frågan på arbetsplatsen.

För vem ett FoU-arbete görs behöver klargöras, framför allt utifrån om det är stipendiatens arbetsplats eller en större krets som FoU-arbetet riktar sig till. Ett tydliggörande av detta är nödvändigt i varje enskilt fall. Frågan om för vem ett FoU-arbete görs kan också diskuteras på en övergripande nivå eftersom olika synsätt kan få skilda konsekvenser, till exempel i målet för en rapport, vilket påverkar tidsåtgången och därmed kostnaden.

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 11

2. FoU-stipendier vid FoU i Väst ... 15

3. Metodval, genomförande och bearbetning ... 25

4. Om kunskap och lärande ... 33

5. På vilket sätt har FoU-stipendierna betydelse? ... 37

6. För vem har FoU-stipendierna betydelse? ... 49

7. Förankring och kunskapsutveckling på arbetsplatsen ... 55

8. Spridning av resultat ... 67

9. Förutsättningar ... 73

10. Slutsatser och diskussion ... 81

11. En ny programteori ... 93

Referenser ... 95

Bilagor 1 FoU-stipendier vid andra FoU-enheter ... 98

2 Skriftlig enkät med följebrev till stipendiater ... 101

3 Underlag för dokumentanalys ... 103

4 Frågeguide för intervjuer med stipendiater och arbetskamrater ... 104

5 Frågeguide för den rapport som utkom i ett av fördjupningsexemplen ... 105

6 Diskussionsunderlag; FoU-projekt för arbetsplatsen eller annan verksamhet 106 Figur- och tabellförteckning 2:1 Programteori för FoU-stipendierna ... 22

4:1 Övertalning enligt inlärningsteorin och dissonansteorin ... 34

4:2 Singleloop-lärande enligt Argyris ... 35

4:3 Doubleloop-lärande enligt Argyris ... 35

5:1 Samtliga FoU-stipendier sorterade utifrån betydelse och tyngdpunkt ... 43

6:1 För vem stipendiater, chefer och handledare anser att FoU-stipendierna har betydelse ... 51

11:1 Ny programteori ... 94

1.1 Bakgrund

Medarbetare inom kommunerna inom Göteborgsregionen (GR) samt, när det gäller äldrefrågor, hälso- och sjukvården i Västra Götalandsregionen (VGR), kan genomföra fördjupningsarbeten med stöd av så kallade FoU- stipendier. Stipendierna innebär att FoU i Väst står för halva kostnaden för den arbetstid som åtgår. Arbetsgivaren står för den andra halvan i form av att arbetstid frigörs. Projektet handlar vanligtvis om att genomföra en under- sökning av någon angelägen fråga som rör den egna yrkesutövningen. FoU i Väst bidrar, förutom det ekonomiska stödet, även med vetenskapligt och prak- tiskt stöd.

Skälen till att den här utvärderingen genomförs är att FoU-stipendierna innebär en omfattande resursinsats men att utfallet är osäkert. Antagandet är att FoU-stipendierna har stor betydelse för stipendiaterna själva. Ett citat ur inledningen till en rapport från ett FoU-stipendium illustrerar detta:

Det har varit oerhört spännande att få ta del av alla dessa berättelser.

Det har berikat våra liv och vi kommer alltid att bära med oss denna kunskap. Det finns kunskap som sätter sig i magen och det gör den här sortens kunskap. … Vi ville få bekräftelse och vi ville bli förvånade. Det har sannerligen infriats! Vi vill också tacka FoU i Väst som gav oss möjligheten att genomföra denna studie. Tänk att ha fått möjlighet att pröva på detta med forskning. Och dessutom forskning när den i vårt tycke är som bäst, nämligen när den syftar till att gagna det vardagsnära arbetet (Hansson Klevner & Karlsson 2004, Förord).

Det är samtidigt osäkert vilken betydelse stipendierna har för verksamhetsut- veckling. Frågan är om FoU-stipendierna kan motiveras om det är så att de bara får en betydelse för stipendiaternas egen utveckling.

1. Inledning

Jag som utvärderar FoU-stipendierna är en av två samordnare vid FoU i Väst. Att vara samordnare innebär bland annat att hålla i projektadministra- tionen runt arbetet med ett FoU-stipendium.

1.2 Frågeställningar

Huvudfrågan för utvärderingen är …

Får FoU-stipendierna sådan betydelse för verksamhetsutveckling att det är motiverat för GR-kommunerna och hälso- och sjukvården inom VGR med FoU-stipendier?

… med underfrågan

Vilka förutsättningar krävs för att FoU-stipendierna ska kunna nå avsedda effekter?

Huvudfrågan tar alltså sikte på effekterna av de FoU-projekt som finansie- rats med stipendier. En effektutvärdering bör också innehålla någon form av processutvärdering, vilket underfrågan är ett exempel på.

För att nå svaren på huvudfrågorna har ett antal delfrågor formulerats:

• Vilken betydelse upplever olika aktörer att FoU-stipendierna har?

• Hur kan betydelsen märkas i termer av verksamhetsutveckling, det vill säga att förbättringar kommer berörda människor till del?

• För vem genomförs projekten?

• Finns det en samsyn mellan de olika aktörerna om för vem projekten ge- nomförs och vilken betydelse de har?

• Är det några som får mer nytta av FoU-stipendierna än andra?

• Hur når resultaten från FoU-stipendierna ut till övriga i kommunerna och i VGR?

• Vilket intresse väcker de?

• Vilka är de viktiga förutsättningarna för FoU-stipendierna för olika aktö- rer?

• Upplever olika aktörer att de fått förutsättningar, vad saknas?

• Hur sker lärande och kunskapsutveckling?

• Har det skett en förankring på arbetsplatserna och hur har den gått till?

Utvärderingen handlar alltså om verksamhetsutveckling. Verksamhet kan handla till exempel om metoder, arbetssätt, insatser eller förhållningssätt.

Det kan vara fråga om verksamhet som bedrivs i särskilt projekt eller som reguljär verksamhet, men påfallande är att FoU-stipendierna oftast handlar om reguljär verksamhet. Med verksamhet kan man mena det stipendiaten

själv gör, den arbetsplats/den organisation där stipendiaten arbetar eller an- dra arbetsplatser/organisationer. I utvärderingsuppdraget berörs samtliga nivåer men i fokus står organisationsnivån och den arbetsplats/organisation där stipendiaten arbetar. Det är de avsedda mottagarna av tjänsterna – de- menta personer med smärta, föräldrar med ungdomar med drogproblem med flera - som är centrala för att en verksamhetsutveckling ska anses ha kommit till stånd. Verksamhetsutveckling kan därmed förstås som förbättringar på en arbetsplats av till exempel metoder, arbetssätt, insatser eller förhållnings- sätt så att det kommer berörda människor till del.

1.3 Syfte och användning

Syftet med utvärderingen är att få indikationer på värdet av stipendierna för verksamhetsutveckling samt att förstå vad som är viktigt för att ge så goda förutsättningar som möjligt för att de FoU-projekt som stöds med stipendier ska kunna nå sina syften.

Användningen av utvärderingens resultat har nära samband med vilka intressenterna för utvärderingen är. Intressenterna är främst GR-kommuner- na, VGR och FoU i Väst. Avsikten är att utvärderingen ska komma att an- vändas för att utveckla stödet från FoU i Västs sida till kommunerna och VGR. Dialogen med kommunerna och VGR förs i första hand genom de två samrådsgrupper som finns knutna till FoU i Väst. (Samrådsgrupperna be- skrivs i avsnitt 2.1).

Den direkta användningen av utvärderingen är att den utgör ett underlag för en dialog om FoU-stipendierna, till exempel utifrån om resursinsatsen för stipendier är rimlig i förhållande till de resultat de leder till samt vad som kan vara en skälig ambitionsnivå i stöd till FoU-projekt från FoU:s sida.

Utvärderingen kan komma att få betydelse för ett ställningstagande om FoU- stipendiernas vara eller inte vara samt för hur arbetet med dem kan komma att utformas framöver. I ett längre perspektiv kan användningen av utvärde- ringen vara att vidga förståelsen för FoU-projekt, inte bara när det gäller stipendier.

1.4 Läshjälp

FoU: Forskning och Utveckling

FoU-arbete: Ett utforskande arbete, undersökning, fördjupningsarbete som kan vara till exempel en studie eller utvärdering, avgränsad i tid och finan- sierad av FoU-verksamheten.

FoU-enhet/FoU-verksamhet: Verksamhet för att stödja kunskapsutveckling i praktisk verksamhet, vilken bygger på mötet mellan forskning och praktik.

Det finns ett 40-50-tal FoU-enheter i Sverige inom vad som brukar kallas välfärdsområdet, ofta socialtjänst och omvårdnad. Det finns också FoU-en- heter inom hälso- och sjukvårdsområdet. Ibland är enheterna knutna till uni- versitet/högskola, ibland är de inte det. FoU i Väst hör organisatoriskt till Göteborgsregionens kommunalförbund och finansieras av kommunernas so- cialtjänst och för äldrefrågor även av hälso- och sjukvården inom Västra Götalandsregionen samt av Socialstyrelsen.

FoU-projekt: Används här synonymt med FoU-arbete.

FoU-stipendium: Ett ekonomiskt bidrag så att en eller flera medarbetare kan frikopplas under en viss tid för att arbeta med ett FoU-projekt/FoU-arbete.

FoU-stipendiet är beviljat av FoU-verksamheten och utbetalas till arbetsgiva- ren. Arbetsgivaren bidrar med arbetstid.

FoU-stipendiat: Den eller de medarbetare som genomför FoU-projektet och där arbetsgivaren och FoU i Väst möjliggjort detta genom arbetstid och eko- nomiskt bidrag.

FoU i Väst: Beskrivs i följande kapitel.

Göteborgsregionens kommunalförbund: Samarbetsorganisation för 13 kom- muner i Västsverige. Tillsammans har medlemskommunerna drygt 870 000 invånare. GRs uppgift är att verka för samarbete över kommungränserna och vara ett forum för idé- och erfarenhetsutbyte inom regionen. Förkortas här GR.

Västra Götalandsregionen: Organisation med ansvar för bland annat hälso- och sjukvård i Västra Götalands län. Motsvarar landstingsområde. Förkor- tas här VGR.

Jag har oftast skrivit ”FoU-stipendium” eller ”stipendium” i meningen hela det projekt/arbete som genomförts med hjälp av det ekonomiska bidraget, det vetenskapliga stödet och så vidare. Ibland skriver jag ”FoU-projektet”

eller ”projektet”, ”FoU-arbetet” eller ”arbetet” och då menar jag samma sak.

För att inte kunna identifiera enskilda personer har jag i vissa citat ersatt till exempel namn på följande sätt: [stipendiatens namn].

2. FoU-stipendier vid FoU i Väst

2.1 Om FoU i Väst

FoU i Väst startades år 1999 för att verka för kunskapsutveckling utifrån behov inom socialtjänsten i GRs 13 kommuner samt, när det gäller äldrefrå- gor för hälso- och sjukvården inom VGR. Verksamheten är organiserad vid Göteborgsregionens kommunalförbund. De aktiviteter som genomförs vid FoU i Väst utgår från angelägna verksamhetsfrågor och sker i ett samspel mellan forskare och praktiskt verksamma inom socialtjänst och hälso- och sjukvård. En av FoU i Västs uppgifter är att bistå socialtjänsten och hälso- och sjukvården med stöd och råd för att kritiskt granska det arbete som utförs i syfte att skapa en större medvetenhet om det vardagliga arbetet och dess resultat för berörda människor. Ambitionen med de FoU-arbeten som görs är att de ska bidra till förbättringar i verksamheten.

Aktiviteterna handlar till stor del om studier, utvärderingar och forsk- nings- och utvecklingscirklar. Studier kan genomföras av forskare i nära samarbete med medarbetare och chefer, av praktiskt verksamma med veten- skapligt stöd från forskare eller av forskare och praktiker tillsammans. Erfa- renheter och kunskap sprids genom seminarier, konferenser, rapporter, nät- verk och FoU i Västs webbplats.

Två samrådsgrupper finns knutna till FoU i Väst. I en av grupperna dis- kuteras frågor som rör äldreområdet, i den andra individ- och familj- samt funktionshinderfrågor. Samrådsgrupperna består av personer med chefsbe- fattningar inom GR och VGR. Uppgiften är att bland annat att vara samtals- partners i diskussioner om FoU i Västs lång- och kortsiktiga utveckling samt att följa upp och prioritera projekt.

2.2 Presentation på www.fouivast.com av möjligheten att söka FoU-stipendium

2.3 Syftet med FoU-stipendierna

Syftet med FoU-stipendierna har att göra med mål och inriktning för verk- samheten vid FoU i Väst. Några nyckelbegrepp som avspeglar syftet har här hämtats ur dokumenten för verksamhetsinriktning vid FoU i Väst år 2003, 2004 och 2005 (Verksamhetsinriktning 2003, 2004, 2005).

• Stärka ett regionalt lärande

• Lärande skall bli en naturlig del i det praktiska arbetet

• Stärka samarbetet mellan forskning och praktik

• Kritiskt granska det arbete som utförs - problematisera, ifrågasätta och analysera

• Bidra till en större medvetenhet om det vardagliga arbetet och dess resultat för berörda människor

• Bidra till kunskapsutveckling utifrån ett brukarperspektiv

• Bidra till tvärande kunskapsutveckling

• Stärka samverkan mellan till exempel socialtjänst, hälso- och sjukvård och skola; med en helhetssyn på målgruppers behov, inte utifrån ett organisatoriskt perspektiv

Det sägs också att det ska vara attraktivt att delta i FoU-projekt och vara ett led i kompetens- och metodutveckling.

Syftet med FoU-stipendier är att bidra till verksamhetsutveckling. Här har skett en förändring över tid, avsikten uttrycks numera tydligare än tidi-

Välkommen att söka FoU-stipendium

Har du en idé om ett FoU-projekt?

Vill du fördjupa dig i ett särskilt ämne?

Nu kan du som arbetar med äldrefrågor, individ- och familjeomsorg eller vård och omsorg om funktionshindrade söka stipendium hos FoU i Väst.

FoU-projekt som rör samverkan och som utgår från ett brukarperspektiv kommer att prioriteras.

Du kan få ekonomiskt stöd för hälften av kostnaderna (arbetstid) och din arbetsgivare står för den andra hälften. Du erbjuds också handledning och

metodutbildning. I mån av utrymme kan du också erbjudas en arbetsplats hos oss.

(www.fouivast.com)

gare framför allt i samband med ansökningsförfarandet där arbetsgivaren inte bara förbinder sig att dela kostnaden utan också uppmanas ange projek- tets relevans för verksamheten och hur resultaten kommer att användas och spridas. I det avtal som tecknas mellan FoU i Väst och arbetsgivaren förbin- der sig arbetsgivaren att verka för att FoU-projektet förankras på arbetsplat- sen. FoU-stipendierna riktar sig således till såväl individ som organisation.

Innan ett stipendium beviljas uttalar någon av de två samrådsgrupper som finns knutna till FoU i Väst om de anser att projektet är relevant. En referens- grupp med personer från socialt arbete, vård och omsorg samt forskning knyts till projektet.

2.4 Fakta om FoU-stipendierna

Stipendium betyder enligt Svenska Akademiens ordlista penningunderstöd för studier med mera. FoU-stipendier har sedan verksamheten startade för sex år sedan beviljats till 18 projekt. I ett av fallen har något arbete aldrig satts igång och under tiden som den här utvärderingen genomfördes lämna- des beskedet att det inte längre var aktuellt. Det berodde på att initiativtaga- ren (chef) hade slutat och att nya chefer bedömde andra satsningar i verk- samheten som mer angelägna. Resultatet i den här utvärderingen bygger därför på material om 17 FoU-stipendier.

I hälften av projekten är i dagsläget FoU i Västs engagemang avslutat och rapporter publicerade. Inget av projekten har avbrutits. Det har heller inte förekommit något avslag på ansökan. Det kan dock vara så att en idé som från början var tänkt för en ansökan inte har lett vidare till det efter diskussion med samordnarna. I 12 av de 17 stipendierna har projektet till- kommit på initiativ från verksamheten. I tre fall har FoU i Väst tagit initiati- vet. I ett av de fall där FoU i Väst initierat stipendiet har det skett genom att det varit utlyst i tidningen Fourum och på webbplatsen. FoU i Väst har totalt utlyst tre stipendier i angelägna frågor och det har gett resultat i ett fall.

Verksamheter

5 FoU-stipendier berör individ- och familjefrågor och 12 äldrefrågor. 11 av de 17 projekten har genomförts inom Göteborgs stad (i 6 stadsdelsförvalt- ningar). Av övriga 12 GR-kommuner har stipendier beviljats för projekt i 5 kommuner. 4 av stipendierna är beviljade till personer verksamma inom VGR. Tre av projekten ingår i något större forskningssammanhang.

Omfattning

Totalt har stipendier om 1,5 mkr beviljats under de drygt sex år som FoU i

Väst funnits. Uppskattningsvis är kostnaderna för administration, handled- ning, bearbetning och tryck av rapporter samt genomförande av seminarier ungefär lika stor. Arbetsgivare inom GR eller VGR bidrar med samma be- lopp i form av arbetstid, som FoU i Väst. Den sammanlagda kostnaden för FoU-projekt med stipendier kan alltså uppskattas till 4,5 mkr så här långt.

De beviljade beloppen är mellan 27 000 kronor och 235 000 kronor, 12 är under 100 000 kronor. Ett par av stipendierna är delvis finansierade med externa medel från Socialstyrelsen och länsstyrelsen.

Omfattningen i arbetstid för stipendiaterna är på deltid eller heltid. I fem fall har arbetet skett på heltid. Övriga varierar mellan 10 procent och 75 procent. Den beviljade arbetstiden sträcker sig mellan ett par månader upp till ett och ett halvt år. Det är dock vanligt att arbetet fortsätter under lång tid efter det att den beviljade stipendietiden pågått. Det är inte ovanligt att det handlar om ytterligare något år eller till och med drygt det.

Vilka är stipendiaterna?

I de flesta fall är det en person som genomför FoU-arbetet. I fyra fall är det två eller flera personer som gemensamt gör arbetet. Samtliga stipendiater är högskoleutbildade, till exempel som socionom eller sjuksköterska. Flera har ett par utbildningar, till exempel som sjuksköterska och lärare. Ett övervä- gande antal av stipendiaterna är personer med lång erfarenhet av sitt yrke.

Hälften av stipendiaterna har yrken där man har så gott som daglig direkt- kontakt med patienter, klienter med flera. Det kan vara till exempel bistånds- bedömare eller distriktssköterskor. Hälften har en ledningsposition som till exempel utvecklingsledare, MAS (medicinskt ansvarig sjuksköterska) eller enhetschef. Två av stipendiaterna är män.

Personalomsättning

En av de uppfattningar som ibland uttrycks om FoU-stipendier är att stipen- diater genom FoU-arbetet får ”luft under vingarna” och slutar sin anställ- ning vid den ursprungliga arbetsplatsen. Om det är FoU-arbetet eller inte som medverkat framgår inte av den här utvärderingen men 9 av de 20 stipen- diaterna, i 8 av stipendierna, det vill säga knappt hälften, har bytt arbete. Av dem som är kvar är det två som fått andra arbetsuppgifter på den ursprung- liga arbetsplatsen. Av dem som slutat har två personer flyttat utomlands. Tre stipendiater har blivit chefer och en har blivit doktorand. Fyra stipendiater har genomfört eller inlett magisterarbeten parallellt eller efter det att de ge- nomfört FoU-projektet. Även på chefssidan har det varit en rörelse. I 11 av de 17 stipendierna har chefer slutat eller varit borta längre tid med ersättare.

2.5 Vad handlar FoU-stipendierna om?

Projektens rubriker ger en viss vägledning till vad de handlar om, se sam- manställningen nedan. De nummer för respektive projekt som används åter- kommer längre fram i rapporten. Numren säger dock inget om någon sorte- ring eller ordning projekten sinsemellan. Inom parentes anges var tyngd- punkten i arbetet ligger. Tyngdpunkten har kategoriserats utifrån hur Rossi med flera (2004) sorterar olika slag av utvärdering; behov, process eller ef- fekt. I Behov undersöker stipendiaten berörda människors situation och be- hov, ibland innan genomförande av ett nytt arbetssätt. I Process beskriver, ibland undersöker, och reflekterar stipendiaten över innehållet i en verksam- het som pågått en tid. I Effekt¹ undersöker stipendiaten effekter av en ny metod, ett nytt arbetssätt, som införts i verksamheten.

1. Familjearbetets roll och betydelse i missbruksbehandling med ungdo- mar (Process)

2. Förebyggande insatser för barn och unga (Process) 3. Ungdomars hälsa och stress (Behov)

4. Vägar ut ur långvarigt ekonomiskt biståndsmottagande (Effekt) 5. Hemmaplansprofilen (Effekt)

6. (Startade inte)

7. Män som anhörigvårdare (Behov) 8. Dagcentralens betydelse (Process)

9. Anhörigvårdare med icke-svensk bakgrund (Behov) 10. Invandrares delaktighet i hemsjukvården (Behov) 11. Vad styr patientens väg i vården? (Process)

12. HAW-instrumentet. Kommunikation mellan vårdgivare (Effekt) 13. Bibliotekets medier som redskap för ökad livskvalitet på äldreboende

(Behov)

14. Vad är god och säker hälso- och sjukvård inom kommunens äldrebo- ende? (Process)

15. Betydelsen av handledning för kommunala sjuksköterskor (Effekt) 16. Hur vårdpersonal tolkar tecken på smärta och obehag hos patienter

som inte verbalt kan förmedla sig (Effekt) 17. Hemrehabilitering – bra för vem? (Process)

18. Hemmaboende – ideologi eller kvarboendeprincip? (Process)

1 Studier av effekter innehåller ofta någon form av beskrivning av processer men här har jag angett enbart effekter om det varit fokus för undersökningen.

2.6 Från fråga till FoU-stipendium

Ingången till hur en fråga blir ett FoU-projekt ser olika ut. Ofta kan idén om att ansöka om ett stipendium växa fram i ett samtal mellan samordnaren vid FoU i Väst och en medarbetare eller chef för en verksamhet där frågan är aktuell. FoU-stipendiet kan också ha blivit följden av att man som medarbe- tare deltagit i en FoU-cirkel, vilket väckt nyfikenhet för att gå vidare. En chef kan också ha sett stipendiet som en möjlighet att undersöka något där det behövs förbättringar. Vid några tillfällen har annonsering av möjligheten att söka stipendium för särskilda frågor skett efter diskussion i någon av sam- rådsgrupperna.

En vetenskaplig handledare knyts till FoU-arbetet i ett tidigt skede. Hand- ledaren är oftast disputerad forskare. Handledaren kan bli vidtalad utifrån kompetens för frågeställningen, men också utifrån att man som forskare har god kunskap om viss undersökningsmetodik eller har andra personliga egen- skaper som gör att man lämpar sig väl. Det sker alltså en bedömning av hur stipendiaten kan få vetenskapligt stöd på bästa sätt. Vissa av handledarna är anställda vid FoU i Väst, andra vid universitet, högskolor eller andra organi- sationer. Fem av FoU-stipendiaterna har haft handledare anställda vid FoU i Väst.

De strategier för att FoU-stipendierna ska kunna leda till verksamhetsut- veckling som samordnarna vid FoU i Väst arbetar utifrån är följande:

Diskussion i samrådsgrupperna: Varje ansökan behandlas i någon av samrådsgrupperna, där relevansen för övriga GR-kommuner och VGR dis- kuteras.

Arbetsgivarens roll: Personlig kontakt mellan samordnare och chef sker alltid vid ett eller flera personliga möten inledningsvis. Chefen skriver under ansökan, bekräftar att arbetsgivaren bidrar med halva kostnaden för arbets- tiden, motiverar projektets relevans för verksamheten samt hur man tänker använda och sprida resultatet.

En referensgrupp knyts till projektet: Någon form av grupp knyts till varje FoU-stipendium. Tidigare anordnades en läsgrupp som träffades mot slutet av stipendietiden med fokus på att den skrivna produkten skulle bli publicerbar. Numera bildas referensgrupper med personer från andra arbets- platser inom GR och VGR. Syftet med referensgrupperna är att tillföra syn- punkter under tiden FoU-arbetet pågår, för att stipendiaten ska få inspiration och tankeutbyte samt att det ska finnas en grund för kunskapsspridning re- dan från början.

Mötesplatser anordnas: Övriga stadsdelar, kommuner och VGR bjuds in till seminarier då stipendiaterna presenterar sina resultat. Föreläsarna upp-

muntras att tala om de resultat som är särskilt intressanta och att själva reflektera samt föra en dialog med publiken. Stipendiaterna presenterar ock- så sina arbeten i olika nätverk vid GR för chefer, politiker och medarbetare.

Den skrivna rapporten: Det skrivna ska skapa lust hos andra att tänka till kring sitt eget arbete, locka fram de egna reflektionerna. Rapporterna ska bidra till hjälp för andra och bör vara ”handlingsinriktade”. Rapporterna delas ut och eller säljs till lågt pris. Rapporterna publiceras också i fulltext på www.fouivast.com.

Öppenhet: Inställningen är att en stipendiat hellre ska ringa en gång för mycket än inte alls, och samordnarna vill finnas till hands för att ge det stöd som behövs för att arbetet ska kunna löpa på. Även när arbetet med FoU- stipendiet är avslutat finns det band kvar till nästan alla stipendiater och chefer. Samordnarna förmedlar också kontakt mellan stipendiater och andra arbetsplatser.

2.7 Programteori för FoU-stipendier

Jag har här gjort en rekonstruktion av teorin om FoU-stipendierna i en så kallad programteori där förhållandet mellan resurser, aktiviteter, prestatio- ner och effekter beskrivs. Programteori utgör enligt Rossi med flera (2004) uppfattningen om vad man menar måste göras för att verksamheten ska nå sina mål. Programteorin är grunden på vilken verksamheten vilar, logiken bakom verksamheten. Den programteori som valts utgår från Rossis med flera beskrivning av impact theory (påverkansteori). Detta sätt att beskriva programteori handlar om hur förändringar och effekter ska åstadkommas, en kausal beskrivning av orsak – verkan.

En rad olika aktörer berörs av ett FoU-stipendium, vilka samtliga omfat- tas av programteorin:

• Stipendiaten eller stipendiaterna

• Den verksamhet stipendiaten arbetar i

• Berörd målgrupp (brukare, anhöriga med flera)

• Andra verksamheter inom GR:s kommuner och VGR

• Den vetenskapliga handledaren och handledarens verksamhet

• FoU i Väst

Figur 2:1 Programteori för FoU-stipendierna

Det är effekterna på medellång sikt, för den verksamhet där stipendiaten arbetar, som är i särskilt fokus för utvärderingen.

Mitt syfte med att skapa en programteori för FoU-stipendierna har varit att, så som Rossi med flera (2004) säger, undersöka hur verksamheten defi- nieras för att få bilder av förutsättningar, aktiviteter, prestationer och effek- ter som en utgångspunkt för utvärderingen. En programteori blir naturligtvis högst schematisk, sambanden är sällan så ordnade.

För att skapa en hel programteori behövs också teorier om de mekanis- mer som antas få aktiviteterna att leda till önskat utfall, helst bekräftade av forskning. Mekanismer är de underliggande faktorer som förklarar föränd- ringar (Elsworth 2004). Under utvärderingsarbetet är tanken att undersöka mekanismer genom att ställa frågor om förutsättningar för FoU-arbetet samt att använda teori om kunskap och lärande, användning av kunskap och om lärande i organisationer. Elsworth lyfter också fram programmets kontext, det vill säga sammanhang, som särskilt viktigt för att förstå utfallet av en utvärdering. Mekanismerna och hur de fungerar kan ofta förstås utifrån sam- manhanget. Pawson & Tilley (1997) går ett steg längre och hävdar att sam- manhanget möjliggör för en mekanism att fungera, i ett annat sammanhang skulle den inte fungera. Min tanke i utvärderingen är också att undersöka kontexten för FoU-stipendierna – hur den är och hur den behöver vara för att projektet ska fungera. Mekanismer och kontext kan på det här sättet ge nycklar till vilka förutsättningar som behövs för FoU-stipendier.

2.8 FoU-stipendier vid andra FoU-enheter

Det finns konstruktioner för vetenskapligt stöd med ekonomiskt bidrag till arbetsgivare även vid andra FoU-enheter i Sverige. Jag har främst letat efter stipendieliknande former och funnit några sådana exempel som samman- ställts i bilaga 1. Sammanställningen visar att det finns både likheter och skillnader mot stipendieformen vid FoU i Väst. Ofta är förutsättningarna för FoU-arbetet vid andra enheter att det ska vara avgränsat till tre eller sex månader. Vid vissa enheter är arbetsgivaren med och betalar för arbetstiden, vid andra inte. En erfarenhet från flera håll är att FoU-arbetena ofta drar ut på tiden och att det är svårt för medarbetarna att skriva klart rapporterna.

3. Metodval, genomförande och bearbetning

3.1 Om utvärdering av effekter

Effekter handlar om tillståndet hos mottagarna av en viss insats. Man skiljer på tillståndet hos de avsedda mottagarna utan insatsen jämfört med tillstån- det när insatsen genomförts, ”nettoeffekten”. Nettoeffekten av ett FoU-sti- pendium vid en arbetsplats skulle således kunna vara den utökade förmågan att bemöta dementa personer med svåra beteendestörningar vid arbetsplat- sen efter det att FoU-arbetet genomförts, i jämförelse med om FoU-arbetet inte genomförts eller innan det genomfördes.

Rossi med flera (2004) kallar de direkta effekterna för take away outco- mes, sådana mottagarna upplever som direkta resultat av ett deltagande i verksamheten. För det mesta märks enligt Rossi med flera sådana effekter i sociala verksamheter som attityder, kunskap, medvetenhet, förmågor, moti- vation och en strävan efter beteendeförändringar. Det är oftast inte dessa direkta effekter som är de eftersträvansvärda effekterna. Men det betyder inte att de ska negligeras i en utvärdering. Rossi med flera säger att om man inte uppnår dessa direkta effekter så är inte förutsättningarna särskilt goda att man når de avsedda sluteffekterna. Men naturligtvis är det sluteffekterna som är av störst intresse. Vanligtvis är sluteffekterna svårare att mäta och det är ofta andra omständigheter än den verksamhet som utvärderas som spelar roll för hur effekten blir. Här kan man behöva ta hjälp av befintlig forskning för att spegla de egna resultaten mot tänkbara sluteffekter (Rossi m fl 2004).

Togeby (2001) skriver:

Effektutvärderingar ska visa vilken effekt som kan tillskrivas en given aktivitet. Detta gäller både förutsedda och oförutsedda effekter, positiva och negativa effekter och effekter inom såväl som utanför målområdet.

Fokus kan vara effekten på kortare eller längre sikt. Den stora uppgiften i effektutvärderingar är att fastlägga förhållandet mellan orsak och ver- kan. En annan är att kunna dokumentera att det sker en förändring av ett problems omfång eller karaktär, en annan långt svårare är att kunna påvisa att förändringen skett just på grund av insatsen (s. 141, min över- sättning).

Två sätt att mäta effekter är att göra före–efter–mätningar då tillståndet innan en påverkan/intervention jämförs med tillståndet efter eller att jämfö- ra två likvärdiga verksamheter där man genomfört en intervention i den ena verksamheten. Dessa två sätt ger kunskap om skillnader, om vad som hänt med och utan interventionen. Men metodkraven för att kunna genomföra den här typen av undersökningar är stora (Eriksson & Karlsson 1998). En sådan mätning är därför inte möjlig att genomföra för den här utvärdering- en. Här får jag istället lita till olika aktörers uppfattningar om effekter i efterhand.

3.2 Genomförande i fem delar

Utvärderingen har genomförts under tiden januari – maj 2005.

Del 1 Enkätundersökning

Inledningsvis genomfördes en enkätundersökning med

• Stipendiaterna

• Cheferna - den person som var chef när stipendiet beviljades eller den som är chef idag, i några fall båda. Jag har utgått från den chef som varit samtalspart för FoU i Väst i projektet, ibland har det varit en verksamhetschef, ibland en enhetschef.

• Handledarna

Enkäten genomfördes skriftligt med e-post i ett första steg. Svaren formulera- des av respondenten per e-post, post eller telefon. Två påminnelser skickades ut. Enkäten så som den var utformad till stipendiaterna framgår av bilaga, chefsenkät och handledarenkät följde denna form men anpassades till de be- rörda respondenterna. För samtliga 17 FoU-stipendier finns det svar från minst en person.

Det finns svar från stipendiater i samtliga FoU-stipendier. För tre av FoU- stipendierna finns det två svar från stipendiater eftersom man arbetat till- sammans. I ett av dessa har man svarat tillsammans, alltså lämnat ett svar, i övriga två har man lämnat var sitt svar. För ett av FoU-stipendierna hade frågan gått till två personer som samarbetat men det finns bara ett svar.

Materialet från stipendiaterna bygger således på 19 svar.

Chefer har bidragit med svar i 12 av FoU-stipendierna. För två av FoU- stipendierna finns det två chefssvar eftersom man i ett fall samarbetat, i ett annat bytt chef under tiden. För ett FoU-stipendium har tre chefer svarat men två av dem hänvisar till stipendiatens eget svar. För två stipendier finns det svar från samma chef. Materialet från cheferna bygger därför på 14 svar.

Handledare har svarat i 15 av FoU-stipendierna. En av handledarna har svarat att hon inte medverkar med svar på enkätfrågorna, men har gett någ- ra synpunkter ändå. Materialet från handledarna bygger därför på 14 fulla svar och ett delsvar.

Totalt har 48 svar på enkäten registrerats. 9 personer har valt att svara muntligt per telefon, övriga skriftligt per e-post eller vanlig post. De muntli- ga svaren har skrivits ned av mig. De som svarat muntligt har erbjudits att ta del av vad som skrivits ned. Bortfallet handlar om chefssvar för fem av stipendierna, varav ett inom individ- och familjeomsorg, övriga inom äldre- området. De fyra från äldreområdet är spridda på nya respektive gamla projekt samt kommunal äldreomsorg respektive hälso- och sjukvård. Det saknas svar från handledare för två av FoU-stipendierna, ett inom individ- och familjeomsorg samt ett inom äldreområdet. Materialet bedöms vara re- presentativt.

Del 1 b Kompletterande enkätundersökning

Under utvärderingstiden diskuterade en av samrådsgrupperna vid FoU i Väst om det verkligen var avgörande att det beviljades ekonomiskt stöd från FoU i Väst för att arbetsgivare skulle kunna bidra med arbetstid för genomföran- de av fördjupningsarbetena. En fråga skickades därför på e-post till de 14 chefer som svarat på förra enkäten. Frågan var följande: Vilken betydelse tror du att pengarna har för att ett FoU-arbete ska kunna genomföras i verksamheten? Ett alternativ hade kunnat vara att FoU i Väst står för veten- skaplig handledning och annat praktiskt stöd och arbetsgivaren för tiden. Vad har du för tankar om detta? Eftersom jag befarade viss enkättrötthet skicka- des ingen påminnelse. Åtta svar inkom (för nio stipendier) varav sju via e- post och ett per telefon. Representativiteten i dessa svar kan ifrågasättas, men svaren ger ändå viktig information.

Del 2 Uppgifter om FoU-stipendierna

För att få mer bakgrundsinformation om stipendierna har uppgifter samman- ställts av mig och min kollega, båda samordnare vid FoU i Väst. Uppgifter om spridning av erfarenheter och kunskap från FoU-stipendierna genom rap- porter och genomförda seminarier har gåtts igenom av mig tillsammans med administratören vid FoU i Väst.

Del 3 Dokumentanalys

Ansökningar, planer, avtal och rapporter har analyserats utifrån vissa fråge- ställningar för samtliga stipendier av samordnarna vid FoU i Väst. Underla- get för dokumentanalysen framgår av bilaga.

Del 4 Litteraturstudier

Huruvida FoU-stipendierna leder till verksamhetsutveckling och vilka förut- sättningar som behövs, kan på ett teoretiskt plan vara en fråga om hur kun- skap används och vad som främjar/hindrar användning av kunskap. För att förstå detta har jag studerat två teoriområden: användning av forsknings- och utvärderingskunskap samt organisationers lärande.

Del 5 Fördjupning

Med det insamlade materialet från del 1-4 som grund valde jag att göra en fördjupning i två av FoU-stipendierna. De kallas i texten ”öppenvårdsmot- tagningen” respektive ”sjukhusavdelningen”. Jag valde exempel på FoU-sti- pendier som både var lika och olika. De var lika på så sätt att de föreföll vara positiva exempel med positiva chefer och stipendiater som verkade ha fått ut mycket av sitt FoU-arbete. Dessa intryck fick jag efter att ha studerat enkätsvaren i båda fall. De var båda mogna projekt i den meningen att de pågått länge och de var båda i den fasen att de höll på att avslutas från FoU i Västs sida. De var olika utifrån att de föll in i olika kategorier av stipendier så som jag kategoriserat dem; ”Öppenvårdsmottagningen” gav exempel på en studie av processen i en verksamhet, en undersökning av ett arbete som pågått under lång tid och där tyngdpunkten i betydelsen, av enkätsvaren att döma, verkade vara förståelseinriktad. ”Sjukhusavdelningen” är exempel på en studie där effekter av ett nytt bedömningsinstrument som infördes i verksamheten utvärderats, och där betydelsen verkade ha en mer handling- sinriktad karaktär. Ett av exemplen rör insatser till äldre, det andra främst ungdomar. En av arbetsplatserna bedrivs av socialtjänst och hälso- och sjuk- vård, den andra av hälso- och sjukvård men i samverkan i hög grad med socialtjänsten.

Jag inledde med att intervjua stipendiaterna. I ett exempel var det två stipendiater, i det andra en stipendiat men hon hade genomfört FoU-arbetet i samarbete med en annan person inom organisationen. Därefter besökte jag respektive arbetsplats och intervjuade arbetskamraterna i grupp. Det var fem arbetskamrater i båda fallen, varav en enhetschef i det ena. Jag gjorde intervjuerna utifrån tematiserade områden (se intervjuguide i bilaga). Syftet var att undersöka vad stipendiater och arbetskamrater märkt av vilka spår projektet hade satt, hur kunskapen hade använts, att fördjupa min förståelse

för vad ”förståelse” och ”handling” kan innebära samt hur man arbetat på arbetsplatsen för att förankra projektet. Vid en av arbetsplatsintervjuerna skrevs anteckningar eftersom bandspelaren inte fungerade. Arbetskamrate- rna erbjöds att ta del av den utskrivna intervjun. Övriga intervjuer bandades och skrevs ut av mig i sin helhet. Intervjuerna varade mellan 1 och 2 timmar.

I båda fördjupningsexemplen skedde under utvärderingstiden en kunskaps- spridning utanför den egna arbetsplatsen. I det ena exemplet hölls ett semina- rium med ett 70-tal åhörare. Efter seminariet lämnades en enkät ut med två frågor; Vilka är dina intryck – vad var bra, fanns det något som kunde ha varit bättre? och Vilken betydelse tänker du att resultaten kan ha för ditt eget arbete? Publiken ombads besvara frågorna skriftligt och lämna in svaren anonymt på plats. 50 svar lämnades. I det andra exemplet gavs en rapport ut under utvärderingstiden. Jag kunde då följa upp vad de första mottagarna, en av samrådsgrupperna vid FoU i Väst, ansåg om den. Samrådsgruppen tillfrågades skriftligt vid ett av sina möten om jag kunde få ringa dem och ställa frågor om rapporten. Rapporten hade då funnits hos dem i cirka tre veckor. Sex personer tillfrågades. Fyra av dem gav datum och tid för mig att ringa upp dem själva eller annan i organisationen. En uppgav att hon skickat rapporten vidare i organisationen och en svarade enbart att hon inte hade läst rapporten. Jag ringde alltså upp fyra personer, tre av dem hade då läst rapporten men den fjärde gav ändå vissa synpunkter. I intervjun ställdes fem öppna frågor, se bilaga. Samtalen skrevs ned och var och en hade möjlighet att få intervjun uppläst.

3.3 Kommentarer till metodval och genomförande

Inledningsvis gjordes en totalundersökning för att få en bild av effekterna av FoU-stipendierna och viktiga förutsättningar. Därför valdes huvudsakligen sådana metoder som möjliggjorde ett insamlande av ett större undersök- ningsmaterial; enkäter, dokumentanalys och sammanställningar av fakta om stipendierna. Jag har i de olika undersökningarna frågat om ”betydelse”, på vilket sätt och för vem för att undersöka hur man ser på varför ett FoU- stipendium beviljas, till vad och för vem. Ett alternativ hade varit att fråga direkt om vad man anser att FoU-stipendiet har fått för betydelse för verk- samhetsutveckling. Avsikten har varit att fråga öppet för att inte styra tanken till vad som skulle kunna vara det ”rätta” svaret. Detta bör ge en rättvis bild av aktörernas upplevelse av vilken betydelse FoU-stipendierna fått.

En fördjupning gjordes genom intervjuer av stipendiater och arbetskam- rater i två exempel där det fanns möjlighet att närmare undersöka eventuella

skillnader mot tidigare som FoU-arbetet kunnat bidra till. Det genomfördes också en undersökning riktad till mottagare av kunskapen utanför den egna arbetsplatsen.

Såväl kvalitativa som kvantitativa mått har använts. Enkäterna har ge- nomförts med hög grad av standardisering och med en låg grad av strukture- ring (Patel och Davidson 2003). Intervjuerna har kunnat göras betydligt öpp- nare utifrån temaområden och förslag på relevanta frågor, det Kvale kallar halvstrukturerade intervjuer (Kvale 1997). Olika data av kvantitativt och kvalitativt slag kan därigenom förhoppningsvis ge tilltro till resultatet (Bry- man 1997).

Jag som utvärderar är anställd som samordnare vid FoU i Väst och hand- lägger en tredjedel av de stipendier som omfattas av utvärderingen. Det finns, med ledning av Eriksson och Karlsson (1998), fördelar med detta interna utvärderingsperspektiv. Jag känner verksamheten och inte minst många be- rörda personer bland stipendiater, handledare och chefer. Kanske har det kunnat medföra att respondenterna i hög grad varit benägna att medverka.

Samtidigt står man som intern utvärderare inte fri i förhållande till verksam- heten. Det går inte att bortse från att kännedomen kan göra att man inte ser vissa saker, eller inte vill se.

3.4 Tillvägagångssätt för bearbetning och analys

Intervjuerna har skrivits ut i sin helhet av mig. Jag har läst igenom enkät- och intervjusvar samt svar från dokumentanalysen många gånger för att bilda mig en uppfattning om vad de handlar om. Sedan har jag sorterat och kategoriserat dem med siffror eller nyckelord. Vad som har varit intressant har utgått från frågeställningarna i utvärderingen och från den teori jag läst.

Jag har också varit öppen för att sådant som jag inte hade förutsett kunde komma fram i intervjuerna. Materialet har inte varit större än att det har gått att överblicka i sin helhet genom att skriva in det på datorn och sortera med numrering eller nyckelord på det här sättet.

I analysen har data från de genomförda undersökningarna bearbetats tillsammans med teori om användning av kunskap och om lärande i organi- sationer med koppling till syfte och mål för FoU i Väst så som det uttrycks i den redovisade programteorin. De bedömningskriterier som använts för ut- värderingen har således sitt ursprung i teoretiska utgångspunkter (Karlsson, O 1999).

I kapitel 4 redovisas några grundläggande resonemang om kunskapsbe- greppet. Därefter analyseras betydelsen av FoU-stipendierna utifrån hur kun- skapen tycks ha kommit till användning och för vem (kapitel 5 och 6). Förut-

sättningarna för användningen belyses i kapitel 7 och 8, därefter följer ett kapitel om hur spridning av kunskapen sker (kapitel 9). I kapitel 10 analyse- ras hela materialet mot utvärderingsfrågorna i ett resonemang om effekter.

Avslutningsvis (kapitel 11) återknyter jag till beskrivningen av programteo- rin för FoU-stipendier där en ny programteori framställs med mekanismer och kontext utifrån de slutsatser som dragits av utvärderingen.

4. Om kunskap och lärande

I

rapporten används begreppen kunskap och lärande frekvent. Syftet med FoU-stipendierna är att de ska ge sådan kunskap att ett lärande sker på såväl individuell som kollektiv nivå så att det kan ske en verksamhetsutveck- ling. Jag vill här i någon mån reda i de båda begreppen som en grund för fortsättningen.

Karlsson hänvisar till tre begrepp för kunskap som går tillbaka ända till Aristoteles: episteme, den vetenskapliga, teoretiskt baserade kunskapen, tech- ne, den handlingsbaserade kunskapen, den som främst uttrycks i handling och inte i ord, och fronesis, den värdebaserade eller etiska kunskapen, för- mågan att kunna använda sin klokhet på ett sådant sätt att handlingarna också är etiskt försvarbara och omdömesgilla (Karlsson, O 1999). Vad jag kan se är alla former av kunskap aktuella för den här rapporten.

FoU-stipendierna bygger på att medarbetare fördjupar sitt yrkeskunnan- de. Vilken sorts kunskap använder vi då i vårt yrkeskunnande? Tydén med flera (2000) hänvisar till att bland andra Molander, Schön och Janik, argu- menterar för att yrkeskunnandet innehåller såväl formell som erfarenhetsba- serad kunskap. I den formella kunskapen formuleras det regelbundna och återkommande i våra erfarenheter. Formell kunskap formuleras i skrift och i undervisning och den lärs in genom läsande. Erfarenhetsbaserad kunskap är enligt Janik inte något vi har utan snarare något vi är. Yrkeskunnandet är intimt sammankopplat med personens identitet. Detta ger motivation, menar Janik, för att då vi ställs inför något nytt eller främmande lära mer och att förstå situationer bättre. Den formella kunskapen kan läsas in men den erfa- renhetsbaserade kunskapen fordrar att individen är en aktiv deltagare i den verksamhet det rör. Tydén med flera (2000) hänvisar också till Ellström som diskuterar två perspektiv på lärande i yrkeslivet; ett kognitivt och ett kontex-

tuellt. Det kognitiva perspektivet fokuserar på individens intellektuella pro- cesser och betonar inkodning och tolkning av information, bearbetnings- och beslutsprocesser samt lagring av information i minnet. Det kontextuella per- spektivet betonar att lärandet äger rum i ett socialt och kulturellt samman- hang där kunskapen är kontextbunden. Perspektiven är komplementära och båda är nödvändiga för yrkeslärandet. Vi har alla en kunskap i våra yrken, men ofta är den underförstådd. (Obs! ”tacid” översätts med ”underförstådd”, inte med ”tyst” av Granberg & Ohlsson, med hänvisning till Liedman). För att upptäcka den egna kunskapen krävs det möjlighet till reflektion för att kunna återspegla, tänka efter och begrunda vad denna består av (Granberg

& Ohlsson 2004).

För att förstå hur lärande går till ger Vedung (1998) två bilder av hur påverkan från massmedia sker. Massmedias effekter kan studeras på tre områden: kunskaps-, attityd- och handlingsdomänen. Kunskapsdomänen av- ser människors verklighetsuppfattningar, attityddomänen deras värderingar och handlingsdomänen deras agerande. I vilken ordning domänerna kom- mer i en påverkansprocess strider forskarna enligt Vedung om. Domänerna åskådliggörs i en figur (Vedung med hänvisning till Rossi med flera) som illustrerar två synsätt (s. 213):

Figur 4:1 Övertalning enligt inlärningsteorin och dissonansteorin (Vedung 1998).

Vedung tror att föreställningen om inlärningsteorin är mest spridd; kunskap kommer före attitydförändring, som i sin tur leder till handling. Den konkur- rerande teorin, dissonansteorin, tar trappstegen i omvänd ordning; först hand- lar man, sedan ändrar man attityd och slutligen samlar man kunskap för att legitimera handlandet och attitydförändringen.

Dewey, Lewin och Piaget, har bildat teorier omkring lärande som de kallar lärandets loopar. Med loop menas att lärandet sker i ett förlopp där lärandet varken är linjärt, trappstegsformat eller cirkulärt, utan ett kretslopp med feedbacksystem som har formen av ständiga loopar. Viktiga teorier för lärande organisation är single- och doubleloop-lärandet som utvecklats av Argyris (som i sin tur utgår från Schön). Singleloop-lärandet löser aktuella

problem men ger ingen lösning på de mer grundläggande problemen om varför dessa problem finns (Granberg & Ohlsson 2004, s. 42).

Figur 4:2 Singleloop-lärande enligt Argyris (Granberg & Ohlsson 2004).

Argyris och Schön utgår från att grundläggande värderingar hos människan formar de handlingsmönster som säger hur hon ska agera. För att en beståen- de förändring ska ske, måste de styrande värderingar som ligger till grund för vårt beteende ändras och nya ”huvudprogram” för handlandet bildas (Granberg & Ohlsson 2004, s. 42):

Figur 4:3 Doubleloop-lärandet enligt Argyris (Granberg & Ohlsson 2004).

För att lära sig av sitt eget handlande måste man bli medveten om vilka konsekvenser det får. Då kan man sätta ord på sina erfarenheter, tillsam- mans med andra öka medvetenheten för hur till exempel ett arbete utförs och därigenom påverka de grundläggande värderingarna.

5. På vilket sätt har FoU- stipendierna betydelse?

A

vsikten med FoU-stipendierna är att de ska leda till en större medveten- het om det vardagliga arbetet och dess resultat för berörda människor.

De ska kunna bidra till verksamhetsutveckling, det vill säga förbättringar som kommer berörda människor till del. Förhoppningen är också att lärande alltmer blir en naturlig del i det praktiska arbetet.

5.1 Hur uttrycks ”betydelse”?

I enkätundersökningen har frågor ställts om på vilket sätt man tänkte att FoU-arbetet skulle kunna ha en betydelse, om man idag ser att FoU-arbetet fått en betydelse och i så fall på vilket sätt. Man ombads också ge exempel.

Det finns i enkätsvaren kommentarer och exempel där någon form av betydelse anges för samtliga projekt utom för ett alldeles nytt projekt. I ett fall svarar en person (stipendiat) nej på frågan om projektet haft någon bety- delse. Däremot anser chefen i samma projekt att det haft betydelse för arbets- platsen. I de projekt som nyss startats svarar stipendiater och handledare att de inte vet eftersom det är för tidigt att svara, men även här kan en av cheferna se att det redan haft betydelse.

Några exempel på svar om betydelse, hämtade från enkätsvaren:

1. ”Det har svetsat gruppen kring ett gemensamt och övergripande tema”

(stipendiat).

2. ”Genom FoU i Västs roll i projektet och i att det skrevs en rapport fick projektet en helt annan dignitet. Det togs mera på allvar” (stipendiat).

3. ”Vi har fått insikt i att vi inte ska göra vissa saker” (chef).

4. ”Rapporten används i bemötandediskussioner, förståelsen av vad som är viktigt för de äldre” (chef).

5. ”Enhetscheferna vill fortsätta att erbjuda handledning” (stipendiat).

6. ”Våningen är bra på att aktivera de boende med olika saker och det beror till en del på stipendiaten” (chef).

7. ”Har satt det här på banan. Större fokus på klientkontakt, antal klien- ter som man kan arbeta med” (chef).

8. ”Jag har intrycket att folk i berörda verksamheter tycker att resultaten är intressanta. Det har visat sig vid konferenser och liknande. När folk lyssnar på resultaten får de också betydelse” (handledare).

9. ”Vårt FoU-arbete startar reflektioner och diskussioner” (stipendiat).

Många, de flesta av svaren om betydelse, uttrycks i termer av att man har fått mer insikt, fått syn på saker och ting och fått en djupare förståelse:

”Rapporten bidrog med en djupförståelse för mig om anhörigas arbete och det har hjälp mig jättemycket i mitt arbete med anhöriga” (stipendiat).

Ett fåtal svar anger en direkt handlingsinriktad betydelse. Exemplet ovan i citat nummer 5 är ett sådant. Där har FoU-arbetet handlat om att utvärdera en handledning som prövades för kommunalt anställda sjuksköterskor. Che- ferna i den aktuella verksamheten kommer nu att fortsätta att erbjuda hand- ledning. De har tagit till sig resultatet från FoU-arbetet som tydliggjort att det är viktigt att erbjuda handledning för personal som arbetar nära vårdta- gare/boende.

Flera lyfter upp att betydelsen av FoU-arbetet är att frågan blivit fokuse- rad: ”Att bedöma smärta har fått stor betydelse och kommit upp på agendan dagligen” (stipendiat).

Det finns också ett exempel på svar om betydelse som handlar om att ett projekt fått legitimitet: ”Genom FoU:s roll i projektet och i att det skrevs en rapport fick projektet en helt annan dignitet. Det togs mer på allvar. Vårt arbete blev mera värt av att handledaren stöttade oss och lyfte fram det vi gjorde i olika sammanhang” (stipendiat).

Ibland är det svårt att skilja ut, för mig och troligtvis också för stipendiat och chefer, vilken betydelse FoU-arbetet haft, det vill säga det som ska hand- la om kunskapsutveckling, till skillnad från det projekt man skrivit om, ett exempel: ”Det blev en proffsig avslutning på projektet och en tydlig lättill- gänglig dokumentation. Arbetet lever vidare i vårt folkhälsoarbete” (chef).

Man får ändå förmoda att FoU-arbetet stärkt den positiva kraften i projektet i sig.

Jag kan i de flesta fall inte finna skillnader i svaren mellan hur stipendi- ater, chefer och handledare verkar tänka kring vilken betydelse projekten var tänkta att ha. För de allra flesta projekt verkar det även finnas en över- ensstämmelse mellan vad man tänkte och vad det blev. Men i ett par fall blir

betydelsen en annan än vad man tänkte, vilket följande citat är exempel på:

I ansökan: ”Ett mätinstrument. Kunna sprida mätinstrumentet till andra kommunala vårdgivare.”

I avslutet i rapporten: ”Vi måste fråga de äldre om vilka behov och förväntningar de har. Vi måste utveckla biståndsbedömningen så att det soci- ala och det medicinska synsättet hakar i vartannat. Olika personalgrupper måste fortsätta etiska reflektioner över professionsgränser.”

Chefen skriver i enkäten att rapporten nu används i bemötandediskussio- ner, förståelsen av vad som är viktigt för brukarna. Något mätinstrument blev det alltså inte, men en förståelse för de äldre på ett djupare plan och en rekommendation till andra att ta del av de äldres egna berättelser samt fort- sätta att reflektera över hur olika yrkesgruppers synsätt kan berika varan- dra.

I ett par fall är intrycket att stipendiaterna är lite osäkra på om det blivit en sådan betydelse som man avsett. I ett exempel tänkte stipendiaten att FoU- arbetet skulle leda vidare till ett mer omfattande projekt och skapa engage- mang för frågan på arbetsplatsen. Det har det inte gjort men däremot berät- tar stipendiaten att andra verksamheter blivit intresserade, och stipendiaten har varit ute mycket och föreläst. Chefen anger dock att man haft stor glädje av arbetet på den egna arbetsplatsen. Cheferna är överlag mer säkra än vad stipendiaterna är på att FoU-arbetena har fått den betydelse som man avsåg.

5.2 Teori om hur kunskap används

De flesta svaren om betydelsen av FoU-stipendierna uttrycks i termer av fördjupad förståelse. Några uttrycks också som förändrad handling, legiti- mering eller fokusering. För att förstå svaren om betydelse har jag tagit del av viss litteratur om användning av kunskap från forskning och utvärdering.

Jag utnyttjar här omväxlande begreppen kunskap från forskning och kun- skap från utvärdering beroende på vad den refererade författaren skrivit, men jag behandlar ursprunget till kunskapen helt lika.

Litteraturgenomgången ger en ganska entydig och samstämmig bild av vad man vet om användning av kunskap. Den person det genomgående finns hänvisningar till är Carol Weiss som bland annat 1980 formulerade begrep- pet Knowledge creeping². Med det menade hon att kunskapen kan vara svår att spåra men finns och kryper in, smyger sig in, och kan påverka, kanske flera år efter det att den först formulerades.

2 Knowledge Creeping and Decision Accretion i Knowledge, 1980, volume 1, number 3, page 381 – 404. USA: Sage publications.

Nilsson & Sunesson (1988) menar att om man går ut och frågar handläg- gare och chefer i socialtjänsten om de använt forskningskunskap för att läg- ga om sitt arbete så som rekommenderats i någon viss forskningsrapport, så ska man förvänta sig många Nej-svar. Men de har kanske ändå använt forsk- ningen i en annan mening, blivit påverkad av den, delvis tänkt om, blivit mer benägen att på lång sikt gå in på nya metoder – kanske inte alls de som rekommenderats i rapporten. Ändå är det på det första, tydliga och klara sättet som vi ofta tror att kunskap från forskning skall användas. Samman- hangen påverkar användningen, ett forskningsresultat som i en viss kommun vid en viss tidpunkt används som en utmaning, något som får folk att tänka om, kommer i en annan kommun eller vid en annan tidpunkt att helt sorteras bort som irrelevant. Nilsson & Sunesson refererar till J Larsen som studerat forskningsanvändning och kommit fram till att forskningsanvändning fram- för allt handlar om en aktiv, kritisk process från användarens sida.

Vad är användning?

Weiss uttrycker dilemmat att definiera vad användning är på det här sättet (Nilsson & Sunesson 1988, s. 29):

Det är utomordentligt oklart vad det är som utgör användning. Är ”an- vändning” det att någon tar till sig en forskningsrapports rekommenda- tioner och följer dessa helt och hållet, eller är det att man styr över ett beslut i riktning åt det håll, som forskningsresultaten visar, är det att ett beslut som sannolikt skall komma till stånd blir starkare underbyggt genom forskning, är det att man tar hänsyn till forskningsresultat (även om andra hänsyn sedan väger över), är det att man förändrar sitt sätt att se på en politisk fråga, eller kan det vara det att man omprövar sina behov av information? Vilken användning är ”riktig” användning? Och hur mycket användning är tillräckligt mycket användning?

Funktioner för användning

Genomgående i litteraturen hänvisas till hur Weiss kategoriserat vad man kan urskilja som forskningens ”funktioner” för användaren. Dessa kan stäl- las upp på följande sätt (bland annat utifrån hur de beskrivs i Nilsson &

Sunesson 1988, s. 38):

Instrumentell funktion: Kunskapsbehovet uppstår i organisationen själv och forskaren löser problemen åt den. Rossi med flera (2004) förklarar instru- mentell funktion med att resultaten medför direkta förändringar i beslut och genomförande.

Politisk funktion: Kunskapens funktion blir som sprängämne, slagträ i poli- tiska eller professionella konfliktsammanhang.

Interaktiv funktion: Kunskapen från forskning ingår i en kunskapsbakgrund tillsammans med andra former av inflytande.

Taktisk funktion: Ett undvikande eller förgyllande. Man kan till exempel hänvisa till att en utvärdering pågår och därför undvika obehagliga frågor.

Ett annat exempel är när en personalgrupp framstår som spännande därför att forskningen svängt sitt spö över den. Dahler-Larsen (1998) beskriver en rituell funktion, där utvärderingen är en slags rit utan avsikt att användas, vilket liknar det som av Weiss beskrivs som taktisk funktion.

Konceptualiseringsfunktion/Upplysande funktion: Forskningen används indi- rekt, man ”tänker om”, får nya idéer och begrepp när man konfronteras med forskningen.

Nilsson & Sunesson (1988) har utöver Weiss´ lista lagt till en legitimerande funktion.

Såväl den upplysande som den instrumentella funktionen kommenteras på många sätt i litteraturen. Att kunskap kan ha en instrumentell funktion ifråga- sätts konsekvent av olika författare. Bland annat menar de att det bara till- fälligtvis är så att vetenskapen kan förse aktörerna med ”svar” som löser deras problem. Vedung (1998) kallar detta för ”ingenjörsmodellen” och me- nar att den är orealistisk. Han ifrågasätter att utvärdering kan producera entydig, säker kunskap. Karlsson anser att instrumentell användning kräver en stabil omgivning och en klart avgränsad teknologi, vilket ofta inte är förhanden i människovårdande arbete (Karlsson, P-Å 1999). Nilsson & Su- nesson fann att få av de intervjuade i den undersökning de refererar till upp- gav en instrumentell användning. Den instrumentella användningen var inte ens självklar i kommuner som själva var engagerade i forskningsprojekt.

Men de hittade trots allt några exempel på instrumentell användning och drar slutsatsen att där forskning sker på arbetsplatsen har kunskapsproduk- tion och användning ett nära samband, de ingår då ofta i samma process.

Själva kunskapsförmedlingen sker genom den förändringsprocess som forsk- ningsprojektet är en del av.

Den upplysande funktionen betonas som den mest realistiska använd- ningsfunktionen. Rossi med flera (2004) beskriver den upplysande funktionen så att kunskapen ger en grund för reflektion och tankar, där resultatet medve- tandegör intressenterna om sakernas tillstånd, vilket i sig kan leda till för- ändringar på sikt. Vedung (1998) förklarar den upplysande funktionen med att kunskapen leder till att användarna får begrepp, ”skärper sin blick” samt förvärvar fördjupad förståelse. Problemen blir belysta, verkligheten struktu- reras annorlunda. Dahler-Larsen & Larsen (2001) vill betona den upplys-