KOMMUNALFÖRBUNDET GR
1 Lars-Göran Jansson
Förutsättningar för arbetet med Nyckeltal ÄO
Nyckeltalsarbetet fram till nu
Styrgruppen för det sociala området har 14 september 2004 (8 september 2006 för Nyckeltal LSS) beslutat att nyckeltal och välfärdsbilder ska utarbetas med följande intervaller:
-Nyckeltal ÄO – vartannat år (nästa gång våren 2008) -Nyckeltal LSS – vartannat år (nästa gång våren 2009) -Nyckeltal IFO – årligen
-Nyckeltal Försörjningsstöd – årligen
-Välfärdsbilder – vartannat år (nästa gång hösten 2007)
Beslutet innebär att GR erbjuder medlemskommunerna att medverka i Nyckeltal ÄO, Nyckeltal LSS och Nyckeltal IFO. Sedan är det upp till varje kommun att avgöra huruvida man vill delta och dessutom svara för
finansieringen av arbetet.
När det gäller Nyckeltal Försörjningsstöd och Välfärdsbilder utarbetas dessa för hela GR-området och särskild anmälan från kommunerna tas inte in. Ovan nämnda rapporter finns på GRs hemsida www.grkom.se , klicka på ”Sociala området”.
Ändrade förutsättningar för Nyckeltal ÄO
GR-kommunerna har en lång tradition av att tillsammans utarbeta nyckeltal, där det började med en sammanställning för äldreomsorgen år 1995.
Genomgående för dessa nyckeltal är att de väsentligen beskriver situationen ur ett producentperspektiv. Det är då främst kostnaderna för tjänsterna som redovisas, medan frågor runt brukarnytta och kvalitet intar mindre
framträdande roller.
På senare tid har det tagits några initiativ på nationell nivå från såväl regering och Socialstyrelsen som Sveriges Kommuner & Landsting. Några av dessa jämförelser redovisas nedan.
SCB redovisar årligen Räkenskapssammandraget (RS). Detta är en insamling av ekonomiska uppgifter från samtliga kommuner. Syftet med
KOMMUNALFÖRBUNDET GR
2 undersökningen är att ge en tillförlitlig information om kommunernas
ekonomi, nuläge och utveckling.
SKL publicerar årligen Vad kostar verksamheten i din kommun. Nyckeltalen utgår från den nationella verksamhetsstatistiken och kommunernas
räkenskapssammandrag (RS). Syftet med nyckeltalen är att kommunerna ska kunna jämföra sig med varandra.
Likheter med GR-kommunernas nyckeltal har SKL:s Kostnad per brukare. Detta är enkelt uttryckt en metod för hur man kopplar ihop insatser med kostnader och de individer som fått del av insatserna. Materialet ska ge svar på frågan ”Vem får vad, till vilken kostnad?”. Det ska ge beslutsfattare möjligheter till bättre resursfördelning genom att visa vilken vård och omsorg som ges till olika målgrupper.
Hemtjänsttimmen är en via SKL utvecklad metod för att beräkna vad en timme direkt brukartid som utförs av undersköterskor/vårdbiträden kostar. En enhetlig beräkning och noggrann definition av hur hemtjänstens kostnader ska beräknas ger underlag för kommunerna att följa den egna produktiviteten över tid och möjlighet att jämföra sina kostnader med andra kommuner.
Ett något annorlunda sätt att beskriva kommunens verksamhet står Kommunkompassen för. Detta instrument fokuserar inte på enskilda verksamheter och tjänster. I stället är inriktningen att på kort tid ge en lägesbeskrivning av kommunens starka och svaga sidor, peka på utvecklingsområden och visa på konkreta förbättringsvägar. Som ett speciellt område finns dessutom Skolkompassen.
Öppna jämförelser av kommunernas vård och omsorg om äldre
Socialstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att i samråd med SKL utveckla ett nationellt system för öppna jämförelser av kvalitet, kostnader och effektivitet inom kommunernas vård och omsorg om äldre. Systemet för öppna jämförelser ska innehålla information om verksamhetens resultat på punkter som är av väsentlig betydelse för den av brukaren upplevda kvaliteten samt för kostnadseffektiviteten i verksamheten. Resultaten ska vara möjliga att jämföra mellan olika kommuner, samt vara tillgängliga för medborgare, personal och beslutsfattare. Målet är att få en nationell bild av vården och omsorgen om äldre som underlag för den nationella styrningen. Resultaten ska kunna användas i verksamheternas eget förbättringsarbete. Den långsiktiga ambitionen är att de öppna jämförelserna ska fungera som ett underlag för brukarnas fria val av utförare av äldreomsorg.
KOMMUNALFÖRBUNDET GR
3 Socialstyrelsen/SKL kommer att utveckla uppdraget i fyra delar.
1. Utveckling av statistik
År 2007 sker en stor omläggning av den officiella statistiken för äldre- och handikappomsorgen. Förändringen innebär en övergång från
mängduppgifter till personnummerbaserade uppgifter av de insatser brukarna får. Efter en test- och inkörningsperiod är planerna att alla kommuner ska kunna presentera personnummerbaserad statistik på helårsbasis från 2009.
Tanken är att statistiken successivt ska utvecklas. För att kunna mäta och följa utvecklingen av kvalitet och effektivitet måste statistiken utvecklas över behov och hur de beslutade insatserna bedrivs, samt hur de förhåller sig till faktiskt utförda insatser.
2. Årlig enkätundersökning till kommunerna
Socialstyrelsen samlar genom en årlig enkätundersökning in tillgängliga uppgifter om kvalitet, kostnader och effektivitet inom kommunernas vård och omsorg om äldre inkl. hemsjukvården.
Resultatet av enkätundersökningen skall utgöra ett första underlag för öppna jämförelser. Befintlig statistik som beskriver verksamheternas struktur, process, kostnader och resultat skall också utnyttjas. En första
enkätundersökning har gjorts på försommaren 2007. 3. Nationella kvalitetsindikatorer
Det finns i dag inga nationella kvalitetsindikatorer eller mått som ger möjlighet att följa upp och värdera vården och omsorgen om äldre. Socialstyrelsen ska ta fram nationella kvalitetsindikatorer för att följa upp och värdera hur vården och omsorgen om äldre fungerar.
Kvalitetsindikatorerna kommer att tas fram efter samråd med kommuner, landsting, forskare, brukarorganisationer och andra aktörer.
4. Nationella brukarundersökningar
Socialstyrelsen kommer på regeringens uppdrag att årligen genomföra undersökningar av hur brukarna upplever vårdens och omsorgens kvalitet och hur de anser att insatserna tillgodoser behoven. Målet är att resultatet av undersökningarna skall vara möjliga att jämföra över tid och mellan olika kommuner.
Socialstyrelsen kommer att genomföra en första provmätning under 2007. Därefter kommer brukarundersökningar att göras årligen.
Påverkan på GR-kommunernas nyckeltalsarbete
Enligt plan ska arbetet med ”Nyckeltal ÄO 2007” utföras under första halvåret 2008. Medlemskommunerna bör som beställare överväga om de
KOMMUNALFÖRBUNDET GR
4 nationella initiativen, särskilt de öppna jämförelserna, bör påverka arbetet
inom GR-kretsen. Här är det främst den enkät som varit utsänd från Socialstyrelsen till kommunerna under försommaren som bör beaktas. Enkäten innefattar dels uppgifter med inriktning på kvalitet
(boendestandard, måltidsstandard etc.), men även uppgifter om
personalbemanning, anhörigstöd etc. som är snarlika de uppgifter som ingår i GR-kommunernas nyckeltalsarbete.
Successivt kommer Socialstyrelsens uppgiftsinsamlande att i möjligaste mån bygga på den ordinarie registrering och inrapportering som sker från
kommunerna.
Förvaltningscheferna i den sociala chefsgruppen diskuterade de här
beskrivna frågeställningarna vid sitt möte 7 september. Man uttalade sig då för att utarbeta Nyckeltal ÄO med följande inriktning:
-uppgiftsinhämtandet sker i allt väsentligt via den statistik kommunerna lämnar in nationellt, samt att kvalitetssäkra denna
-ökad fokus läggs på nyckeltalens analysdelen
GR kommer under hösten att närmare undersöka förutsättningarna för att använda befintlig statistik.
Även äldreomsorgsområdet bör följa det försök som sker inom
funktionshinderområdet. Med stöd av FoU i Väst och med Nyckeltal LSS som utgångspunkt genomför ett antal kommuner och stadsdelar en
djupanalys och benchmarking sinsemellan. Styrgruppen föreslås besluta
-GR erbjuder medlemskommunerna att våren 2008 delta i arbetet med ”Nyckeltal ÄO 2007”
