Laboratoriemetoder för karakterisering av bituminösa bindemedel : Ny utrustning vid Väg- och Trafikinstitutet

VT1 notat

Nummer: V 106 _{Datum: 1989-08-25}

Titel: _{LABORATORIEMETODER FÖR KARAKTÄRISERING AV}

- BITUMINOSA BINDEMEDEL -

|

Ny utrustning vid Väg- och Trafikinstitutet.

Författare:

Ulf Isacsson

Avdelning: VM

Projektnummer:

423607-3

Projektnamn:

Lab. metoder för karaktärisering av bit. bindemedel.

Uppdragsgivare:

Vägverket

Distribution: fri / BÖgYÄKXXA /

dv

Väg- och

transport-forskningsinstitutet

ä

LABORATORIEHETODBR FÖR KARAKTÃRISBRING AV BITUHINÖSA BINDEHEDEL -Ny utrustning vid Väg_ och Trafikinstitutet

1.- INLEDNING

Stora kvantiteter bituminösa bindemedel används idag vid t.ex. tillverkning av asfaltbeläggningar, fuktisoleringsmaterial (för tak och broar) och fogmassor.

Trots den stora praktiska betydelse dessa material har är kun-skaperna om materialen helt otillräckliga. Förklaringen till detta förhållande är materialens komplexa uppbyggnad och funktion. Be-hovet av modern utrustning för karaktärisering av bituminösa binde-medels fysikalisk-kemiska egenskaper är därför stort.

Vid Väg- och trafikinstitutet (VTI) utföres idag FoU-arbete med bituminösa bindemedel främst för vägbeläggningar och broisolering-ar. Som ett viktigt led i kunskapsuppbyggande har VTI under 1987-88 anskaffat fyra instrument för analys av sådana bindemedel, näm-ligen:

Vialit-utrustning Slagpendel

ARRB-Elastometer

- Skakbord för emulsioner

I detta Notat kommer dessa analysinstrument att beskrivas. I de fall inledande experiment genomförts med resp. instrument kommer erhållna resultat att redovisas.

2. UTRUSTNING

2.1 Vialit

Vialit-utrustning (se figur 1), som utvecklades i Frankrike under 1960-talet, är avsedd för bedömning av vidhäftningen mellan binde-medel och sten i en ytbehandling. Vid en studieresa till LCPC (Laboratoire Central des Ponts et Chaussées) i Paris fick VTI

till-gång till ritningar över utrustningen ifråga. Apparaturen byggdes

vid VTI under 1987 på uppdrag av Vägverket (VV).

Undersökningar med Vialit-utrustningen (jämför figur 1) går i

kort-het till på följande sätt:

Bindemedel fördelas jämnt över en stålplatta varefter 100 stenar av given storlek appliceras på bindemedlet. Efter konditionering av provplattan vid given temperatur och fuktighet under en bestämd tid vänds plattan upp- och ner och placeras upphängd i tre punkter. En

stålkula med vikten 500 g får falla mot plattan tre gånger från

50 cm höjd. Antalet stenar som sitter kvar på provplattan regi-streras och används som mått på vidhäftningen mellan stenmaterial och bindemedel.

2.2 Slagpendel

Även denna utrustning (se figur 2) har byggts vid VTI efter

rit-ningar från LCPC.

Slagpendeln är avsedd för bedömning av bindemedlets kohesion, som

är ett mått på "sammanhållningen" mellan molekylerna i

binde-medlet.

"Kohesionen" är av väsentlig betydelse för hållbarheten hos varje beläggningstyp, men särskilt påtaglig vidytbehandlingar. När en sten lossnar från en ytbehandling beror detta antingen på adhe-sionsbrott i gränsytan bindemedel/sten eller kohesionsbrott i bindemedlet.

Vid provning med slagpendel förfars i korthet på följande sätt (jämför figur 3):

Bindemedelsprovet appliceras på en stålkub försedd med distansbleck sådana att bindemedelsfilmens tjocklek blir 1 mm och yta 1 cmz.

Kubens yta där bindemedlet appliceras är räfflat för att förbättra

den mekaniska vidhäftningen mellan stålet och bindemedlet.

Binde-medlet appliceras i överskott på kuben, som därefter trycks mot en annan stålkub med räfflad yta. Överskottet bortskaffas med en vass kniv sedan kuberna med provet kylts till +5°C.

Stålkuberna med bindemedelsprovet tempereras till aktuell

prov-ningstemperatur och placeras sedan i en provhållare. Kuben med

di-stansblecken utsätt för en stöt från en pendel varvid brott upp-kommer i bindemedelsfilmen. Pendelns utslag registreras med hjälp av en visare, som stannar vid pendelns maximala utslag. Utslaget är

ett mått på bindemedlets kohesion (större utslag innebär lägre

Kohesionen bedöms vid ett antal temperaturer. Diagram av den typ som visas i figur 4 erhålls.

2 . 3 ARRB-Elastc-eter

Denna utrustning, som är avsedd för karaktärisering av egenskaper

hos polymermodifierade bitumen (PMB) har utvecklats vid Australien

Road Research Board (ARRB) av Oliver och Witt (1). Vid ARRB utförs FoU-arbete inom i stort sett samma discipliner som vid VTI, t.ex. vägar och trafik.

Det stigande intresset för PMB i vägbeläggningar har medfört stort behov av nya, ändamålsenliga testmetoder. Idag används i allmänhet empiriska parametrar som penetration, mjukpunkt och duktilitet för utvärdering och kontroll av PMB. Sådana parametrar, som

ursprung-ligen utvecklats för icke-modifierade bitumen, ger en ofullständig bild av de reologiska egenskaperna hos PMB. För att råda bot på

denna brist används ofta vid forskningslaboratorier avancerade

provningsmaskiner, som är dyra att anskaffa och relativt

kompli-cerade att sköta, vilket gör maskinerna ifråga olämpliga för rutin-provning.

ARRB-elastometern är det första instrument som utvecklats speciellt för rutinprovning av PMB vid olika temperaturer och skjuvhastig-heter. De egenskaper som mäts är "maximal spänning", vilket är ett

konsistensmått, och "elastisk återgång", som är ett mått på

mate-rialets elastiska egenskaper.

ARRB-elastometer är i princip uppbyggd på följande sätt (se

figur 5):

Provet, som har formen av en hålcylinder, skjuvas mellan en rörlig

inre cylinder och en fast yttre, cirkulär vägg. Töjningsnivån

be-stäms av provets tjocklek och den längd cylindern förskjutits. Töjningshastigheten bestäms av provets tjocklek och cylinderns hastighet. Cylindern dras med bestämd hastighet vertikalt med hjälp av en motor. Den kraft som erfodras för att deformera provet mäts

med hjälp av en belastningscell.

När en förutbestämd töjning uppnåtts och drivanordningen kopplats

ur verkar inga yttre krafter på provet. Detta åstadkoms med hjälp

av en motvikt som via ett balanshjul exakt balanserar de

tyngd-krafter som verkar på cylindern.

Andelen elastisk återgång" (i %) mäts med hjälp av töjningsgivare.

En typisk resultatkurva visas i figur 6. Grafen består av två delar. Den första delen; (upp till 13 i figur 6) är när provet skjuvas och perioden under vilket detta sker benäms "belastnings-tiden". Den andra delen (efter 13) är när belastningen upphört och

denna period kallas återgångsfasen".

För ytterligare information, se ref. 2.

2.4 Skakbord för emulsion

För att en bitumenemulsion skall fungera i praktiken är det nöd-vändigt att den har lämpliga stabilitetsegenskaper. Emulsionen bör vara så stabil som möjligt under transport och lagring men bryta

Vid transport av emulsion i en tankbil utsätts emulsionen för

rörelser, som kan leda till att bitumendropparna koalescerar (smälter ihop). Denna förändring i partikelstorleksfördelning leder i sin tur till förändringar i emulsionsegenskaper som viskositet och brytbenägenhet.

En laboratorieutrustning (figur 7) för simulering av de rörelser emulsionen utsätts för under transport har byggts vid VTI. Ut-rustningen består av ett bord med kasett för högst 9 provflaskor (volym 0.5 l). Bordet vilar på 4 glidlager, som löper runt stänger med diametern 12 mm och fria längden 500 mm. Bordet utför en fram-och återgående rörelse med hjälp av en centralt placerad vevaxel,

vars cirkelrunda skiva (diameter 130 mm) är försedd med ett

dia-gonalt spår. Genom att variera vevtappens läge i spåret kan bordets

slaglängd varieras mellan 0 och 100 mm. Vevaxeln är förbunden via

en vridstyv koppling till en varvtalsreglerad växelströmsmotor för-sedd med vinkelväxel. Varvtalet regleras med hjälp av

frekvens-styrning, som ger ett variabelt varvtal mellan 30 och 165 r/min

3 .

mmm: unonuomsrönsöx

3.1 Vialit-utrustning

3.1.1 Försöksserie nr 1

När det gäller vidhäftning mellan bindemedel och sten i en

yt-behandling är flera "yttre" faktorer väsentliga för resultatet:

- underlagets, materialens och omgivningens temperatur - tiden mellan utläggningen av stenen och trafikerandet av

beläggningen

- bindemedelsfilmens tjocklek

- stenmaterialets ytegenskaper (fukt, damm, partikelform).

Efter en "inkörningsperiod" genomfördes en första försöksserie med Vialit-utrustningen. Förutsättningarna vid planering av försöken var följande.

- ett bindemedel (B 370) och ett stenmaterial (skärlundagranit)

- kubiskt material av fraktion 8-11.2 mm används - fuktigt och torrt stenmaterial (tvättat) provas

- provning med och utan vidhäftningsmedel (1 vikt-% Diamin HBG) - tillverkning av provplattor samt konditionering av dessa under

30 min. vid rumstemperatur eller 10°C.

- 'temperering av provplattorna 1 timme vid provningstemperaturen

(20°C, 5°C, -5°C resp. -15°C).

bestämning av "vidhäftningen" vid rumstemperatur (trippelprov).

Resultaten ges i tabell 1. Prov 1-13 är tillverkade vid rums-temperatur (20°C) och övriga prov vid 10°C. Utöver de prov som

redovisas i tabell 1 har ett antal provplattor tillverkats vid

temperaturer under 0°C med fuktigt material. I dessa fall var "vid-häftningen" noll i samtliga fall.

Vid provning av plattor iordningställda vid rwmstemperatur (prov 1-13) gjordes följande iakttagelser:

- med vattenfilm på bitumenytan och utan vidhäftningsmedel blev "vidhäftningen" 0 (provningstemp. 5°C resp. 20°C).

- med vattenfilm på bitumenytan och med vidhäftningsmedel blev

"vidhäftningen" 89-93 (provningstemp. 5°C resp. 20°C). - övriga prov (7 st) i denna serie gav 100% vidhäftning

(ett undantag var prov nr 11 där resultatet blev 93).

Motsvarande iakttagelse vid övriga försök (prov 14-23) blev:

- med vattenfilm på bitumenytan och 2522 vidhäftningsmedel blev

"vidhäftningen" 0 (provningstemp. 10°C).

- med vattenfilm på bitumenytan och med vidhäftningsmedel blev "vidhäftningen" 8 (provningstemp. 10°C).

- fuktigt stenmaterial utan vidhäftningsmedel gav resultat 58 vid provningstemp. 10°C.

- övriga prov i denna serie gav "vidhäftningen" på 96-100.

En jämförelse mellan dessa två delar av försöksserien antyder att:

- höjning av tillverkningstemperaturen från 10°C till 20°C inte har någon positiv inverkan på vidhäftningen om vidhäftningsmedel

stenarna läggs på och vältas. Om däremot bindemedlet innehåller

vidhäftningsmedel är motsvarande höjning av

tillverknings-temperaturen positiv för vidhäftningen.

3.1.2 Försöksserie nr 2

Baserat på erfarenhetsnivå från försöksserie 1 utarbetades en

preliminär metodbeskrivning (bilaga 1) för provning med Vialit-utrustning. Metodbeskrivningen har sedan använts vid de analyser, som utförts inom försöksserie nr 2. I denna serie varierades följande parametrar:

Bindemedlets hårdhet: B 370 resp. B 700, båda innehållande

1 vikt-% vidhäftningsmedel (Diamin HBG). - Typ av stenmaterial: Granit, kvartsit resp. porfyr.

- Stenmaterialets temperatur: 5 resp. 25°C

- Stenmaterialets renhet": tvättat resp. otvättat - Underlagets temperatur: 5 resp. 25°C

Detta innebär 48 kombinationer om vardera 3 provplattor, dvs totalt 144 analyser.

Resultaten ges i tabellerna 2a-20 och illustreras i figurerna 8A, BB och 9.

Figurerna 8A och 88 indikerar bl.a. att:

- bättre vidhäftning erhålls med B 700 än med B 370.

- tvättning (och torkning) av stenmaterialet förbättrar

vidhäft-ningen.

- sänkning av underlagets temperatur (från 25 till 5°C) försämrar vidhäftningen.

- sänkning av stenens temperatur från 25 till 5°C när underlagets

temperatur är hög (25°C) inte har någon inverkan på

vidhäft-ningar. Detta gäller emellertid ej när underlagets temperatur är låg (5°C).

I figur 9 jämförs de 3 stenmaterialen vad gäller vidhäftningsegen-skaper vid två olika yttre betingelser (temperatur underlag/sten

- kvartsit skulle vara något bättre än granit och porfyr vad gäller vidhäftning.

- yttre faktorer som underlagets och stenmaterialets temperatur

påverkar resultatet i samma riktning oavsett vilket

stenmate-rialet som används.

3.2 Slagpendel

Ett fåtal inledande försök med B 370 har utförts. Praktiska problem uppstod omedelbart. De kuber och underlag som användes var inte

tillverkade av tillräckligt hög stålkvalitet, vilket fick till

följd att kuberna och underlagen rostade. Detta i sin tur påverkade resultatet (ofullständig adhesion mellan bindemedel och stål).

Kuber och underlag av rostfritt stål har nu tillverkats men några analyser med dessa "provhållare" har ännu ej genomförts.

3.3 ARRB-elastaleter

Efter installation har elastometern används för karaktärisering av egenskaper hos tre SBS-modifierade bitumen från Finland (Neste OY). Proven, vars polymerhalter är okända för VTI, har undersökts med avseende på "maximal spänning (ett konsistensmått), och "elastisk

återgång' vid tre olika temperaturer i området 20-40°C.

Resultaten illustreras grafiskt i figur 10 och 11.

Som framgår av dessa figurer kan de tre proven rangordnas med avseende på undersökta parametrar på följande sätt:

PMB 1 > PMB 3 > PMB 2

Samma rangordning erhålls när proven jämförs m.a.p. polymerhalt (3).

En ökad halt polymer i det undersökta området ger ett styvare och

samtidigt mer elastiskt material.

För vissa prover och temperaturer har flera oberoende analyser ut-förts, vilket framgår av figur 8 och 9. Dessa figurer ger därför en antydan om.metodens repeterbarhet.

3.4 Skakbord för elulsioner

Inga undersökningar har ännu utförts.

4.

WWW

Som ovan framgått har beskriven utrustning ännu inte, eller i

mycket begränsad omfattning, använts vid VTI. Någon bestämd upp-fattning om apparaternas användbarhet för karaktärisering av bi-twminösa bindemedel finns därför inte vid VTI idag. Nedan ges

några allmänna kommentarer om resp. analysutrustning.

4.1 vialit-utrustning

Utrustningen är enkel men provberedningen relativt krävande. Själva

provningen är mycket enkel. Metoden får anses vara 'grov' och dess

förmåga att simulera verkligheten' får ej överskattas. Allför långtgående slutsatser baserade på enskilda mätresultat måste

und-vikas. Metoden kan i bästa fall karaktäriseras som "kvalitativ", dvs den kan kanske gruppera undersökta materialkombinationer med avseende på vidhåftning i tre grupper (bra, normal resp. dålig).

4.2 Slagpendeln

Utrustningen är i princip enkel men ändå relativt dyr att tillverka i enstaka exemplar. Provberedningen är enkel och själva provningen mycket enkel. Ett problem är lämplig tempereringsutrustning (ana-lysproven skall undersökas i temperaturintervall om 5°C).

Tempe-10

reringsproblemet är störst vid temperaturer under 0°C. Då kohe-sionen är en väsentlig egenskap hos bindemedlet och andra, enkla analysutrustningar saknas, bör metodens användbarhet utvärderas genom omfattande laboratorieförsök.

4.3 ARRB-elastometer

Utrustningen är dyr att anskaffa (ca 200 kkr 1989) och det är där-för tveksamt om den kan bli ett rutinverktyg vid karaktärisering

av PmB. Instrumentet är dock mycket intressant, eftersom det

möjliggör bestämning av elastiska egenskaper hos PmB. Provberedning och provning är relativt enkla att genomföra och repeterbarheten tycks acceptabel. Specifikationer för PmB bör innehålla krav på elastiska egenskaper. ARRB-elastometern skulle kunna vara det in-strument, som möjliggör kontroll av dessa specifikationskrav. Appa-ratens användbarhet bör under alla omständigheter noggrant

utvär-deras.

4.4 Skakbord för emulsion

För att säkerställa att en emulsion inte koalescerar innan den appliceras på vägen kan tillverkaren "frestas" att använda en

emul-gatortyp och/eller -halt som medför att brytningen på vägen blir

för långsam. Kunskapen kring emulsioners transportstabilitet är, även internationellt sett, begränsad. Det är därför angeläget att det framtagna skakbordet används för grundläggande studier.

5. REFERENSER

l. Oliver, J.W.H. and Witt, H.P. "The Interpretation of Elasto-meter Test Results" Australian Road Research Board Internal

Report 286-13, July 1988.

2. Operating Instructions for the ARRB-elastometer"

ARRB-DN 1469A (June 1988).

11

STÄLPLATTA MED PROV

å?

FALLHÖJD: 500 mm

KULAN ø 50mm VIKT: 500259

12

få:

Il

Figur 2: Schematisk bild av "slagpendel".

13

42mm

SIÃLKUB

UNDERLAG

4

BIN

DEM

EDE

L

)

.Ä

'

I

W

V

U

W

V

'

Q

W

W

V

W

7

.

/

"êo

zozo

zozo

xê

o

xo

0:00

%*

DISTANSBLECK

STÃLKUB

\'

Provkropp (underlag + kub + bindemedel) vid bestämning av kohesion med slagpendel.

UNDERLAG

14

KOHESION

A

6

'

2'0

'

4'0

'

§0

TEMPERATUR (°C)

Figur 4: Exempel på "resultatkurvor" vid bestämning av kohesion med slagpendel.

15

0

T,

Counferweighr

Displacemenr

JF

Transducer

{

Moto

L

-Load Cell \.{JM 33:e

_:{] I [i

Inner CyUnder

// Sample

r/ OuTer Cylinder

Figur 5: ARRB Elastometer (2)

Displuce-WO ?100 Force

men?

_(mm)

8 __ 80 (N)

_{./D|splc1cememL}

-

Elas'ric

_Recovery

_{7.5 mm}

' 60

75%

4-* 40

I

2" 20

2.5mm

O

1

11

Time (s)

Figgr 6: Exempel på "resultatkurva" vid analys med

16

VEVTAPP

BORD MED KASETT FOR HOGST 9 FLASKOR

17

100

_+- B700,tv

F

-8- B700,0tv

3

?v

60-.0

i

.E

E

_

2

>

= 20

Gran/f

25/25

25/5

5/25

5/5

Temperaiur (underlag Isfen), °C

100

__

_-

-4- B700,fv

,i 801

v

u -9- 3370, ofv

ä

.E

:5 40*

'> 20

Kvarfsif

0

u

1

25/25

25/5

5/25

5/5

Temperatur (underlag Isten), °C

Figur 8A: Vidhäftning enligt Vialit-metoden för olika system av sten/bindemedel vid olika temperaturer hos stenmaterialet

100

8

8

8

"V

id

hüf

tn

in

g

(°/

o)

Porfyr

0

25/25

Figgr 8B: Vidhäftning enligt Vialit-metoden för

' I T 1

25/5 '

5/25

5/5

Temperatur (underlag Isfen) °C

olika system av sten/bindemedel vid olika temperaturer hos stenmaterialet

19

Temperatur (underlag/sten): 5/5

100

F

I] 87m, tv

7;

G 3700, o+v

80

5

8370, 'rv

,i

/§

Q 8370, o+v

23 60

_§\

:

7

/\

c

ä

/ä

å 40

/

/\

E

/

/

E

/

ä

=> 20

x

/

5

Granit

Porfyr

Kvarfsif

Temperatur (underlag/sten): 5/25

100

l:] 8

. V

5-*

1-?

a

:Tv

A 80

I

_

__

%

3370, *rv

:i 60

Z

Z

á

E 8370, ofv

E" ø

_/

á

_{w %}

á

W % øä ø

;5

₂₀

_%

y

_%\

A

_%

/

. ?ä á

O

Granit

Parfyr

Kvar'sz

Figur 9: Vidhäftning enligt Vialit-metoden för olika system av sten/bindemedel vid två olika temperaturer.

20

max

(Pa)

20000 4

_

0

10000 a

4

x

x

1000 q

?4,

T

I

I

20

30

40 T (°C)

Figur 10: "Maximal spänning" som funktion av temperaturen för tre olika polymermodifierade bindemedel.

21

Elas'ric

Recovery

W

PMB1

PMB3

90'

80'

70'*

60*

50*

PMBZ

40'*

.

;_13

30d

20

30

40 T W)

Figur 11: Elastisk återgång" som funktion av temperaturen för tre olika polymermodifierade bindemedel.

22

Tabell 1 Resultat vid inledande "Vialit-försök" (1987).

Försöks-serie nr 1. Varje resultat är medelvärde av 3 analysprov.

Försök Binde- Stenmate- *Materi- .Hateri- 'Vidr Anmärkning

nr medel rialets alets alets

häft-'tillstånd' temp. temp. ning'

vid till- vid verkning prov-av prov- ning

platta

('C) ('C) (*)

1

3370

fuktigt

+20

+20

93

2 8370 fuktigt +20 +20 0 Vatten på

bitumen-filmen innan

stenarna läggs på

3 8370 fuktigt +20 +5 100

4 8370 fuktigt +20 +5 0 Vatten på

bitumen-filmen innan

stenarna läggs på

5 8370 torrt +20 +20 100

6 8370+ torrt +20 +20 100

VHM

7 8370+ fuktigt +20 +5 89 Vatten på

bitumen-VHM filmen innan

stenarna läggs på

8 8370+ fuktigt +20 +5 100 Utan vattenhinna

VHM på bitumenfilmen

9 8370 fuktigt +20 -15

-10 8370 torrt +20 +5 100

11 8370+ fuktigt +20 +20 93 Vatten på

bitumen-VHM ? filmen innan

stenarna läggs på

12

3370+

fuktigt

+20

+20

100

VHM

13 8370+ fuktigt +20 -5 100? Bitumen bryts i

VHM bitar"

14 8370 torrt +10 +10 100

15 8370 fuktigt +10 +10 0 Vatten på

bitumen-filmen innan

23

Tabell 1 Resultat vid inledande "Vialit-försök" (1987). Försöks-forts. serie nr 1. Varje resultat är medelvärde av 3 analysprov.

Försök Binde- Stenmate- materi- Kateri- 'Vid- Anmärkning

nr medel rialets alets alets

häft-'tillstånd' temp. temp. ning'

vid till- vid verkning prov-av prov- ning platta

('C)

('C)

(H

18 8370+ fuktigt +10 +10 8 Vatten på

bitumen-VHM filmen innan stenarna läggs på

19

3370+

fuktigt

+10

+10

96

24

Tabell 2 a Resultat vid "Vialit-försök" med granit som stenmaterial. Försöksserie nr 2. Varje resultat är medelvärdet av

3 analysprov.

BINDEHEDEL

'VIDHÃF'I'NING' MED GRANIT

TEHP. TEHP.

mannen-1'

STEMIR.

TVÃTIAD

o'rvñmn

(°C)

('C)

A

B

c

Hv

A

B

G

25

Tabell 2 b Resultat vid "Vialit-försök" med porfyr som stenmaterial. Försöksserie nr 2. Varje resultat är medelvärdet av

3 analysprov.

Bnmnmnm.

'VIDHÃFTNING' mm mm

TEHP. TEHP.

UNDERLAGET s'rmm'n. TVÃTIAD o'rvñmn

('C) ('C) A B Hv A B C Hv B 700 + 25 25 100 100 100 100 100 98 96 98 1 vikt-% Diamin HBG 25 5 100 100 100 100 100 98 96 98 5 5 60 59 66 62 27 25 25 26 5 25 75 75 70 73 53 42 50 48 B 370 + 25 25 99 99 98 99 78 76 72 75 1 vikt-% Diamin HBG 25 5 100 100 99 100 92 88 88 89 5 5 18 16 16 17 3 5 3 4 5 25 73 74 70 72 14 14 15 14

26

Tabell 2 0 Resultat vid "Vialit-försök" med kvartsit som stenmaterial. Försöksserie nr 2. Varje resultat är medelvärdet av

3 analysprov.

BINDMISBL 'VIDHÄFTNING' um mmsx'r

TEHP. TEHP.

UNDERLAGET STENHATR. TVÃ'l'l'AD orvñmn

(°C) (°C) A B c av A B c Hv B 700 + 25 25 100 100 100 100 100 100 100 100 1 vikt-% Diamin HBG 25 5 100 100 100 100 99 99 100 99 5 5 96 96 96 96 76 77 74 76 5 25 99 99 99 99 92 88 92 91 B 370 + 25 25 100 100 100 100 100 100 100 100 1 Vikt-% Diamin HBG 25 5 100 100 100 100 99 99 100 99 5 5 93 89 89 90 30 28 30 29 5 25 96 98 100 98 74 77 75 75

Bilaga 1

Sid 1 (4)

Bituminös beläggning och massa

Bestämning av vidhäftning mellan bindemedel och sten med

vialit-utrustning Tentativznetod 1. Orientering 2. Sammanfattning 3. Utrustning 4. Provberedning 5. Provning

6. Precision, eventuell upprepning

7. Rapport

1. Orientering

Denna metod är avsedd för bedömning av vidhäftningen

mellan bindemedel och sten. Parametrar som kan studeras är t.ex. bindamedelstyp, stenmaterialets typ, form och renhetsgrad, vidhäftningsmedlets typ och halt samt

temperaturen hos stenmaterialet och underlaget.

2. Sammanfattning

Ett bindemedelsskikt (1 mm tjockt) appliceras på en provplatta av stål. När bindemedlet antagit

provnings-temperatur placeras 100 stenar på varje platta. Sten-materialet packas med gummivält. Efter konditionering av provplattan under en bestämd tid placeras den upp-och nervänd på en trepunktsupphängning. En stålkula med

vikten 500 9 får falla 3 ggr från 50 cm höjd ned på plattan. Antalet stenar som sitter kvar i bindemedlet registreras.

3. Utrustning

3. Vialitutrustning bestående av bottenplatta, som kan horisonteras med nivåskruvar. På bottenplattan finns

tre cylindriska, spetsade tappar på vilka provplattan placeras. Dessutom finns en 50 cm hög stång i vars övre ända det sitter en svagt lutad ränna, från vilken kulan släpps.

Hbtallplattor, Kvadratiska (20x20 cm) med kant (2mm). Stålkula, som väger 500 + 5 g och har diametern 50mm.

Vâlt försedd med gummiskiva.

Spatel för att breda ut bindemedlet.

Våg med onoggrannheten högst 0.01 g.

Tåtslutande plastburkar med nåt där man kan temperera

.10 .11 .12 Provberedning Provning Bilaga 1 Sid 2 (4)

vattenbad för temperering av provplattor

material. och

sten-Vårmeskåp för uppvärmning av bindemedel.

Vårmeplatta, (storlek minst 20x20 cm) som håller ca

80°C. Om man inte har en värmeplatta av denna storlek kan en metallplatta (20x20 cm) placeras på en mindre värmeplatta.

Ställ för provplattorna vid temperering i vattenbadet.

Hbtallskål för sköljning av stenmaterialet.

Sikta fram stenmaterialet (8-11.2 mm). Ca 0.5 kg

er-fordras för en provomgång. Neddela bindemedlet i 0.5 l

prov. Minimera uppvärmningen.

Vid provning av en materialkombination (bindemedel + sten) utföres normalt 3 bestämningar.

Vid tvättning av

vatten användas. stenmaterialet kan vattenlednings-I samband med provningen skakas 3 x 100 stenar i en bunke med 500 ml dest. vatten i tre omgångar.

Om stenmaterialet däremot skall vara otvättat, men fuktigt, kan man duscha det lätt.

Tag tre plastburkar och häll vatten på botten så att

det inte når upp till nätet. Placeras 100 stenar på

nätet i var och en av de tre tätslutande plastburkarna. Förslut burkarna och temperera dem i vattenbad ca 24 h.

Sätt värmeskåpet på lämplig temperatur, t.ex. 135°C : 5°C för B370 och 105°C : 5°C för 8700.

Lossa locket på en bindemedelsburk och ställ in den i

värmeskåpet tillsammans med en tom burk. Låt

binde-medlet stå i värmeskåpet tills det antagit en

tempera-tur som tillåter upphällning (130°C för B370 och 90°C

för 8700). Uppvärmningen tar normalt 2-3 h.

Sätt värmeplattan på 75-80°C.

Se till att provplattorna är rena och placera dem i

värmeskåpet.

Ta ut burken ur värmeskåpet när bindemedlet antagit

rätt temperatur.

Väg in aktuell mängd bindemedel och vidhäftningsmedel (i förekommande fall) i den tomma burken. Rör om

nog-6. Beräkning

Bilaga 1 Sid 3 (4)

grant. Täck burken med folie och placera den i

värme-skåpet för ytterligare 15 min. temperering.

Tag ut burken med bindemedel.

Placera en varm provplatta på vågen. Häll 40 cm3 (= 40g om densiteten är 1.0 g/cmz) på provplattan.

Placera provplattan på värmeplattan och bindemedels-burken i värmeskåpet.

Se till att bindemedelsskiktet blir jämnt fördelat på provplattan. Använd en spatel för att breda ut binde-medlet. Om man tittar från sidan kan man se om.binde-medelsytan är jämn eller ej. Det får inte ta mer än 4

min att applicera bindemedlet.

Förvara plattan i rumstemperatur under 20 min.

Bered under tiden de andra plattorna. Efter 20 min i rumstemperatur placeras plattorna i ett vattenbad, som håller underlagets provtemperatur :0.3°C. Låt plattorna

ligga i vattenbadet 20 min.

Efter knappt 20 min tages en burk med stenar upp ur

vattenbadet. Tag upp den första plattan ur vattenbadet.

Håll sidan med bindemedlet nedåt och skaka bort

vattnet. Lägg alltid plattan på samma bänk.

Placera ut stenarna så de inte vidrör varandra.

Välta plattan tre gånger (två gånger framåt och en

tillbaka). Vrid plattan 90°C och välta ytterligare tre

gånger.

Placera åter plattan i vattenbadet.

Upprepa förfarandet med de övriga plattorna.

Det får inte ta mer än 3-4 mdn från det att man tar upp plattan tills den kan läggas tillbaka igen. Efter 1h +

1 min i vattenbadet tas den första plattan upp och

placeras på vialit-utrustningen.

Låt kulan falla tre gånger i snabb takt.

Bestäm för varje platta:

- antalet stenar som lossnat men inte är bindemedelstäckta (beteckning a)

- antalet stenar som lossnat, men är

bindemedels-täckta (beteckning b)

- antalet stenar som sitter kvar på plattan

(be-teckning c; c=100-(a+b))

- antalet stenar som sitter kvar på plattan men

Bilaga 1 Sid 4 (4)

Beräkna vidhäftningstalet med hjälp av följande formel:

V = b + 0 - d

Beräkna medelvärdet för vidhäftningstalet ur de tre

en-Beräkna standardavvikelsen enligt

sA WE (vl-V)2 + (vz-v)2 + (v3-V)-°j

SA

= *1

\/V (100-V) / 100

Om T är större än 2 skall tre nya analysprov

under-Om T blir mindre än 2 i den andra omgången antas medel-värdet av dessa tre bestämningar.

Om T är större än 2 även andra omgången beräknas medel-värdet av samtliga 6 analysresultat. I detta fall skall anges att spridningen i mätresultat är ovanligt stor. 7. Precision, eventuell upprepning

skilda värdena.

Beräkna testvärdet T

sökas.

8. Rapport

Rapportera:

a) att bestämningen utförts enligt denna metod b) vilket bindemedel som använts

c) stenmaterialets källa, bergart, kornstorlek

samt om det är otvättat eller tvättat d) underlagets och stenmaterialets temperatur

e) medelvärde och enskilda värden för

Bilaga 2 Sid 1 (6)

Bestämning av bindemedels kohesion med slagpendel

TentatiV'metod

Precision, eventuell upprepning

1. Orientering 2. Sammanfattning 3. Utrustning 4. Provberedning 5. Provning 6. 7. Rapport 1. Orientering 2. Sammafattning 3. Utrustning 3.1

Med denna metod mäts den energi som absorberas vid

klyvning av en bindemedelsfilm då denna utsätts för en

definierad stöt. Med hjälp av den uppmätta energin kan man bedöma kohesionen hos olika bindemedel.

Metoden är tillämpbar på bitumen, bitumenlösning,

mjuk-bitumen och polymermodifierade bitumen före och efter

åldring.

Det bindemedel, som skall undersökas, appliceras mellan

en räfflad stålkub och ett räfflat underlag av stål. Kuben har två distansbleck, 1 mm höga, som gör det möjligt att åstadkomma en 1 mm tjock bindemedelsfilm

med ytan 1 sz. Sedan provkroppen (stålkub + bindemedel + underlag) tempererats till vald temperatur utsätts kuben för en stöt av en pendel, varvid bindemedels-filmen klyvs. Man mäter maximala pendelutslaget på en graderad skiva. Ur maximala utslagsvinkeln kan den ab-sorberade energin beräknas.

Provningen utföres med och utan bindemedel mellan kuben och underlaget.

Bindemedlets kohesion beräknas.

Slagpendeln består av en bottenplatta horisonterad med nivåskruvar. På plattan finns en skyddsbur, en fäst-anordning för provkroppen och två vertikala fästplattor

för pendeln och gradskivan. Pendeln rör sig friktions-fritt runt en axel och för med sig en visare som stan-nar vid maximala pendelutslaget. Man kan avläsa

ut-slaget i halva grader på engraderad skiva.

En speciell anordning gör det möjligt att låsa pendeln

i viloläget.

Pendelns vikt är

3.2 3.3 3.4 3.5 4. 5. Provberedning Provning Bilaga 2 Sid 2 (6) Råfflade stålkuber och underlag. Det behövs minst 12 kuber och lika många underlag. Varje kub väger

8.92g i 0.20 g.

Telpereringsskåp med temperaturintervall från -30°C

till +60°C med en avvikelse på högst 0.5°C.

Elektrisk platta för uppvärmning av bindemedel och underlag.

Spatel för Överföring av bindemedel.

Värm, homogenisera och neddela bindemedlet som skall undersökas. Överför bindemedlet i små burkar med ett

tiotal gram i var och en.

Undersök kohesionen för var femte grad mellan -30 och +60°C. 6 prov tillverkas för varje temperatur.

Provningen utföres vid rumstemperatur (18-22°C).

Värm de rengjorda kuberna och underlagen till 40-50°C

för mjukbitumen och bitumenlösning och till 70-80°C för bitumen, polymermodifierade bitumen och tjärbitumen.

Värm bindemedlet till den lägsta temperatur vid vilken det kan homogeniseras. Applicera bindemedel i överskott

på kuben och underlaget med hjälp av en spatel. Om

bindemedlet inte tränger ned i räfflorna får man värma

kuben och underlaget vid en något förhöjd temperatur.

Tryck kubens räfflade yta mot underlagets och pressa ut

överskottet av bindemedel. Använd en vass kniv för att

ta bort överskottet när bindemedlet svalnat till +5°C.

Temperera de sex provkropparna tillsammans med ytter-ligare 6 kuber och underlag (utan bindemedel) till provningstemperatur minst 6 h.

Horisontera bottenplattan.

Före starten av varje provserie är det nödvändigt att prova pendeln genom att "köra" den utan prov ett tiotal gånger. När konstant utslag erhålls avbryts dessa för-försök".

Smörj pendelhuvudet med silikonolja så att bindemedels-rester inte klibbar fast. Minsta spår av bindemedel

Bilaga 2 Sid 3 (6)

Läs fast fästanordningen för provkroppen så att pendel-huvudet i hela sin längd är i kontakt med kuben 1 mm ovanför bindemedelfilmen då pendeln är i bottenläget. Sätt pendeln i toppläge och visaren i nolläge.

Ställ låsanordningen i öppet läge.

Ta ut en provkropp ur tempereringsskåpet och lås

för-siktigt fast underlaget.

Tryck på knappen som lösgör pendeln. Se till att

stopphaken inte skaver motpendelstången.

Avläs utslagsvinkeln. Vid avläsning av pendelutslaget skall man alltid läsa av på samma avstånd från visaren.

Sätt tillbaka pendeln i toppläget och visaren i nol-läget.

Byt ut underlaget med bindemedelsprov mot ett underlag

med en kub utan bindemedel.

Frigör pendeln och notera utslaget. Upprepa med resterande provkroppar. 5. Beräkning

Omvandla utslagsvinkeln till energi enligt tabell 1. Beräkna kohesionen,

Eb = energi/ytenhet vid provning med bindemedel

(i kgm/cm?)

Eo = energi/ytenhet vid provning utan bindemedel

(i kgm/cmz)

6. Precision, eventuell upprepning

Avvikelsen mellan medelvärdena för två serier om 6 mätningar på ett och samma bindemedel vid en given temperatur bör inte överstiga:

0.3 kgm/cm2 för kurvans nedre del

0.9 kgm/cm2 för platån vid maximala kohesionen

1.3 kgm/cmz vid avtagande eller stigande kurva

7. Rapport

Ange i diagramform kohesionen som funktion av tem-peraturen. Ange också vilket bindemedel som provats och till vilken temperatur det har värmts.

Sid Tabe11 1: 0mvand71ng av grader ti11 energi/ytenhet vid

kohesions-matning med s1agpende1

Grader Energl/ Grader Energl/ Grader Energl/ Grader Energl/ Grader Energl/ Grader Energl/

ytenhet ytenhet ytenhet ytenhet ytenhet ytenhet

(kgm/cmz) (kgm/cmz) (kgm/cmz) (kgm/cmz) (kgia/m2) (kgm/cmz) 0 53 90 0 49.39 0 45.96 0 42.08 0 38 30 0 34 63 I 53 79 I 49 80 I 45.85 I 41 98 I 38 21 I 34 53 2 53 70 2 49 69 2 45 76 2 41.89 2 38 12 2 34.45 3 53 60 3 49 60 3 45 66 3 41.79 3 38.03 3 34 35 111, 4 53.50 115, 4 49.49 119, 4 45.57 123, 4 41 70 127, 4 37.94 131, 4 34 26 5 53 39 5 49.40 5 45 46 5 41.65 5 37 83 5 34 17 6 53 30 6 49 30 6 45 37 6 41 50 6 37 74 6 34 09 7 53 19 7 49.20 7 45 27 7 41 43 7 37 65 7 34 00 8 53 09 8 49 11 8 45 21 8 41 32 8 37.56 8 33 91 9 53 00 9 49 00 9 45.07 9 41 22 9 37.47 9 33 82 0 52 90 0 48 90 0 44 98 0 41.14 0 37.38 0 33 73 I 52.79 I 48 90 I 44.88 I 41.04 I 37 27 I 33.64 2 52 69 2 48 70 2 44 78 2 40 93 2 37.19 2 33 55 3 52.60 3 48 60 3 44.68 3 40 84 3 37.10 3 33 46 112 4 52 49 116, 4 48 51 120, 4 44 59 124, 4 40.75 128, 4 37.01 132, 4 33 38 5 52 40 5 48.40 5 44 48 5 40.66 5 36.91 5 33 29 6 52 30 6 48 31 6 44 39 6 40 55 6 36 82 6 33.20 7 52 19 7 48.21 7 44.29 7 40 46 7 36.74 7 33 00 8 52 09 8 48.10 8 44.20 8 40.37 8 36.63 8 33 03 9 51.97 9 48.01 9 44 09 9 40.28 9 36 54 9 33 92 0 51 89 0 47.91 0 44.00 0 40.18 0 36.15 0 32 83 I 51 79 I 47.82 I 43.91 I 40.08 I 36.36 I 32 75 2 51 68 2 47 71 2 43.81 2 39.99 2 36.27 2 32 66 3 51 59 3 47.62 3 43.72 3 39.90 3 36.18 3 32.57 113, 4 51 49 117, 4 47.52 121, 4 43 61 125, 4 39.80 129, 4 36.09 133, 4 32 48 5 51 38 5 47 43 5 43.52 5 39.71 5 36.03 5 32 37 6 51 29 6 47 32 6 43 48 6 39.61 6 35 90 6 32 31 7 51 19 7 47 22 7 43 33 7 39 52 7 35.81 7 32.22 8 51 09 8 47 13 =8 43 23 8 39.42 8 35 72 8 32 13 9 50 98 9 47 02 9 43 13 9 39 33 9 35 63 9 32 04 0 50 89 0 46 93 0 43 04 0 39 25 0 35 54 0 31 76 I 50 79 I 46 83 I 42 92 I 39 15 I 35 45 I 31 87 2 50 69 2 46 74 2 42 84 2 39.06 2 35 36 2 31 78 3 50 59 3 46 63 3 42 75 3 38 95 3 35 27 3 31 67 114, 4 50 49 118, 4 46 54 122, 4 42 66 126, 4 38.86 130, 4 35.18 134, 4 31 61 5 50 40 5 46 49 5 42.57 5 38.77 5 35.08 5 31 52 6 50 29 6 46.35 6 42 48 6 38 68 6 34 99 6 31 53 7 50 19 7 46 24 7 42 36 7 38.59 7 34 90 7 31 33 8 50 10 8 46 15 8 42 27 8 38 50 8 34 81 8 31 26 9 49 99 9 46 05 9 42 18 9 38 40 9 34 72 9 31 16

B1°1aga 2

Sid 5 (6) Tabe11 1. Forsattning

Grader Energl/ Grader Energl/ Grader Energl/ Grader Energl/ Grader Energl/ Grader Energl/

ytenhet ytenhet ytenhet ytenhet ytenhet ytenhet

(kgm/cmz) (kgm/cmz) (kgm/cmz) (kgm/cmz) (kgm/cmz) (kgm/cmz) 0 31 07 0 27.66 0 24.39 0 21.28 0 18 35 0 15 59 I 31 03 I 27 57 I 24 30 I 21 20 I 18 28 I 15 53 2 30 90 2 27.49 2 24 23 2 21.13 2 18.20 2 15 46 3 30 81 3 27 40 3 24.15 3 21.05 3 18.13 3 15.38 135, 4 30 72 139, 4 27.32 143, 4 24 07 147, 4 20.98 151, 4 18.05 155, 4 15 32 5 30 64 5 27.23 5 23.99 5 20.91 5 17 98 5 15.25 6 30 55 6 27 15 6 23 91 6 20.23 6 17 92 6 15 19 7 30 47 7 27 08 7 23 83 7 20.75 7 17 85 7 15 12 8 30 38 8 26.99 8 23.76 8 20.67 8 17.78 8 15 06 9 30 29 9 26 91 9 23.69 9 20.61 9 17.70 9 14 99 0 30.21 0 26.83 0 23.60 0 20.53 0 17.64 0 14.93 I 30.12 I 26.74 I 23.52 I 20.45 I 17 56 I 14 86 2 30.03 2 26.66 2 23.44 2 20.38 2 17.49 2 14 80 3 29 95 3 26.58 3 23.37 3 20 31 3 17.43 3 14.73 136, 4 29 86 140, 4 26 49 144, 4 23.27 148, 4 20.23 152, 4 17.35 156, 4 14 67 5 29 78 5 26.41 5 23.20 5 20.15 5 17.29 5 14 60 6 29.69 6 26.33 6 23.12 6 20.08 6 17.22 6 14 54 7 29 60 7 26.24 7 23.04 7 20.01 7 17.14 7 14.47 8 29.52 8 26.17 8 22.96 8 19.93 8 17.08 8 14.41 9 29 43 9 26 09 9 22.90 9 19.86 9 17.01 9 14.36 0 29.36 0 26 01 0 22.82 0 19.79 0 16.95 0 14 29 I 29.26 I 26 92 I 22.73 I 19.71 I 16 87 I 14 23 2 29 17 2 26.84 2 22.66 2 19.64 2 16.80 2 14 16 3 29 09 3 25.76 3 22.58 3 19 57 3 16 74 3 14 10 137, 4 29.00 141, 4 25.68 145, 4 22.51 149, 4 19.50 153, 4 16.67 157, 4 14 03 5 28 94 5 25 59 5 22 43 5 19.42 5 16.60 5 13 97 6 28 85 6 25 51 6 22.35 6 19.36 6 16.53 6 13 90 7 28 76 7 25 44 7 22.27 7 19 28 7 16 47 7 13 84 8 28 67 8 25 36 8 22.20 8 19.20 8 16.40 8 13 78 9 28 59 9 25 27 9 22 12 9 19 13 9 16 32 9 13 72 0 28 50 0 25 19 0 22 04 0 19 06 0 16 27 0 13 65 I 28 42 I 25.11 I 21 97 I 18.99 I 16 19 I 13 59 2 28 33 2 25 03 2 21 90 2 18 91 2 16 13 2 13 52 3 28 25 3 24 95 3 21.82 3 18 85 3 16 04 3 13 47 138, 4 28 16 142, 4 24 86 146, 4 21 74 150, 4 18 77 154, 4 15 98 158, 4 13 41 5 29 08 5 24 73 5 21 66 5 18.70 5 15 92 5 13 34 6 28.00 6 24 71 6 21 58 6 18 64 6 15 85 6 13 28 7 27 91 7 24 63 7 21.50 7 18 56 7 15 79 7 13 22 8 27 83 8 24 55 8 21 43 8 18 48 8 15 72 8 13 16 9 27 74 9 24 47 9 21 35 9 18 42 9 15 66 9 13 09

51' d 6 ( Tabe11 1: Fortsättning

Grader Energl/ Grader Energl/ Grader Energl/ Grader Enerql/ Grader Energl/ Grader Energl/

ytenhet ytenhet ytenhet ytenhet ytenhet ytenhet

(kgm/cmz) (kgm/cmz) (kgm/cmz) (kgm/cnnz) (mm/cm?) (kgm/cmz) 0 13 03 0 10 68 0 8 55 0 6 64 0 4 94 0 3 51 I 12 98 I 10 62 I 8 50 I 6 58 I 4 90 I 3 47 2 12 91 2 10 57 2 8 44 2 6.54 2 4.86 2 3.43 3 12 85 3 10 52 3 8.39 3 6.49 3 4 83 3 3.41 159, 4 12 79 163, 4 10.46 167, 4 8 34 171, 4 6.45 175, 4 4 79 179, 4 3 37 5 12 73 5 10 40 5 8 29 5 6 41 5 4 75 5 3 34 6 12 66 6 10 35 6 8 24 6 6.36 6 4 71 6 3 30 7 12 61 7 10 29 7 8 20 7 6 32 7 4 68 7 3 28 8 12 55 8 10 24 8 8 15 8 6 27 8 4 64 8 3 24 9 12 48 9 10 18 9 8 09 9 6 23 9 4 60 9 3 21 0 12 43 0 10 12 0 8 04 0 6 19 0 4.57 0 3 17 I 12 36 I 10.07 I 7 99 I 6 14 I 4 53 I 3 15 2 12 31 2 10 02 2 7 95 2 6 10 2 4.49 2 3 12 3 12 25 3 9 97 3 7 90 3 6 06 3 4 45 3 3 28 160, 4 12 18 164, 4 9 90 168, 4 7 85 172, 4 6 01 176, 4 4.41 180, 4 3 05 5 12.13 5 9 85 5 7 81 5 5.98 5 4 38 5 3 02 6 12 06 6 9 80 6 7 75 6 5.93 6 4 34 6 2.99 7 12 01 7 9 75 7 7 70 7 5.88 7 4 30 7 2 96 8 11 95 8 9 69 8 7 65 8 5 84 8 4.27 8 2 92 9 11 90 9 7 64 9 7 61 9 5.80 9 4.23 9 2 90 0 18 83 0 9 59 0 7 56 0 5 76 0 4 20 0 2 87 I 11 77 I 9 53 I 7.51 I 5 71 I 4 16 I 2 85 2 11 71 2 9 47 2 7.47 2 5 67 2 4.12 2 2 81 3 11 66 3 9 42 3 7.42 3 5.13 3 4.08 3 2 78 161, 4 11 60 165, 4 9 37 169, 4 7 36 173, 4 5 59 177, 4 4 05 181, 4 2 76 5 11 54 5 9 32 5 7 33 5 5 55 5 4 02 5 2 73 6 11 48 6 9 27 6 7 27 6 5 52 6 3.98 6 2 69 7 11 43 7 9 21 7 7 22 7 5 46 7 3.94 7 2 66 8 11 36 8 9 16 8 7 18 8 5 42 8 3 91 8 2 64 9 11 31 9 9 11 9 7 13 9 5 39 9 3.87 9 2 60 0 1 28 0 9 06 0 7 09 0 5 35 0 3 84 0 2 57 I 11 19 I 9 00 I 7 04 I 5 31 I 3 81 I 2 55 2 11 14 2 8 95 2 7 00 2 5 27 2 3 77 2 2 52 3 11 08 3 8 90 3 6 95 3 5 23 3 3 73 3 2 49 162, 4 11 02 166, 4 8 85 170, 4 6 91 174, 4 5 19 178, 4 3 71 182, 4 2 47 5 10 96 5 8 80 5 6 86 5 5 15 5 3 67 5 2 43 6 10 91 6 8 75 6 6 82 6 5 11 6 3.64 6 2 40 7 10 85 7 8.69 7 6 77 7 5 06 7 3 60 7 2 38 8 10 79 8 8 69 8 6 73 8 5.02 8 3 56 8 2 35 9 10 74 9 8 59 9 6 67 9 4 98 9 3 54 9 2 33