Hur stor är risken att bli magsjuk av
dricksvatten?
Magnus Simonsson
Jonas Toljander
Jonas Toljander Livsmedelsverket
Melle Säve-Söderbergh Livsmedelsverket /Karolinska Institutet
John Bylund Livsmedelsverket
Annika Malm Chalmers DRICKS/SP Sveriges Tekniska Forskninginstitut
Andreas Tornevi Umeå Universitet
Bertil Forsberg Umeå Universitet
Tack till
Dricksvatten smittar
Många kända utbrott i Sverige Lilla Edet (2 400)
Östersund, Skellefteå (> 20 000 var) Endast utbrott av magsjukor och dess följdsjukdomar
Norovirus, campylobakter,
cryptosporidium, patogena E.coli
I andra länder förekommer vid sidan av magsjuka t.ex. hepatit
Även smittspridning som inte är utbrott…
Bild: Monica Olsen
Sporadisk smitta
Störningar och otillräcklig rening kan vara orsaken
En rad internationella studier pekar på sådan smittspridning även i höginkomstländer
Enlig dessa kan mellan 0 och 35 % av all magsjuka tillskrivas dricksvatten
Stor osäkerhet i resultaten och sannolikt stor variation mellan platser
Den mesta av denna forskning har gjorts i USA och Canada
Vad behöver vi veta i Sverige?
Vad är sporadisk smitta?
Dryselius (2012). SLV rapport nr 6 – 2012
Behovsanalys
Utreda hur många som årligen drabbas av dricksvattenburen smitta i Sverige samt Undersöka vilken betydelse enskilda riskfaktorer har
• Vattenkonsumtionsmönster
• Förekomst och variation av patogener i råvatten
• Klimat och andra faktorer som påverkar förekomst av patogener
• Barriärverkan
• Händelser på ledningsnät
Hur många smittas av dricksvatten?
Hur mycket påverkar olika faktorer?
Hur många får magsjuka av dricksvatten?
Vi undersökte en representativ kommun Ale är en genomsnittlig svensk kommun Ettårig kohortstudie
Telefonintervjuer och SMS-frågor om vattenkonsumtion och magsjuka
Hur många smittas?
Den vuxna befolkningen i Sverige upplever 5,4 miljoner fall av magsjuka varje år
(Årlig incidens 0,7)
2,9 miljoner av dessa är definierad AGI (Kräkning och/eller tre eller fler diarrétillfällen under en
24-timmarsperiod)
(Årlig incidens 0,39)
175 000 av dessa kan relateras till
dricksvattenkonsumtion (ca 6 % av all AGI)
(Årlig incidens 0,024)
Vilka faktorer bidrar till dessa sjukdomsfall?
Toljander J, Säve-Söderbergh M, Simonsson M.
SLV rapport nr 15 – 2016
Väder och klimat
Höga nederbördsmängder har undersökts i Göta älv-regionen
Försämrad råvattenkvalitet (Tornevi et al, 2014)
Ökat antal magsjukefall i primärvården och ökat antal samtal till 1177 Vårdguiden gällande
magsjukesymtom (Tornevi et al 2013, 2015)
Tiden mellan regn och 1177-topp
indikerar virussmitta (Tornevi et al, 2013)
Tornevi A, Axelsson G, Forsberg B (2013). PLoS One 8: e69918 Tornevi A, Bergstedt O, Forsberg B (2014). PLoS One 9: e98546 Tornevi A, Barregård L , Forsberg B (2015). PLoS One 10: e0128487
Räcker inte barriärerna till?
Barriärverkan
Ett par studier har undersökt detta i Sverige Händelser i dricksvattenproduktionen (Malm et al, 2013)
Låg barriärverkan ger fler samtal till 1177 Vårdguiden om magsjuka (Tornevi et al, 2016)
Malm A, Axelsson G, Barregard L, Ljungqvist J, Forsberg B, Bergstedt O & Pettersson TJ (2013). Water Res 47: 4474-4484.
Tornevi A, Simonsson M, Forsberg B, Säve-Söderbergh M &
Toljander J (2016). Water Res102: 263-270.
20 större kommuner undersöktes
Varje 10-log barriärverkan påverkar
I genomsnitt minskade samtals- frekvensen om magsjukesymtom med 4 % för varje 10 log ökad barriärverkan
Störst skillnader under vintern indikerar att virus är största problemet
Grundvatten – en underskattad risk
Tornevi A, Simonsson M, Forsberg B, Säve-Söderbergh M &
Toljander J (2016). Water Res 102: 263-270.
Andra studier pågår
Före... och …efter
Många förändringar/förbättringar på svenska vattenverk -UV, nanofilter, byte av råvattenkälla
SMS-frågor före och efter Fem kommuner
SMS cohort före….
…..och …efter
Insamlingen av data är färdig Sammanställning pågår…
Otillräckliga barriärer bidrar till sporadisk magsjuka - gäller detta också för vattendistributionen?
Händelser på ledningsnät
I en norsk studie visade man på en ökad risk för AGI (RR = 1,58) vid ledningsbrott med tryckfall (Nygård et al, 2007)
En senare publicerad svensk studie kunde inte visa på ett sådant samband (Malm et al, 2013)
Händelserna som studerades var dock få och inte så allvarliga - Fortsatta studier rekommenderades
Vi kopierade det norska försöksupplägget (Nygård et al, 2007)
…och undersökte fem svenska kommuner under 2014-2015
Nygård K, Wahl E, Krogh T, Tveit OA, Bohleng E, Tverdal A &
Aavitsland P (2007). Int J Epidemiol 36: 873-880.
69 händelser följdes upp med telefonintervjuer
Vissa händelser ökar risken för AGI
Ledningsbrott ökar risken för AGI (RR = 1,60), (Säve-Söderbergh et al) Närliggande och läckande avloppsledningar är viktiga riskfaktorer
Vi uppskattar att 3 300 blir sjuka p.g.a. ledningsbrott varje år i Sverige
Foto: Göteborg Stad Kretslopp & Vatten Säve-Söderbergh, Bylund J, Malm A,
Simonsson M, Toljander J (In Prep)
Andra faktorer vi inte undersökt kan bidra till att
dricksvattendistributionen orsakar magsjuka.
Till exempel diffust inläckage, kortvariga tryckfall,
korskopplingar, tryckslag, biofilm etc.
Slutsatser om dricksvatten och sporadisk magsjuka
• Folk blir sjuka av dricksvatten i Sverige även när det inte är ett frågan om ett registrerat utbrott
• Barriärverkan är på många håll otillräcklig
• Klimatförändringarna kommer att öka kraven för att uppnå en säker dricksvattenproduktion
• Grundvatten är ett underskattat problem
• (noro)virus är troligen det största problemet
• Underhåll av VA-nät är viktigt
...och det är också fortsatt forskning
Dricksvattenrisker – Beslutsstöd för översyn och optimering av dricksvattenberedning (2016-2018)
- Projektet kommer att utvärdera effekten av utvalda barriärer för att minska kemiska och mikrobiologiska risker. (Kontakt: Rikard Dryselius)
Kombinerade mikrobiologiska och kemiska hälsorisker av dricksvatten med fokus på perinatala effekter och barns hälsa (2016-2019)
- Projektet kommer att undersöka dricksvattenrelaterad magsjuka hos barn och förhållandet mellan kloreringsbiprodukter och fosterskador Kontakt:
Melle Säve-Söderbergh (Livsmedelsverket/Karolinska Institutet)
Några nystartade projekt på Livsmedelsverket
Och så tar vi den en gång till…..
magnus.simonsson@slv.se
