Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna Beskattning Bokföringsanvisningar

(1)

2/2000

24.3.2000

Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna

Beskattning

Bokföringsanvisningar

Kommunalekonomi skickas i ett exemplar till alla kommuner och samkommuner. Meddelandet får kopieras och man kan även be- ställa extra exemplar hos Kommunförbundets ansvarsområde för kommunalekonomi, fax (09) 771 25 70. En årsprenumeration kos- tar 400 mk.

(2)

INNEHÅLL Sida Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna 3

Beskattning 4

Uppföljning av översynen av statsandelssystemet 7

Bokföringsanvisningar 7

Olycksfalls- och arbetslöshetsförsäkringsavgifter/

familjevårdare och vårdare av anhöriga 8

Revisionsnämndens mandattid och behörighet våren 2001 10 Social- och hälsovårdens klientavgifter och utsökning 10

Bilagor

Det allmänna ekonomiska läget åren 1998–2001 (bilaga 1) Utvecklingen av den kommunala sektorns lönesumma 1994–2001 (bilaga 2) Kommunarbetsgivarens socialförsäkringsavgifter åren 1994–2001 (bilaga 3)

(3)

Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna

Det allmänna ekonomiska läget

Totalproduktionen ökade i fjol med 3,5 %. Enligt finansministeriets prog- noser kommer produktionsvolymen att öka med 4,7 % under år 2000.

Konsumentprisindex steg i fjol med 1,2 %. Under innevarande år uppskattas konsumentpriserna stiga med drygt 2 %.

Bilaga 1 innehåller uppskattningar av hur de totalekonomiska variabler som är särskilt viktiga för kommunalekonomin utvecklas under åren 1998 – 2001. Uppgifterna och uppskattningarna baserar sig på finansministeriets konjunkturprognos.

Finansministeriets konjunkturöversikt 1/2000 och ekonomiska översikt februari 2000 finns på finansministeriets Internetsidor. Adressen är

http://www.vn.fi/vm/svenska.

Kommunalekonomin under åren 2000 – 2004

I mars sände inrikesministeriet en promemoria till kommunerna och samkommunerna: Kommunalekonomin 2000 – 2004. Denna uppskattning av den kommunala ekonomins utveckling bygger på en konjunkturprognos som finansministeriet gjorde upp i februari och på en budget på medellång sikt.

Till grund för uppskattningen av den kommande utvecklingen ligger preli- minära bokslutsuppgifter för 1999 för kommunerna och samkommunerna. I uppskattningen beaktas statsrådets beslut om ramarna för statens utgifter under åren 2001 – 2004. Innehållet i utgiftsramarna beskrivs i den del av promemorian som handlar om utgifter och statsandelar. Promemorian kommer snart att finnas också på inrikesministeriets Internetsidor. Adressen är http://www.intermin.fi/.

Kommunsektorns finansiella ställning förblev som helhet betraktad så gott som oförändrad under fjolåret. Ekonomin försvagades dock i synnerhet i små kommuner. Utjämningen av den ekonomiska utvecklingen i kommunerna berodde på att tillväxten avtog såväl när det gällde kommunalskatten som samfundsskatten.

Kommunernas skatteinkomster uppskattas öka under åren 2000–2004 med i genomsnitt 4,5 % per år. Kommunernas verksamhetsutgifter ökar under be- traktelseperioden bl.a. på grund av att yrkeshögskoleundervisningen utvid- gas och att lärarnas pensionssystem och förskoleundervisningen förnyas.

Den ekonomiska utvecklingen förändras markant i enskilda kommuner, bl.a.

beroende på att andelarna av samfundsskatten samt statsandelarna ändrats.

(4)

Även flyttningsrörelsen leder till att de enskilda kommunernas utgifter och inkomster utvecklas på ett annat sätt än tidigare.

Riksdagen har fått meddelande om besluten gällande anslagsramarna.

Ministerierna bereder budgetpropositionerna enligt de anslagsramar som godkänts för år 2001. Statsrådets meddelande till riksdagen om anslagsramarna finns på finansministeriets sida i Internet. Adressen är

http://www.vn.fi/vm/svenska.

Bilagorna 2 och 3 visar hur den kommunala sektorns lönesumma och kom- munarbetsgivarens socialförsäkringsavgifter utvecklats och hurdan utveckling antas bli under åren 1994–2001. Uppskattningen av den kommunala sektorns lönesumma år 2001 baserar sig på en kalkyl där förtjänstnivåindex antas stiga med 3,5 % i kommunerna år 2001.

Närmare upplysningar:

Christel von Martens, tfn (09) 771 20 43 Juhani Turkkila, tfn (09) 771 20 95

Beskattning

Redovisning av skatterna för skatteåren 1989 och 1990

I februari gjordes efterredovisningar av skatterna för skatteåren 1989 och 1990 och efterredovisningar av förskottsinnehållningarna för samma år. Åt skattetagarna utmatades specifikationer av efterredovisningarna av för- skottsinnehållningarna. Däremot utmatades ingen specifikation av övriga efterredovisningar.

De belopp som skall betalas eller uppbäras enligt efterredovisningarna be- handlades dock i samband med redovisningen i februari. Därför avviker beloppen för skatt på förvärvs- och kapitalinkomst på utbetalningsspecifi- kationen från det belopp som skall betalas enligt redovisningsspecifikatio- nen över skatt på förvärvs- och kapitalinkomst. Kommunen får närmare upplysningar om sina efterredovisningar hos sin egen skattebyrå.

Samfundsskattens fördelningsandelar

De nya fördelningsandelarna av samfundsskatt till enskilda kommuner för skatteåren 1999 och 2000 beräknades och togs i bruk i februari. Det har vi- sat sig att fördelningsandelen för vissa kommuner har beräknats enligt felaktiga faktorer. Därför kommer fördelningsandelarna antagligen att räknas om i april.

Beskattningsuppgifternas offentlighet

Lagen om offentlighet och sekretess i fråga om beskattningsuppgifter gavs 30.12.1999 (1346/1999) och trädde i kraft 1.1.2000. Genom denna lag upp-

(5)

hävdes bland annat beskattningslagens bestämmelser om beskattningsuppgifternas offentlighet.

Lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet trädde i kraft i början av december 1999 (621/1999). Bestämmelserna i denna lag, den s.k. offentlighetslagen, tillämpas i allmänhet på utgivandet av uppgifter ur skatteför- valtningens offentliga handlingar. Enligt offentlighetslagen är skattemyn- digheternas anvisningar och skattetagarnas redovisningsspecifikationer och handlingar som innehåller uppgifter om redovisningen offentliga handlingar.

Lagen om offentlighet och sekretess i fråga om beskattningsuppgifter inne- håller särskilda bestämmelser om vilka beskattningsuppgifter som är offentliga, då beskattningshandlingarna och uppgifterna i dem i regel skall hem- lighållas eftersom de gäller enskilda skattskyldigas ekonomiska ställning och privatliv.

I 14 § lagen om offentlighet och sekretess i fråga om beskattningsuppgifter finns bestämmelser om utlämnande av uppgifter till kommunen. Enligt denna paragraf kan skatteförvaltningen lämna kommunstyrelsen de uppgifter om skattskyldiga i kommunen som avses i lagens 5 §, jämte identifierings- uppgifter om de skattskyldiga, när kommunen behöver uppgifterna för att sköta sina lagstadgade uppgifter eller såsom skattetagare. Kommunstyrelsen kan lämna uppgifterna vidare till kommunens övriga myndigheter för att dessa skall kunna sköta sina lagstadgade uppgifter.

Lagens 5 § innehåller bestämmelser om offentliga inkomst- och förmögen- hetsbeskattningsuppgifter. Sådana uppgifter är bland andra uppgifterna om den skattskyldiges beskattningsbara inkomst vid kommunalbeskattningen, kommunalskatten, det sammanlagda beloppet debiterade skatter och avgifter och det sammanlagda beloppet förskott. För samfund är bl.a. följande uppgifter offentliga: uppgifterna om den beskattningsbara inkomsten och för- mögenheten, det sammanlagda beloppet debiterade skatter, det sammanlagda beloppet förskott och det belopp som skall betalas eller återbäras vid skatteuppbörden.

Kommunen har rätt att få de ovan nämnda offentliga uppgifterna utan avgift, antingen i manuell eller maskinläsbar form. Om kommunen ännu inte har fått de offentliga beskattningsuppgifterna för skatteåret 1998 är det skäl för kommunen att kontakta sin egen skattebyrå.

Av beskattningsuppgifterna för samfund är det sammanlagda beloppet debiterade skatter en offentlig uppgift. Uppgiften används dock inte när man räknar ut en enskild kommuns företagsverksamhetspost som sedan inverkar på samfundsskattens fördelningsandel. För beräkning av företagsverksam- hetsposten används skattebeloppet subtraherat med den i lagen om gottgö- relse för bolagsskatt avsedda gottgörelse för bolagsskatt som skall räknas dividendtagaren till godo. Det skattebelopp varifrån gottgörelsen av bolagsskatt subtraherats är inte en offentlig uppgift och kommunerna kan därför inte få denna uppgift.

(6)

De uppgifter som kommunen har fått om bakgrundsfaktorerna till beräk- ningen av kommunens fördelningsandelar av samfundsskatt är avsedda en- dast för internt bruk i kommunen. Det är inte tillåtet av ge dem vidare.

Enligt 14 § 2 mom. lagen om offentlighet och sekretess i fråga om beskattningsuppgifter kan skatteförvaltningen på begäran lämna kommunala myndigheter de offentliga uppgifter om den kalkylerade fastighetsskatten för en fastighet och den fastighetsskattskyldiges namn som avses i 6 § 1 punkten och som dessa myndigheter behöver för att sköta sina lagstadgade uppgifter.

För att det skall gå smidigare att handlägga skattelättnadsärenden och för att kundservicen skall förbättras bestäms i 15 § i ovan nämnd lag att skatteför- valtningen utan hinder av sekretesskyldigheten på begäran kan lämna kommunala myndigheter uppgifter som dessa behöver för att avgöra skattelätt- nadsärenden.

Upphävande av lagen om postbanken och redovisning av skattein- komster

Regeringen har avlåtit en proposition till Riksdagen med förslag till lag om upphävande av lagen om postbanken samt ändring av vissa lagar som har samband med den (RP 6/2000).

När lagen om postbanken har upphävts blir det möjligt att konkurrensutsätta statens betalningsrörelse mellan kreditinstitut och eventuella andra sam- manslutningar som bedriver betalningsrörelse. Skötseln av betalningsrörel- sen kan delas upp mellan flera kreditinstitut om detta anses ändamålsenligt.

Det är meningen att bestämmelser om betalningsrörelsen tas in i lagen om statsbudgeten och att i den stadgas om finansministeriets rätt till övervak- ning för att garantera säkerheten i fråga om betalningsrörelsen, om ersätt- ning av eventuella skador och om tidpunkten för betalningar.

De föreslagna ändringarna inverkar bland annat på utbetalningen av redo- visningarna av skatteinkomster. Utredningsarbetet pågår dock ännu. När vi har noggrannare uppgifter kommer vi att informera särskilt om konsekvens- erna av upphävandet av lagen om postbanken.

Christel von Martens, tfn (09) 771 20 43 Mikael Enberg, tfn (09) 771 25 40 Hannele Taatila, tfn (09) 771 20 86

(7)

Uppföljning av översynen av statsandelssystemet

Den arbetsgrupp som tillsatts för att följa med översynen av statsandelssystemet har inlett sitt arbete. Kommunförbundet har tillsatt den grupp som re- presenterar kommunerna. Det är meningen att ändringarna skall träda i kraft 1.1.2002. Pol. dr Jukka Pekkarinen har utnämnts till utredningsman och det är han som kommer att lägga fram ett förslag till revidering av systemet. Ut- redningsmannen lämnar sitt förslag senast 31.12.2000.

Arbetsgruppen följer med hur utredningsmannens arbete framskrider, tar reda på fältets åsikter, deltar i diskussionen och föreslår eventuellt behövliga ändringar osv.

Det går att följa med arbetsgruppens arbete på Internet. Den sida som gäller översynen år 2002 finns på Kommunförbundets Internetsida under adressen http://www.kuntaliitto.fi/talous/vos2002/valt2002.htm.

På sidan finns:

– selvitysmiehen asettaminen ja toimeksianto (utredningsmannens till- sättande och uppdrag)

– Kuntaliiton tavoitteet valtionosuusjärjestelmän uudistamisessa (Kom- munförbundets målsättning vid reformeringen av statsandelssystemet) – seurantaryhmän kokousmuistiot ja kokoonpano (promemoriorna från

uppföljningsgruppens sammanträden samt gruppens sammansättning) – statistik

Senare är det meningen att det skall öppnas ett diskussionsforum på denna adress. Där skall man kunna följa med vad som diskuteras och där skall man kunna komma med egna förslag och åsikter angående översynen av statsandelssystemet och utredningsmannens arbete.

Christel von Martens, tfn (09) 771 20 43 Mikael Enberg, tfn (09) 771 25 40 Martti Kallio, tfn (09) 771 20 82

Bokföringsanvisningar

Korrigering till kommunsektionens utlåtande nr 43/ Utlåtande om hur en semesterlöneskuld tas upp i bokslutet

I bokföringsnämndens kommunsektions utlåtande nr 43 av 16.11.1999, sidan 3, punkt Kommunsektionens ställningstagande, står det att semester-

(8)

penningens andel av semesterlöneskulden kan beräknas: Uppskattad lön för juli * personens rätt till semesterpenning 4–6 % * 9.

Bokföringsnämndens kommunsektion har vid sitt möte 15.2.2000 beslutat korrigera ovan nämnda felaktiga text. Den bör lyda: Semesterpenningens andel av semesterlöneskulden kan beräknas: December månads lön * perso- nens rätt till semesterpenning 4–6 % * 9. Korrigeringen gjordes därför att utgångspunkten för kommunsektionens utlåtande var att det belopp som kommunen skulle bli tvungen att betala ut på en gång vid bokslutstidpunkten skall bokföras som semesterlöneskuld. Utlåtandet finns i korrigerad form på Kommunförbundets Internetsida under adressen

http://www.kuntaliitto.fi/talous/ekonomi/komsek/L43r.htm.

Om en kommun eller samkommun har räknat ut semesterpenningens andel av semesterlöneskulden i bokslutet för 1999 och använt juli månads lön vid beräkningen kan man naturligtvis inte längre i detta skede förutsätta att detta skall korrigeras.

Lönebikostnaderna för en semesterlöneskuld som skall periodiseras beräk- nas enligt ovan nämnda princip, dvs. enligt de lönebikostnadsprocenter som gäller i december (I informationsbladet Kommunalekonomi nr 7/99, sidan 14, konstaterades att enligt betalningsdagens procent).

Bokföringsnämndens anvisning om koncernbokslut

Bokföringsnämnden gav 21.2.2000 allmänna anvisningar om upprättande av koncernbokslut. Dessa anvisningar tillämpas inte vid upprättande av koncernbokslut för kommuner och samkommuner, utan bokföringsnämndens kommunsektion ger en allmän anvisning om detta. Anvisningen utarbetas som bäst. Bokföringsnämndens allmänna anvisningar finns på handels- och industriministeriets Internetsida. Adressen är

http://www.vn.fi/ktm/kirjanpitolautakunta.

Mikael Enberg, tfn (09) 771 25 40 Christel von Martens, tfn (09) 771 20 43 Anneli Heinonen, tfn (09) 771 21 68

Olycksfalls- och arbetslöshetsför- säkringsavgifter/familjevårdare och vårdare av anhöriga

Det har förekommit oklarheter angående olycksfalls- och arbetslöshetsför- säkringsavgifter som betalas för arvoden till familjevårdare och stöd för när- ståendevård. Enligt social- och hälsovårdsministeriets tolkning bestäms avgifterna så som anges nedan.

(9)

Enligt HFD:s beslut av 10.3.1997 utgör stöd för närståendevård och arvoden till familjevårdare inte lön, utan det är ersättning i enlighet med 6 § lagen om förskottsuppbörd. Kommunen betalar inte socialskyddsavgift för denna ersättning. Om vårdaren inte är antecknad i förskottsuppbördsregistret görs förskottsinnehållning. Detta beskrivs i Kommunförbundets cirkulär nr 24/1997 och i informationsbladet Kommunalekonomi (3/1997 och 6/1997).

Både det arbete som utför av en vårdare som erhåller stöd för närstående- vård och det som utförs av en familjevårdare grundar sig på ett uppdragsavtal som ingåtts med kommunen eller samkommunen. Enligt 27 b § lagen om socialvård står en person som ingått avtal om stöd för närståendevård inte i ett sådant arbetsförhållande som avses i lagen om arbetsavtal till den kommun som har ingått avtalet. Enligt 1 § familjevårdarlagen står den som ingått ett uppdragsavtal som nämns i familjevårdarlagen inte i sådant arbets- förhållande som avses i 1 § lagen om arbetsavtal till den kommun eller det kommunalförbund som ingått avtalet.

Enligt 8 § familjevårdarlagen stadgas om familjevårdarnas pensionsskydd i lagen om pension för kommunala tjänsteinnehavare och arbetstagare och enligt 27 c lagen om socialvård stadgas i lagen om pension för kommunala tjänsteinnehavare och arbetstagare om pensionsskydd för den som har ingått avtal om stöd för närståendevård. Kommunen betalar således arbetsgivarens pensionsförsäkringsavgift och uppbär arbetstagarens pensionsavgift för var- dera.

En arbetsgivare som är skyldig att försäkra sina arbetstagare enligt lagen om olycksfallsförsäkring är skyldig att betala arbetsgivares arbetslöshetsförsäk- ringsavgift.

Enligt 8 § familjevårdarlagen ingår bestämmelser om olycksfallsförsäkring för familjevårdare i lagen om olycksfallsförsäkring och enligt 3 a lagen om olycksfallsförsäkring gäller i fråga om parterna i ett uppdragsavtal enligt familjevårdarlagen vad denna lag stadgar om arbetsgivare och arbetstagare.

Enligt 15 § lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner är familjevårda- re som avses i familjevårdarlagen inte skyldiga att betala löntagares arbets- löshetsförsäkringspremie. Arbetsgivaren är däremot enligt lagen inte befriad från skyldigheten att betala arbetslöshetsförsäkringspremie.

Kommunarbetsgivarna skall således betala olycksfallsförsäkringsavgift och arbetslöshetsförsäkringsavgift på familjevårdares arvode. Arbetstagaren betalar däremot inte löntagares arbetslöshetsförsäkringsavgift på familjevårda- res arvode.

Lagen om socialvård innehåller ingen motsvarande specialbestämmelse om olycksfallsförsäkring för vårdare av anhöriga. Arbetsgivaren betalar därför inte olycksfalls- eller arbetslöshetsavgift på arvode till den som vårdar en anhörig. Arbetstagaren är därför inte heller skyldig att betala löntagares ar- betslöshetsförsäkringsarvode.

Christel von Martens, tfn (09) 771 20 43 Sisko Myöhänen, tfn (09) 771 22 46

(10)

Revisionsnämndens mandattid och behörighet våren 2001

Enligt 71 § kommunallagen tillsätter fullmäktige en revisionsnämnd för or- ganisering av granskningen av förvaltningen och ekonomin under de år som motsvarar fullmäktiges mandattid.

Revisionsnämndens uppdrag fortsätter tills revisionen av mandatperiodens sista räkenskapsperiod är slutförd. Denna tidpunkt sammanfaller i allmänhet med första behandlingen av bokslutet och revisionsberättelsen i fullmäktige.

Om bokslutet och ansvarsfriheten bordläggs vid detta sammanträde och fullmäktige vill ha en ytterligare utredning av revisionsnämnden slutar nämndens uppdrag när den begärda tilläggsutredningen avges. Revisions- nämndens uppdrag kan alltså upphöra även om fullmäktige inte har godkänt bokslutet och beviljat ansvarsfrihet.

Under våren 2001 kommer det att finnas två behöriga revisionsnämnder.

Uppgifterna och behörigheten fördelas på revisionsnämnderna beroende på om det är fråga om ett ärende som gäller år 2000 eller 2001. Om det är oklart till vilketdera året ärendet hör skall skatt detta utredas och överens- kommas.

Christel von Martens, tfn (09) 771 20 43 Heikki Harjula, tfn (09) 771 20 70 Riitta Myllymäki, tfn (09) 771 24 63

Social- och hälsovårdens

klientavgifter och utsökning

Den i lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården avsedda klient- avgiften är en sådan offentlig avgift som avses i lagen om indrivning av skatter och avgifter i utsökningsväg. Utsökningslagen innehåller bestäm- melser om utsökning av övriga fordringar.

Skatter och offentliga avgifter har inte företräde vid utmätning. Klientav- gifter jämställs med s.k. vanliga fordringar.

I lagen om den ordning i vilken borgenärer skall få betalning bestäms i vilken ordning skuldfordringar skall betalas. Enligt 2 § har borgenärerna lika rätt till betalning. ” Om de tillgångar som fördelas vid verkställigheten inte förslår till betalning av alla fordringar har borgenärerna lika rätt till betal-

(11)

ning ur dessa tillgångar i förhållande till beloppet av sina fordringar, om inte annat stadgas nedan eller särskilt”.

Bättre förmånsrätt än klientavgifter har vid verkställighet t.ex. förmånsrätt på grund av pant- och retentionsrätt, förmånsrätt på grund av fordran som uppstått i samband med företagssanering, förmånsrätt för underhållsbidrag och förmånsrätt på grund av företagsinteckning, i ovan nämnda ordnings- följd. Lagens 6 § innehåller bestämmelser om vissa fordringar som skall betalas sist vid utmätning. Klientavgifter hör inte till dessa fordringar, utan det är fråga om en s.k. vanlig fordran som inte har prioritet men som inte heller hör till efterställda fordringar.

Klientavgifter får dock avvikande från övriga fordringar indrivas i utsök- ningsväg utan dom eller beslut.

Avgifter för anstalts-, institutions- eller familjevård intar dock en särskild ställning i förhållande till andra klientavgifter. Om kommunen har ordnat familjevård får den enligt 14 § lagen om klientavgifter inom social- och häl- sovården uppbära och lyfta pensioner m.m. som klienten har rätt till för den tid anstalts-, institutions- eller familjevården varar. I praktiken får denna be- stämmelse företräde om olika intressen kolliderar i samband med utsökning, dvs. kommunen får först ta ut avgifterna för långvård och familjevård innan annan utsökning verkställs; 14 § lagen om klientavgifter har med andra ord företräde framom lagen om den ordning i vilken borgenärer skall får betalning.

Rolf Eriksson, tfn (09) 771 22 72 Outi Raitoaho, tfn (09) 771 24 72