STOCKHOLMS KOMMUN. Kommunstyrelsens Utlåtanden och Memorial 1982:

STOCKHOLMS KOMMUN

Kommunstyrelsens

Utlåtanden och Memorial

1982:209-221

1982:209 Utlåtande med anledning av motion av Annie Marie Sund- RI bom (s) och Nils Mogård (s) angående upprättande av en

samlad plan för Sofias framtid (1981:60)

I en vid kommunfullmäktiges sammanträde den 18 maj 1981 väckt motion har Annie Marie Sundbom (s) och Nils Mogård (s) föreslagit att fullmäktige uppdrar till berörda organ i kommunen att verkställa den övergripande plan- och verksamhets- utredning för Sofia som föreslås i motionen.

Beträffande motiveringen till hemställan hänvisas till motionen (1981:60).

Motionen har för yttrande remitterats till drätselnämnden, fastighetsnämnden, gatunämnden, sociala centralnämnden, fritidsnämnden, byggnadsnämnden, kom- munstyrelsens planeringsberedning samt Stockholms Mark och Lokaliseringsbolag AB.

Fastighetsnämnden har den 17 november 1981 beslutat att som svar på remissen till kommunstyrelsen överlämna och åberopa ett av fastighetskontoret den 22 oktober 1981 avgivet tjänsteutlåtande.

Reservation anmäldes av vice ordföranden Siv Lindh (s) samt ledamöterna Nils Mogård (s) och Annie Marie Sundbom (s) som ansåg att nämnden skulle ha beslutat återremittera ärendet till fastighetskontoret för förnyad utredning.

Vice ordföranden Siv Lindh (s) samt ledamöterna Nils Mogård (s) och Annie Marie Sundbom (s) lät till protokollet anteckna att de icke deltagit i nämndens beslut samt gjorde särskilt uttalande av följande lydelse.

Behovet av förvaltningsövergripande genomgångar för att kunna förändra situationen till det bättre för de boende och arbetande är stort i vissa stadsdelar. Det är viktigt att de boende i Sofia får ett inflytande över hur stadsförnyelsen skall gå till, om rivning/nybyggnad eller ombyggnad skall ske, var eventuell förtätning kan ske, var nya rekreationsområden kan förläggas m. m.

Fastighetskontoret redovisar i sitt utlåtande bland annat att planer för upprustning av det omoderna bostadsbeståndet i Sofia i huvudsak föreligger. Däremot saknas motsvarande uppgifter för det halvmoderna bostadsbeståndet. Detta är oroväckande eftersom bostäderna inom församlingen är av sämre standard än i övriga innerstaden.

Utrednings- och statistikkontoret har av planeringsberedningen fått i uppdrag att framställa lokala områdesbeskrivningar som tar upp tillgången på framför allt kommunal men också kommersiell service i olika stadsdelar. För det distrikt som Sofia församling tillhör beräknas

Utl. 1982:209 RI

3310 sådant material föreligga i juni 1982. Det är av stor vikt för ärendets behandling om denna utredning kan beaktas innan ärendet slutgiltigt avgöres.

Suppleantyttrande avgavs av Bo Bergndir (s) och Hans Kilsved (s) med hänvisning till nämnda reservation och särskilda uttalande.

Fastighetskontorets tjänsteutlåtande är av i huvudsak följande lydelse.

Tillgänglig statistik över befolkningssammansättning, bostadsstandard, barnstugeutbygg- nad m. m. uppvisar inte några väsentliga skillnader mellan Sofia och de övriga innerstads- församlingarna. Befolkningssammansättningen avviker inte från övriga innerstaden. Bostä- derna är för närvarande av en obetydligt sämre standard än övriga innerstaden. Som exempel kan nämnas att antalet personer per rumsenhet var 0,55 (1979-12-31), vilket är normalt för både ytter- och innerstaden. Det planerade antalet barnstugeplatser överstiger idag det beräknade behovet. Saneringstakten för det omoderna och halvmoderna bostadsbeståndet står i paritet med övriga innerstaden. Kontoret gör kontinuerligt översyner över det omoderna bostadsbeståndet. Av dessa framgår att för de flesta objekten finns tidpunkt för byggstart planerad.

Sofia församling berörs idag av ett antal sektorsplaner men det finns inte den samlade plan för stadsdelens upprustning som motionärerna efterlyser. Om en sådan plan skulle göras är det önskvärt med en samordning med övriga kommunala verksamheter. Politiska beslut i respektive nämnd bör föregå arbetet med en sådan plan. Vidare är det viktigt att de boende i berört område har insyn i arbetet. De juridiska instrumenten för detta sätt att planera är dock bristfälliga. Hur allmänhetens medverkan skall ske får därför bestämmas från fall till fall. Om det av motionärerna föreslagna systemet skall fungera torde sofiaborna behöva utse några få representanter som på lämpligt sätt kan delta i arbetet.

Sektorsövergripande stadsdelsplaner har tidigare utarbetats för Aspudden, Birkastaden, Rågsved, Norra Realområdet och är för närvarande under arbete för Hjorthagen och Stora Essingen. Den 11 juni 1981 gav, byggnadsnämnden stadsbyggnadskontoret i uppdrag att utarbeta en översiktlig plan för Norra Hammarbyhamnen, där bl. a. markanvändning och trafikfrågor behöver klarläggas. Gemensamt för dessa planer är att de berör stadsdelar eller mindre områden.

Fastighetskontoret delar motionärernas uppfattning om behovet av sektors- och förvalt- ningsövergripande planer men behovet av en sådan plan i Sofia bör ställas mot behovet av liknande insatser i såväl innerstaden som ytterstaden. En noggrann utredning krävs dels för att avgöra behovet i olika delar av kommunen och prioritera stadsdel för stadsdel, dels se över lämpliga former för att starta ett sådant projekt samt resursåtgång för arbetet. Beaktas för därvid att arbetet med denna typ av planering kräver resurser. Kommunens planeringsre- surser är idag begränsade och avses minska ytterligare. Fastighetskontoret anser att det för närvarande är viktigare att lägga dessa resurser på arbetet med de stadsplaner som erfordras för att det kommunala bostadsbyggnadsprogrammet (KBP) skall hållas.

Gatunämnden har den 15 oktober 1981 beslutat att som svar på remissen till

kommunstyrelsen överlämna och åberopa ett av gatukontoret den 7 oktober 1981

avgivet tjänsteutlåtande samt därutöver anföra följande.

Utl. 1982:209 RI

³³¹¹ Nämnden vill utöver vad som framhållits av gatukontoret peka på riskerna med att en sektorsövergripande planering, som tas fram i samråd med de boende, skapar förväntningar som sedan inte kan infrias mot bakgrund av det kärva ekonomiska läge som kommunen befinner sig i.

Reservation anmäldes av ledamöterna Roland Öhrn (s) och tjänstgörande suppleanterna Lars Furehed (s) och Inga Kinnegård (s) som ansåg att nämnden skulle ha beslutat överlämna och i huvudsak åberopa gatukontorets tjänsteutlåtande samt att därutöver anföra följande.

Sofia är en stadsdel som länge haft besvärande trafik- och miljöproblem med den täta genomfartstrafiken på Götgatan. Situationen på Götgatan har nu även förvärrats genom den kapacitetsbegränsning av trafiken som uppkommit på grund av byggandet av Söderleden. När högbron och Söderleden är färdig kommer förhållandena att förbättras väsentligt, men det finns ändå all anledning att stödja sofiabornas krav på en förbättring av bland annat trafikmiljön i området.

Det har nu gått en lång tid sedan det samråd om trafiksaneringen som låg till grund för Trafikplan 77 genomfördes. I samband med att den reviderade tidsplanens behandling i gatunämnden uttalade (s)-gruppen att det finns skäl att ge tillfälle till samråd med de boende innan beslut om saneringen fattas.

Enligt den reviderade tidsplanen för genomförandet av handlingsprogrammet för Trafikplan 77 står Sofia i tur för trafiksaneringsåtgärder under år 1982. Det finns därför all anledning för gatukontoret att medverka i arbetet med att upprätta en samlad plan för området.

Särskilt uttalande gjordes av ledamoten Ruth Holmkvist

^-

Svensson (fp) enligt följande.

Jag vill erinra om folkpartiets ställningstagande angående tidsplanen för genomförande av Trafikplan 77. Områdesvis konkreta trafikplaner för innerstaden, bl. a. Södermalm och Sofia, skulle klarlagt möjligheterna till förbättrad trafikmiljö. Som tidigare anser jag också att tekniken med gupp och avsmalningar på gatorna bör kunna användas redan som en del av denna planering. Genom socialdemokraternas ställningstagande kom denna konkreta stadsdelsplanering att försenas cirka två år.

Suppleantyttrande avgavs av Christina Hultgren (fp) med hänvisning till ovan- nämnda särskilda uttalande.

Gatukontorets tjänsteutlåtande är av i huvudsak följande lydelse.

För trafiksystemet finns

en sektorplan, Trafikplan 1977, som antogs av kommunfullmäktige 1978-12-04. Denna generalplan för trafiken i Stockholm innehåller långsiktiga mål och medel.

På stadsdelsnivå finns ett handlingsprogram för åtgärder åren 1978-1984. Långsiktigare åtgärder finns endast schematiskt angivna i generalplanen.

En konkretisering av Trafikplan 1977 på stadsdelsnivå är därför nödvändig för att Trafikplanens intentioner skall kunna genomföras. Gatukontoret avser att i mån av resurser

Uti. 1982:209 RI

3312 genomföra denna bearbetning successivt för kommunens äldre stadsdelar i samråd med övriga berörda förvaltningar.

Kontoret är därvid inte negativt till att för bl. a. Sofiaområdet medverka i en mer omfattande sektorövergripande planering i samarbete med stadsdelens invånare.

Eftersom dock erfarenheterna från sådan samrådsverksamhet givit vid handen att det är svårt att få fram representativa synpunkter samt att verksamheten är mycket resurskrävande, förutsätter kontorets medverkan att resurser kan ställas till förfogande. Detta gäller i synnerhet om verksamheten utvidgas till fler områden än Sofia.

Sociala centralnämnden har den 15 oktober 1981 beslutat att som svar på remissen till kommunstyrelsen överlämna och åberopa ett av socialförvaltningen den 22 september 1981 avgivet tjänsteutlåtande.

Reservation anmäldes av ordföranden Mats Hulth (s), förste vice ordföranden Lars Wettergren (s), ledamöterna Tage Tjernlund (s), Ulla Britta Winroth (s) samt tjänstgörande suppleanterna Urban Ryadal (s) och Otto Winther (s) som ansåg att nämnden skulle ha beslutat att som svar på remissen överlämna och i huvudsak åberopa socialförvaltningens tjänsteutlåtande.

Socialförvaltningens tjänsteutlåtande är av i huvudsak följande lydelse.

Socialförvaltningen är positiv till motionens förslag att engagera medborgarna i stadsdelen Sofia att delta i den framtida planeringen av stadsdelen. Socialförvaltningen medverkar för tillfället i försök att engagera medborgarna i planeringen av bl. a. stadsdelarna Ulvsunda—Ma- riehäll och Hjorthagen. Socialförvaltningens utgångspunkter för att medverka i dessa projekt är att sociala aspekter tillvaratas i planeringen samtidigt som medborgarna i stadsdelen får inflytande över planeringsprocessen.

Det är viktigt att framhålla att för att ett riktigt medborgarinflytande skall uppnås måste man skapa en demokratisk process och således inte bara rikta sig till den minoritet av sofiabor som är parti- eller ideellt föreningsverksamma. Detta är i och för sig en god början, men en kommunikation måste också skapas med den majoritet av sofiabor som inte är förenings- verksamma. Erfarenheter från liknande försök i andra stadsdelar har visat att detta kan vara både ett tålamodskrävande och tidsödande arbete som dock är nödvändigt för att uppnå ett reellt medborgarinflytande.

För att kunna genomföra ett försök till medborgarinflytande måste man också ha ett underlag att utgå ifrån som kan ge en samlad redovisning av vilka planer som finns för stadsdelen vad gäller olika verksamhetsområden och vidare vilka beslut som är fattade. Inom kommunen pågår arbetet med kommunprogrammet som just skall ge en sådan redovis- ning.

Kommunprogrammet kommer att bestå av tre delar — utvecklingstendenser — sektorsplaner

— lokala beskrivningar. De lokala beskrivningarna skall innehålla en samlad redovisning av ett socialdistrikts olika verksamhetsområden och vilka planer och beslut som föreligger. Någon form av information eller samråd skall också ske med medborgarna. De exakta formerna för behandlingen av kommunprogrammet bl. a. gentemot medborgarna är ännu inte beslutade och det är därför för tidigt att ha synpunkter på detta. Klart är dock att socialdistrikten i framtiden kommer att engageras i arbetet med de lokala beskrivningarna. Detta stämmer väl

Uti. 1982:209 RI

³³¹³ överens med det utvecklingsarbete som nu sker inom socialförvaltningen där arbete med sociala områdesbeskrivningar syftar till att tillföra planeringen underlag. Utgångspunkten för detta arbete är den nya socialtjänstlagen som förutsätter att socialvården skall delta aktivt i planeringssammanhang och tillföra underlag.

Vidare bör noteras den decentraliserade förvaltningsorganisation som socialförvaltningen snart förväntas gå in i. Denna kommer att innebära större självständighet och ansvar för de lokala distriktsnämnderna i bl. a. planeringsfrågor. Socialdistrikten kommer att ansvara för en utvecklad verksamhetsplanering som tar fasta på alla typer av problem och förslag till åtgärder i ett distrikt — inte bara de traditionellt socialvårdande.

Motionärernas förslag om en övergripande plan- och verksamhetsutredning för Sofia bör alltså samordnas med de lokala beskrivningar som tas fram inom ramen för kommunplane- arbetet och med det arbete som sker och förväntas ske på socialdistrikten med verksamhets- planering och sociala områdesbeskrivningar.

Distriktsförvaltningen ser positivt på de arbetsuppgifter som innebär ett utvidgat aktivt deltagande i samhällsplaneringen. Ett led i detta är just att engagera medborgarna i planeringsfrågor. Distriktsförvaltningen vill också poängtera att det är de lokalt verksamma politikerna som skall engageras i försöksverksamheter med medborgarinflytande. I stadsde- len finns dessa för socialförvaltningens del representerade i sociala distriktsnämnden och för stadsdelen i övrigt genom Sofia-Katarina kommundelsråd.

Fritidsnämnden har den 30 november 1981 beslutat att som svar på remissen till kommunstyrelsen överlämna och åberopa ett av fritidsförvaltningen den 26 oktober 1981 avgivet tjänsteutlåtande.

Fritidsförvaltningens tjänsteutlåtande är av i huvudsak följande lydelse.

Parklek bedrivs f. n. inom församlingen i Lilla Blecktornsparken och i Tengdalsparken.

Sommartid även på Nytorget. Den öppna verksamheten vid Sofia ungdomsgård vid Folkungagatan 147 kommer att upphöra vid årsskiftet. Eventuellt kommer den att kunna drivas vidare av Svenska ungdomsringen för Bygdekultur. Det är i Sofiaområdet glest med det öppna fritidsutbudet och möjligheten att öka detta i en nära framtid synes litet.

Parkteater finns i Vitabergsparken.

Samlingssalar finns på flera håll inom Sofiaområdet. Åsö föreningsråd har lokaler vid Borgmästargatan 13. Samlingssalar kommer inom kort att finnas i kv. Pumpan vid Färgargårdstorget.

Stadsdelens idrottsplats är Hammarby idrottsplats, invigd år 1915.

F. n. byggs ett nytt bostadsområde vid Norra Hammarbyhamnen inom kv. Hamnvakten m. fl. Här kommer att nyanläggas en för bostadsområdet central park, Vintertullsparken, gränsande till hamnområdet. Två planterade torg anläggs också här: Vintertullstorget och Färgargårdstorget. I Stora Blecktornsparken har förvaltningen sökt inrymma en djurlek som skulle drivas som annexlek till parkleken i Lilla Blecktornsparken. Medel för detta projekt finns ej upptaget inom förvaltningens budgetramar.

En stadsplan för Eriksdalslunden överarbetas f. n. på stadsbyggnadskontoret och kommer att ställas ut under kommande vinter. I denna plan kommer bl. a. båtuppläggningsområdena att i detalj regleras.

Den viktiga förbindelsen i öst-västlig riktning för gående och cyklister mellan Blecktorns-

Uti. 1982:209 RI

3314 området och Eriksdalslunden kommer att redovisas. Huvudförbindelsen kommer att förläggas parallellt med södra delen av Älvsborgsgatan i tunnel under gamla Skansbron. En förbindelse över industrispåret vid Hammarbyslussen kommer att föreslås.

I Tullgårdsparken har förläggning av en ny barnstuga i kv. Nätet beslutats. På kajplanet i kv. Hönsfodret kommer försäkringsbolaget Folksam att uppföra en byggnad för bilbesiktning m m.

Önskemål har framförts till förvaltningen att medverka i tillskapandet av en bekväm gångförbindelse mellan huvudkontoret i kv. Tullgården och nybyggnaden med bl. a. en gångbro över Tullgårdsvägen. Denna föreslås landa på södra sidan av Hammarby idrottsplats.

Önskemålet är en gångförbindelse över Tullgårdsparken till Östgötagatan vid huvudkontoret samt österut till Stora Blecktornsparken.

Idrottsplatsen, som alltsedan invigningen arrenderas av Hammarby IF, används såväl sommar- som vintertid i första hand av idrottsföreningens olika juniorlag samt dess allsvenska damlag, vilka spelar och tränar fotboll på den välskötta gräsplanen. Dessutom utnyttjas idrottsplatsen dagligen för bollspel och friidrott av skolorna inom Sofia och Katarina församlingar, särskilt det närbelägna Skanstulls gymnasium. Vintertid uppspolas den runda löparbanan. Denna naturisbana har visat sig mycket populär. Ny omklädningsbyggnad för damer är under uppförande.

I tjänsteutlåtande till fritidsnämnden den 24 september 1981 redovisade förvaltningen synpunkter på Katarina Bangata som promenadstråk, utsmyckad med bildkonst. Södra delen av gatan är belägen inom Sofia församling. Här föreslås en konstnärlig utsmyckning av Vintertullstorget och sittplats vid Ringvägen.

Vitabergsparken har varit föremål för ett övergripande åtgärdsprogram från förvaltningens sida som syftar till en upprustning av hela parken. Programmet gäller borttagande av gångvägar, anläggande av trappförbindelser, ändrad parkbelysning, gallring av buskar och träd, igenläggning av grusytor m. m.

Förvaltningen kommer senare att redovisa detta förslag till program för fritidsnämn- den.

Vid Renstiernas Gata ligger kv. Bondesonen Större. Här har på parkmark tillfälligt förlagts provisorisk fjärrvärmecentral. När denna flyttas är avsikten enligt stadsplan att här anlägga park.

Fastighetsnämnden har dock beslutat att begära ny stadsplan för denna del av kvarteret för bostadsbebyggelse.

I kv. Stammen och Kronan vid Fjällgatan finns ett litet parkområde gränsande till Stigbergsgatan.

Förvaltningen avser att redovisa frågor gällande denna park i särskilt yttrande till nämnden med anledning av motion nr 1981:31 angående placering av kulturhus i detta kvarter.

I parken vid Fåfängan har förslag funnits att förlägga några kulturhus, främst i parkens östra del mot Danviks kanal. Fritidsförvaltningen ställer sig positiv till detta, då boende i parken bl. a. skulle öka tryggheten för parkbesökare under den tid på året när besöksfrekvensen i parken är låg.

Lugnet-området mellan Värmdövägen och Sickla Kanal uppfylls idag till stor del av skjulbebyggelse innehållande småverkstäder, förråd och dylikt.

En framtida strandpromenad förbi Lugnet-området torde på sikt bli aktuell.

Vad avser Hammarby industriområde är det viktigt att undersöka möjligheterna att öppna kajerna som promenadstråk för allmänheten.

Uti. 1982:209 RI

³³¹⁵ Hammarbyledens Motorbåtklubb bildades 1935. Båtklubben har idag två kombinerade hamn- och uppläggningsområden samt ett särskilt uppläggningsområde. Dessa anläggningar är belägna vid Kanalvägen mellan Lugnets industriområde och Henriksdal. De områden, som båtklubben arrenderar för hamn och båtuppläggning, har ett centralt och lättillgängligt läge, varför förvaltningen anser att de bör bibehållas.

Allmänt föreligger ett stort behov av mark för båtsportanläggningar inom eller nära Stockholms innerstad. Fritidsförvaltningen bevakar därför markfrågorna t. ex. för Lugnets industriområde, då förvaltningen anser att delar av detta område är lämpliga för båtsportändamål.

Förvaltningen har deltagit i samråd med de boende när det gäller upprustningen av bl. a.

Birkastaden och Vitabergsparken. Liknande projekt har påbörjats på Stora Essingen. Om en liknande arbetsform kommer till stånd i Sofia, är förvaltningen intresserad av att delta under förutsättning att budgetramarna medger detta. Förvaltningen tillstyrker därför motionen.

Sammanfattning

Fritidsförvaltningen anser i likhet med motionärerna att många brister finns i stadsdelen men också många värden att slå vakt om. När det gäller förvaltningens ansvarsområde bör upprustning ske av många av stadsdelens parker. Ny park kommer att anläggas inom det nya bostadsområdet i Norra Hammarbyhamnen. Stor vikt bör läggas vid att skapa sammanhäng- ande gång- och cykelstråk längs Hammarby Sjö. Delar av Lugnets industriområde är lämpligt för båtsportändamål.

Förvaltningen anser det värdefullt med en övergripande planläggning för Sofia, där de boendes och arbetandes värderingar kan tillvaratas. Förvaltningen är därför beredd att delta i ett samråd under förutsättning att budgetramarna medger detta och tillstyrker därför motionen.

Byggnadsnämnden har den 26 november 1981 beslutat att som svar på remissen till kommunstyrelsen överlämna och i huvudsak åberopa ett av stadsbyggnadskontoret den 8 oktober 1981 avgivet tjänsteutlåtande samt därutöver anföra följande.

Inom Sofia församling finns många små lägenheter. Många lägenheter har låg standard.

Bl. a. mot denna bakgrund är det viktigt att de boende får vara med och utforma hur stadsdelen kan förnyas med nya bostäder, användningen av parker, planeringen av nya daghem m. m. Enligt byggnadsnämndens uppfattning är det mycket angeläget att kommunen finner former för hur de boende skall kunna ta en aktiv del i förnyelsen av olika stadsdelar.

Stadsbyggnadskontorets tjänsteutlåtande är av i huvudsak följande lydelse.

Stadsbyggnadskontoret delar motionärernas synpunkter beträffande stadsdelens kvaliteter och brister. Sofia berörs av ett antal sektorplaner och paketbesked men det finns inte en sådan samlad plan för stadsdelens upprustning som motionärerna efterlyser. Liknande planer har tidigare utarbetats för Aspudden, Birkastaden, Rågsved, Norra Realområdet och är f. n.

under arbete för Hjorthagen och Stora Essingen. Den 11 juni 1981, gav byggnadsnämnden kontoret i uppdrag att utarbeta en översiktlig plan för Norra Hammarbyhamnen, där bl. a.

Utl. 1982:209 RI

3316 markanvändning och trafikfrågor behöver klarläggas.

Stadsbyggnadskontoret delar motionärernas uppfattning beträffande behovet av en sektor- och förvaltningsövergripande plan för Sofiaområdet. Kontorets resurser för sådan planering är begränsade, vilket innebär att behovet av en plan för Sofia måste ställas emot behovet av områdesvisa sektorövergripande planer för andra stadsdelar — inte bara i innerstaden utan även i ytterstadens äldre delar. Enligt kontorets uppfattning är behovet av förbättringar idag större i de sistnämnda stadsdelarna.

Stadsbyggnadskontoret anser sammanfattningsvis att det av motionärerna anförda behovet av en övergripande plan för Sofias framtid är väl motiverad. Med begränsade kommunala planeringsresurser framstår dock behovet av sådana planer ändå angelägna i de äldre ytterstadsdelarna.

Kommunstyrelsens planeringsberedning har den 21 december 1981 beslutat att som svar på remissen till kommunstyrelsen inte avge något eget yttrande. I ärendet förelåg en av planeringsberedningens kansli den 15 december 1981 upprättad skrivelse, vilken är av i huvudsak följande lydelse.

Kansliet har avvaktat flertalet övriga remissyttranden (drätselnämndens återstår ännu) och kan för sin del konstatera att den i motionen väckta frågan fått en allsidig belysning. Flertalet remissinstanser anser att en samlad plan för Sofia inte nu kan prioriteras. Kansliet bedömer därför att det från planeringsberedningens sida inte bör finnas något i sak att tillägga.

Styrelsen för Stockholms Mark och Lokaliseringsbolag AB (SML) har den 26 november 1981 beslutat att som svar på remissen till kommunstyrelsen överlämna och åberopa en av SML:s kansli den 17 november 1981 upprättad promemoria.

SML:s kanslis promemoria är av i huvudsak följande lydelse.

SML är kommunens organ för samarbete med näringslivet. SML:s uppgift är att främja näringslivets utveckling i kommunen. Många av de frågor som kommer att diskuteras vid en eventuell övergripande planering av Sofia avser eller berör näringslivet i området. Detta kan gälla t. ex. omfattningen av kommersiell service.

Motionärerna föreslår att de kommunala organen i samarbete med Sofiaborna tar fram en övergripande plan för Sofias framtid. Det är enligt SML väsentligt att berörda företag och näringsidkare får delta i planeringsarbetet och får framlägga sina synpunkter likaväl som de boende i området. Särskild hänsyn bör enligt SML vid planeringsarbetet tas till hantverkare och småföretag som är beroende av sin nuvarande lokalisering. Ökas kostnaderna för denna typ av verksamheter utarmas utbudet av närservice för de boende och de drabbade företagen tvingas ofta lägga ned sin verksamhet.

I Sofia församling är Lugnets industriområde beläget. Skall detta område inkluderas i den övergripande planeringen måste problem av mycket speciell karaktär lösas. Fastighetsnämn- den har beslutat om upprustning av de sanitära förhållandena i området. Dessa åtgärder är dock endast avsedda att tillgodose behovet inom de närmaste 10 åren. Ytterligare förslag till åtgärder efter denna period bör enligt SML tas fram. Många av företagen verkar idag under oacceptabla förhållanden. Arbetsmiljön är i flera fall mycket dålig. Ett viktigt mål med upprättandet av en plan för detta område bör därför vara att utarbeta alternativ för dessa

Uti. 1982:209 RI

₃₃₁₇ företag. Poängteras bör dock att alternativen måste utformas på ett för de berörda företagen realistiskt sätt.

Sammanfattningsvis får SML anföra att SML ser positivt på att en övergripande plan- och verksamhetsutredning för Sofia upprättas.

Drätselnämnden har den 2 februari 1982 beslutat att till kommunstyrelsen som svar på remissen överlämna och åberopa ett av kammarkontoret den 20 januari 1982 avgivet tjänsteutlåtande och därmed förorda att kommunstyrelsen hemställer att kommunfullmäktige måtte avslå i motionen gjord hemställan.

Reservation anmäldes av ledamoten Owe Belin (s) och som ledamöter tjänstgö- rande suppleanterna Åke Andersson (s) och Eva Falkenberg (s) enligt följande.

Vi anser

att drätselnämnden skulle ha beslutat att till kommunstyrelsen som svar på remissen överlämna kammarkontorets tjänsteutlåtande och därvid förorda att kommunsty- relsen hemställer att kommunfullmäktige måtte finna motionen besvarad med vad som nedan anförts.

Remissinstanserna har genomgående anslutit sig till den bild av problemen i Sofia som motionen beskriver. Det gäller både upprustningsbehov, trafikåtgärder som insatser för arbetsplatserna i området. Det framstår således som angeläget att åtgärder kommer till stånd och att samråd sker med invånarna i stadsdelen. Den bästa vägen för samråd är att gå genom Sofiabornas egna organisationer.

Det är dock för tidigt att säga vilka möjligheter som står till buds att åstadkomma en samlad plan för Sofias upprustning som motionärerna föreslår. Det finns ett stort antal områden i kommunen som är i behov av en sådan upprustningsplan. Vi står för närvarande inför hela det omfattande arbetet med saneringen av den äldre ytterstaden. Till detta skall läggas att kommunen redan har satt igång ett omfattande samrådsarbete med invånarna i en rad stadsdelar. De ekonomiska resurserna räcker inte till att starta ett sådant arbete i alltför många stadsdelar på en gång. Kommunen får genom kostnadsövervältringen från statsmak- terna allt svårare att fullfölja redan beslutade åtgärder. Behovet i Sofia måste därför vägas mot behovet i andra stadsdelar. En sådan prioritering är möjlig att göra först när vi har den samlade bilden från remissomgången om upprustningen av den äldre ytterstaden.

Suppleantyttrande avgavs av Paul Peterson (c) enligt följande.

Jag delar motionärernas uppfattning om behovet av sektors- och förvaltningsövergripande planer. Behovet av en sådan plan i Sofia bör dock ställas mot behovet av liknande insatser inom andra delar av kommunen.

Kammarkontorets tjänsteutlåtande är av i huvudsak följande lydelse.

Intentionerna i den föreliggande motionen — nämligen att

kommunen vid upprättande av planer för upprustning av äldre bostads- och arbetsområden bör ta tillvara bl. a. de boendes synpunkter samt samordna planerna för skilda sektorer inom den kommunala verksamheten

— har övriga remissinstanser ställt sig bakom. Även kammarkontoret ansluter sig till motionärernas uppfattning i dessa delar.

Inom kommunen har, som bekant, redan upprättats ett antal sådana sektorövergripande

Uti. 1982:209 RI

3318 stadsdels- eller områdesplaner, som nu aktualiseras för Sofia-området. I sammanhanget får erinras om planerna för upprustning av bl. a. Aspudden, Rågsved, Birkastaden och Norra Realsområdet. Planer av detta slag är vidare under utarbetande för bl. a. Hjorthagen och Stora Essingen och Ulvsunda-Mariehäll. De erfarenheter som hitintills vunnits från denna typ av planarbete tyder på att verksamheten är förhållandevis resurskrävande, särskilt när det gäller behovet av personal för samråd. Samtidigt har konstaterats svårigheter att organisera samrådsverksamheten på ett sådant sätt att representativa synpunkter erhålles från de boende och verksamma i respektive område. Detta talar, enligt kammarkontorets mening, för en viss återhållsamhet när det gäller beslut om ytterligare planutredningar av liknande slag. Vidare bör, enligt kammarkontorets mening, en utvärdering göras av tidigare och pågående stadsdelsgenomgångar.

Härutöver får noteras, att såväl byggnadsnämnden som fastighetsnämnden ifrågasatt om förhållandena i Sofiaområdet — jämfört med andra delar av kommunen — f. n. är sådana att särskilda planeringsinsatser i enlighet med motionen är motiverade. Enligt byggnadsnämn- dens mening, vilken kammarkontoret ej funnit skäl ifrågasätta, är behovet av förbättringar större i ytterstadens äldre delar än i innerstaden.

På ovan angivna grunder finner kammarkontoret att det inte är motiverat att kommun- fullmäktige nu lämnar det uppdrag, varom motionärerna hemställt.

Föredragande borgarrådet har anfört följande.

Föreliggande motion har behandlats av drätselnämnden, fastighetsnämnden, gatunämnden, sociala centralnämnden, fritidsnämnden, byggnadsnämnden, kom- munstyrelsens planeringsberedning samt Stockholms Mark och Lokaliseringsbolag AB.

Vad gäller de problem som finns i stadsdelen Sofia, kan det konstateras att remissinstanserna genomgående ansluter sig till motionärernas beskrivning av dem.

Vad som särskilt understryks är behovet av trafiksanerande åtgärder och behovet av en upprustning av det omoderna och halvmoderna bostadsbeståndet. För det omoderna bostadsbeståndet föreligger konkreta upprustningsplaner, dock icke för det halvmoderna beståndet. En brist som nu fastighetsnämnden uppmärksammats på. Vad gäller social service i form av barnstugor och liknande, kan sägas att Sofia är tämligen väl tillgodosett om man jämför med andra stadsdelar i innerstaden.

Detsamma kan i huvudsak också sägas om parkfrågor och fritidsverksamhet.

Sedan motionen väcktes har gatunämnden beslutat att den i Trafikplan 77 planerade trafiksaneringen nu skall börja genomföras. Beslut om detta togs av gatunämnden i april 1982. Nu ankommer det närmast på gatunämnden att följa upp detta beslut och se till att det slår väl ut i praktiken. När Söderleden öppnas 1984 kommer trafiken i Sofia och angränsande stadsdelar att ytterligare avlastas.

Vad gäller motionens krav om en samlad plan för Sofias upprustning kan också

där konstateras att remissinstanserna varit genomgående positiva till detta. Det

gäller kanske främst SML som pekar på behovet av en översyn av planering för

arbetsplatserna i området. Genomgående pekar remissinstanserna samtidigt på

kommunens bristande resurser att genomföra en sådan planläggning i alltför många

stadsdelar samtidigt. Liknande planer har tidigare utarbetats för Aspudden,

Birkastaden, Rågsved och Norra Realområdet. Just nu pågår sådant arbete i

Hjorthagen, Stora Essingen och Mariehäll.

Uti. 1982:209 RI 3319 Till detta skall läggas det omfattande arbetet med upprustning av äldre ytterstaden som kommunen påbörjat. Redovisningen av remissomgången därifrån behandlas för närvarande i kommunens nämnder och styrelser och konkreta planer kommer så småningom att bli resultatet av detta arbete.

Enligt min mening bör det ankomma på i första hand byggnadsnämnden att närmare bedöma möjligheterna att åstadkomma en sådan samlad plan för Sofias framtid som motionärerna efterlyser. Angelägenheten av en sådan har framkommit av remissvaren. Vid ett sådant samråd är den bästa vägen att gå genom Sofiabornas egna organisationer. Tilläggas bör också att sociala distriktnämnden från årsskiftet får större möjlighet än tidigare att delta i kommunens planarbete.

De ekonomiska resurserna räcker dessvärre inte till för att starta ett omfattande samrådsarbete med invånarna i alltför många stadsdelar på en gång. Kommunen får genom kostnadsövervältringen från statsmakterna allt svårare att fullfölja redan beslutade åtgärder. Behovet i Sofia måste därför vägas mot behovet i andra stadsdelar. En sådan prioritering är möjlig att göra först när vi har den samlade bilden från remissomgången av upprustning av den äldre ytterstaden.

Med det anförda torde motionen kunna anses besvarad.

Borgarrådsberedningen ansluter sig till vad föredragande borgarrådet anfört.

Särskilt uttalande gjordes av borgarråden Sune Haglund (m), Sture Palmgren (m) och Carl Cederschiöld (m) enligt följande.

Även om vi inte till alla delar instämmer i föredragandetextens resonemang kan vi i allt väsentligt ansluta oss till de slutsatser föredragande borgarrådet dragit. Vi konstaterar att detta i praktiken innebär att motionen avslås.

Kommunstyrelsen biträder borgarrådsberedningens ståndpunkt och hemställer att kommunfullmäktige måtte finna förevarande motion av Annie Marie

Sundbom och Nils Mogård — nr 60 för år 1981 — besvarad med vad som anförts i detta utlåtande.

Stockholm den 18 augusti 1982

På kommunstyrelsens vägnar:

INGE HÖRLEN INGER BAVNER

Torsten Lilja

Uti. 1982:209 RI 3320 Närvarande vid ärendets behandling:

Ledamöterna: ordföranden Inge Hör161, vice ordföranden Samuel Strandberg, Curt Böre, Viktor Claesson, Margareta Edner, Stig Dingertz, Brit Rundberg, Märta Franson, Elisabet Söderström, Turid Ström och Siv Lindh ävensom Ingrid Almgren och John Rosén (de båda sistnämnda suppleanter) samt ej tjänstgörande supple- anten 011e Johannesson.

Borgarråden: Inger Båvner, Sture Palmgren, Carl Cederschiöld, Ingemar Josefsson och Lennart Lööf.

Särskilt uttalande gjordes av Curt Böre (m), Margareta Edner (m), Stig Dingertz

(m) och Märta Franson (m) med hänvisning till särskilt uttalande av borgarråden

Haglund, Palmgren och Cederschiöld vid ärendets behandling i borgarrådsbered-

ningen.

Uti. 1982:210 RIBE

³³²¹

1982:210 Utlåtande angående besvär över kommunfullmäktiges i RH! Stockholms kommun beslut angående tomträttsupplåtelse av

fastigheten Medusa 5 (Triewaldsgränd 3) i Gamla Stan Kommunfullmäktige behandlade den 19 april 1982 ett särskilt ärende rörande tomträttsupplåtelse av fastigheten Medusa 5 (Triewaldsgränd 3) i Gamla Stan till AB Stadsholmen. För en redovisning av ärendet hänvisas till kommunstyrelsens utlåtande 108/1982.

Mot kommunfullmäktiges beslut den 19 april 1982 angående tomträttsupplåtelse av fastigheten Medusa 5 har Sture Wennerström anfört besvär hos kammarrätten i Stockholm. Kammarrätten har genom föreläggande den 10 maj 1982 anmodat kommunen att till rätten inkomma med svar i anledning av anfört besvär.

Besvärsskrivelsen bifogas (bilaga).

Besvärsskrivelsen har överlämnats till stadskansliets juridiska avdelning. Juridis- ka avdelningen har med anledning härav utarbetat förslag till yttrande över besvären av följande innehåll.

Med anledning av de besvär advokaten Sture Wennerström anfört över Stockholms kommunfullmäktiges beslut den 19 april 1982, § 29, angående tomträttsupplåtelse av fastigheten Medusa 5 till AB Stadsholmen får kommunen anföra följande.

Kommunen bestrider Wennerströms yrkande och hemställer att besvären lämnas utan bifall.

Wennerström synes mena att det överklagade beslutet skall upphävas dels för att kommunen genom beslutet överskridit sina befogenheter dels för att beslutet vilar på orättvis grund. Som besvärsfakta anförs att villkoren i avtalet mellan kommunen och AB Stadsholmen innebär en subvention av bolaget. Subventionen består enligt Wennerström dels av att bolaget har att erlägga en lägre tomträttsavgäld än marknadsavgälden och dels av att bolaget som ersättning för fastighetens bebyggelse utfärdar en ränte- och amorteringsfri revers till kommunen. Alternativt åberopas såsom besvärsfaktum för att beslutet vilar på orättvis grund att — om det anses lagligt att subventionera ett kommunägt företag — subventionen till företaget utgör en indirekt subvention till dess hyresgäster.

AB Stadsholmen är ett s. k.allmännyttigt bostadsföretag med ett stort fastighetsbestånd av kulturhus. Det ägs till 99,99 % av Stockholms kommun. Enligt bolagsordningen skall bolaget förvärva fastigheter eller tomträtter belägna inom Stockholms kommun, att med största hänsyn till allmänt kulturhistoriska och stadsplanetekniska förhållanden restaurera och modernisera dessa fastigheter samt där så erfordras uppföra nybebyggelse, allt i syfte att ernå goda bostadshygieniska förhållanden, att förvalta bolagets fastigheter samt att driva annan därmed förenlig verksamhet.

Utl. 1982:210 Rh!

3322

De verksamhetsförutsättningar som gäller för bolaget innebär att inflytande intäkter — åtminstone på kort sikt — inte kan täcka bolagets kostnader, varför uppkommet underskott täcks av kommunen.

Enligt rättspraxis får kommunen driva och anslå medel till verksamhet genom särskilda rättssubjekt om dess verksamhet är begränsad till verksamhet som typiskt sett kan godtas som kommunal. Speciallagstiftning förutsätter ibland kommunal verksamhet genom anlitande av bolag. Så förutsätts i t. ex. bostadsfinansieringsförordningen att kommunerna gör insatser inom bostadsförsörjningen genom att medverka i bolag eller stiftelser, som arbetar utan vinstsyfte. Av lagen (1974:253) kommunala åtgärder på bostadsförsörjningens område framgår att kommuner har rätt att utge kommunala subventioner om dessa är ägnade att bidraga till en förbättrad bostadsförsörjning på orten. Av förarbetena till denna lag kan utläsas att det enda villkor som uppställts för rätten att utge kommunala subventioner är att dessa skall vara ägnade att nedbringa kostnaderna för anskaffande och bibehållande av en fullvärdig bostad. Enligt lagen har kommuner även befogenhet att täcka förlust som belöper på minoritetsintressent i allmännyttigt bostadsföretag. Bostadsförsörjningslagen och även annan lagstiftning inom detta område ger sålunda kommunerna större befogenheter än de skulle ha enligt kommunallagen.

Att kommunerna har en vidsträckt och tämligen allmänt formulerad rätt att verka på bostadsområdet framgår också av rättspraxis. Kommunerna har här en avsevärd handlings- frihet utan samma bundenhet till likställighetsprincipen som finnes på enbart kommunallags- reglerade verksamhetsområden. Kommunala beslut om kreditstöd och bidrag till allmännyt- tiga bostadsföretag har genomgående ansetts som kompetensenliga. Exempel härpå är beslut om befrielse från tomträttsavgäld (RÅ 1950 L.60), beslut att till lägre pris än anskaffnings- kostnaden försälja tomt till bostadsrättsförening (RÅ 1968 K.500), borgensåtaganden för lån till bolag, som i samverkan med kommunen sysslade med köp och försäljning av fastigheter för att främja ombyggnad av äldre stadsdelar (R 1973 A.127), beslut om räntefritt stående lån till stiftelse för täckande av hyresförlust (R 1976 Ab. 242) etc.

De av klaganden anmärkta avtalsvillkoren kan således på intet sätt anses stå i strid med de kommunala befogenheterna på området. Tomträttsupplåtelsen strider sålunda inte mot likställighetsprincipen eller mot förbudet att subventionera företag. Vidare saknas fog för klagandens invändning om att en i och för sig laglig subvention av ett företag skulle strida mot likställighetsprincipen såsom innebärande indirekt subvention av hyresgästerna. Kommunala subventioner får ju enligt bostadsförsörjningslagen utges för att nedbringa kostnaderna för anskaffande och bibehållande av fullvärdig bostad. Tilläggas kan att vid hyressättning tillämpas bruksvärdesprincipen för bostadslägenheter och för lokaler principen om mark- nadshyra.

Kommunen bestrider sålunda att de omständigheter klaganden åberopar är av sådan art att de kan medföra att kommunen genom beslutet överskridit sin befogenhet eller att beslutet vilar på orättvis grund eller eljest är olagligt enligt 7 kap. 1 § kommunallagen.

Föredragande borgarrådet har anfört följande.

Jag föreslår att kommunfullmäktige som yttrande till kammarrätten överlämnar

och åberopar detta utlåtande samt därvid med hänvisning till det av juridiska

avdelningen utarbetade yttrandet yrkar att de anförda besvären lämnas utan

bifall.

Uti. 1982:210 RIII

3323

Borgarrådsberedningen ansluter sig till vad föredragande borgarrådet anfört.

Kommunstyrelsen biträder borgarrådsberedningens ståndpunkt och hemställer att kommunfullmäktige till kammarrätten som yttrande med anledning av

anfört besvär mot fullmäktiges beslut den 19 april 1982 angående tomträttsupplåtelse av fastigheten Medusa 5 i Gamla Stan måtte överlämna och åberopa detta utlåtande samt därvid yrka att anförda besvär lämnas utan bifall.

Stockholm den 18 augusti 1982

På kommunstyrelsens vägnar:

INGE HÖRLEN STURE PALMGREN

Torsten Lilja

Närvarande vid ärendets behandling:

Ledamöterna: ordföranden Inge Hörl&i, vice ordföranden Samuel Strandberg, Curt Böre, Viktor Claesson, Margareta Edner, Stig Dingertz, Brit Rundberg, Märta Franson, Elisabet Söderström, Turid Ström och Siv Lindh ävensom Ingrid Almgren och John Rosén (de båda sistnämnda suppleanter) samt ej tjänstgörande supple- anten 011e Johannesson.

Borgarråden: Inger Båvner, Sture Palmgren, Carl Cederschiöld, Ingemar Josefsson och Lennart Lööf.

2 Häfte 1982:209-221

Uti. 1982:210 RIII

³³²⁴ Bilaga I Till

Kammarrätten i Stockholm Box 2302

103 17 STOCKHOLM

Härmed vill jag överklaga Stockholms kommunfullmäktiges beslut av den 19 april (Utl.

1982:108) att upplåta fastigheten Medusa 5 med tomträtt till AB Stadsholmen i enlighet med ett förslag till avtal mellan bolaget och kommunen.

Som grund för överklagandet vill jag hävda, att avtalsvillkoren innebär en dold subvention av AB Stadsholmen och att det därför strider mot likställighetsprincipen och mot förbudet för kommuner att subventionera företag.

Subventionen har två delar. Dels är den föreslagna tomträttsavgälden, 19,25 kr/kvm, mindre än marknadsavgälden, vilken enligt beslut i fullmäktige den 21 december 1981 (Utl 1981:377) skall anses vara 23,00 kr/kvm, dels skall bolaget som en del av betalningen för fastighetens bebyggelse till kommunen utfärda en ränte- och amorteringsfri revers på ca 524 000 kr., vilket med 15 % ränta är liktydigt med en årlig räntesubvention på 78 600 kr.

AB Stadsholmen är ett kommunägt företag. I det fall det skulle anses lagligt att subventionera ett kommunägt företag vill jag mot det hävda, att subventionen till företaget är en indirekt subvention till dess hyresgäster och därför ändock ett brott mot likställighets- principen. Jag yrkar därför att beslutet upphävs.

Sture Wennerström

advokat, Kungsg. 55, 111 22 Stockholm 500805-0030