Kommunstyrelsens Utlåtanden och Memorial
Bihang 1980:33
BERATTELSE OVER
ARKIVNÄMNDENS
FÖRVALTNING OCH VERKSAMHET under år 1979
Arkivnämnden har under året hållit tretton sammanträden. Som nämndens ordförande har fungerat borgarråden Paul Grabö (t. o. m. 15 oktober) och Lennart Rydberg (fr. o. m. 16 oktober), som vice ordförande konsulent Annika Johansson.
Ledamöter i övrigt har varit fil. mag. Eva Karlsson, avdelningsdirektör Emil Stetler och konsulent Arvid Ahlin. Suppleanter har varit adjunkt Sylvia Hedblom, tjänsteman Walter Körner, förste sekreterare Sven Söderholm och byråassistent Karin Westerdahl. Som nämndens sekreterare har fungerat tf borgarrådssekrete- raren Hans-Göran Nilsson och förste arkivarie Lars Wikström (fr. o. m. den 23 november).
Beträffande verksamheten hänvisar nämnden till stadsarkivariens härvid fogade, enligt arkivstadgans 8 § avgivna berättelse.
Stockholm den 25 januari 1980 På arkivnämndens vägnar:
Lennart Rydberg
Lars Wikström
1 SEKTIONEN FÖR ADMINISTRATION OCH FORSKARSERVICE 1.1 Personal
Under det tilländalupna året har två förutvarande tjänstemän vid stadsarkivet avlidit, nämligen tekniska biträdet fru Birgit Grönvall den 27 februari och kontorsassistenten fru Märta Sjövall den 9 december. Fru Grönvall anställdes vid stadsarkivet under dess första verksamhetsår, 1930, och pensionerades 1976, medan fru Sjövall började sin tjänstgöring vid rådhusarkivet, en av stadsarkivets föregångare, redan 1921. Hon avgick med pension 1968. Stadsarkivet erinrar sig med stor tacksamhet de båda bortgångnas utomordentliga, av stark pliktuppfyllelse präglade gärning till institutionens fromma.
Den 1 november avgick stadsarkivarien fil. dr Sven Olsson med pension från sin befattning. Doktor Olsson utsågs den 20 september 1971 till stadsarkivarie fr. o. m den 1 januari 1972. Under hans tjänstgöring har stadsarkivet expanderat kraftigt, såväl vad personal som vad lokaler, utrustning och arkivbestånd beträffar.
Demografisk databas med ett drygt sextiotal befattningshavare har från en blygsam början utvecklats till en ny, fjärde sektion inom stadsarkivet. En arbetsenhet på halvskyddad basis är under uppbyggnad för betjänande av stadsarkivets mångskif- tande depåuppgifter. I samband härmed har stadsarkivets lokaler i Kungsklippan genomgripande ombyggts. En början till inredning med tätpackningshyllor har gjorts och förberedelser till bjälklagsförstärkningar för fortsatt dylik inredning har påbörjats.
Doktor Olsson har även varit initiativtagare till Operation Stockholms Idrotts- minnen, syftande till insamling av stockholmsidrottens arkivaliska kvarlevor, och till Föreningen Stockholms Företagsminnen, som strävar efter att rädda den enskilda företagsamhetens arkivmaterial.
Tillsammans med Na&ni Särnqvist har doktor Olsson även redigerat fyra volymer (1619-1625) av serien Stockholms tänkeböcker från år 1592.
Doktor Olssons insatser är, såväl generellt som för stadsarkivet speciellt, av stort och bestående värde.
Fru Linnéa Janson pensionerades den 1 mars. Hon anställdes 1964 inom det dåvarande med stats-kommunalt bidrag bedrivna reservarbetet. Under en lång tid har fru Janson varit huvudansvarig för stadsarkivets telefonväxel, en uppgift som hon fullgjort med stor skicklighet.
Sekreteraren vid Demografisk databas, fil. dr Uno Gustafson lämnade den 17 september sin befattning för att övergå i socialförvaltningens tjänst. Uno Gustafson har förtjänstfullt lett databasens uppbyggnad från mitten av år 1977 och bl. a. lett utrustningen av och inflyttningen i de nya lokalerna vid Sturegatan 10.
Arkivnämndens utnämningsbeslut den 17 augusti beträffande stadsarkivarietj än- sten har överklagats hos besvärsnämnden. Avgörande i frågan har, när detta skrives, ännu ej fallit. Den 25 september förordnades 1:arkivarien, fil. lic. Viking Rendahl som stadsarkivarie fr. o. m. den 1 november intill dess tjänsten blir besatt med ordinarie innehavare.
Den 26 januari utnämndes Maud Nilsson till 1:e kammarskrivare och Stina Rask till tekniskt biträde. Samma dag förordnades fil. stud. Gunilla Dunfors som
amanuens t. o. m årets utgång på en tillfällig tjänst (halvtid) vid demografisk databas. Fil. kand. Hans Eric Hjelm erhöll samma förordnande (halvtid) den 16 mars och utsågs den 23 november till innehavare av en ordinarie amanuenstjänst vid databasen. Amanuens Sven Sperlings utnämndes den 18 september till sekreterare vid databasen efter Uno Gustafsson.
Sekreteraren vid socialförvaltningen fil. mag. Margareta Andersson utsågs den 23 november till innehavare av en vikariatstjänst som arkivarie vid kommunala sektionen, sedan tjänstens ordinarie innehavare, fil. lic. Marianne Liljequist, beviljats tjänstledigt under två år för att uppehålla en tjänst som arkivarie vid Stockholms läns landsting.
Sektionen för kommunala arkiv har för år 1980 erhållit en ny tjänst som amanuens. Tjänsten har den 21 december kungjorts till ansökan ledig.
Under året har följande kontorsassistenter förordnats.
vid demografisk databas
Bengt Fredriksson, Gerd Jansson, Ingela Karlsson, Ingrid Kamph, Siri Lenard, Ulla Lilja, Bernt Lind, Inger Nordin, Lars-Göran Olsson, Doris Randelin, Per-Arne Thulin, Eiwor Wedin och Staffan Ärje.
vid stadsarkivets halvskyddade verksamhet
Christine Carve (även uppehållit förordnanden som 1:e kontorsassistent och kammarskrivare), Bertil Fredriksson (även förordnad som arkivassistent), Verner Kallas, Marianne Kler&ts, Aina Landgren, Gunvor Lindman, Britta Lundquist (även förordnande som kammarskrivare), och Gertrud Persson.
Övriga förordnanden vid demografisk databas.
Sekreterare: Sven Sperlings, Gunilla Johansson Amanuenser: Gunnar Olsson, Stig Lindgren
Kammarskrivare: Hans Almgren, Jan-Eric Johansson.
Under stadsarkivarie Sven Olssons semesterledighet har Viking Rendahl uppehållit tjänsten, liksom Marianne Liljequist och Jan Gejrot förordnats som 1:e arkivarier vid administrativa sektionen och 011e Månsson halvtid vid statligt- enskilda sektionen. Monica Sax har under två sommarmånader vikarierat i biblioteket, och Eva Wikström har under semestertid varit förordnad som kontorsassistent.
Efter Viking Rendahls förordnande som stadsarkivarie har en rad successionsför- ordnanden meddelats fr. o. m. den 1 november. Sigrid Högberg har således förordnats som 1:e arkivarie och Eva Wohlin som arkivarie vid kommunala sektionen. Barbro Ax, Kerstin Ranhagen och Thomas Skalm har varit förordnade som amanuenser. Ranhagen har tjänstgjort på halvtid, Skalm på kvartstid. Som amanuens och 1:e arkivassistent har tjänstgjort Magnus Åberg och som arkivassis- tenter Thomas Skalm (halvtid) och Bertil Fredriksson. Inga Blom och Maud Nilsson har varit förordnade som 1:e kammarskrivare, medan Evy Larsson innehaft förordnande som kammarskrivare.
Tjänstledighet har beviljats Ulla Johansson tiden 15 augusti-14 december (halvtid) för vetenskapligt arbete, 011e Månsson 1 september-31 december (kvartstid) för enskilda angelägenheter och Maud Nilsson 1 augusti till årets slut för
att uppehålla en tjänst som byråassistent vid Prins Eugens Waldemarsudde.
Förhandlingar och information enligt MBL §§ 11, 12 och 19 har förekommit vid elva tillfällen och behandlat bl. a. biblioteksfunktionen, jämställdhetsplaner, femårsprogram, budget och beredskapsplan 1980, stadsdelsprojekt vid databasen, besättande av sekreterartjänsten vid databasen, fråga om ny organisationsplan för stadsarkivet, institutionens informationsfrågor, forskarexpeditionens bemanning och disposition av tjänsterum.
Anpassningsgruppen har under året haft ett sammanträde, varvid vissa omplace- ringsfrågor diskuterats.
1.2 Ekonomi
Stadsarkivets bokslut visade ett överskott på 504 tkr. Underskridandet beror i huvudsak på följande:
Löneanslaget på sektionen för demografisk databas har inte utnyttjats helt.
Samma förhållande gäller för sektionens ADB-anslag. Sammanlagt överskott: 417 tkr. Vidare har ett högre statsbidrag än budgeterat utfallit. ADB-anslaget kommer i fortsättningen sannolikt att kunna utnyttjas helt om det samarbete som planeras med universitetets datamaskincentral (QZ) genomförs.
Den verksamhet som började i slutet av 1978 med personal som anställts med statligt lönebidrag (placerade i Kungsklippan) har ännu inte nått planerad omfattning. Vid årsskiftet 1979/80 hade endast rekryterats ungefär hälften av planerad personalstyrka. I kalkylen för verksamheten fanns också inräknad en eventuell hyreshöjning på grund av ombyggnadsarbeten i Kungsklippan (50 tkr).
Någon höjning av hyran har inte skett och beloppet har återredovisats.
1.3 Kansli
1977 1978 1979
Diarieförda ärenden varav allmänna ärenden varav forskningsärenden varav expeditioner
2 1
404 775 348 96
2 1
557 505 613 439
2 1
868 517 901 450
Uppgången me4 drygt 300 ärenden sedan 1978 ligger så gott som helt på forskningssidan. H-ela denna ökning jämte 100 ytterligare ärenden hänför sig till gruppen taxeringslängdsutdrag och har begärts av Försäkringskassan och Riksför- säkringsverket. Av denna anhopning av förfrågningar återstår ännu, när detta skrives, en balans på ca 30 ärenden. Sammanlagt har till institutionen inkommit 319 förfrågningar från Försäkringskassan och 75 från Riksförsäkringsverket. Till det problematiska i denna tunga del av forskningshanteringen hör också, att det här endast i undantagsfall gäller en enda slagning i längderna. Det genomsnittliga antalet slagningar i de svårhanterliga taxeringslängderna torde ligga kring 5 å 6 per skrivelse, i extrema fall dock ända upp till 20. Det skulle således röra sig om drygt
2 000 slagningar per år i längderna från 1930- till 1950-talen, vartill kommer övrig forskning i detta material. Stadsarkivets personella resurser stoppar ej för en sådan belastning under en längre period. Allt detta är dessutom en synnerligen allvarlig påfrestning ur bevarandesynpunkt.
1.4 Forskarexpedition, forskarsalsexpedition och vaktmästeri
1977 1978 1979
Forskarbesök 7 445 9 733 10 106
Lån till forskarsalen
arkivaliska enheter 23 578 34 476 26 589
mikrofilmrullar 63 24 50
böcker från magasin 367
Inlån, interurbant
arkivaliska enheter 45 71 13
mikrofilmrullar 1 703 1 068 1 138
Utlån, interurbant
arkivaliska enheter 753 269 759
mikrofilmrullar 760 509 951
Xeroxkopior 27 165 24 066 33 941
forskarkopior 4 087 2 633 2 128
tjänstekopior 21 001 20 710 31 579
interna, enskilda kopior 2 077 723 216
Forskarbesökens kraftiga ökning fr. o. m 1978 har än ytterligare accentuerats. De högsta besökssiffrorna redovisas från mars (1 200) och november (1124) måna- der.
Belastningen på den huvudsakligen från administrativa sektionen tagna vaktha- vande personalen har ökat till en nivå, som ej är acceptabel. Efter MBL- förhandlingar har sålunda beslutats en återgång på prov till tidigare system, där expeditionstjänstgöringen i princip var utslagen på samtliga befattningshavare från arkivassistent till arkivarie oberoende av sektionstillhörighet.
Utvecklingen av forskarbesöken i stadsarkivet under de senaste 5 åren framgår av nedanstående uppställning (avrundning har skett till närmast högre hundratal).
1975 1976 1977 1978 1979
6 700 7 400 7 800 9 800 10 100
Forskarsalslånen förefaller att efter 1978 års mycket kraftiga uppgång ha stabilise- rats på den nivå, som varit rådande sedan 1975 (mellan 24 000 och 28 000).
Inlånen av interurbana arkivhandlingar har ytterligare minskat. En av förklaring- arna härtill torde vara den under senare år alltmer blygsamma omfattningen av den forskning, som bedrivits av stadsarkivets vetenskapligt utbildade personal, något som även avspeglas på bibliotekssidan.
De interurbana utlånen har återtagit sin tidigre omfattning (nära no. g tredubbling) efter en — av alla tecken att döma — tillfällig nedgång under 1978.
Inlånen av mikrofilmer har ökat något, även om det ännu är ett stycke kvar till den nivå, som med undantag av 1978 varit rådande alltsedan 1975 (genomsnittet för perioden 1975-1979 ligger på 1 400 mikrofilmer).
Xeroxkopieringen har ökat tämligen kraftigt (närmare 10 000). Den stora ökningen ligger här på tjänstekopieringen (+ 10 887), ett förhållande som ter sig helt naturligt med tanke på stadsarkivets våldsamt ökade administrativa hantering. En viss, förståelig tendens att hellre begagna xerox än stenciler har kunnat iaktta- gas.
Xeroxkopieringens omfattning under den närmast gångna femårsperioden ter sig som följer.
1975 1976 1977 1978 1979
20 342 24 582 27 165 24 066 33 941
Under året har stadsarkivet slutit två leasing-kontrakt med Rank-Xerox om kopieringsapparater av märkena Xerox 2202 NY och Xerox 3 100.
Mikrofilmningen av 1891 års mantalsuppgifter har fortsatts med ca 33 600 exponeringar. (Lundell).
En ny reviderad upplaga av stadsarkivets Förteckning över mikrofilmade arkivalier i Stockholm har under hösten färdigställts för utskickning till arkiv, bibliotek och intresserade privatpersoner (Wohlin, Åberg).
1.5 Bibliotek
Personal: 1 bibliotekarie, 1 kontorsassistent.
Anslag för böcker och tidskrifter, samt för inbindning: 35 tkr (1978: 29 tkr).
Bestånd: 2 400 hyllmeter (vid uppmätning i februari var beståndet 2 387 meter, härtill kommer årets accession) eller ca 110 000 volymer.
A ccession
Böcker (inklusive årsböcker)
1978 1979
Inköp 306 355
varav offentligt tryck 93 83
Bytesskrifter 221 164
Gåvor 107 507
727 1109
Härtill kommer 84 tidskrifter, varav 43 som prenumeration, samt kumulerande tryck från kommun, landsting och stat, ca 35 olika serier.
Bytesförbindelser har uppehållits med 92 institutioner, varav 27 utländska.
Stadsarkivets bytesskrifter utgörs av Stockholmsmonografier utgivna av Kommittén för stockholmsforskning samt de av stadsarkivet utgivna publikationerna rörande Stockholms historia samt årsberättelsen. Beträffande bytesskrifterna från Kommit- tén för stockholmsforskning har man från stadsarkivets sida under året försökt komma fram till en klarare uppgörelse beträffande det antal bytesexemplar som kommittén skulle kunna ställa till bibliotekets förfogande. Överenskommelsen är ännu inte klar.
Större bokgåvor har överlämnats av förre stadsarkivarien Nils Staf samt av Utrednings- och statistikkontoret, vars bibliotek "bortrationaliserats".
Inbindning
88 volymer har bundits hos Liber tryck privatbokbinderi (1978 bands 160 volymer).
Låneverksamhet
1978 1979
Utlån 2 190 1 890
varav till andra institutioner 620 820
Inlån 24 46
Expedierade xeroxkopior 101 ca 100
Härtill kommer lånen till forskarsalen samt till arkivets tjänstemän. Låneförbindel- ser har uppehållits med 71 institutioner.
Undervisning
Även under 1979 tog biblioteket emot elever från bibliotekshögskolan, vilka under sina två veckor långa praktikperioder beretts tillfälle till inblick och övning i de många skiftande arbetsmomenten i ett bibliotek.
Framställning av katalogkort
I bibliotek av stadsarkivets typ är boktitlarna relativt många, medan kortuppla- gorna är små. Framställningen av dessa små kortupplagor har inneburit vissa praktiska problem. Under 1979 kom man fram till den hittills bästa och billigaste lösningen med tryckning i stadshusets kontorstryckeri i offset och tillskärning i arkivets bokbinderi.
Utredning rörande bibliotekets arbetssituation
Bibliotekarien ingick i augusti 1977 med en skrivelse till arkivnämnden med begäran om utredning rörande biblioteket, bl. a. beträffande organisationen och personalsituationen. I november 1977 bifölls ansökan. Utredningen genomfördes under februari—mars 1979 med bibliotekarie Hans Puke som expert, varefter SKORG gjorde en utvärdering, som dock i vissa väsentliga frågor gick emot expertens rekommendationer.
Den i budgeten för 1980 begärda personalförstärkningen har avslagits i budgetberednigen med hänvisning till beredskapsprojektet. Bibliotekets personal- problem kan dock endast lösas med hjälp av fackutbildad personal.
Den i förra årsberättelsen aviserade omflyttningen i bokmagasinet har inte kunnat genomföras på grund av personalbrist.
1.6 Bokbinderi och konservering
Bokbinderiarbeten (band, häften) 1978 1979
Ny- och ombindningar 292 401
Isärtagning och syning i lägg 733 272
Förgyllning 57 348
Diverse enklare förvaringsmedel (kartonger m. m.)
142 101
Etikettstryck 847 530
Förvaringslådorna för privilegiebreven har renoverats och gjorts rymligare.
Den reviderade mikrofilmförteckningen har inhäftats i ett hundratal exemplar.
Konserveringsarbeten (blad)
1978 1979
Kartor och ritningar
2 11
Övrig lagning
7 357 2 459
Två sigill från privilegiebrevet för Stockholm 1436 1/5 har lagats.
Bidrag med klistrings- och monteringsarbete har lämnats till den pågående utställning, som tillkommit i samband med den internationella arkivveckan i november.
Katalogkort för bibliotekets räkning har framställts.
På binderisidan kan produktionsökning så gott som genomgående noteras. Den enda nedgången hänger samman med den tidigare inledda aktionen för räddning av hårt slitna mantalslängder från 1800-talets senare decennier. Denna angelägna uppgift har tyvärr blivit eftersatt under andra halvåret, beroende på att slöjdlärare Arnljot Nordström, som sedan 1976 genom skoldirektionen stått till stadsarkivets förfogande, lämnat sin befattning i juli månad.
Konserveringsarbetena företer en viss nedgång, som dock i allt väsentligt torde få skrivas på arten av restaurering (bl. a. svårt fuktskadade lysningshandlingar från Adolf Fredriks församling).
1.7 Fastighet och lokalfrågor
Installationen av den maskinella utrustningen för filmrummet har under året avslutats och efter inspektion och prov godkänts av konsulten, Hugo Theorells Ingeniörsbyrå AB. Inredningen med tätpackningshyllor har även installerats i två mindre sektioner på magasin 7.
De i föregående årsberättelse omtalade, planerade arbetena med bjälklagsför- stärkning har ännu ej kunnat påbörjas. En stark förhoppning är dock, att verksamheten skall komma i gång tidigt under 1980, då frågan om installation av tätpackningshyllor på övriga arkivmagasin — och därmed i ett längre perspektiv även stadsarkivets möjligheter att på ett rimligt sätt fungera som depå — är helt beroende av genomförandet av bjälklagsförstärkningen.
Värmeslingor har genom fastighetskontorets försorg installerats på fastighetens vindsplan för att härigenom avlägsna riskerna för inträngande av smältvatten i tjänstevåning 1.
Efter MBL-förhandling har viss omdisposition av tjänsterummen genomförts.
Det ursprungligen för stadsarkivarien avsedda tjänsterummet har återfått sin tidigare funktion, medan gallerirummet övertagits av 1:e byråassistenten. De tidigare i nuvarande stadsarkivarierummet stationerade båda amanuenserna har installerats i en del av f. d. seminarierummet på M 1.
Nytt mikrofilmningsutrymme har skapats i ett av de båda rum, som tidigare fungerat som forskarceller.
Den 29 juni beslöt arkivnämnden att godkänna ett förslag till hyresavtal med Stockholms läns landsting avseende ca 370 kvm på magasin 7, således en utvidgning av de utrymmen, vilka tidigare hyrts av landstinget. I avtalet ingår en förbindelse från arkivnämnden att vid landstingets avflyttning i positiv anda pröva ett övertagande av eventuellt befintliga tätpackningshyllor.
2 SEKTIONEN FÖR KOMMUNALA ARKIV 2.1 Depåarbeten
2.1.1 Accessioner
Årets accessioner har utgjorts av ca 5 400 volymer. Leveranser till sektionen har skett av arkivhandlingar från brandförsvaret, Centralstyrelsen för Sveriges högre flickskolors lärarförbund, fastighetskontoret, generalplaneberedningen, Hagsätra gymnasium, hälsovårdsnämnden, kammarkontoret, G. J. Keijsers biblioteksfond, Kronprinsessan Lovisas barnsjukhus, personalnämnden, rättshjälpsanstalten, Sach- ska barnsjukhuset, S:t Eriks sjukhus, S:t Görans sjukhus, sjukvårdsstyrelsen, skoldirektionen, stadsbyggnadskontoret, Södersjukhuset, Sävstaholmsföreningen, va-verket, Älvsjö överlärardistrikt och Östermalms idrottsplats.
2.1.2 Utredningar
Ett av en arbetsgrupp utarbetat gallringsförslag rörande handlingar i de datoran- knutna redovisningsrutinerna godkändes av arkivnämnden den 26 januari (jfr föregående årsberättelse, s. 22 och nedan under 2.2.2).
Arbetet med att utarbeta ett gallringsförslag för handlingar i de datoranknutna debiteringsrutinerna har fortsatt i en arbetsgrupp bestående av representanter från kammarkontoret, revisionskontoret, stadskansliets organisationsavdelning, stads- arkivet (Högberg, Liljequist, Rendahl) samt från de olika berörda förvaltningar- na.
Arbetet på ett allmänt gallringsbrev för kommunen, närmast svarande mot den statliga allmänna gallringskungörelsen (SFS 1953:716) har fortsatt och i det närmaste fullbordats (Högberg, Liljequist, Rendahl).
Utredningen om en gemensam och enhetlig filmhantering i Stockholms kommu- nalförvaltning är likaledes i det närmaste färdig (Liljequist, Roland Andersson).
2.1.3 Remisser
Sektionen har utarbetat svar på remisser från riksarkivet angående gallring i resp.
Fastighetsdataregistret för Stockholm (FADA-registret), Stockholms kommuns register "5 VIS-socialvårdsregister" och "serviceregistret", registret "Ungdomsun- dersökningen" vid Stockholms kommuns utrednings- och statistikkontor, "Elevre- gistret" vid Stockholms skoldirektion, och personregistret "Bostadsbidrag" vid Stockholms kommuns fastighetskontor. Svar har vidare utarbetats på en remiss från riksarkivet angående Förslag till föreskrifter, anvisningar och kommentarer för anordnande av arkivlokaler. Stadsarkivet har även till riksarkivet framfört synpunkter på en där utarbetad promemoria angående Allmänna råd om gallring hos landstings- och primärkommunala familjerådgivningsbyråer. Se även nedan under 2.2.2 och 2.2.5.
2.1.4 Ordnings- och förteckningsarbeten
Ordnings- och förteckningsarbeten har utförts i bl. a. auktionsverkets, hamnsty- relsens, idrottsförvaltningens och Styrelsens för Östermalms idrottsplats arkiv samt i flera sjukhusarkiv. Konceptförteckningar har uppgjorts över Sabbatsbergs och S:t Eriks sjukhus i stadsarkivet förvarade arkivalier (Söderström resp. Åberg). Vissa ordningsarbeten har gjorts i stadsarkivets ritningsbestånd (Söderström).
Den i föregående årsberättelse (s. 21) omnämnda filmningen av byggnadslovs- akter har fortsatt. Efter filmning bevarade handlingar levereras successivt till stadsarkivet liksom kamerafilmen och en positiv kopia av denna. Kamerafilmen provas vid Statens provningsanstalt innan den överförs till stadsarkivet. Filmerna kommer att förvaras i stadsarkivets nya filmarkivrum.
En arbetsgrupp inom stadsarkivets halvskyddade verksamhet håller på att aktvis ordna och registrera de till stadsarkivet efter filmning överlämnade byggnadslovs- ritningarna. Ca 20 000 aktnummer har medhunnits under året. Gruppens arbete leds av Göran Blomberg.
De till stadsarkivet under året överlämnade arkivfilmerna över fördelningsboken (1975—), lönelistorna (1976—) och byggnadslovshandlingarna har registrerats.
2.1.5 Övrigt depåarbete
Inventeringsarbeten för rationalisering av beståndens uppställning och för planering av framtida ordnande och förtecknande har utförts. Vissa omflyttningar har gjorts (Högberg, Söderström).
Gallringen av verifikationer i sjukhusdirektionens och de olika sjukhusens arkiv har fortsatt (Högberg, Söderström). Gallringsarbeten har vidare utförts i diverse skolarkiv (Söderström, Roland Blomstrand).
Beträffande arbetena med den allmänna diarieplanen se nedan under 2.2.3.
2.2 Fältarbeten
2.2.1 Ordnings- och förteckningsarbeten
Ordnings- och förteckningsarbeten har under året pågått i idrottsförvaltningens arkiv (Högberg i samarbete med Ulla Larsson och Karin Rutberg), i Stockholms Hamns och kammarkontorets arkiv (Liljequist i samarbete med resp. Siv Lindberg och Görel Bergqvist) samt överförmyndarnämndens arkiv (Rendahl).
2.2.2 Gallringsfrågor
Arkivnämnden har under året fattat beslut om gallring av vissa handlingar i datoranknutna redovisningsrutiner i Stockholms kommunala förvaltning (jfr ovan under 2.1.2), vissa handlingar i stadsbyggnadskontorets arkiv, viss korrespondens i Stockholms bostadsförmedlingskontors arkiv, vissa handlingar i Stockholms hamn- styrelses arkiv samt om förkortad gallringsfrist för vissa ackordsrapporter vid gatukontoret. I nämnda gallringsärenden har promemorior utarbetats rörande redovisningsrutinerna, handlingarna hos bostadsförmedlingskontoret och stads- byggnadskontoret (Rendahl) samt handlingarna hos hamnstyrelsen (Liljequist).
Gallringsutredningar pågår i brandförsvarets (Rendahl, Söderström), hamnsty- relsens (Liljequist, Görel Bergqvist), idrottsförvaltningens (Högberg) och skoldi- rektionens (Rendahl, Roland Blomstrand, Karin Nordström) arkiv.
Inom kommunalförvaltningarnas arkiv har enligt erhållna uppgifter ca 7 ton handlingar gallrats.
2.2.3 Diarie-, dossier- och arkivbildningsplaner
Det av stadsarkivet i samverkan med flera kommunala förvaltningar bedrivna arbetet att söka få till stånd ett generellt system för registrering av ärenden vid de kommunala förvaltningarnas diarier har under året i det närmaste slutförts. Denna över hela den kommunala förvaltningen gripande diarieplan (den s. k. paraplypla- nen) används redan i flera förvaltningar och ytterligare några står i begrepp att införa
den. Utredningsarbeten kring "paraplyplanen" har bedrivits på flera förvaltningar (Högberg, Liljequist, Olsson, Rendahl). Den 23 oktober hölls en konferens i Hökmosseskolan med förvaltningarnas huvudregistratorer eller deras ersättare. Vid konferensen gjordes en principgenomgång av och diskuterades kring "paraplypla- nen" . Planen har vidare överlämnats till stadskansliet med hemställan, att kansliet måtte pröva planens användbarhet vid de centrala kanslierna samt vid rotelkans- lierna .
Arkivbildnings- och gallringsplaner för de Stockholms skoldirektion underställda skolformerna har färdigställts under året (jfr ovan under 2.2.2). Planerna har dock ännu ej underställts arkivnämndens prövning (Blomstrand, Nordström, Rendahl).
Arbeten med att upprätta arkivbildningsplaner för Stockholms Hamn och kammar- kontoret har fortskridit jämsides med förteckningsarbetet på resp. förvaltning (Liljequist i samarbete med Görel Bergqvist resp. Siv Lindberg).
En omarbetning av den gällande arkivbildnings- och gallringsplanen för hand- lingar i KPAI-systemet från 1973 har påbörjats.
2.2.4 Filmningsfrågor
Beträffande leveranser till stadsarkivet av mikrofilm och registrering av denna, se 2.1.4. Det nya filmrummet har aktualiserat frågan om hyllinredning, olika förvaringsmedier, etiketteringssätt m. m. Kontakter i olika mikrofilmfrågor har förekommit med bl. a. riksarkivet, stadsarkivet i Göteborg, Statens provningsan- stalt och Kodak.
Inom huvudkommittén för administrativ teknik, databehandling och informa- tionsförsörjning i SIS slutbehandlas f. n. ett antal standarder inom mikrografin, däribland SS 622330, som grundar sig på ett nordiskt arbete i syfte att få till stånd enhetliga regler för utformning av s. k. ID-fält för mikrokort. Kommittén tänker sig vissa regler för mikrokort med filmade arkivhandlingar. Vid utformningen av Svensk standard har bl. a. Liljequist och Rendahl medverkat. De har arbetat med ett förslag till standard i frågan.
Beträffande utredningen om en gemensam och enhetlig filmhantering i Stock- holms kommunalförvaltning se ovan under 2.1.2.
2.2.5 Arkivlokalfrågor
En remiss rörande arkivlokalerna i kyrkogårdsförvaltningens nya lokaler 1 kvarteret Myrstacken vid Torsplan har besvarats. Råd i arkivlokalfrågor har lämnats till bl. a. parkförvaltningen, stadsbyggnadskontoret och Waldemarsudde (Högberg, Rendahl).
2.2.6 Kursverksamhet
Två grundkurser för registratorer i Arkivbildning och återsökning ägde rum i Hökmossens skola 14-16 maj resp. 26-28 september. Höstens kurs fick en ny benämning: Arkivbildning—registrering—återsökning (Högberg, Liljequist, Olsson, Rendahl).
2.2.7 Arkivinspektioner
Arkivinspektion har under året förrättats hos fastighetskontoret, invandrarnämn- den, kyrkogårdsförvaltningen, Prins Eugens Waldemarsudde, stadsbyggnadskonto- ret och stadskansliet. Vid inspektionerna har bl. a. uppmärksammats arkivbild- nings-, diarieplans- och arkivlokalfrågor.
2.3 Övrigt
Rendahl deltog i ett seminarium i Sundsvall 13-15 februari om planering av medicinska arkiv. Liljequist deltog i ett seminarium i riksarkivet 23-24 april rörande den framtida bokbinderiverksamheten (jfr nedan 5.2.)
Kommunala gallringsrådet har under året sammanträtt två gånger, 19 februari och 11 juni. Vid det förstnämnda sammanträdet diskuterades bl. a. ett av arbetsgruppen för kommunala arkivfrågor framlagt förslag till allmänna råd om gallring i hälsovårdsnämndernas arkiv samt ett principförslag till folkbokföringens framtida utformning. Vid sammanträdet 11 juni diskuterades ett av arbetsgruppen för översyn av tingsrätternas arkivfrågor framlagt förslag till ändrade gallringsbestäm- melser för tingsrätternas arkiv (jfr 3.1.1).
1979-06-20 beslöt kommunstyrelsen godkänna ett genomförande av vissa förändringar i arkivvårdarfunktionen inom Stockholms kommunalförvaltning.
Förändringarna hade aktualiserats i en av borgarrådet Grabö 1979-06-13 upprättad promemoria. Denna syftade till en kvalitativ förbättring av den kommunala arkivvården i enlighet med den övergripande utredning av den kommunala arkivvårdarfunktionen, som 1978 gjordes av stadskansliets organisationsavdelning (jfr föregående årsberättelse, s. 21).
En översyn och överarbetning av Arkivhandboken har gjorts i samarbete mellan stadsarkivet och personalnämndens utbildningsavdelning.
3 SEKTIONEN FÖR STATLIGA OCH ENSKILDA ARKIV 3.1 Statliga arkiv
3.1.1 Depåarbeten
Under året har till stadsarkivet levererats 2 mikrofilmer från Stockholms postregion samt 567 volymer arkivhandlingar från pastorsämbetena i Johannes, Klara, Kungsholms och Maria församlingar, från landsarkivet i Uppsala handlingar hörande till Brännkyrka församling, Stockholms skyddskonsulenter, från länstyrel- sen i Stockholms län handlingar tillhörande överståthållarämbetets arkiv, förskole- seminariet i Stockholm samt från lärarhögskolans speciallärarlinje handlingar ingående i folkskoleseminariets i Stockholm arkiv.
Till landsarkivet i Uppsala har stadsarkivet överlämnat 4 volymer handlingar tillhörande Danviks—Sicklaö församlings arkiv.
Av ordnings- och förteckningsarbeten inom den statliga sektionen kan nämnas att Handelskollegii — samt Byggnings- och Ämbetskollegii arkivförteckningar har
kompletterats, och att de från Uppsala landsarkiv överlämnade lysningshandling- arna inordnats i Brännkyrka kyrkoarkiv. Några elever från årets yrkesorienterade kurs i arkivkunskap har som seminarieuppgifter förtecknat Kungsholms skolråds arkiv och Kungsholms frivilliga församlingsorgans arkiv.
Överståthållarämbetets kanslis äldre och yngre avdelningars arkiv har samman- förts till ett magasinrum varefter förteckningarna kompletterats och arkiven etiketterats (Gejrot, Nilson).
Namnregistreringen av kyrkoböcker fortsätter kontinuerligt. Under året har de territoriella stockholmsförsamlingarnas lysnings- och vigselböcker färdigregistrerats liksom död- och begravningsböckerna, båda serierna fram till 1800-talets senare del.
Namnregistrering av de olika garnisonsförsamlingarnas ministerialböcker har under året påbörjats.
Den under hösten 1978 av en av riksarkivet och riksskatteverket tillsatt arbetsgrupp framlagda utredningen rörande folkbokföringens framtida organisation inkom för yttrande till stadsarkivet i januari 1979. Utredningen diskuterades vid kommunala gallringsrådets i Stockholm sammanträde den 19 februari. Gallringsrå- det beslöt att stödja arbetsgruppens framlagda förslag. Stadsarkivariens yttrande avgavs i mars 1979. Under hösten sammanställdes remissyttrandena av riksarkivet.
En kommitté tillsattes av regeringen i december med uppdrag att ytterligare utreda folkbokföringens framtida organisation.
Under året har från sektionen avgivits åtta remissvar till riksarkivet (se även 2.1.3). Bland dessa märks främst en remiss angående Arkivbildning och gallring i tingsrätters arkiv. Denna fråga diskuterades vid sammanträde den 11 juni med kommunala gallringsrådet i Stockholm, då förstärkt med representanter från Stockholms tingsrätt och professor emeritus i rättshistoria, Gerhard Hafström, vilken ingav särskilt skriftligt yttrande. Gallringsrådet stödde stadsarkivets remis- svar, i vilket framhölls att vissa delar av arbetsgruppens förslag, väsentligen tvistemålssidan, var bra men att vissa delar rörande brottmålssidan måste omarbetas. Dessutom har ett remissvar avgivits till kyrkobokföringsinspektören i Stockholm angående befattningsbeskrivning för en planerad arkivtjänst vid Stockholms församlingsdelegerade.
Under året har riksarkivet beslutat att landsarkivet i Uppsala skall vara arkivmyndighet för länsrätten i Stockholms län och fastställt tidigare beslut att Stockholms stadsarkiv skall vara arkivmyndighet för Stockholms postregion.
Inom stadsarkivet har arbetet med ordnande och förtecknande av äldre statliga arkiv under året legat nere på grund av bristande personalresurser (se även under 3.2.1 enskilda arkiv). En komplettering och å-jorföring av de äldre polisarkivens förteckningar har påbörjats (Widing).
3.1.2 Fältarbeten
Ordnings- och förteckningsarbeten har under året pågått i Brännkyrka, Hedvig Eleonora, Johannes, Klara, Kungsholms och Spånga församlingar (Högberg, Johansson, Månsson, Pernemo). Kontraktsprostarkiven i Bromma och Norra kontraktet har under året förtecknats (Pernemo). En förteckning över Stockholms stads uppbördsväsens arkiv 1948-1966 har färdigställts (Gejrot, Skogström).
Vattendomstolens vid Stockholms tingsrätt nya lokaler besiktigades i januari.
Samråd angående Stockholms domkapitels nya arkivlokaler har under året hafts med arkitekt Wholin och domkapitlets sekreterare.
Under året har följande arkiv inspekterats:
Adolf Fredriks, Gustav Vasa, Kungsholms, Maria och Oscars församlingsarkiv.
vidare har inspektion förrättats av Manillaskolans arkiv, Tulldirektionens i Stockholm arkiv, Åklagarmyndighetens i Stockholm arkiv samt vid Stockholms tingsrätt av fyra arkiv, nämligen rådhusarkivet, fastighetsdomstolens arkiv, bouppteckningsenhetens arkiv och vattendomstolens arkiv. Bromma församlings och Bromma kontraktprostarkiv har inventerats.
Två av Stockholms församlingsdelegerade anordnade kurser för klockare har under året besökt stadsarkivet för information om arkivvård och diskussion angående arkivfrågor och forskarservice.
3.1.3 Lokalt statliga myndigheters i Stockholm gallring:
Kronofogdemyndigheten har gallrat 7 000 kg, Lokala skattemyndigheten 8 600 kg, Tulldirektionen 5 000 kg, Stockholms polisdistrikt över 25 000 kg. Åklagarmyndig- heten har under året gallrat ca 40 hm. Vid Stockholms tingsrätt har på grund av personalbrist endast 14 hm gallrats.
3.2 Enskilda arkiv 3.2.1 Accessioner
Till Stockholms stadsarkiv har under året 2 515 volymer ingående i enskilda arkiv inkommit, varav 1 130 volymer tillförts Operation Stockholms Idrottsminnen.
Följande enskilda arkiv (idrottsarkiven upptages under 3.3) har accesserats:
Arbetarnes Rings arkiv, Knut Barrs manuskript till Stockholmsboken 1912, Eva Bergmans föreningspapper, Birgit Bernhardts' samling, Blanchs' cafs arkiv, Ebeneserförsamlingens arkiv, IOGT-körens arkiv, Herbert Kants samling, riksför- bundet Kristen Fostran Stockholmsavdelningens arkiv, Norbergska familjearkivet, Röda Korsets Stockholmsdistrikts arkiv, Skallgångskårens i Stockholm arkiv, Stockholms Trädskötares Sällskaps arkiv, Per-Martin Wåhlbergs samling rörande pensionsrörelsen 1941-1952 samt Östgöra Gilles arkiv. Dessutom har 11 tilläggsle- veranser till i stadsarkivet förvarade enskilda arkiv inkommit under året. I föregående årsberättelse har felaktigt uppgivits att Rörstrands AB skulle ha lämnat över sitt arkiv till stadsarkivet. Så är ej fallet, däremot har vissa sonderingar gjorts angående ett eventuellt överlämnande av aktiebolagets äldre stockholmsmaterial till stadsarkivet.
Till stadsarkivet har även genom förmedling av enheten för folkrörelsearkiv vid riksarkivet (Welander) Kvinnliga Kontoristföreningens arkiv under året överläm- nats i färdigförtecknat skick.
Under andra halvåret har till sektionens enskilda avdelning även följande arkiv överlämnats. Olof Lamms handlingar, advokat Claes Palmes arkiv, stiftelsen Hjälp
åt hemlösas arkiv, Stockholmsrådet för kristet barn och familjearbetes arkiv, samt två större tilläggsleveranser till Setterwalls advokatbyrås arkiv och till Trygg-Hansa koncernens upphörda försäkringsbolags arkiv. Dessa arkiv har ej kunnat under året uppackas, ordnas och förtecknas på grund av den underbemanning som existerar vid den statliga och enskilda sektionen. Det måste poängteras att en delning av sektionen med åtföljande personalförstärkning är nödvändig inom en mycket snar framtid för att eftersläpningen skall kunna åtgärdas.
3.2.2 Ordnings- och förteckningsarbete
Inom stadsarkivet har följande enskilda arkiv ordnats och förtecknats under 1979:
Ansgariiförsamlingens arkiv (tillägg till förteckningen, Olsson), Eva Bergmans föreningspapper (Olsson) Blanchs' caMs arkiv (Skalm), Bostadsföreningen Neder- Lands arkiv (Wohlin), Ebeneserförsamlingens arkiv (Olsson), EFS's arkiv (tillägg, Olsson), Fredrika-Bremer-Förbundets Stockholmskrets' arkiv (Johansson), Guld- och silverarbetarnas pensionskassas arkiv (Åberg), Gerhard Hafströms fastighets- handlingar (Johansson), IOGT-körens arkiv (Åberg), IOGT-NTO (tillägg, Åberg), Hemmet för arbetssökande kvinnors arkiv (tillägg, Olsson), Herbert Kants samling (Olsson), riksförbundet för Kristen Fostran, stockholmsavdelningens arkiv (Skalm), Kungsholms baptistförsamlings arkiv (tillägg, Olsson), Norbergska familjearkivet (Olsson), Skallgångskårens i Stockholm arkiv (Olsson), Sofia småbarnsskolas arkiv (tillägg, Johanson), Stockhoms Trädskötares Sällskaps arkiv (Johanson), Svenska Missionsförbundets Stockholms distrikts arkiv (tillägg, Ols- son), John Svensks samling (Skalm), Sällskapet Bönans arkiv (Åberg), J. R.
Wikströms anteckningar (Johanson), Vinskänkssocitetens arkiv (Åberg), Per- Martin Wåhlbergs samling rörande pensionärsrörelsen (Olsson), samt Östgöra Gilles arkiv (Åberg). Över Allmänna Barnhusets stora arkiv har en preliminär förteckning sammanställts (Gejrot).
Elever från den yrkesorienterade kursen i arkivkunskap har som seminarieupp- gifter förtecknat Arbetarnes Rings arkiv, Stockholms arbetarinstituts arkiv och Stockholmsdistriktet av Svenska Röda Korsets arkiv.
Förutom stadsarkivets personal har även Olof Christian och Barbro Palme sysslat med ordningsarbeten i framlidne professor Sven Ulric Palmes arkiv och Bertil Thunell med Par Bricoles arkiv.
3.2.3 Övrigt depåarbete
Under ett sommarvikariat sorterade Eva Wikström brev och sammanställde ett brevskrivarregister över Frömanska släktens brevsamling, ingående i Valborg Frömans familjearkiv. Större delen av folkrörelsearkiven har sammanförts till de två under vintern med tätpackningshyllor installerade rummen på 7:e magasinsvåning- en (Nurmi, Johanson, Starck, Söderström).
3.3 Operation Stockholms Idrottsminnen
Verksamheten inom Stockholms Idrottsminnen har under året skötts av Sven Olsson, 011e Månsson och Bertil Elbe. Genom Elbes förmedling har under året ett flertal idrottsarkiv överlämnats till stadsarkivet, liksom även tidigare levererade arkivbestånd kompletterats. Följande nyförvärv har under året tillkommit, samtliga förtecknade av Sven Olsson där ej annat anges: Amatörföreningens Curlingklubb, Brommapojkarna, Centralföreningen för idrottens främjande, CK Stefaniterna DSDDC (Dykare Svens Dykares Dykar Club), Bertil Elbes arkiv, Låftmanska gåvan, Spånga IF, Stockholms Badmintonklubb, Stockholms Cykelförbund, Stockholms Gymnastikförbund, Stockholms Ishockeyförbund, Stockholms Rodd- förbund, Stockholms Segel Sällskap, Stockholms Seglarförbund, Stockholms Skidförbund, Stockholms Sportfiskeförbund, Stockholms Sportskytteförbund, Stockholms Spårvägars Gymnastik och Idrottsförening: veteran- och tyngdlyftsek- tionen, friidrottssektionen (förtecknad av Thomas Skalm), Stockholms Vandrarfö- rening, Tranebergs IF, Westermalms IF, Vikingarnas SS, Östermalms Handbolls- klubb. Dessutom har i december Bromma—Vällingby Skytteförbund och Spånga IS överlämnats men ej åtgärdats under 1979.
I juni 1979 deltog Operation Stockholms Idrottsminnen med en skärmutställning, sammanställd av 011e Månsson och Weimar Söderström, på Skeppsholmen i anledning av diskussionerna om Skeppsholmens framtida utnyttjande.
011e Månsson framlade i september en promemoria till fastighetskontoret i Stockholm angående idrottsmuseum och -arkiv på Långholmen. I denna konstateras
"att lokalproblemen för ett Stockholms idrottsmuseum/arkiv på ett fördelaktigt sätt skulle gå att lösa genom att utnyttja lokaler på Långholmen, samt att behovet av ett sådant museum/arkiv är stort dels därför att stadsarkivet har svårigheter att omhänderta, och än mindre exponera, det material som strömmar in, dels därför att ett idrottsmuseum/arkiv skulle ha ett betydande allmänintresse för individ och samhälle". Någon lösning av problemen framkom ej under 1979.
3.4 Föreningen Stockholms Företagsminnen
Under året framlades ett nytt förslag till avtal mellan föreningen och Stockholms kommun genom arkivnämnden, vilket ännu ej fastställts. Enligt förslaget skall arkivnämnden vara representerad i föreningens styrelse, kommunen skall stå för lokalkostnaderna och bidraga med en viss summa för täckande av föreningens lönekostnader.
I oktober flyttade Stockholms Företagsminnen från depån i stadsarkivet till de nya lokalerna, Västmannagatan 52. Föreningen har under året sysselsatt 6 personer som anvisats av arbetsmarknadsverket.
Som föreningens ordförande har under året förlagsdirektör fil. dr Georg Svenson fungerat, som arbetsledare på halvtid Anita Oscarsson till 9 november. Som arkivchef anställdes fr. o. m. 15 september fil. kand. Inger Ljunggren. Mejli Jägre är anställd från den 19 november som närmast ansvarig under Inger Ljunggren.
Den 19 mars höll föreningen årsmöte i Stockholms stadsmuseums filmsal. Efter årsmötet visades kortfilmer med anknytning till hantverk och industri.
4 DEMOGRAFISK DATABAS STOCKHOLM 4.1 Personal
Under året har inklusive arbetsledning 60-65 personer arbetat vid databasen. Vid årets slut var 47,5 av de 48 kontorsassistenttjänsterna besatta. Beträffande övriga personalfrågor se 1.1.
4.2 Produktion
Ett stort antal häften av mantalsboken för rote 1 (Storkyrkoförsamlingen) har bearbetats (excerpering, kontroll, registrering). Antalet excerperade, rättade och dataregistrerade blanketter är likakedes stort. En stor mängd blanketter har dessutom registrerats och verifierats av Svenska Indata AB i Norberg.
4.3 Metodutveckling
Förutom den ovan redovisade produktionen har ca 14 000 blanketter för häften i mantalsböcker för rotarna 16 och 31 (Maria resp. Högalids församlingar) bearbetats enligt en ny förenklad instruktion. Excerperingen har här stoppats och rättning av materialet pågår. Vidare förbereds dataregistrering av de provexcerperade blanket- terna.
4.4 ADB
Statistiska centralbyråns regionalstatistiska databas i Örebro har gjort en förstudie till systemutveckling vid databasen. I en sammanfattning konstateras där att det krävs stora resurser för att applicera regionalstatistiska databasens datahanterare på stockholmsmaterialet. Informationsanalysen, systemarbetet och programmeringen beräknas i studien till ca 5 manår. Slutligen konstateras att statistiska centralbyrån ej kan åtaga sig någon huvudstudie. Stockholms datamaskincentral för högre Utbildning och Forskning (QZ) håller på med en liknande förstudie . Enligt underhandsmeddelanden är QZ beredd att åtaga sig systemarbetet på grundval av ett långtidskontrakt. Sektionschefen har i PM till arkivnämnden 1979-12-06 framhållit vikten av att systemarbetet igångsätts så snart som möjligt samt att databasen måste få möjligheter att rationellt utnyttja Basic-utrustningen.
4.5 Kontakter med andra institutioner
Förutom under 4.4 redovisade kontakter kan nämnas, att överläggningar i datafrågor även förekommit med Datamaskincentralen för Administrativ Databe- handling (DAFA), Arbetsgruppen för demografisk forskning i Stockholm, Statens forskningsrådsnämnd, SKORG och kammarkontoret.
Regelbundna kontakter har vidare förekommit med personalnämnden och länsarbetsnämnden.
Sektionschefen och metodansvarig arbetsledare besökte Riksdatabasen i Umeå 22-25 november. Besöket ägnades ömsesidig information om verksamheter vid de bägge databaserna samt till inledande diskussioner om möjligheter till framtida samarbete.
Databasen har besökts av representanter för de historiska och sociologiska institutionerna vid Stockholms universitet. Besöken har varit led i diskussionerna om förberedelser inför det planerade s. k. stadsdelsprojektet. Inom ramen för detta projekt kommer ytterligare källmaterial i stadsarkivet att bearbetas för databehand- ling.
4.6 Utbildning
Utbildningsverksamheten vid databasen har varit livlig. Orienterande studiebe- sök, utbildning samt föreläsningsverksamhet har organiserats. bl. a. har en kurs hållits i programmeringsspråket BASIC. Flera av personalen har genomgått grundläggande frivillig utbildning i ADB.
Ett av arbetsmarknadsdepartementet organiserat studiebedök vid databasen förekom 31 maj.
5 ÖVRIG VERKSAMHET 5.1
Del XIV av Stockholms tänkeböcker från år 1592, avseende åren 1624-1625 och redigerad av fil. dr. Sven Olsson och 1:e arkivassistent Na&ni Särnqvist, låg vid årsskiftet färdig för distribution.
5.2
Visningar och demonstrationer av stadsarkivet och dess material har förekommit i mycket stor omfattning. Anhopningar av förfrågningar angående visningar har varit så stor, att stadsarkivet i någon mån måst avvisa intresserade, då det ibland varit svårt att mobilisera tjänstemän på kvällstid.
Stadsarkivet har besökts av studiegrupper från Kursverksamheten, Medborgar- skolan, Vuxenskolan, Stadsmuseets stadsvandringar, församlingsdelegerades klockarkurs, länsarbetsnämndens sekreterarkurs, arbetsvårdare från Stockholms kommun, gymnasieavdelningar från Norra Latin, Bandhagens gymnasium och Alviksskolan samt finländska genealoger under ledning av, Gustaf Aminoff, tjänstemän från Antikvarisktopografiska arkivet (ATA) och bibliotekarier från Lidingö. Som visningsledare från stadsarkivet har fungerat Ax, Blomberg, Johanson, Rendahl, Skalm, Wikström, Wohlin och Åberg.
Under året har stadsarkivet och dess samlingar visats för 634 personer, varav 260 under den internationella arkivveckan i november. Se vidare under 5.4 nedan.
Personalnämndens kurser har i ökad utsträckning tagits i anspråk av stadsarkivets tjänstemän. Följande kurser har besökts.
Central introduktion:Eva Engblom, Maj Engström, Harriet Holmgren, Birgit Jonsson, Verner Kallas, Stig Lindgren, Erik Lundgren, Gunnar Olsson, Stina Rask, Richard Stiernstedt, Peter Szabö, Erik Winblad, Barbro Åslin.
Skriftlig kommunikation:
Verner Kallas, Håkan Starck, Weimar Söderström.
Informatörsutbildning:
Harriet Holmgren.
Kurs för arbetsledare med halvskyddade anställda:
Gunilla Johansson, Eva Wohlin.
Grundkurs i Administrativ teknik, 20 poäng:
Kristina Fernum-Hansson.
I april deltog från stadsarkivets sida 1:e bokbindare Peter Szabö och arkivarie Marianne Liljequist i en konferens i riksarkivet om bokbinderi- och konserverings- frågor.
En remiss från riksarkivet av skrivelse från Sveriges bokbinderiidkareförening rörande bibliotekens och arkivens behov av bokbindning har besvarats (Wikström, Szabö).
En grupp från Sveriges TV under Rolf Hansson har i oktober filmat material i stadsarkivet (1436 års privilegiebrev, skotteboken 1467, karta över Stockholm 1646-1647) att ingå i ett program med arbetsnamnet "Helgeandsholmen — ett uppgrävt förflutet", avsett att sändas omkring vecka 10, 1980.
I samband med sitt 200-årsjubileum anordnade Sällskapet Par Bricole under tiden maj—september en utställning i samarbete med Stadsmuseet. Utställningsföremå- len, som fyllde galleriet en trappa upp i stadsmuseets byggnad, hade till mycket stor del hämtats från Par Bricoles i stadsarkivet deponerade huvudarkiv (Wikström).
Den 6 april beslöt arkivnämnden avstyrka bifall till en framställning från Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek om ett årligt anslag på 400 000 kronor.
Kommunfullmäktige har dock den 26-27 november beslutat, att det begärda anslaget skall inrymmas i stadsarkivets budget för 1980.
En framställning från fil. kand. Lars Olof Ekdahl om forskningsbidrag på 20 000 kronor för en akademisk avhandling om den grafiska branschen i Stockholm 1850-1914 har den 29 maj av arkivnämnden tillstyrkts hos delegationen för förberedande handläggning av ärenden rörande bidrag till vetenskapligt forsknings- och utredningsarbete.
5.4 Internationella arkivveckan
Initiativet till en internationell arkivvecka 1979 togs av ICA (International Council of Archives). Av förslagets arkivår blev en vecka, för vilken UNESCO stod som sponsor. Veckan har avhållits på olika håll i hela världen och syftet var att informera om vad arkiven gör. 1 Sverige varade denna "vecka" 16-25 november.
Vid Stockholms stadsarkiv hade två utställningar färdigställts till arkivveckan av 011e Månsson, Thomas Skalm och Weimar Söderström. Dels en skärmutställning
"Arkiv angår alla" i Kulturhusets läsesalong, dels en utställning i stadsarkivet som visar verksamheten i arkivet i dag. Skärmutställningen har efter avslutad sejour vid Kulturhuset utlånats till demografisk databas och därefter till stadsbiblioteket.
Under den internationella arkivveckan hade stadsarkivet under två dagar guidade förmiddags- och eftermiddagsturer, dessutom öppet hus under en dag. I allt besöktes arkivet under denna vecka av ca 400 personer. Visningarna av arkivet sköttes främst av Eva Wohlin och Magnus Åberg.
Internationella arkivveckan inleddes med ett nordiskt symposium på Hässelby slott den 15-16 november, "Arkiven som kunskapskällor för individ och samhälle", arrangerat av riksarkivet. Ulla Johanson vid Stockholms stadsarkiv fungerade som symposiets generalsekreterare. Vid symposiet, som hade över 80 deltagare, var stadsarkivet representerat av Jan Gejrot , Viking Rendahl och Magnus Åberg.
Stockholm den 25 januari 1980 Viking Rendahl
tf stadsarkivarie
