• No results found

Husby tegelbruk. Villor vid Mälarens strand Södermanland, Ytterselö socken, Husby tegelbruk 1:1, RAÄ 317 Wivianne Bondesson UV MITT RAPPORT 2007:28

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Husby tegelbruk. Villor vid Mälarens strand Södermanland, Ytterselö socken, Husby tegelbruk 1:1, RAÄ 317 Wivianne Bondesson UV MITT RAPPORT 2007:28"

Copied!
12
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

UV MITT RAPPORT 2007:28 ARKEOLOGISK UTREDNING

Husby tegelbruk

Villor vid Mälarens strand

Södermanland, Ytterselö socken, Husby tegelbruk 1:1, RAÄ 317 Wivianne Bondesson

(2)
(3)

UV MITT RAPPORT 2007:28 ARKEOLOGISK UTREDNING

Husby tegelbruk

Villor vid Mälarens strand

Södermanland, Ytterselö socken, Husby tegelbruk 1:1, RAÄ 317 Dnr 421-1928-2007

Wivianne Bondesson

(4)

Riksantikvarieämbetet

Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Mitt

Instrumentvägen 19 126 53 HÄGERSTEN Tel. 010-480 80 60 Fax 010-480 80 94 www.raa.se/uv uvmitt@raa.se

© 2007 Riksantikvarieämbetet UV Mitt, rapport 2007:28 ISSN 1403-9044

Kart- och ritmaterial Karlis Graufelds

Kartor ur allmänt kartmaterial, © Lantmäteriverket, 801 82 Gävle. Dnr L1999/3

Fig. 1 och 2 är godkända ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2007-10-11 (dnr 601-2007/1736).

Utskrift EO Grafiska, Stockholm 2007

(5)

Innehåll

Inledning ...4

Antikvarisk bakgrund ...4

Arkeologisk potential ...4

Målsättning ...5

Metod ...5

Resultat ...5

Referens ...8

Muntlig uppgift ...8

Administrativa uppgifter ...8

Figurer 1. Utredningsområdet markerat på utdrag ur Topografiska kartan. Skala:1:50 000. ...9

2. Utredningsområdet, objekt och schakt markerade på utdrag ur digitala Fastighetskartan. Skala:1:5 000. ...10

Tabeller 1. Objekttabell. ...6

2. Schakt- och provgropstabell. ...6

(6)

4 Husby tegelbruk. Villor vid Mälarens strand Bengt Wicksén, Plogen AB, pla-

nerar att anlägga bostadsområde vid Husby tegelbruk, Ytterselö socken, Södermanland. Vid den av Länsstyrelsen beslutade arke- ologiska utredningen av området påträffades inga nya fornlämning- ar eller övriga kulturlämningar utöver vad som var registrerat i FMIS sen tidigare. Utredningen genomfördes av Riksantikvarie- ämbetet, Avdelningen för arkeolo- giska undersökningar, UV Mitt i augusti 2007.

Inledning

Markägare Bengt Wicksén planerar att bygga bostäder inom ett område på Selaön i Ytterselö socken i Södermanland. Efter beslut av Länsstyrel- sen i Södermanlands län har därför en arkeologisk utredning genomförts av Riksantikvarieämbetet UV Mitt inför detaljplaneläggningen. Området är 0,3 kvadratkilometer stort. Det sträcker sig från Stallarholmsfjärden i Mälaren upp mot vägen till Husby bytomt och omfattar bland annat platsen för Husby tegelbruk. Höjden över havet varierar mellan Mälarens strandnivå som är cirka 0,5 meter över havet och 20 meter över havet.

I övrigt utgörs ytorna av områden med före detta lertäkter, åker-/betes- mark samt tomtmark.

Antikvarisk bakgrund

Området fornminnesinventerades första gången år 1957 och reviderings- inventerades år 2005.

Bygden är fornlämningsrik och inom utredningsområdet finns bland annat ett gravfält, en kvarngrund samt Husbys gamla bytomt (RAÄ 78, RAÄ 248 och RAÄ 317). Gravfältet ligger omedelbart nordöst om utred- ningsområdet. Gravarna utgörs av två högar samt 58 övertorvade, runda stensättningar. De kan grovt typdateras till yngre järnålder.

Resterna av väderkvarnen finns utritade redan på en karta från 1716 och har på grund av sin höga ålder bedömts vara fast fornlämning i Forn- minnesinformationssystemet (FMIS).

Även Husbys bytomt är inritad efter denna karta. Den är fortfarande bebyggd och klassas därför inte som fornlämning trots den höga åldern på underliggande kulturlager.

Det är viktigt att i detta sammanhang inte glömma Husby tegelbruk även om det inte utgör fornlämning idag. Tegelbruket anlades 1915 och var i drift fram till 1978. Den 100 meter långa ringugnen är en av de största som byggts i landet.

I Statens historiska museers (SHM:s) fyndkatalog finns inga fynd som direkt kan knytas till byn Husby. Det finns emellertid ett flertal fynd som inte anger en preciserad fyndplats annat än till socknen. Ett närmare stu- dium av dessa poster kan visa om några av dem kan hänföras till Husby eller närområdet.

Arkeologisk potential

Som framgår av sammanställningen ovan var potentialen mycket god för att finna ytterligare kultur- och fornlämningar, såväl synliga som dolda.

Det gällde framför allt boplatser från järnåldern. Under järnåldern var det vanligt att anlägga gravar i bebyggelsens närområde. Man kunde i detta område förvänta sig boplatser från yngre järnåldern eftersom gravarna kan typdateras till denna tid.

Boplatser är en kategori som sällan fått en bra representativitet i Forn- minnesregistret (FMR) vilket beror på att många av dem saknar synliga lämningar ovan mark. Om inte marken är öppen, till exempel upplöjd, vid inventeringstillfället så upptäcks inte boplatsen. Till detta krävs oftast utredningsgrävning på lämpliga lägen.

(7)

Husby tegelbruk. Villor vid Mälarens strand 5

Målsättning

Den övergripande målsättningen vid en arkeologisk särskild utredning är att lokalisera och fastställa fornlämningar. Vid inventeringen, etapp 1, noteras ovan mark synliga lämningar samt gynnsamma lägen för boplat- ser. Status för dessa boplatslägen fastställs i en senare etapp genom utred- ningsgrävningar. På ett vidare plan syftar utredningen till att underlätta planprocessen så att man kan undvika alternativt minimera ingreppen i fornlämningarna. I många fall kan fornlämningar och upplevelsebara kul- turmiljöer användas som en tillgång för att berika det aktuella projektet.

Följande mer specifika målsättningar för det aktuella området kan ur- skiljas:

• Lokalisera boplatser.

• Inventeringen bör även redovisa kulturhistoriska lämningar som påträffas i området. I en planeringssituation utgör de kulturhistoriska lämningar en resurs som kan bidra till en fördjupad kännedom om sentida, lokal historia.

Metod

Arbetet inleddes med en excerpering av bakgrundsmaterial inför fältar- betet med kartstudier, genomgång av Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), och Fornminnesregistret, båda vid Riksantikvarieämbetet. Även lösfyndsregistret vid Statens historiska museer och lokal litteratur har kontrollerats.

Vid fältinventeringen har jordmån kontrollerats med hjälp av jordsond.

Kända fornlämningar och vid Fornminnesregistret registrerade kulturhis- toriska lämningar har besiktigats. Nya och möjliga fornlämningar, det vill säga boplatser utan synlig markering ovan mark har beskrivits och mätts in med GPS.

Utredningsgrävning av möjliga fornlämningar, i detta fall boplatslä- gen, har utförts med hjälp av traktorgrävare varvid mindre schakt tagits upp ner till anläggningsförande alternativt orörd nivå. Vid behov har ytan finrensats för hand. Efter dokumentation och inmätning lades schakten igen.

Resultat

Efter samråd med Länsstyrelsen beslutades att sökschaktgräva inom RAÄ 317 trots dess redan fastställda status. Fornlämning RAÄ 317 utgörs av Husbys bytomt som är delvis bebyggd i dagsläget. Syftet var att spåra bo- platslämningar av järnålderskaraktär med anledning av det näraliggande gravfältet med samma datering.

Två boplatslägen registrerades vid utredningen, objekt 1 och 2. Objekt 1 inkluderade det ovan nämnda området medan objekt 2 var beläget i an- slutning till det bebyggda höjdpartiet vid utredningsområdets nordvästra hörn.

Inom objekt 1 framkom dels en syllstensrad efter ett hus dels en mängd fynd av sentida karaktär, framför allt inom bytomtsområdet. Tegel fanns spritt i hela området, mer eller mindre rikligt. Inget av förhistorisk karaktär iakttogs varför objektet kan avfärdas som läge för en järnålders-

(8)

6 Husby tegelbruk. Villor vid Mälarens strand

boplats. Bytomten RAÄ 317 har ett fortsatt antikvariskt intresse på grund av sitt kulturlager. En genomgång av fynden från utredningen daterar ett par bitar keramik till 1600-talet eller möjligen senmedeltid (Anund, muntlig uppgift). I övrigt kan fynden dateras till 1700- och 1800-talen.

Kvarngrunden RAÄ 248 är en fast fornlämning enligt FMIS.

Inom objekt 2 iakttogs ett sentida kol-/sotlager högt upp i ploglagret, enligt uppgift från kvistbränning efter slyröjning i våras. Inget av antikva- riskt intresse iakttogs varför boplatsläget kan avfärdas.

Tabell 1. Objekttabell.

Objektnr Beskrivning Statusförslag Kommentar

1 Boplatsläge, ca 370×190 m stort (Ö–V).

Beläget på en kuperad ”udde” som skjuter ut mot S över den ikringliggande tämligen plana åkermarken. Bra läge med tanke på näraliggande järnåldersgravfält i Ö, RAÄ 78.

Skogsmark, f.d. betesmark samt bebyggda tomter.

Inom området är två objekt registrerade i FMIS, RAÄ 248 och 317.Ej fornlämning i övrigt.

Utredningsgrävd med negativt re- sultat.

2 Boplatsläge, ca 100×50 m stort (NÖ–SV).

Beläget i en flack SÖ sluttning ner mot planare mark. Utgör en utlöpare av mer kuperat område i NV.

Åkermark.

Ej fornlämning Utredningsgrävd med negativt re- sultat

Tabell 2. Schakt- och provgropstabell.

Schaktnr Objektnr Beskrivning Anläggningar och fynd 1 1 4×2–3,5 m stort (ÖNÖ–VSV) och 0,05–0,3 m

djupt. Grästorv/mylla 0,05 m tjockt, därunder humös silt, mörkfärgad V om husgrunden.

Spridda stenar upp till 0,1 m stora och ett par större 0,3 m stora. Cirka 1,5 m V om husgrunden inom ett ca 1×1 m stort område var vällagda tegelstenar, ev. ett golv, delvis övertäckta av trärester. Tegelgolvet låg ca 0,2 m under markytan. Över teglet rikligt med små stenar, ca 0,05 m stora. Cirka 0,04 m V om syllen och parallellt med denna var rester av en planka. Syllstenarna låg troligen på fyll- nadsmassor av tegel.

Syllstensrad efter hus i SÖ hörnet av schaktet, ca 2×1 m synligt stor inom schaktet, av 0,2–0,6 m stora stenar. Två block inom grunden i hörnet.

Rikligt med fynd av tegel/te- gelstenar, porslin, rödgods, handsmidda spikar, två skilling mynt, kritpipa glas, bränd och obränd flinta, spänne och del av spänne, järnkrok samt rikligt med obrända djurben.

2 1 9×2 m stort (ÖNÖ–VSV) och 0,2–0,5 m

djupt. Djuptag i Ö 0,7 m djupt. Grästorv/

mylla 0,05 m tjockt. Stenrad tvärs över schaktet ca 3 m från Ö kanten, av 3 stycken ca 0,7 m stora block med en 0,8 m bred lucka.

Därunder humös något mörkfärgad silt med relativt rikligt med stenar, 0,05–0,15 m stora.

Relativt mycket tegel och delar av tegelstenar.

V om stenraden var ett tiotal stenar och block

<0,7 m stora längs en ca 3 m lång sträcka.

Detta parti är ej grävt i botten. Underst i schaktet var gråbeige siltig morän i ett ca 0,15 m tjockt lager.

Fynd av rödgods, glas bl.a.

från fönster, obrända djur- ben, järnspikar m.m.

(9)

Husby tegelbruk. Villor vid Mälarens strand 7 Schaktnr Objektnr Beskrivning Anläggningar och fynd

3 1 8,5×2 m stort (ÖNÖ–VSV) och 0,2 m djupt.

Grästorv/mylla 0,05 m tjockt, därunder hu- mös siltig morän, 0,1 m tjockt och därunder gråbeige siltig morän i 0,05 m tjockt skikt.

En ca 0,8 m stor och 0,15 m tjock häll var nergrävd i Ö.

Fynd av tegel, rödgods och obrända djurben.

4 1 4×2 m stort (NNÖ–SSV) och 0,1–0,15 m djupt. Grästorv/mylla 0,05 m tjockt, därunder något humös silt med enstaka stenar 0,05–

0,3 m stora samt en större sten 0,6 m stor.

5 1 5×1,2–2 m stort (NÖ–SV) och 0,2 m djupt.

Grästorv/mylla 0,1 m tjockt, därunder humös silt 0,1 m tjockt skikt med stenar <0,4 m stora. Därunder gulbeige siltig stenig morän med upp till 0,8 m stora stenar.

6 1 5×2 m stort (NÖ–SV) och 0,15–0,2 m djupt.

Vegetationsskikt/mossa 0,05 m tjockt, där- under något humös siltig morän i 0,1 m tjockt skikt med enstaka tegelbitar. Därunder siltig morän i ett 0,05 m tjockt skikt med 0,8 m stora stenar.

Lite tegel

7 1 3×1,2 m stort (Ö–V) och 0,3–0,9 m djupt.

Grästorv/mylla 0,1 m tjockt, därunder mörk- färgad humös lerig silt, fyllnadsmassor med upp till 0,6 m stora stenar i ett 0,7 m tjockt skikt. Därunder lera i ett 0,03 m tjockt skikt och därunder silt i ett 0,02 m tjockt skikt. De två sista skikten endast framtagna inom en liten yta i centrala delen.

Fynd av tegel, rödgods, glas, obrända djurben m.m.

8 1 6×1,2 m stort (Ö–V) och 0,2–0,6 m djupt.

Grästorv/mylla 0,1 m tjockt, därunder mörk- färgad humös silt med ljusare stråk och stenar 0,05–0,5 m stora, i ett 0,1–0,7 m tjockt skikt, tjockare längs ca 2 m i den Ö delen. Under detta i Ö var lera och i V siltig morän i 0,05 m tjockt skikt.

Fynd av tegel, rödgods, järn- föremål, obrända djurben m.m.

9 1 13,5×2 m stort (ÖNÖ–VSV) och 0,2 m djupt. Grästorv/mylla 0,05 m tjockt, därunder humös siltig morän i ett 0,1 m tjockt skikt, därunder siltig/lerig morän i 0,05 m tjockt skikt. I botten ett stråk av rödbränd lera/silt.

I centrala delen ett 3 m brett stråk av mycket sten upp till 0,6 m stora, delvis nergrävt och i ytan bränt.

10 1 10,5×2 m stort (ÖNÖ–VSV) och 0,3–0,5 m djupt, djupast i Ö. Vall, därunder ploglager 0,3 m tjockt, av något humös lera med lite sten <0,1 m stora. Under detta brun lera med enstaka tegelfragment och längst ner brun lera.

Tegel och bränd lera.

11 1 8,5×2 m stort (ÖNÖ–VSV) och 0,27 m djupt.

Vall, därunder ploglager 0,25 m tjockt, av något humös lera med enstaka stenar 0,2 m stora. Under detta brun lera.

Lite tegel och obrända djur- ben.

12 1 10,5×2 m stort (Ö–V) och 0,27 m djupt. Vall, därunder ploglager 0,25 m tjockt, av något humös lera med enstaka stenar 0,2 m stora.

Under detta brun lera.

Lite tegel, glas och obrända djurben.

(10)

8 Husby tegelbruk. Villor vid Mälarens strand

Schaktnr Objektnr Beskrivning Anläggningar och fynd 13 1 8×2 m stort (SSÖ–NNV) och 0,22 m djupt.

Vall, därunder ploglager 0,2 m tjockt, av något humös lera med enstaka stenar 0,15 m stora. Under detta brun lera.

Lite tegel.

14 2 8×2 m stort (SÖ–NV) och 0,22 m djupt. Ve- testubb, därunder ploglager 0,2 m tjockt, av något humös lera med enstaka stenar 0,25 m stora. Kolskikt i NV halvan av schaktet efter sentida eldning, ca 3×2 m stort, ungefär halv- vägs ner i ploglagret. Under detta brun lera.

Lite tegel.

Referens

Muntlig uppgift

Johan Anund, enhetschef, Riksantikvarieämbetet, UV Mitt.

Administrativa uppgifter

Riksantikvarieämbetets dnr: 421-1928-2007.

Länsstyrelsens dnr: 431-3131-2007.

Projektnummer: 1220573.

Intrasisprojekt: M2007:020.

Undersökningstid: 10–23 augusti 2007.

Projektgrupp: projektledare Wivianne Bondesson, projektmedarbetare Ann Vinberg.

Underkonsulter: Lars Eriksson, Tuna Storgård.

Exploateringsyta: 0,3 kvadratkilometer.

Läge: Fastighetskartan, blad 10H 6g.

Koordinatsystem: Rikets system 2,5 gon V.

Koordinater för undersökningsytans sydvästra hörn:

x 6582 845, y 1579 904.

Höjdsystem: –.

Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk- topografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm: –.

Fynd: Inga fynd tillvaratagna.

(11)

Husby tegelbruk. Villor vid Mälarens strand 9 Fig. 1. Utredningsområdet markerat på utdrag ur Topografiska kartans blad Strängnäs 10H NO. Skala:1:50 000.

(12)

Fig. 2. Utredningsområdet, objekt och schakt markerade på utdrag ur digitala Fastighetskartans blad 10H 6g. Skala:1:5 000.

S9

S2 S3 S12

S10 S1 S13

S6 S8 S11 S5 S4

S7

S14

Obj. 2

Obj. 1

RAÄ 78 RAÄ 317

RAÄ 248

0 100 m

Utredningsområde Objekt

Schakt Fornlämning

References

Related documents

rörelsekapital, kapital för företagsförvärv, förvärv av tekniklösningar och/eller minska bolagets skuldbörda genom att låta borgenärer kvitta innehavda fordringar mot aktier

WeSC håller ett relativt litet lager för de produkter som WeSC avser sälja i den egna detaljistverksamheten samt för den mindre bulkor- der (cirka tio procent av total order)

U sedmi ukázek tohoto žánru z deseti uvedených se neobjevuje ilustrace. Aspoň malá ilustrace článek oživí, což je hlavně pro dětskou četbu důležité. Kiplingův Mauglí

Poslední a velmi důležitou částí konstrukce jsou ramena, která se na modulární část budou přidělávat přes již zmiňované konektory MT30.. Pro jednoduchost výroby

Graf 7: Jednotlivé koncentrace síry v měřených olejích Graf 8: Jednotlivé koncentrace vápníku v měřených olejích Graf 9: Jednotlivé koncentrace titanu v měřených olejích

Jde tedy o náklady na spotřební materiál, náklady za energii, která je nutná pro provoz systémů, dále pak náklady za využívání systémů (např. platba za

Jak již bylo zmíněno výše, první zpráva o rezidentuře v Ottawě pochází z roku 1953, což je relativně brzy, pokud vezmeme v potaz nedávné změny ve

Jeho knihu Big Sur jsem četla v období tkaní své první tapiserie a spojení těchto prožitků je pro mne nezapomenutelnou fází života, za kterou jsem velmi