• No results found

I topp på Land Lantbruk 50-listan 2016!

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "I topp på Land Lantbruk 50-listan 2016!"

Copied!
5
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Stockholm 2016 12 23

I topp på Land Lantbruk 50-listan 2016!

Maria Forshufvud, vd för Svenskmärkning AB, har utsetts till nummer ett på Land Lantbruk 50-listan för de som gjort störst avtryck inom de gröna

näringarna under 2016.

– Det är en fin bekräftelse på vårt arbete med den frivilliga ursprungsmärkningen.

Jag är naturligtvis stolt och glad, säger Maria Forshufvud, vd för Svenskmärkning.

Det är en förmån att få arbeta med märkningen Från Sverige och Kött från Sverige, som har starka värden att kommunicera. Den framgång märkningen har, visar på kraften som finns när hela livsmedelskedjan går samman. Samarbetet mellan LRF, Livsmedelsföretagen och Svensk Dagligvaruhandel, tydliga mål, engagerade medarbetare och bra samarbetspartners har varit, och är, en förutsättning för att lyckas.

– Idag använder fler än 100 företag märkningen. Av de nu över 5200 godkända produkterna finns redan en stor andel ute i handeln, men allt fler kommer successivt ut i butikerna under våren. Märkningen är ett bra sätt att möta konsumenternas efterfrågan på varor med tydligt ursprung, och den ökade efterfrågan bidrar till fler arbetstillfällen och till att säkra svenska råvaror inför framtiden, säger Maria

Forshufvud, vd Svenskmärkning.

Juryns motivering för förstaplatsen – Utmärkt insats för svensk mat

"Svenskmärkning lanserade den frivilliga ursprungsmärkningen Från Sverige i april.

Efter åtta månader har drygt 100 livsmedelsföretag anslutit sig och mer än 5.000 produkter godkänts för det blågula märket."

Så gjorde Land Lantbruk 50-listan: På 50-listan finns de som gjort störst avtryck inom de gröna näringarna under året. Ett avtryck kan vara såväl uppfriskande som upprörande. Land Lantbruk har följt nyhetsflödet och rankat årets händelser och prestationer. Se hela listan här

Läs motiveringen och artikeln "Utmärkt insats för svensk mat" i Land Lantbruk nedan.

(2)

Bildtext

Maria Forshufvud, vd för Svenskmärkning AB, har utsetts till nummer ett på Land Lantbruks 50-lista för de som gjort störst avtryck inom de gröna näringarna under 2016. Svenskmärkning AB står bakom den frivilliga ursprungsmärkningen Från Sverige och Kött från Sverige.

För ytterligare information

Kontakta Maria Forshufvud, vd Svenskmärkning AB, mobil 072-741 64 90 eller mejl maria.forshufvud@svenskmarkning.se.

Läs mer om märkningen på frånsverige.se

Om märket Från Sverige och Kött från Sverige

Märket Från Sverige är en ny frivillig ursprungsmärkning, som gör det enklare för konsumenten att hitta svenskproducerad mat och dryck i butiken. Märket är gult och blått och får användas på alla typer av livsmedel, råvaror och växter som producerats i Sverige och uppfyller Svenskmärkning ABs kriterier. För kött och charkuterier

används märkningen Kött från Sverige. Märkningen är ett svar på konsumenternas ökade efterfrågan på svenskproducerade livsmedel, men även ett sätt att hjälpa till att säkra tillgången på svenska råvaror i framtiden.

Om Från Sverige

Den nya frivilliga ursprungsmärkningen Från Sverige och Kött från Sverige gör den enklare för konsumenten att välja svenskproducerade råvaror, livsmedel och växter i butiken. Märkningen lanserades av Svenskmärkning AB den 20 april 2016. Initiativet kommer från LRF, Livsmedelsföretagen LI och Svensk Dagligvaruhandel, som gemensamt startade och äger Svenskmärkning AB.

(3)

_______________________________________________________________

Artikel i Land Lantbruk nr 52-01 23 december 2016

Utmärkt insats för svensk mat

Den frivilliga ursprungsmärkningen Från Sverige och Kött från Sverige har bokstavligen gjort avtryck på omkring 5 000 produkter i den svenska

livsmedelshandeln. Ett hundratal företag har fått klartecken att använda märket. Bolaget bakom det blågula genombrottet på butikshyllorna är Svenskmärkning AB med VD Maria Forshufvud i spetsen.

Det var den 20 april som Maria Forshufvud och landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S) under en välbesökt ceremoni i Stockholm klippte ett blågult band för att markera premiären för den nya märkningen. Initiativet är brett och kommer från LRF,

Livsmedelsföretagen samt Svensk Dagligvaruhandel. Parterna har gemensamt bildat Svenskmärkning AB, som äger och förvaltar märket.

Varför behövs en svenskmärkning?

– Det finns en så stark efterfrågan på svenska livsmedel och råvaror, det är det primära. Många konsumenter tycker att det är svårt att hitta det svenska och

märkningen hjälper dem med det. Sedan bidrar märkningen till att öka försäljningen av svenska råvaror och på så sätt också till tillväxt och produktion i Sverige, säger Maria Forshufvud.

Vad är din reaktion på att utses till nummer ett på 50-listan?

– Först blev jag förvånad. Nu när jag hämtat mig känner jag glädje och stolthet för märkningens skull. Det är fantastiskt roligt. Jag vet ju att det finns så många som har gjort stora avtryck under 2016.

Facit efter åtta månader är 5 000 godkända produkter från strax över 100 företag – hur väl stämmer det med dina förväntningar när märkningen sjösattes?

– Det har gått bra får man väl säga och det visar att märkningen kommer i rätt tid.

Företagen ser behovet att möta konsumenternas önskemål. Tajmingen är rätt.

Redan i dag ser vi också att märkningen bidrar till att öka efterfrågan på produkter som man tidigare kanske inte har tänkt så mycket på när det gäller ursprungskrav, till exempel mjölkpulver och äggpulver. Det är en tydlig signal till livsmedelsindustrin.

(4)

Hur vill du generellt förklara att hushållen i allt större utsträckning vill handla svenskt?

– Vi vill veta var maten kommer ifrån och känna oss trygga med ursprunget. Svenska bönder är otroligt viktiga i detta. De står för mycket av de värden som många

konsumenter frågar efter och litar på. Det är verkligen ett förtroende att både värdera och förvalta.

Hur skulle du beskriva ditt eget arbete under den här första tiden med märkningen?

– Det har varit intensivt. Sedan har jag glädjen att ha bra medarbetare som gör ett fantastiskt arbete. Utan dem och utan bra samarbeten med företag och stöd från ägarna hade vi inte kommit så här långt.

Vilka svårigheter har ni tampats med?

– En utmaning är att vi initialt har begränsade resurser. Vi har en kollektiv finansiering byggd på att företagen som använder märkningen betalar. Innan produkterna finns i butikerna är det en startsträcka där vi klokt måste hushålla med resurserna. Samtidigt vill vi exponera märkningen och skulle gärna vilja göra större satsningar på till exempel reklam.

Vad står på agendan för 2017?

– Göra märket välkänt hos konsumenterna. Att attrahera ännu fler företag och genomföra PR-aktivtiter i samarbetet med märkesanvändarna.

Vad har hänt med svenskmärkningen om fem år?

– Då har vi butiker som är ordentligt skyltade med tydliga anvisningar om var

exempelvis svensk frukt och grönt finns och som aktivt använder märkningen som en guide för konsumenterna. Vi bör också ha minst dubbelt så många märkesanvändare och märkta produkter som vi har i dag.

Vilka är dina egna drivkrafter i det här arbetet?

– Att tydliggöra det arbete som svenska odlare och uppfödare gör. Det finns så många värden i den svenska primärproduktionen. Där har jag mina drivkrafter. Kan jag bidra till att skapa förutsättningar för lönsam produktion genom en tydlig märkning och en ökande efterfrågan så är det fantastiskt. Och så tycker jag att det är roligt att vara med där det händer.

(5)

Hur är du själv som konsument? Hittar man aldrig irländsk eller tysk nötfärs i din kundkorg?

– Nej, nej, det gör man inte. Jag är noggrann och det har jag alltid varit. Jag kommer från en gård som födde upp djur, så svenskt kött är en självklarhet för mig. Tyvärr är det många som glömmer bort ursprunget ju högre förädlad råvaran är, men är företagen bra på att använda märkningen så gör dom det enkelt för konsumenterna att välja svenskt även när de ska köpa den färdiga gratängen eller ärtsoppan.

Maria Forshufvud Född: Utanför Eslöv 1957.

Bakgrund: husdjursagronom, har jobbat med kött i Scansfären under 15 år och kom närmast från arbetet som VD för Svenskt Kött.

Bor: På Råå söder om Helsingborg.

Familj: Vuxna barn.

Fritid: Promenader, matlagning, trädgård, vänner.

Äter gärna: Säsongsberoende. Nu till jul gärna en vällagad Jansson. Och skinka såklart.

Svenskmärkning AB

Säte: Hyr lokaler hos LRF i Stockholm.

Antal anställda: Tre.

Ägare: LRF, Svensk Dagligvaruhandel, Livsmedelsföretagen.

Kriterier för märkningen

• Alla djur är födda, uppfödda och slaktade i Sverige.

• Odling sker i Sverige.

• All förädling och packning sker i Sverige.

• I sammansatta produkter är minst 75 procent svenskt. Korv, bröd och fruktyoghurt är några exempel.

• Kött-, ägg-, fisk-, skaldjurs-, fågel- och mjölkråvara är alltid 100 procent svensk, även i sammansatta produkter.

Juryns motivering för förstaplatsen

"Svenskmärkning lanserade den frivilliga ursprungsmärkningen Från Sverige i april.

Efter åtta månader har drygt 100 livsmedelsföretag anslutit sig och mer än 5.000 produkter godkänts för det blågula märket."

References

Related documents

Utökat stöd kan sökas av svensk producent vars filmprojekt erhållit produktionsstöd från Filminstitutet och som har inspelning eller planerad inspelningsstart under perioden 1

 Om sökanden avser att fortsätta produktionen av filmprojektet under 2020 - 2021 ska till ansökan bifogas en risk- och konsekvensanalys samt en genomtänkt och realistisk plan

Utökat stöd kan sökas av svensk producent vars filmprojekt erhållit produktionsstöd från Filminstitutet och som har/har haft inspelning eller planerad inspelningsstart under

Returpapper 2007 fördelat på sortiment samt på vad de olika sortimenten användes till, angivet i tusental ton... Till vilken typ av tillverkning användes sammanlagt 250 000 ton av

För att uppnå en hållbar och långsiktig förändring inom det svenska jordbruket krävs en omställning inom bränsleanvändningen, från fossila drivmedel mot förnybara

Många internationella studier har gjorts inom detta område och majoriteten av dessa ger stöd för att det finns ett samband mellan en god folkhälsa och ekonomisk tillväxt..

Visst finns det många ekonomer som engagerar sig i den offentliga diskursen och gör bidrag till den ekonomisk-politiska debatten, men för mig ter det sig som om den

Som tidigare nämnt i innovationsspridningsteorin av Rogers (1995) är Innovators den grupp av populationen som sprider vidare innovationer till individer som anpassar sig