FÖRSKOLAN STORMHATTEN
en förskola på väg mot ett
demokratiskt medborgarskap
Ur: Läroplan för förskolan reviderad 2010
Kap.2.6 UPPFÖLJNING, UTVÄRDERING OCH UTVECKLING
Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt
dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. För att
utvärdera förskolans kvalitet och skapa goda villkor för
lärande behöver barns utveckling och lärande följas,
dokumenteras och analyseras.
Vinnare av Stockholms stads kvalitetsutmärkelse 2009
Domarjuryns motiveringen löd:
Förskolans värdegrundsarbete, brukarfokus och kvalitetsarbete är i världsklass.
Barnen är de främsta brukarna och anses också vara en viktig resurs som med sin nyfikenhet och upptäckarlust ger riktning åt den pedagogiska verksamheten.
Ett stort arbete genomförs för att föräldrarna både ska vara och känna sig delaktiga i verksamheten.
Det systematiska kvalitetsarbetet är väl dokumenterat och har ett tydligt fokus på arbetsprocesserna och de resultat de genererar i verksamheten.
Chef och medarbetare förmedlar ett stort engagemang, en gemensam barn- och kunskapssyn, stor pedagogisk kunskap och stort intresse för sitt uppdrag och sina brukare. Den pedagogiska miljön är strukturerad, tydlig och utmanande.
Arbetsklimatet kännetecknas av öppenhet, delaktighet, respekt och ansvar.
Förskolan genomsyras av en pedagogik och ett förhållningssätt till brukarna som gör dem till mycket goda
förebilder i staden och värdiga mottagare av Kvalitetsutmärkelsen i klassen förskola 2009.
Stockholms kvalitetspris 2009
Syftet med europeisk kvalitetsutmärkelse i språk är att bidra till utveckling och nytänkande i samband med språkinlärning. De belönade projekten ska kunna tjäna som goda exempel och som inspiration.
I Sverige är det Skolverket som ansvarar för utmärkelsen. Till sin hjälp har de en jury, bestående av bland annat representanter från UHÄ och lärarfacken och Sveriges kommuner och Landsting.
Dessutom ingår alltid en medlem från ett annat EU-lands jury. De utser bidrag som är inspirerande, motivationsskapande och kreativa.
Juryns motivation:
”Genom olika kompetensinsatser och sitt systematiska kvalitetsarbete har personalen lyft sitt arbete med pedagogisk dokumentation vilket har lett till att personalen fått en samsyn, säkerhet och trygghet i sitt sätt att arbete med barnen.
I sitt arbete utgår man från deras nyfikenhet och intressen och skapar temaarbeten. Personalen
handleder och stöttar eleverna genom det dialogiska klassrummet där läraren ger eleverna stöd i
att fördjupa och vidareutveckla sitt språk och tänkande genom följdfrågor och driver på så sätt
målmedvetet arbetet framåt.”
Projekterande Sagotering
Modersmålsorganisation
Språkutvecklingsarbetet
CENTRALA TENSTAS FÖRSKOLOR
SAMMANSTÄLLNINGSVERKTYG FÖR PEDAGOGISKA ÅRET
AVDELNING:
FLYTTFÅGLARNA
HÖSTTERMINEN 2011
Våra värden
Förskolan ska vara en plats där demokratiska värden grundläggs hos varje barn.
Barn är kompetenta.
Olikheter är en tillgång.
Alla barn ska känna trygghet.
Alla barn och vuxna (såväl pedagoger som föräldrar) har lika värde och ska känna sig respekterade och lyssnade på.
Alla barn, föräldrar och pedagoger ska ges möjlighet till delaktighet i verksamheten.
Finns det speciellt viktiga delar i dessa värden just för vår barngrupp detta år?
Hur ska vi arbeta för att våra värden ska genomsyra allt det vi gör?
Hur kan vi bli påminda om detta i alla våra vardagliga möten med barnen?
Vårt mål är att använda det övergipande temat i många olika arbetsformer (matematik, bygg och konstruktion,
naturvetenskap, reflektioner etc) som ett verktyg att nå barnens språk. Alla barn skall känna sig trygga i förskolan så att de vågar använda språket – ge uttryck för sina tankar, reflektioner, åsikter, teorier, känslor etc. Vi vill hitta former i
verksamheten för att göra barn och föräldrar delaktiga i projektarbetet redan i ett tidigt stadium. Vår tanke är att redan i
början av projektet synliggöra skeendet för barn och föräldrar.
Förskolans övergripande tema
”Barns relation till platser - Broar”:
Gemensamt undersökningsområde:
”Barns relation till platser - Broar”
Formulera pedagogernas fokusfråga:
Hur använder och utvecklar barnen sitt talspråk i undersökandet av broar?
Vad tänker vi om vårt valda fokus/tema?
Övergripande tankar innan projekten startar
Vad tänker vi pedagoger om vårt valda fokus? Vilket syfte har vi?
- Att stimulera barnens språk och språkanvändning. Språket är både vad som sägs och hur det används som ett uttrycksmedel.
Vad kan komma att bli en utmaning/ utvecklingsmöjlighet för barnen?
- Stärka ”språksvaga” barn. Vidga språkets användningsområden. Utmana de ”språkstarka” barnen.
Vilka problem kan vara aktuella för barnen att utforska? (koppling till den proximala utvecklingszonen) - Nya ord och begrepp. Nya språkliga användningsområden, t ex reflektion, teori-skapande, formulera och besvara frågor. Prata/lyssna.
Vilka dilemman / problem kan barnen komma att stöta på i sitt utforskande?
- Svårigheter att våga prata, att lyssna, att sätta ord på tankar och teorier etc.
Utifrån språkutveckling – genrepedagogik; Vilka ord/begrepp kan komma att bli aktuella i det kommande projektet? Hur kan barnen komma att förstå dem?
- Bro, stor/liten/lång/kort/hög/låg, hav/sjö/å/flod/bäck, konstruktioner, användningsområden. Genom undersökande, konkretisering
Vad behöver vi pedagoger skaffa oss mer kunskap om?
- Hur möter vi barn som befinner sig i olika platser i sin språkanvändning.
Våra tankar i förhållande till projektets mål/riktning
Utmaning till
barnen Hur gjorde barnen?
Vad gjorde barnen? Reflektioner/
Hur stöttade vi barns forskande, samarbetade barnen med varandra/
synliggjorde vi deras strategier/använde vi våra frågor?
Hur går vi vidare? Koppling till Läroplanens reviderade målområden
Utifrån våra observationer vid besöket vid
spiralbron i Hjulsta vill vi ta fasta på ett barns fråga
”Vad är cement?”
Flera barn visade nyfikenhet för frågan.
Vi tänker att den kan skapa
förutsättningar för barnen att få tillgång till nya begrepp om material.
Vi vill även välja den platsen utifrån att det verkar en plats med många
möjligheter till utforskande.
Uppgiften att rita av bron vill vi använda för att barnen ska få möjlighet att jämföra sina teckningar som de gjorde ur minnet.
Kommer det att bli någon skillnad?
•Rita av spiralbron på plats med
blyertspenna och vitt papper i olika
grupper.
N+J
Barnen känner på räcket, de tittade på allt, tittade på lamporna. ”Man kan gå här, det finns lampor här.” ”Inga bilar här”
Alla ritade av bron.
Ca 11 st
Ev en grupp med fem barn. Ritade av bron, diskuterade form.
Barnen pratade om Bockarna Bruse och trollet.
El med fem barn.
Sprang på bron och undersökte den med sina kroppar.
Uppåt/neråt, snabbt/långsamt, svårt/lätt.
Ev blandade grupp två och tre. Vägen till bron. Samtal och karta.
•Hur säger vi till barnen för att de ska komma vidare när de upplever att de inte kan? Hur stöttar vi barnen i det? Barnen behöver stöd av oss pedagoger för att se.
”Har ni sett..?” ”Hur blir det då..?”
•Hur hjälper vi barnen att få syn på varandras
strategier? Hur stöttar vi barnen att hjälpa varandra?
•Barns estetiska läroprocesser.
Skapande som en
”egen sak” – i stället för som en del i allt lärande. Ett lärande om och via
materialet.
•Hur organiserar vi innemiljön? Hur ska projektet genomsyra miljön?
N går vidare att skapa vår bro i lera. Detaljer, räcke, lampor osv.
Hur gör barnen när de är vid spiralbron?
Observationerna ligger till grund för innemiljön.
Hitta en form att mötas – väggruppen och konstruktionsgruppen, springgruppen.
Vilka vill springa? Vilka vill jobba med kartan?
Vilka vill bygga?
REFLEKTIONSPROTOKOLL Vecka:____41________ Grupp:
PROJEKTET
”FÅGELÄGG, FÅGELBAJS, KAN SVANAR FLYGA?”
2009/2011
BARN FÖDDA -05
Utflykt till Lötsjön
Vi åkte till Lötsjön för att se vad barnen hade för tankar om fåglar.
Sargon: ”Kan svanar flyga?” Han inväntar inget svar, utan svarar själv direkt. ”Nej, dom är för tunga.”
Gizem: ”Titta, den är smutsig på nacken. Den måste ha ramlat på ryggen.”
Diskussion med barnen efter utflykten
Hur kommer det sig att inte alla fåglar kan flyga trots att de har vingar?
Vilka fåglar tror ni flyger?
Varför flyger dom?
Vilka fåglar flyger inte tror ni?
Varför flyger inte dom?
Barnen delades upp i olika diskussionsgrupper, om 4-5 barn.
Barnens diskussion
Serdar: Dom gör så här snabbt, dom flyger. (Han visar med hela kroppen.)
Serdar: En svart och en vit fågel flyger, dom kan, dom har lång svans.
Dessi: Svanar kan flyga fort. Men dom har jätteliten svans.
Adam: Svanar kan inte flyga, dom har stor näsa.
Serdar: Dom kan inte flyga.
Sahra: Dom kan flyga högre.
Serdar: Jag såg på tv, dom flög inte. Dom har inte bra vingar, dom sitter inte fast. Dom sitter bara lite fast.
Suber: Dom flyger bara snabbt.
Sahra: Dom stora fåglarna får inte flyga för deras pappor.
Hur undersöker vi det?
Pedagogernas tankar: Hur ska vi
tillsammans med barnen undersöka om svanar flyger eller inte?
Barnen delades in i smågrupper, vi ställde frågan till barnen:
Hur ska vi ta reda på om svanar kan flyga eller inte?
Barnen förstod inte frågan först, pedagogerna valde att arbeta med
själva frågan ett tag för att sedan kunna gå vidare.
Hur gör fåglar när de ska flyga?
Barnen föreslår att de ska gå till Hjulstasjön för att undersöka hur fåglar gör när de börjar flyga.
Vilka vill följa med?
En pedagog och 3 barn går iväg.
Gizem: ”Först hoppar fåglarna och sen flyger dom.”
Serdar: ”Dom springer och sen
flyger dom.”
Våra tankar i förhållande till projektets mål/riktning
Uppgift till barnen Vad/hur gjorde
barnen Reflektioner/
Hur stöttade vi barns forskande, samarbetade barnen med varandra/
synliggjorde vi deras strategier/använde vi våra frågor?
Hur går vi vidare? Koppling till Läroplanen
Diskussionsform där vi vill samtala kring huvudfrågan: vad är skelett? Hur ser det ut? Har vi människor skelett? Har fåglar skelett?
Vad har barnen för hypoteser kring anatomi?
Vi tänker att vi har diskussionen i helgrupp.
VAD ÄR SKELETT?
Fatima: De är ben.
Ikram: Finns i hela kroppen.
Sahra: Finns i halsen.
Adam: Är ben.
Ayan: Finns i kroppen, benen.
Kerar: Skelettet över allt i ben. Fåglarna flyger med benen i skelettet.
Abdulwahab: Skelett är inte rädd för spöken.
Tugce: Fåglar har skelett, kan gå ner (på marken) och flyga högt.
Markus: Fåglar har skelett, kan flyga, hela kroppen.
Samia: Dom har ont i magen. Finns blod i kroppen.
Gizem: Jag har sett skelett när vi hade Halloween.
Ikram: Finns inne i hela kroppen.
De flesta tror att fåglar har skelett. Tre barn sa att fåglar inte hade de.
Vad behöver barnen kunna för ord/begrepp för att fortsätta?
Barnen behöver fler beskrivande ord. Fler ord som kan beskriva ett skelett. Adjektiv.
Ex; avlång, långsmal, klotformad, ihåligt, Vad finns de för aktiviteter som kräver att man kan beskriva något?
EX. Fruktstunderna – beskriv frukterna. Gå till matsalen – beskriv vilka barn som ska stå först.
Vad är barnens
hypoteser? Hur ser ett skelett ut? Gör en skiss över det.
Syfte: Hur tänker barnen kring skelett?
Barnen får göra en skiss över sin hypotes över ett skelett.
Arbeta med olika material vid skapande av ”deras”
hypotes av skelett.
Ska vi ha en vernissage under våren?
Barnen ska få möjligheter att utveckla sin förmåga att iaktta och reflektera.
Förskolan ska vara en levande social och kulturell miljö som stimulerar barnen att ta initiativ och som utvecklar deras sociala och kommunikativa kompetens.
Barnet ska också ha
möjlighet att enskilt fördjupa sig i en fråga och söka svar och lösningar. Sid.8 Lpfö
REFLEKTIONSPROTOKOLL Grupp: Helgrupp
Diskussion om skelett
VILKEN FÄRG ÄR SKELETTET?
Ruqaya: Vitt, rakt och olika sätt.
Fatima: Skelett är röd.
Markus & Sargon: Blå!
Kerar: Skelettet är blå. Finns i ben, rund och rak streck, är skelett.
Sahra: De är blå. Finns i vingarna. När dom är trötta kan dom vila och sen flyga. Ögonen är blå eller en annan färg i vingarna och ryggen.
Ikram: Skelettet är svart och vit, hela kroppen.
Ruqaya: Har skelett i vingarna, hela kroppen. Dom har blod, orkar flyga om dom har ätit mat.
Roberth: Hela kroppen är skelett.
HUR SKA VI TA REDA PÅ VILKEN FÄRG SKELETTET ÄR?
Sargon: Om man ser en död fågel kan man se skelett.
Ikram: Jag har sett, de va vit.
Roberth: Jag vet alla människor och fåglar har vit skelett.
Fatima: Skelett är röd för de finns blod.
Ruqaya: När jag ser på tv, en fågel är död, då man kan se skelett.
Ikram: På tv kan man se.
Kerar: Man kan köpa cd, dom pratar om olika djur.
Fatima: Man kan titta dvd.
Ayan: Fåglar flyga, när man trampar på
dom, fågel är död. Då den är vit.
Våra tankar i förhållande till projektets mål/riktning
Uppgift till barnen Vad/hur gjorde
barnen Reflektioner/
Hur stöttade vi barns forskande, samarbetade barnen med varandra/
synliggjorde vi deras strategier/använde vi våra frågor?
Hur går vi vidare? Koppling till Läroplanen
Vi vill fokusera på fåglars utseende, detaljerna.
Vi skrev ut A4 bilder på duvor, närbilder, duvan underifrån och en flygande duva.
Huvudfråga:
Hur orkade Pelle flyga ända till Indien?
Kopplade in Pelle för att relatera till något barnen var bekanta med.
Samtal kring bilderna på duvor.
Alla barnen sitter och tittar på bilderna.
Vad barnen sa, se de nästföljande två bilderna.
Sammanfattning kring samtalet:
• Vingarnas betydelse
• Måste man flaxa för att flyga?
• Energi
• Skelett eller inte?
• Skinn, blod och kött (muskler?)
Alla barnen fick säga sina teorier utifrån sina erfarenheter. Barnen samarbetade på de sätt att de kunde diskutera tillsammans. De kunde argumentera för sin sak.
Vi hade en utgångspunkt, utifrån frågan fick barnen fler frågor som de samtalade kring.
Genus – hur ska ALLA barnen bli hörda. Pojkarna blir ofta styrande i projekterande. Hur ska vi göra flickorna mer deltagande? Kanske behöver vi ha en liten projektgrupp med bara flickor.
Förstår alla barnen frågorna vi diskutera? Vi kanske behöver koppla in modersmålet.
Olika uttrycksformer!
Detaljer och målning gemensamt.
Genrer – ex. berättande om fåglar. Instruera andra barn i någonting.
Samla flickorna: Vad har de för tankar kring vingar och skelett?
Pröva samma fråga som vi hade i storgrupp.
Provar olika grupper som arbetar med olika saker samtidigt.
Grupper:
• Vingar / Flygfärdighet
• Skelett
• Fötter
Syfte med varje gruppuppgift?
- Vingar: Detaljer. Hur ser de ut? Är de olika för olika fåglar?
Funktion? Varför har de vingar?
- Skelett: Hur är ett skelett uppbyggt?
- Fötter: Detaljer. Hur ser de ut? Är fötterna olika på olika fåglar?
Funktion? Vad har fåglarna fötterna till?
Kan vi låna skelett från Fältskolan?
REFLEKTIONSPROTOKOLL Vecka: 5 Grupp:
Projekttillfälle med flickorna
Hur orkade Pelle flyga ända till Indien?
Sahra: Han kan ta ett papper och torka hans huvud.
Han är stark. Han har muskel.
Dessi: Med fågelskelett och blod. Sen hade han muskler och krafter. Och om man vilar blir man stark och kan flyga. Efter att man har vilat då har man kraft.
Ikram: När han vilar och sen han vaknar och sen han kollar om de är mörkt, kollar är det någon hemma.
Han går och flyger. Hämtar papper om han blir svettig han kan torka. Om han är törstig, han har dricka.
Tugce: Han kan flyga, han kan gå själv. Han kan trycka på en knapp, en röd knapp. Då han kan gå ner till golvet. Knappen är bakom, nere i stolen.
Ikram: När Pelle flyger till Indien. Om han hittar en kompis. Han kan säga: har du tid att gå någonstans med mig. Pelle sa: tack så mycket! När han flygde hans kompis kan va på hans rygg. Han hade karta, han säger var han ska flyga.
Ayan: Han tränade. Han orkade flyga lite först. Sen
han tränade igen. Han flyger runt hela tiden. Med
fingrarna! Vingarna! Fjädrarna på vingarna gör att
han kan flyga.
Reflektionsfrågor
Vad fick er att välja denna uppgift?
På vilket sätt närmade sig barnen uppgiften?
Vilka strategier använde barnen?
Vad tyckte ni var intressant/ vad gjorde er nyfikna på i det barnen gjorde, uttryckte, sa eller tänkte? Varför?
Hur förhöll du som pedagog dig i förhållande till barns aktiviteter (frågor/undersökande)?
Hur kan vi utmana barnen i det som de tyckte var mest intressant och/eller i det som barnen problematiserade? Vilket problem verkar barnen utforska?
Med vilka frågor, vilket material, vilka uppgifter?
Frågeställningar till stöd för arbetet med Observation/REFLEKTIONSPROTOKOLL Våra tankar/
Bakgrund Utmaning till barnen
Hur gjorde barnen?
Vad gjorde barnen?
Reflektioner Hur går vi vidare Koppling till Läroplanens reviderade målområden
•Vad har ni valt som fokus för tillfället?
Varför det?
• Vad fick er att välja att observera denna uppgift/utmaning?
•Vad var ni nyfikna på?
•Vad bestämde vi sist att försöka se/förstå med hjälp av
dokumentationen?
•Vad synliggör vår dokumentation om barns lärande och intressen?
•Hur ska ni förbereda/ hur förbereddes uppgiften?
•Hur många barn?
•Vilka barn?
•Vilket material?
•Den
”sammanfattande”
bilen av vad barnen gjorde.
•Vilka / vad var den bärande idén?
•Vad intresserade barnen?
•På vilket sätt närmade sig barnen uppgiften?
•Vilka strategier använder de?
•Hade valet av barn betydelse?
•Var miljön ett stöd?
•Vad var det som var intressant i det barnen gjorde, uttryckte, sa eller tänkte? Varför?
•Vad är det barnen utforskar?
•Hur blev olikheterna en tillgång? (hissade / eller dissade de deras olika strategier)
•Vad har ni som pedagoger lärt er?
Vilka nya tankar har väckts?
•Hur ska ni förbereda till nästa gång?
•Vad är det barnen utforskar? Vad / hur ska det utmanats?
•Med Vilka produktiva frågor/utmaningar går vi vidare?
Våra tankar i förhållande till projektets mål/riktning
Utmaning till
barnen Hur gjorde barnen?
Vad gjorde barnen? Reflektioner/
Hur stöttade vi barns forskande, samarbetade barnen med varandra/
synliggjorde vi deras strategier/använde vi våra frågor?
