• No results found

Barnrättskommun för alla barn i Sverige. Barnrättskommun för alla barn i Sverige

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Barnrättskommun för alla barn i Sverige. Barnrättskommun för alla barn i Sverige"

Copied!
8
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Barnrättskommun

– för alla barn i Sverige

(2)

Barn och unga räknar med sina städer och kommuner

Metoden för Barnrättskommun syftar till att höja och säkra barn- rättsperspektivet lokalt, samt bidra till att skapa samverkansmöj- ligheter mellan kommun, föreningar och lokala näringslivet.

Från den 1 januari är barnkonventionen lag i Sverige och det innebär att högre krav kommer att ställas på landets kommuner.

Att barnkonventionen blir lag i januari 2020 kommer att ställa högre krav på landets kommuner. Barnrättskommun är en metod anpas- sad till en kommuns verksamhet, för att lättare kunna följa FN:s konvention om barnets rättigheter och den lagstiftning som gäller i Sverige. Metoden för Barnrättskommun är framtagen för att under- lätta kommunens arbete med att utveckla sitt sätt att arbeta med barnkonventionen, så att den genomsyrar hela organisationen.

Barnrättskommun grundar sig på UNICEFs internationella Child Friendly Cities Initiative, som har tillämpats i hundratals städer runt om i världen sedan 1996. En Barnrättskommun åtar sig att arbeta aktivt för att alla som arbetar i kommunen ska känna till barnets rättigheter och arbeta i enlighet med barnkonventionen.

En Barnrättskommun utgår ifrån barnets bästa i sitt arbete och vågar vara självkritisk. I en Barnrättskommun är barns delaktighet och inflytande viktigt i beslut som rör barn. En Barnrättskommun kan och vill göra skillnad för barn och unga. Metoden bygger på analys, planering, opinionsbildning och åtgärdsverktyg som gör det möjligt för barn, ungdomar och vuxna att samarbeta för att utvärdera och förbättra skolor, städer och samhällen.

© UNICEF/ Dahlstrand

(3)

En grundbult i Agenda 2030 är att den ska genomföras i ett part- nerskap mellan den politiska sfären, den privata sektorn, det civila samhället och FN-systemet. Arbetet med agendan ska också följas upp kontinuerligt på lokal, nationell och internationell nivå.

Arbetsmetoden för Barnrättskommun stödjer indirekt det lokala arbetet med att implementera Agenda 2030 ur ett barnrättsper- spektiv och blir därmed ett stöd i kommunens arbete med detta.

(4)

Hur blir din kommun en barnrättskommun?

Det börjar med ett samarbetsavtal mellan UNICEF Sverige och din kommun, som bygger på ett beslut från kommunstyrelsen alternativt kommunfullmäktige, om att kommunen ska arbeta uti- från metoden. Kommunen arbetar igenom de fem stegen, med tillhörande fem mål, och coachande frågor. Därefter presenterar kommunen en tydlig handlingsplan, som styr mot mätbara resul- tat. Resultat innebär att det med insatsen har blivit bättre för barn i kommunen. För att vara en Barnrättskommun så krävs det att minst en skola i kommunen arbetar med metoden Rättighetsba- serad skola. Läs mer på unicef.se/skolor/rattighetsbaserad-skola

Om kommunen aktivt arbetar med barnkonventionen utifrån ovan nämnda steg kan kommunen bli diplomerad till Barnrättskom- mun. Utmärkelsen gäller i två år och kan förlängas om UNICEF Sverige bedömer att arbetet fortsättningsvis visar på goda resul- tat, och att kommunen fortfarande lever upp till kriterierna för att vara en Barnrättskommun. Kriterierna innefattar att innehållet i kommunens handlingsplan styr mot att leva upp till de fem målen i steg tre. Processen att bli en barnrättskommun beräknas pågå i ett år från start till diplomering.

© UNICEF/ Kyllerman

(5)

information som krävs för att bilda sig en uppfattning, ha möj- lighet att uttrycka sin åsikt, bli lyssnad till och att få återkoppling på resultatet. Delaktighet har också en social dimension, vilket möjliggör för en person att känna samhörighet och gemenskap i det samhälle som personen lever i.

För att en kommun ska bli diplomerad måste barns och ungas medverkan tydligt dokumenteras i samtliga steg. Barn och unga ska ges likvärdiga möjligheter att delta i dialogen som individ eller i grupp.

Varför samarbeta med UNICEF Sverige?

UNICEF är världens ledande barnrättsorganisation och arbetar för att barn ska få tillgång till sina rättigheter över hela världen.

UNICEFs omfattande verksamhet har gett UNICEF unik kunskap om vad som krävs för att bygga en värld som tar hänsyn till bar- nets rättigheter.

FN:s konvention om barnets rättigheter är vårt riktmärke. I barn- konventionens artikel 45 står det att det är UNICEFs uppgift att kämpa för att barnkonventionen följs. Det uppdraget är vi mycket stolta över. Vi gör vårt yttersta för att barns rättigheter ska respekteras, oavsett om det gäller humanitära insatser i ett krigsområde, eller om vi driver på för att påverka myndigheter och besluts fattare i Sverige.

I arbetet med Barnrättskommun bidrar UNICEF Sverige med metodstöd, material, utbildning och nätverk. Barnrättskommun har med goda resultat utvecklats av UNICEF internationellt, och hundratals städer och kommuner har anpassat metoden till sina länders förutsättningar.

Nu är det Sveriges kommuners tur att, med stöd från meto- den, implementera barnkonventionen, och att gå från ord till handling.

(6)

De fem stegen i metoden

STEG 1

SAMARBETSAVTAL

STEG 2

UTBILDNING

STEG 3

HANDLINGSPLAN MED DE FEM MÅLEN

STEG 4

UPPFÖLJNING

Bilden syftar till att visa vägen från start till mål i form av en trappa. Målen är gröna

och stegen är lila. STEG 5

DIPLOMERING 5 2 3 4

1

(7)

DE FEM MÅLEN I

HANDLINGSPLANEN (STEG 3)

1. Barnkonventionen är väl känd för alla i kommunen och efterlevs på alla nivåer.

2. Barn kan påverka i frågor som är viktiga för dem.

3. Barn kan delta i planering, utformning och utvär- dering av den verksamhet som är avsedd för dem.

4. Barn upplever trygghet i sin kommun.

5. Barnets bästa beaktas alltid i alla ärenden som rör barn.

(8)

UNICEF Sverige Box 8161

104 20 Stockholm 08-692 25 00 unicef.se

References

Related documents

Ca 22 % av tolvåringarna i norra Sverige uppger att de blir mycket eller väldigt mycket störda av buller eller ljud från andra barn när de är i skolan.. I förskolan kommer

2 AS – Förkortning för Aspergers syndrom (Både AS och Aspergers syndrom kommer att användas för att få flyt i språket).. klass för elever med denna diagnos. Under

För att möta alla barn och deras behov krävs det som Johansson (2003) menar att förskollärarna är en del av barnets livsvärld och kan sätta sig in hur barnet känner sig i

Det övergripande syftet med denna studie är att synliggöra de olika aktörernas uppfattning om förutsättningarna för att kunna leva upp till begreppet ”En skola för alla” i

Detta kan vi då i nästa led problematisera utifrån dilemmaperspektivet som vi då baserar på dessa utbildningsmässiga problem som enligt Nilholm (2020) inte går att

”Även om de flesta utbildningar för lärare erbjuder kunskap om olika barn i behov av särskilt stöd bör detta givetvis även kompletteras med en kunskap kring olika verktyg för

Hon menar att genom att det finns specialpedagoger så kan läraren/pedagogen anse att ansvaret för barn i svårigheter ligger hos specialpedagogen, det är

Något annat som kom fram under intervjuerna är att alltid tänka på lekfullheten och pratandet hos eleverna samt att så tidigt som möjligt göra klart för dessa att när lärare