NACKA TINGSRÄTT DOM Mål nr M 5636-16 Mark- och milj ödomstolen 2017-02-17
meddelad i Nacka strand
KLAGANDE Karl Svennersten Ringvägen 11 H 118 23 Stockholm MOTPART 1. Ellevio AB 115 77 Stockholm
Ombud: Biträdande jurist Ludvig Gustafson
Foyen Advokatfirma KB, Box 7229, 103 89 Stockholm Ombud: Advokat Pia Pehrson
Foyen Advokatfirma KB, Box 7229, 103 89 Stockholm 2. Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Stockholms kommun Box 8136, 104 20 Stockholm
ÖVERKLAGAT BESLUT
Länsstyrelsen i Stockholms läns beslut den 6 september 2016 i ärende nr 5051 - 1749-2016, se bilaga 1
SAKEN
Klagomål på elektromagnetisk strålning inom fastigheten Stockholm Haren 1
DOMSLUT
Mark- och miljödomstolen avslår överklagandet.
Dokld 487623
Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid
Box 1104 Augustendalsvägen 08-561 656 40 08-561 657 99 måndag - fredag 13126 Nacka strand 20 E-post: mmd.nacka.avdelning4@dom.se 08:00-16:30
www.nackatingsratt.domstol.se
¬
Bilaga 3
NACKA TINGSRÄTT DOM M 5636-16 Mark- och miljödomstolen
BAKGRUND
Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Stockholms kommun (nämnden) beslutade att lämna klagomål på elektromagnetisk strålning från elstation utan åtgård eftersom Ellevio AB (bolaget) efterföljt tidigare förelåggande och vidtagit åtgårder samt inkommit med måtningar. Sedan beslutet överklagats avslog Lånsstyrelsen i Stockholms lån (lånsstyrelsen) överklagandet.
Karl Svennersten har nu överklagat lånsstyrelsens beslut till mark- och miljödomstolen.
YRKANDEN
Kari Svennersten har yrkat, så som han får förstås, att beslutet ska upphåvas.
Bolaget har bestridit bifall till överklagandet.
UTVECKLING AV TALAN
Kari Svennersten
I lånsstyrelsens beslut uppges att det kan finnas fog att stålla ytterligare krav för att minska magnetfåltsnivåerna, men att man enligt en proportionalitetsbedömning anser att de beråknade kostnaderna för en åtgård år orimliga för vad som kan förvåntas uppnås med åtgården.
Exponering i boendemiljö för magnetfåltsnivåer > 0,4pT har visat en koppling till ökad risk för bamleukemi. Det redovisas i informationsmaterial för allmånheten både från Strålsåkerbetsmyndigbeten och från eldistributionsföretagens
branschförening. Svensk Energi AB. Forskare bar också redovisat en fördubblad relativ risk för barnleukemi vid exponering > 0,4pT. Man bar inte faststållt någon biologisk förklaringsmodell för resultaten, men bar inte heller kunnat motbevisa
¬
NACKA TINGSRÄTT DOM M 5636-16 Mark- och miljödomstolen
eller avfärda dessa studier. I aktuell lägenhet bor en barkfamilj, varför kopplingen till barnleukemi är högst relevant.
De åtgärder som återstår för att sånka magnetfåltsnivåema år en flytt av nätstationen ut ur fastigheten till en fristående nätstation. Det högst uppmätta momentana värdet vid utflyttad nätstation var 0,8pT och det loggade medelvärdet var 0,44pT att jämföra med 2,lpT och ett loggat medelvärde på 0,96pT vid återinflyttad avskärmat station. Vid utflyttad mätstation var 30 av 52 mätpunkter > 0,4pT att jämföra med 42 av 52 mätpunkter vid inflyttad nätstation.
Länsstyrelsen har tagit i beaktande bolagets kostnader för en extern station, men inte hans kostnader att hitta en alternativ likvärdig bostad och utsikterna att kunna sälja den befintliga bostaden. Man bör även ta i beaktande kartläggningen som har gjorts av Strålsäkerhetsmyndigheten där man gjorde mätningar i 96 bostäder fördelade i Stockholms län. I den kartläggningen fanns ingen bostad som hade lika höga nivåer som hans. Man konstaterade åven att en nivå > 2pT kan anses kraftigt förhöjd. Att det skulle saknas låmplig plats inom 50 meter från den aktuella
nätstationen för en extern station är också felaktigt. Enligt stadsplanen finns det gott om utrymme mellan hans fastighet och intilliggande fastigheter.
Länsstyrelsen tar också upp Döshultsdomen, Mark- och miljööverdomstolens dom den 26 augusti 2011 i mål nr M 4127-10, dår domstolen dömde i boendes favör Irols alt del rörde sig om lägre magnelfällsnivåer och större kostnader för elbolaget.
Länsstyrelsen har dock inte gett någon förklaring till varför man inte anser domen vara prejudicerande eller vad som skiljer sig till hans nackdel i aktuellt fall.
Magnetfåltsnivåema avviker fortfarande från vad som kan anses normalt åven för en bostadsrätt i storstad, med barn som är boende i fastigheten varför risken för bamleukemi kan anses relevant och utifrån att den ekonomiska skadan som installationen orsakar honom är större än investeringskostnaden för en extem station.
¬
NACKA TINGSRÄTT DOM M 5636-16 Mark- och miljödomstolen
Därutöver åberopas bl.a. rapporten "Magnetfält och hälsorisker" samt två vetenskapliga artiklar om magnetfält och bamleukemi.
Bolaget
Att lämplig plats inte finns inom 50 meter har egentligen inte med fysiskt utrymme att göra. En flytt skulle innebära att bolaget först behöver få till en ändring av detalj
planen i området och därefter fä fastigbetsrättslig tillgång till en lämplig plats för att uppföra en station. Ett sådant förfarande medför stor tidsåtgång och kostnad dock ingen garanti att en verklig förbättring sker eller att flytten skulle vara praktiskt möjligt. Tidigare angiven kostnad för flytt, dvs. 4 miljoner kronor för en fristående placering och 6 miljoner kronor för en underjordisk placering, innefattar inte heller kostnader för ändring av detaljplan och tillskapande av nyttjanderätt.
Dessutom ska proportionen mellan den nytta för människors hälsa och miljön som skyddsåtgärden eller försiktighetsmåtten innebär, inte vara orimlig i förhällande till de kostnader som åtgärden föranleder. För att bedöma graden av angelägenhet att begränsa miljöpåverkan av lägenheten ska olägenhetens karaktär, såsom farlighet och omfattning beaktas. I rapporten "Magnetfält och hälsorisker" anges att WHO har bedömt att magnetfält som möjligen cancerframkallande. Forskare har dock inte kunnat finna någon bilogisk mekanism som kan förklara hur exponeringen för magnetfält skulle kunna orsaka leukemi. Det är inte vetenskapligt bevisat att magnetfält orsakar barnleukemi.
Olägenheten i aktuellt fall utgörs inte av en faktisk fysisk skada. Bolaget har vidtagit åtgärder för att minska magnetfältsnivåema i lägenheten enligt tidigare föreläggande och anser sig genom detta ha vidtagit de åtgärder som går att motivera. Kostnaderna för en flytt av elstationen överskrider långt vad som kan anses vara rimligt för att minska olägenheten. Att kräva att bolaget vidtar åtgärden står i strid med proportionalitetsbedömningen enligt 2 kap. 7 § miljöbalken.
Döshultsdomen kan inte jämföras med aktuellt fall. De värden som uppmättes i bostaden är inte heller jämförbara med de värden som uppmättes på fastigheten i
¬
NACKA TINGSRÄTT DOM M 5636-16 Mark- och miljödomstolen
Döshultsdomen. Mätningarna som har utförts i aktuell bostad har endast skett under en kortare tid och på annat sätt än i Döshultsdomen. De värden som uppmättes i bostaden i aktuellt fall under korta perioder är momentana värden, vilket innebär de högst uppmätta nivåerna. Efter att montering av aluminiumplåt hade utförts mättes de momentana magnetfältsvärdena 0,2 meter över golvnivå, till mellan 0,2 pT och 2,1 pT. Vid 1 meter ovanför golvnivå var de momentana värdena mellan 0,2 pT och 1,1 pT. Årsmedelvärden saknas varför någon jämförelse inte kan göras med
Döshultsdomen. Generellt sätt blir årsmedelvärden avsevärt lägre än ett momentan
värde som mätts upp i punkten med den högsta magnetfältsnivån i en bostad.
Faktisk utsatthet varierar även beroende på vilket sätt och var i bostaden individer vistas. Fastighetens egna elverk alstrar magnetfält och det förekommer
vagabonderande strömmar som rör sig i exempelvis el- och Ijärrvärmeledningar.
Dessutom låg fastigheten i Döshultsdomen i glesbygd, vilket minskade förekomsten av magnetfält från andra källor.
Bostaden ligger i aktuellt fall i tätort och på bottenvåningen. Boende får vid dessa förutsättningar förvänta sig en högre nivå av magnetfält. Vad som kan anses orts- och allmänvanligt skiljer sig alltså åt beroende pä bostadens placering samt huruvida bostaden ligger i tätort eller i glesbyggd. Då övriga päverkanskållor i aktuellt fall fortsatt kommer att alstra magnetfält är det inte säkert att bolaget genom vidare åtgärder kan sänka magnetfältsvärdena så lågt som Karl Svennersten önskar.
Strålsäkerhetsmyndigheten i sin rapport poängterar att slutsatsen att en
årsmedelvärde över 2pT kan anses kraftigt förhöjd, har inte någon koppling till eventuella hälsorisker utan är ett rent konstaterande utifrån de uppmätta magnetfält- nivåerna. Rapporten grundas pä en undersökning i ett begränsat antal bostäder och förändrar inte vad man som bosatt i tätort samt på bottenvåning har att förvänta sig för nivåer.
Karl Svennersten har beretts tillfälle att yttra sig, men har inte avhörts.
¬
NACKA TINGSRÄTT DOM M 5636-16 Mark- och miljödomstolen
DOMSKAL
Mark- och miljödomstolen instämmer i länsstyrelsens bedömning. Nämnden har alltså haft fog för att lämna klagomål på elektromagnetisk strålning inom aktuell fastighet utan åtgård och det varit rätt av länsstyrelsen att avslå överklagandet. I det nu angivna ligger att lånsstyrelsen även får anses ha gjort en korrekt avvågning med beaktande av de redovisade kostnaderna för en flytt i förhållande till vad som kan uppnås med åtgården. Vad Karl Svennersten har anfört i sitt överklagande
föranleder inte någon annan bedömning. Inte heller i övrigt har framkommit skäl för att ändra länsstyrelsens beslut. Överklagandet ska därför avslås.
HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (DV 427) Överklagande senast den 10 mars 2017.
Bjarne Karlsson Jan-Olof Arvidsson
I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Bjarne Karlsson, ordförande, och tekniska rådet Jan-Olof Arvidsson. Målet har handlagts av beredningsjuristen Julia Jourak.
¬
BESLUT lf9)
Länsstyrelsen
Stockholm
2016-09-06 Datum Bsteckning5051-1749-2016
Enheten för överklaganden Jörgen Warstrand
NACKA TINGSRÄTT Avdelning 4
Klagande:
Karl Svemersten Ringvägen 11 H 118 23 STOCKHOLM
INKOM i MÅLNR AKTBIL
2016^09M9 M 563606
Motpart:
Ellevio AB
Ombud: Pia Pelirsoii/Ludvig Gustafson Foyen Advokatfirma KB
Box 7229
103 89 STOCKHOLM NACKA TINGSRATT
ink 20te ^09- 2 9
överklagande av ett beslut att låmna klagomål på
elektromagnetisk strålning inom fastigheten Haren 1 utan ytterligare åtgird
Äkt,.^i VT.,:
Aktbil..!.,.
LSfc HG
Beslut
Länsstyrelsen avslår överklagandet.
Bakgrund Tidigare beslut
Miljö- odi hälsoslcyååsiiliimdea i Stocldiolms kommun förelade den 20 maj 2010 (Dnr 2010-6176) Fortum Distribution AB, nuvarande Ellevio AB, att bl.a.
utfom vissa avskärmaiide åtgärder för att sänka magnetfaltsnivåema från en elnätsstatioii på Ringvägeii 11 H i bostäderna ovanför stationen samt att därefter redovisa mätningar av dessa nivåer. Beslutet överklagades till Länsstyrelsen som den 25 november 2011 (beteclcning 505-10-8919) endast ändrade beslutet på så sätt att tidpunkten för åtgärdemas genomförande sattes fram. Länsstyrelsens beslut vann därefter laga kraft.
Nu aktuellt beslut
MUjö- och hälsoskyååsnamnden beslutade den 16 september 2015 att länma Hagomäl på elektromagnetisk strålning fl*åii den aktuella eliiätsstationen utan ytterligare åtgärd. I beslutet anfördes bl.a. följande.
Den 16 december 2013 inkom bolaget med en rapport på vidtagoa åtgärder och magnetfältsmätning i klagandens bostad. Av rapporten framgick att nätstationen hade avskärmats på väggar och i tak med 5 mm aluminiumplåt. Efter
avskärmniiigen hade en ny mätoing utförts i oktober 2013 som visade att
magnetfaltsnivåema nu var lägre, det högsta värdet hade sjunldt från 26,1 pT til!
9,7 pT. Den 10 september 2014 meddelade Fortum att de hade genomfört alla tillgängliga åtgärder för att minska strålningen fi'in nätstationen. Det fanns ingen
Postadress
Länsstyrelsen Stockholm Box 22067
104 22 STOCKHOL M
Besöksadress Regeringsgatan 66
Telefon 010-223 10 00 Fax
n 10-9 VT 11 10
E-postfwebbplats
Stockholm©! ansstyrelsen.se www.lansstyrelsen.se/stockholm
¬
2(9)
Datum Beteckning
2016-09-06 5051-1749-2016
mer känd metod för att begränsa strålningen ytterligare i detta fall. Omlokalisering av just denna anläggning var inte möjlig. Fortum påpekade också att
bostadsrättsföreningen hade eget ställverk som avger viss strålning.
Vid bedömning om olägenhet för människors hälsa foreligger avseende
elektromagnetisk strålning tillämpas Stålsäkerhetsmyndighetemas allmänna råd om begränsning av alhnänhetens exponering for elektromagnetiska fält (SSM 2008:18). Fortum har genomfört åtgärder och efterföljande mätning. Nivåerna överstiger fortfarande 0,4 pT. Det finns dock inga säkra belägg för hälsoeffekter vid exponering för elektromagnetiska falt under myndighetens referensvärden.
Nämnden kan med detta i beaktande inte utesluta att de uppmätta
magnetfaltsnivåema skulle kunna utgöra en risk för olägenhet for människor hälsa i golvnivå men nämnden bedömer att det inte är rimligt att kräva att bolaget utfor ytterhgar-e åtgärder. Mot bakgrund av de åtgärder som bolaget vidtagit samt att det inte firms några ytterligare rimliga tekniska lösningar att tillta är det inte rimligt att rikta ytterligare krav på utredningar och åtgärder mot bolaget.
Karl Svennersten, boende i det aktuella fierbo stadshuset, har överklagat nämndens beslut och anför bl.a. följande.
Fortum uppger att de har genomfört alla tillgängliga metoder för att minska strålningen fiån nätstationen. Han bestrider det påståendet då den mest effektiva åtgärden - en omlokalisering av nätstationen - inte är utförd. Fortum anger att en omlokalisering av just denna anläggning inte är möjlig. Han betvivlar detta eftersom det finns gott om plats på den aktuella adressen för ett fiistående
ställverk samt att Fortum hade ett fungerande externt ställverk på plats då arbetet med avskärmning utfördes. Fortum påpekar även att bostadsrättsföreningens egen elcentral skulle bidra till de höga magnetfältsnivåema. Detta stämmer inte då mätningar gjordes av analysföretaget WSP på uppdrag av Fortum då deras ställverk var avstängt för avskärmnings arbete. Dessa mätningar visade på
obefintliga magnetfältsnivåer eftersom Fortums ställverk var ersatt med en extern installation. Vidare är det högspänningen i Fortums ställverk som skapar de höga magnetfältsnivåema. Inte den lågspänning som fördelas Ixån föreningens egen elcentral.
De magnetfältsnivåer som uppmätts i lägenheten ligger heller inte obetydligt långt ifrån de referensvärden som fastställts av strålsäkerhetsmyndigheten pä 100 pT vid 50 Hz. Ställverket har inte haft full belastning vid något mättillfälle och Fortum kan inte garantera att referensvärdena ej överskrids. Det finns heller inget skäl att tro att belastningen på ställverket kommer minska under en snar framtid utan snarare öka.
Vi har förståelse för att Fortum vill behålla sitt ställverk i befmtliga lokaler då de gör detta helt gratis via ett gammalt servitut från den tiden då Elverket var
ansvariga för eldistributionen. Vi tycker dock inte att det är rimligt att Foitum som är ett privat bolag med höga vinstmarginaler, ska kunna använda ekonomiska argument för att motsätta sig en omlokalisering av ställverket.
EUevio AB har yttrat sig i ärendet och anför bl.a. följande.
¬
3(9)
Datum Beteckning
2016-09-06 5051-1749-2016
I enlighet med miljö- och hälsoskyddsnämndens föreläggande från den 20 maj 2010 har bolaget vidtagit en åtgärd som bestått i att "plåta in" elnätsstationen med 5 mm aluminiumplåt. Bolaget hade på förhand upplyst att åtgärden inte skulle kunna garantera att magnetfaltsnivåema sjunker till vad Karl Svennersten anser vara lågt nog, dvs. 0,4 pT i årsmedelvärde. Vid den första mätningen 26 oktober 2009 dvs. innan vidtagen åtgärd, uppmättes momentana magnetfältsnivåer i golvnivå på mellan 0,21 och 26,1 pT. Värdena 0,9 meter över golv uppmättes till mellan 0,15 och 3,07 pT. Enligt mätningarna som utförts i samband med åtgärden har magnetfältsvärdet sjunkit väsentligt. Mätningarna har utförts av WSP på uppdrag av Bolaget och redovisar magnetfältsnivåema vid tre tillfällen: innan vidtagen åtgärd den 13 mars 2012, med tillfälliga nätstationer igång den 17 maj 2013 och efter vidtagen åtgärd den 9 oktober 2013. Efter utförd åtgärd låg de momentana magnetsfaltsvärdena 0,2 meter över golvnivå på mellan 0,2 och 2,1 pT och vid 1 meter ovan golv låg de momentana värdena på mellan 0,2 och 1,1 pT. Det bör även noteras att magnetfältsnivåema från mätningen då tiUfålliga nätstationer användes tyder på att andra källor bidrar med en inte helt obetydlig del av magnetfältsvärdet. Bolaget vill också påpeka att miljö- och
hälsoskyddsnämnden i sitt beslut från den 16 september 2015 har återgett felaktig information angående ovannämnda rapport från WSP. Det anges där att det högsta momentana värdet som uppmätts efter avskärmningen i oktober 2013 var 9,7 pT, men det värdet avser en mätning i mars 2012 innan inplåtningen av stationen var genomförd. Högsta momentana värde som uppmätts efter avskärmningen ska vam 2,1 pT.
Karl Svennersten anför att elnäts stationen borde kunna flyttas från sin nuvarande plats. Bolaget har tidigare påpekat att en flytt av den aktuella elnätsstationen inte är en möjlig åtgärd. I stadsbebyggelse finns det tre alternativ för att inrymma en elnätsstation. Det kan ske i en befintlig byggnad, fristående i egen byggnad eller under jorden. En avgörande faktor för att undersöka om en flytt är möjlig är avståndet från nuvarande placering. Den nya placeringen måste vara inom ca 50 meter för att inte riskera omfattande ombyggnad av det lokala ledningsnätet. Ökar avståndet blir omfattningen av anpassningar och ombyggnader större. I det
aktuella fallet finns det ingen möjlighet att hitta en ny placering i andra befintliga byggnader inom 50 meter eftersom dessa innehåller bostäder eller mindre
verksamheter. Flytt till ett annat utrymme i samma eller någon omicrmgliggande byggnad skulle endast leda till att elnätsstationen ökar magnetfältsnivåema för någon annan. Alternativen att bygga en fristående eller underjordisk elnätsstation kräver inledningsvis att en lämplig lokalisering hittas inom 50 meter och sedan att det finns ett planmässigt stöd för att placera elnätstationen på platsen. Eftersom det saknas stöd i gällande detaljplaner måste bolaget få igenom en ändring av detaljplan och säkra markåtkomsten till området. Dessa processer innebär lång tidsåtgång, stora kostnader och osäkerhet om det överhuvudtaget är möjligt.
Bolaget anser inte att det finns någon alternativ lokalisering inom 50 meter som skulle vara lämplig för en fristående byggnad eller underjordisk anläggning.
Kostnadema för en fristående placering uppskattas översiktligt till minst 4 Mkr och för en underjordisk lösning minst 6 Mkr. Dessa belopp avser endast själva
¬
4(9)
Datum Beteckning
2016-09-06 5051-1749-2016
flytten av nätstationen och inkluderar inte kostnader för ändring av detaljplan och tillskapande av nyttjanderätt. Kostnader for nödvändiga konsultarbeten och planavgifter vid ändring av detaljplan kan variera mellan ca 0,1 -1 Mkr beroende på omgivande markanvändning och ärendets komplexitet. Med tanke på
förutsättningama i det aktuella ärendet uppskattas kostnaderna för en planändring till 0,7 Mkr. En ytterligare effekt är att en flytt kommer ge upphov till
bullerstörningar och begränsad framlcomlighet i närområdet under en längre tidsperiod.
Karl Svennersten anser att en flytt är möjlig eftersom en tillfällig nätstation användes då den befintliga ehaätsstationen plåtades in under 2013. Att flytta nätstationen är fullständigt beroende av att en alternativ lokalisering kan hittas.
Detta problem förelåg inte när den tillfälliga nätstationen användes. Genom tillstånd if ån Polismyndigheten fick bolaget tillåtelse att under ca sex månader använda offentlig plats för uppställning av den tillfälliga nätstationen. Stationen kunde då placeras på trottoaren i direkt anslutning till befintlig station så att några problem med elöverforingen inte uppstod. Användningen av en tillfällig nätstation har därför inget att göra med om det är pralctiskt möjligt att hitta en lokalisering för att flytta den befintliga nätstationen.
Några riktvärden för magnetfältsnivåer finns inte i Sverige eftersom det saknas tillräckliga vetenskapliga belägg för att påvisa att magnetfält faktiskt är farliga for människan. Strålsäkerhetsmyndigheten har docki SSMFS 2008:18 angivit ett referensvärde för allmänheten om 100 pT. Detta värde får ses som en
fingervisning om när- ett magnetfältsvärde skulle kunna sägas vara för högt och åtgärder vara nödvändiga. Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket,
Socialstyrelsen och Strålsäkerhetsmyndigheten har i anledning av dessa oklarheter utarbetat en gemensam publikation som finns på samtliga myndigheters hemsidor.
Magnetfält och hälsorisker, 2009.1 publikationen konstateras att det idag inte är möjligt att ge ett säkert svar på om magnetfält kan orsaka viss form av cancer trots att forskning inom området pågått under mycket lång tid. Vidare anförs att vissa studier tyder på att det kan vara så att en något ökad risk för leukemi föreligger för barn som utsätts för högre magnetfaltsstrålning än normalt (>0,4 pT i
årsmedelvärde), men att forskare inte har funnit någon biologisk mekanism som skulle kunna förklara detta. Därefter konstateras att cancer anses vara en sjukdom som orsakas av flera oHka samverkande faktorer samt att magnetfält, om det skulle vara så att de bidrar till sjukdomen, medför en liten risk jämfört med risken att fä cancer av andra orsaker. I brist på riktvärden har det i publikationen
Magnetfält och hälsorisker, 2009, gjorts en precisering av försiktighetsprincipen för att tillämpas på magnetfältsnivåer vid samhällsbyggnad. I publikationen anges att eftersom hälsoeffekter fi-ån magnetfält på lång sM inte kan uteslutas har myndigheterna valt att rekommendera en viss försiktighet, både för allmänheten och i arbetslivet. Vidare ger myndigheterna, om de kan genomforas till rimliga kostnader, följande rekommendationer vid samhällsplanering och byggande.
Sträva efter att utforma eller placera nya kraftledningar och andra elektriska anläggningar så att exponering för magnetfält begränsas, undvik att placera nya bostäder, skolor och förskolor näm elanläggningar som ger förhöjda magnetfält
¬
5(9)
Datum Beteckning
2016-09-06 5051-1749-2016
samt sträva efter att begränsa falt som avviker starkt irån vad som kan anses normalt i hem, skolor, förskolor respelctive aktuella aihetsmiljöer.
Den magnetfaltsnivå som de medicinska studierna forknippar med en något högre risk for bamleulcemi är ett årsmedelvärde. Det är därför nödvändigt att uppmätta magnetfältsnivåer jämförs mot årsmedelvärdet på ett korrekt sätt. Som ett exempel är det under åi- 2009 uppmätta maxvärdet i golvnivå på 26,1 pT i Karl Svennerstens bostad ett momentanvärde, dvs. det vid tidpunkten uppmätta värdet i en ensldld punkt. Ett årsmedelvärde beräknas däremot utiftån mätningar i
bostadens alla rum kombinerat med enskilda dygnsmätningar på utvalda platser.
Generellt sett blir dessa åixmedelvärden avsevärt lägre än ett momentanvärde i den mest strålningsutsatta punkten i en bostad. Faktisk utsatthet för magnetfält är även beroende av hur enskilda individer vistas i bostadens olika rum samt hur ofta de vistas i bostaden Överhuvudtaget.
I en rapport redogör Strålsäkerhetsmyndigheten tor en studie som utförts i syfte att genom mätningar i svenska bostäder uppskatta magnetfälten i normal
boendemiljö och därmed konlcretisera hur myndighetemas försiktighetsstrategi för magnetfält kan tillämpas tor bostäder (Magnetfält i bostäder, rapport 2012:69).
Studien kommer fi-am till att årsmedelvärden upp till 0,2 pT får anses utgöra normala magnetfältsnivåer i svenska bostäder och att årsmedelvärden över 2,0 pT är kraftigt fiirhöjda. Magnetsfaltsmätningen som WSP utfört har omfattat
"Loggande mätningar" som utförts under ca ett dygn i den punkt som haft högst magnetfältsnivå i bostaden. Det är denna mätning som bäst motsvarar ett årsmedelvärde av de olika mätresultat som återges i rapporten. Värdet blir dock väldigt lokalt eftersom det inte tax hänsyn till att andra delar av bostaden har lägre uppmätta magnetfältsnivåer. Efter utförd åtgärd är medelvärdet i denna punkt 0,96 pT. Jämfört med normala magnettaltsnivåer för bostäder i Sverige visar resultatet på en förhöjd nivå, men det ligger väl under krntligt förhöjd nivå. Det högsta momentana värdet som uppmättes, 2,1 pT, är också långt under
referensvärdet om 100 pT som anges i SSMFS 2008:18.
Att det finns andra källor till magnetfältsstrålning som bidrar till de uppmätta värdena i det aktuella fallet kan knappast ifi-ågasättas. Det handlar i detta fall om vagabonderande strömmar som rör sig i exempelvis el- och fjärrvärmeledningar samt fastighetens egen elcentral. Det är också ett faktum att bostäder belägna närmare markplan har högre magnetfältsnivåer p.g.a. större närhet till
strålnittgskällor än högre belägna bostäder. I tätorter får man även utgå ftån att högre magnettaltsnivåer än i glesbygd är normalt. Vid mätmngama som utfördes då ehiätsstationen var urkopplad konstaterades ett medelvärde i bostaden på 0,44 pT, vilket innebär att andra källor till magnetfält har en inte obetydlig påverkan på total magnetfaltsnivå. Det ligger därmed inte inom bolagets förmåga att sänka magnettaltsnivåema så lågt som Karl Svennersten önskar ens om en flytt av elnätsstationen varit möjlig.
Både enligt den rekommenderade tillämpningen av försiktighetsprmcipen i publikationen Magnetfält och hälsorisker och 2 kap. 7 § MB måste det ske en rimlighetsavvägning mellan nyttan som en åtgärd skulle ge upphov till och
¬
6(9)
Datum Beteckning
2016-09-06 5051-1749-2016
kostnaderna för åtgärderna. Såsom rekommendationen om försiktighetsprincipen uttrycks i Magnetfält och hälsorisker har det inte varit de författande
myndigheternas avsikt att enskilda energibolag och liknande ska föreläggas att vidta mycket kostsamma åtgärder avseende befintliga elnätstationer som försiktighetsåtgärd, för det fall det möjligen i fi"amtiden kommer kunna
konstateras ett samband mellan magnetfält och viss form av cancer. Dessutom vill bolaget påpeka att rekommendationen förordar att magnetMt ska begränsas om de awilcer starkt från vad som kan anses normalt i hem och då endast om det kan ske till rimliga kostnader.
Efter inplåtnlngen av elnätstationen har magnetfaltsnivåema i Karl Svermerstens bostad minskat betydligt, men är fortfarande något förhöjda jämfört med en normal bostad i Sverige. Nivåerna är dock inte laafligt förhöjda och det måste även beaktas att lägenheten är belägen i en tätort, nära markplan samt att det finns starka skäl att anta andra källor till magnetfält än bolagets elnätstation. Dessa omständigheter gör det mindre sannolikt att en enligt Karl Svennersten tillräcklig låg jtiivå skulle uppnås samtidigt som något förhöjda magnetfältsnivåer bör ses som normalt för en bostad som den aktuella. Redan av. dessa anledningar salcnas det skäl att förelägga Ellevio att vidta någon ytterligare åtgärd. Det saknas en objektiv nytta med en flytt av elnätstationen eftersom omkringliggande fastigheter domineras av andra bostäder och mindre verksamheter som jämfört med i
dagsläget i viss mån skulle fa en större påverkan från elnätsstationens magnetfält vid en omlokalisermg.
En flytt av den befintliga elnätsstationen är inte pralctiskt möjlig. Även om det skulle gä att genomföra en flytt skulle kostnaderna för detta vara mycket höga.
Kostnader för detta kan uppskattas till mellan 4,7 och 6,7 miljoner kronor.
Minskad vistelsetid vid punkter med högre magnetfaltsvärde innebär att de boendes egentliga exponering minskas. En väsentligt mycket mer
kostnadseffektiv metod för att minska påverkan från magnetfält i bostaden är därför att den möbleras utifrån var magnetfaltsnivåema är lägst. Andra källor till magnetfält i bostadens närhet bidrar med en stor del av magnetfaltsnivåema.
Dessa källor kommer att kvarstå även om stationen flyttas. Magnetfaltsnivåema med Ellevips elnätsstation borträknad är redan så höga att de kan överskrida de 0,4 pT som Karl Svennersten anser vara det maximalt tolerabla värdet.
Den i förhållande till rådande magnetfältsnivåer viktigaste omständigheten är dock att årsmedelvärdet 0,4 pT inte utgör något gränsvärde eller har någon avgörande betydelse för vilka magnetfältsnivåer som kan anses acceptabla för allmänheten. Decennier av forskning hai- inte lyckats komma med några säkm slutsatser angående hälsoeffekten. Referensvärdet för allmänheten, 100 pT, som Strålsäkerhetsmyndigheten satt ligger också långt över rådande magnetlältsnivåer i bostaden. I förhållande till tidigare åtgärd som bolaget utfört vid elnätsstationen är den eventuella nyttan som kan uppnås i Karl Svermerstens bostad oerhört osäker och sänkningen i förhållande till ursprungsnivåerna ohetydlig. Den utförda inplåtningen har gjorts till en kostnad av 1,24 miljoner kronor. Ytterligare
¬
7(9)
Datum Beteckning
2016-09-06 5051-1749-2016
åtgärder är vare sig möjliga, påkallade eller ekonomiskt rimliga järnfört med 2 kap, 7 § miljöbalken.
Till sitt yttrande har bolaget bl.a. bifogat protokoll från magnetfältsmätning daterad 2012-03-13 m.m,
Karl Svennersten har i sin tur yttrat sig över Ellevios skrivelse och anför bl.a.
följande,
I WSPs rapport som bifogas Ellevio ABs yttrande är det tydligt att en fristående nätstation är ett bättre alternativ strålsäkerhetsmässigt. Det finns gott om plats för en fristående station mellan hans fastighet och grannfastigheten Brännkyrkagatan 76-80. Att boende i angränsande fastigheter skulle påverkas av förhöjda nivåer med en extern nätstation är inte troligt då magnetfältsstyrkan avtar med avståndet i kvadrat Nivåerna i hans lägenhet var betydligt lägre under tiden med en extern station trots att hans bostad var den som låg närmast.
I WSPs rapport var belastningen på stationen lägre än vid Fortums egen mätning 2009. Maxvärden vid Fortnms mätning var 26,1 pT, jämför WSPs mätning före åtgärd då maxvärde var 9,7 pT. WSP anger även i sin rapport att belastningen på stationen när- mätningen efter åtgärd genomfördes var lägre än mätningen innan åtgärd, 800 kVA jämfört med 1000 kVA. Vid Fortums egen mätning 2009 då maxvärden på 26,1 pT uppmättes anger de att stationen hade en belastning på 70 %. WSP anger en belastning på 65 % vid sin mätning. Mätningarna
genomfördes under vår och höst. Vintertid är belastningsgraden betydligt högre på en nätstation, vilket framgår av bilaga 2 till bolagets yttrande.
I denna bilaga framgår även att den bostad i Stockholm som i rapporten hade högst årsmedelvärde hade ett värde på 0,706 pT att jämföra med hans bostad 0,96 pT vid en mätning genomförd under enstaka dagar i böljan på oktober. Det är därför sannolikt att bostaden kvalar in under kategorin kraftigt förhöjda nivåer.
Bostaden disponeras av en barnfamilj varför risken för barnleulcemi i det här fallet är relevant. Han vill poängtera att de referensvärden på 100 pT som
strålsäkerhetsmyndigheten satt är till för att skydda mot akuta skador, dvs.
brännskador, hjärtrytm-rubbningar osv. och har ingenting att göra med de epidemiologiska studier som visat en koppling till bamleukemi vid nivåer över 0,4 pT.
Motivering
Tillämpliga bestämmelser
Enligt 2 kap. 3 § första stycket miljöbalken, MB, ska alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgäifi utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att
förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet for människors hälsa eller miljön. Enligt andra stycket samma paragraf ska dessa försiktighetsmått vidtas så snart det finns skäl att anta att en
¬
8(9)
Datum Betecftnfng
2016-09-06 5051-1749-2016
verksamhet eller åtgärd kaa medföra skada eller olägenhet for människors hälsa eller miljön.
Av 2 kap. 7 § MB framgår bl.a. att leraven på hänsyn enligt 2 kap 3 § MB gäller i den iitstraclcning det inte kan anses orimligt att uppfylla dem. Vid denna bedöm
ning skall särskilt beaktas nyttan av skyddsåtgärher och andra försiktighetsmått jämfört med kostnaderna för sådana åtgärder.
Av 9 kap. 3 § MB framgår att med olägenhet för människors hälsa avses störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig.
Enligt 26 kap. 9 § MB far en tillsynsmyndighet meddela de förelägganden och förbud som behövs för att miljöbalken samt föreskrifter, domar och andra beslut som har meddelats med stod av balken skall efterlevas. Mer ingripande åtgärder än vad som behövs i det enskilda fallet får inte tillgripas.
Några fastställda riktvärden för strålning från elektromagnetiska falt vid nivåer som normalt förekommer där människor vistas finns inte. 0,4 pT som
årsmedelvärde har ansetts vara ett vägledande värde för vilka magnetiska falt som kan accepteras utifrån ett hälsoskyddsperspektiv (jfi: den s.k. Döshultsdomen, Mark- och miljööverdomstolens dom den 26 augusti 2011, mål nr M 4127-10).
Länsstyrelsens bedömning
Frågan som Länsstyrelsen har att pröva i ärendet är huruvida miljö- och hälsoskyddsnämnden har haft fog för sitt beslut att lämna klagomålet på kraft
ledningen utan krav på ytterligare åtgärder.
Som redogjorts för ovan fann Länsstyrelsen i sitt beslut den 25 november 20 II att det då fanns fog att förelägga bolaget att vidta avskärmande åtgärder för att sänka magnetfältsnivåerna fi"ån den aictuella elnätsstationen, Åtgärder har därefter vidtagits i byggnaden och de uppmätta fältnivåerna är därefter lägre. Enligt det mätprotokoll som givits in till miljö- och hälsoskyddsnämnden är medelvärdet för det magnetiska faltet 0,96 pT på den punkt där loggning har skett.
Länsstyrelsen konstaterar att det magnetiska fältet, till följd av de åtgärder som bolaget vidtagit, numera är betydligt lägre än tidigare i den aktuella bostaden. Det äi- dock inte så lågt som det värde, 0,4 pT, som angavs i den s.k. Döshultsdomen.
Dessa värden är dock inte helt jämförbara med varandra eftersom den nu loggade mätningen endast har utförts en kortare tid. Mot bakgrund av nivåerna på det kvarvarande magnetiska faltet skulle det, enligt Länsstyrelsens mening, kunna finnas fog för att ställa ytterhgare krav för att ytterligare minska fältnivåerna.
Mot detta ska ställas kostnaden för dessa ytterligare åtgärder, Bolaget har uppgett att den utförda inplåtningen av elnätsstatiouen har kostat 1,24 miljoner kronor.
Kostnaden för en flytt av anläggningen uppges uppgå till minst 4,7 miljoner kronor. Dessa kostnader är inte styrkta men är, såvitt Länsstyrelsen kan bedöma, inte orimliga. Det loggade medelväiftet, 0,96 pT, är visserligen mer än dubbelt så högt som det som angavs i den s.k. Döshultsdomen. Trots detta finner
Länsstyrelsen att vid en proportionalitetsbedömning enligt 2 kap. 7 § MB får de
¬
9(9)
Datum Beteckning
2016-09-06 5051-1749-2016
redovisade kostnaderna anses vara orimliga i förhållande till vad som kan uppnås med åtgärderna.
Sammanfattningsvis finner Länsstyrelsen därför att miljö- och
hälsoskyddsnämnden har haft fog för sitt beslut att lämna klagomålet på elektromagnetisk strålning utan ytterligare åtgärd. Vad Karl Svennersten anför föranleder ingen annan bedömning. Överklagandet ska därför avslås
Övrigt
Med detta slut finner Länsstyrelsen det inte nödvändigt att låta Ellevio AB yttra sig över Karl Svennerstens i äinndet sist inkomna sloivelse.
Hur man överklagar
Detta beslut kan överklagas hos Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt enligt bilaga.
I handläggningen av ärendet har deltagit länsassessom Jörgen Warstrand, beslutande,.p.ph miljöhandläggaren Natalii Back.
Jörgen Warstrand
/w
Kopia till;
Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Stockholm, Box 8136, 104 20 STOCKHOLM
¬
SVERIGES DOMSTOLAR
ANVISNING FÖR HUR AAAN ÖVERKLAGAR - DOM I AAÅL SOM HAR ÖVER
KLAGATS TILL AAARK- O CH MlUÖDOMSTOLEN
Den som vill överklaga mark- och miljödom
stolens dom ska göra detta skriftligen. Skrivel
sen ska skickas eller lämnas till mark- och miljödomstolen. Överklagandet prövas av Mark- och miljööverdomstolen vid Svea hov
rätt.
Överklagandet ska ha kommit in till mark- och miljödomstolen inom tre veckor från domens datum. Sista dagen för överklagande finns an
given på sista sidan i domen.
För att ett överklagande ska kunna tas upp krävs att Mark- och miljööverdomstolen läm
nar prövningstillstånd. Det görs om:
1. det finns anledning att betvivla riktigheten av det slut som mark- och miljödomstolen har kommit till,
2. det inte utan att sådant tillstånd meddelas går att bedöma riktigheten av det slut som mark- och miljödomstolen har kommit till,
3. det år av vikt för ledning av råttstillåmpningen att överklagandet prövas av högre rått, eller 4. det annars finns synnerliga skål att pröva över
klagandet.
Om prövningstillstånd inte meddelas står mark- och miljödomstolens avgörande fast.
Det år därför viktigt att det klart och tydligt framgår av överklagandet till Mark- och mil
jööverdomstolen varför klaganden anser att prövningstillstånd bör meddelas.
Skrivelsen med överklagande ska innehålla uppgifter om:
1. den dom som överklagas med angivande av mark- och miljödomstolens namn, datum för domen samt målnummer,
2. den åndring av mark- och miljödomstolens dom som klaganden vill få till st ånd,
3. gmnderna (skålen) för överklagandet,
4. de omståndigheter som åberopas till stöd för att prövningstillstånd ska meddelas, samt 5. de bevis som åberopas och vad som ska styrkas
med varje bevis.
Skriftliga bevis som inte lagts fram tidigare ska ges in samtidigt med överklagandet.
Om ni tidigare informerats om att förenklad delgivning kan komma att användas med er i målet/ärendet, kan sådant delgivningssått också komma att användas med er i högre in
stanser om någon överklagar avgörandet dit.
Ytterligare upplysningar lämnas av mark- och miljödomstolen. Adress och telefonnummer finns på första sidan av domen.
9
-3 2
r-
Q www.domstol.se
¬
