Skapande skola - med elevernas skaparkraft i centrum

(1)

Skapande skola - med elevernas skaparkraft i centrum Förslag och idéer inför läsåret 2010/2011

Informerar Inspirerar Samordnar Förmedlar

(2)

På arenorna får eleverna möjlighet att visa upp vad de arbetat med inom skapande skola.

Arena för dans

På dansens dag 29 april är det återigen dags dansen att ta plats. Föreställningar, upp- visningar och seminarier.

Arrangörer: Västerås kulturcentrum och danskonsulenten vid Västmanlandsmusiken

Arena för litteratur

Västerås Litteraturfestival

Festivalen är öppen för skolor och allmänhet och elever år 4-9 från hela Västerås är välkomna att bidra med uppläsning av texter, textutställningar eller annat som har kopp- ling till litteratur. Alla skriver väl i skolan? Så utnyttja tillfället att skicka in texter och få uppleva dem i ett större sammanhang! Det går förstås bra att blogga på Skrivande skola- bloggen under hela året, eller följa skolornas olika projekt. Där finns även skrivtips och boktips för både elever och lärare, och möjlighet att få respons på texter.

Kontakt: Annelie Salminen, skrivarpedagog, 0730-574 574, ord@anneliesalminen.se, www.skrivandeskola.wordpress.com

Arrangörer: Västerås kulturcentrum, Annelie Salminen, mfl.

Arena för musik

Högstadieskolornas Låtskrivarfestival!

Succén fortsätter! Festivalen är ett samarbete mellan Västerås kulturskola, musik- lärarnätverket år 7-9, Västmanlandsmusiken och Västerås Konserthus och är en låtskrivartävling för elever från Västerås skolor år 7-9.

Varje deltagande skola bidrar med varsitt bidrag och två jurymedlemmar till de gemensamma föreställningarna som får en proffsig inramning på Västerås Konserthus.

Det blir två föreställningar dagtid reserverade för deltagande skolor. På kvällen följer en föreställning för allmänheten då juryn avslöjar vem vinnaren är.

Vill din skola vara med?

Anmälan görs under höstterminen och planeringen sker under året inom nätverket för musiklärare på Västerås högstadieskolor!

Info/bokning: Peter Bladh, 021-39 30 80, peter.bladh@vasteras.se

Bilder:

Västerås Konserthus Foto: Emil Atak Annelie Salminen Högstadieskolornas Låtskrivarfestival!

Arenor

Innehåll Skapande skola

- med elevernas skaparkraft i centrum

Allmän info Arenor Bild och form Film och media Litteratur Musik Scenkonst

s. 2s. 3 s. 11s. 4 s. 14 s. 17 s. 18

År 4-9

Nu även för år 4-6!

Skapande skola är regeringens satsning på samverkan mellan skolan och kulturlivet.

Syftet är att långsiktigt integrera kulturen som en del av lärandet. Med hjälp av dessa medel pågår just nu projekt på praktiskt taget alla högstadieskolor i Västerås med fokus på elevers eget skapande i samverkan mellan skola och kulturliv. Exempel på projekt är nycirkus och medeltida lajv, utgivning av böcker, samarbeten med konstnärer, film- projekt och uppsättning av teater-, dans- och musikalföreställningar tillsammans med professionella kulturarbetare.

Helst bör projektet ha utvecklats av skolan och kulturaktören tillsammans. Som inspiration skickar Västerås kulturcentrum ut ett antal idéer och förslag från kulturlivet.

Skolan kan också låta sig inspireras av Skapande skola-projekt som pågår på andra skolor just nu.

Tidsplan för Skapande skola inför läsåret 2010-2011

slutet av mars - idéer och förslag från kulturlivet skickas till skolorna 31 mars kl 16 - 18 - speed dating

15 april - utbudsdag med skapande skola-marknad 23 april - sista anmälningsdag för skolorna

30 april - sista datum för beslut (förutsatt att Kulturrådet beslutat om bidrag för Västerås)

maj - juni - planering genomförs på skolorna Alla datum med reservation för ändring!

Kontaktuppgifter

Styrgruppen för Skapande skola, sammankallande:

Conny Ström, strateg pedagogiska nämndernas stab, conny.strom@vasteras.se, 021-39 18 25

Samordnare för Skapande skola:

Carolina Avelin, kultursekreterare Västerås kulturcentrum, carolina.avelin@ vasteras.se, 021-39 23 66

Bilder:

Västerås Konstmuseum Låtskrivare

Kurs hos Juttamik Lajv; I häxans rike

...

3 2

(3)

5. Kombinera text och bild

Eleverna får skriva en text på exempelvis temat ond- ska/godhet. Det kan vara något de själva upplevt, en hotfull situation eller en fiktiv historia. De ska först beskriva händelsen, sedan göra ett omdöme om den. Därefter ska de göra en bild till sin berättelse. Bilden ska väcka intresse att läsa deras text. En rubrik ska sättas som förstärker både till text och bild. Elevernas alster samlas till en gemensam trycksak. Trycksaken delas ut i skolan och till föräldrar.

Referens: Nybyggeskolan hösten 2009.

6. Blyertsteckningskurs på skolan

Lära sig skuggningsteknik. Exempelvis genom att teckna fåglar ur naturtidskrifter. Eller följa konstnärens eget kursmaterial i ämnet.

7. Galleri K:s skolverksamhet

Klasser kommer till Konstnärsföreningens galleri 9.00- 11.00 vardagar (eller måndagar andra tider). Eleverna upplever och samtalar om utställningen, och får teckna/

måla en bild utifrån något av utställningens konstverk, under ledning av konstnär från NUVA/Konstnärsföreningen.

(Ledare: Johnny Molton, Gunnar Forsman).

Kontakt: Gunnar Forsman,

021-13 18 75, 070-399 80 61,

gunnar@forsman-mannberg-konst.nu, www.forsman-mannberg-konst.nu

Serieskapande med Markus Ivarsson

Å ena sidan skulle jag kunna använda serier som verktyg för att barnet ska skapa fritt, alltså uttrycka det de vill uttrycka med hjälp av serier. Resultatet av detta kan jag sammanställa som ett häfte, en liten serietidning som varje barn kan få och även exemplar som kan delas ut i skolan och tjäna som inspiration till andra. På detta vis får deltagarna en inblick i hur seriemediet fungerar praktiskt, alltså vilka verktyg och material man kan använda, hur ett sådant berättande går till, hur de sammanställs till en helhet osv.

En viktig lärdom är att teckningsförmågan är underordnad, det viktiga är själva berättandet, inte hur bilderna ser ut!

Det är också fullt möjligt att göra serieverkstaden i anslutning till ett specifikt skolämne, t.ex om barnen har

...

Bilder:

Asköviken.

Foto: Emil Atak

1. Ekologisk lek och gestaltning

Den ekologiska näringskedjan ger här inspiration till lekar fyllda av skratt, glädje och nya kunskaper. Genom att ikläda sig olika textila attribut, som konstnärerna tar med till skolan, får varje elev gestalta någon art i en näringskedja. Det gäller sedan att fånga så många byten (vissa av kamraterna) att man uppnår överlevnad, men samtidigt att man ser upp för predatorerna (andra kamrater), så man inte själv blir ett byte. En näringskedja består exempelvis av fiskgjuse - gädda - abborre, osv.

Konstnärerna har kontakter med personalen vid Naturskolan Asköviken, för att synkronisera vissa av de ekologiska lekarna med undervisningen vid naturskolan.

Om så önskas videofilmas de ekologiska projekten ute på skolorna, som dokumentation och för visning i olika sammanhang. (Ledare: Berit Mannberg, Gunnar Forsman).

2. Uppföljning till besök på Naturskolan

Eleverna får under ledning teckna/skulptera sin egen favoritfågel eller favoritfisk. Eller kanske blir det en fantasifågel. Efter träarbetet följer grundmålning och övermålning i naturtrogna färger.

Referensverk: Fiskar och fåglar i trä vid Naturskolan Asköviken är utförda av konstnären.

3. Utsmyckning på skolan 1

Ett konstverk framställs på skolan. Inuti konstverket finns meddelanden till Framtidens människor. Varje elev tar ställning till vad just den vill skriva i sitt meddelande.

Material: trä och/eller textil. Konstverket monteras upp på skolan. Dess hemligheter kan öppnas och avläsas vid en tidpunkt som eleverna själva bestämmer: Om 5 år eller kanske om 100 år…

Referensverk: Väggskulptur Ekens hemligheter på Ekbergaskolan.

4. Utsmyckning på skolan 2

Ett konstverk framställs på skolan. Eleverna målar under ledning varsitt självporträtt (helfigur) på utsågad skiva.

Skivorna är konstruerade så att de kan gripa tag i varandras

”händer”. De färdiga skivorna seriemonteras på vägg.

Visuellt visas då konstverket elever som är individer men samtidigt, genom att hålla i varandras händer, utstrålar konstverket också gemenskap. Vi diskuterar under arbetets gång begrepp som demokrati och jämställdhet, samt värdet av kamratskap och alla människors lika värde.

Jutta Björkqvist

Kortkurser i krukmakeriet på Vallby friluftsmuseum

Jag har krukmakeriet på Vallby friluftsmuseum där jag arbetar med min egen keramik och även har kurser. I egen regi har jag under flera år haft kurser för barn under skollov.

Det är roligt att ha barn och ungdomar som elever. De är nyfikna på materialet och har oftast inte någon erfarenhet av drejning. Att dreja är en urgammal hantverkstradition som levandehålls av ett fåtal. Mitt mål är att fler ska få upp ögonen för tekniken och få större förståelse för vilken erfarenhet det krävs för att skapa bruksföremål på drejskivan. Jag skulle tycka det vore jätteroligt att få delta i “Skapande skola”.

Jag erbjuder kortkurser i krukmakeriet på Vallby friluftsmuseum. Kursdeltagarna får prova på att dreja under handledning och även prova på att kavla och bygga med lera. Deras saker kommer sedan att brännas och glaseras innan de är klara för avhämtning. Jag kan ta emot grupper under hela läsåret. Grupper om 10 elever i taget under 2 tim (120 min).

Kostnad för en kortkurs: 1.800 kr + lera (ca10 kg à 50 kr/kg) (priset exklusive moms)

Kontakt: Jutta Björkqvist, Juttamik, Krukmakeriet Vallby friluftsmuseum, 724 80 Västerås 021-30 05 70, 0730- 77 58 87

Gunnar Forsman

Bildkonstnär Västerås Tillhör NUVA.

Projektlängd: Enligt önskemål från skolan. Projekten kan varieras i svårighetsgrad och anpassas till elevernas utvecklingsstadium. Projektförslag 1 utförs av konstnär- erna Gunnar Forsman (GF) och Berit Mannberg (BM) som ledare i samverkan. Projektförslag 2 – 6 genomförs av GF ensam, eller GF i samverkan med BM. Projekförslag 7 genomförs av Johnny Molton och GF i samverkan.

Förslag och idéer

Bild och Form

Bilder:

Från Krukmakeriet på Vallby Friluftsmuseum Genom att bygga sin egen favoritfågel kan eleven stimuleras till fördjupade naturintressen. Denna kungsfågel av trä finns vid Naturskolan Asköviken.

Foto: Gunnar Forsman

...

4 5

(4)

...

Bilder:

Konstkurser inom Skapande skola av bildkonstnär Joanna Thede

läst biologi, historia, geografi, så kan ju uppgiften vara att spegla/redovisa de som de läst om i en egen serie.

Med serier kan man berätta om historiska skeenden och personer, presentera fakta, uttrycka åsikter, beskriva processer m.m. Möjligheterna är alltså enorma med serier.

Dessutom verkar det som att dagens barn har en ganska intuitiv förståelse för uttryckssättet.

Serier är något som alltid intresserat barn.

Aldrig har det varit så naturligt att kombinera ord och bild för att kommunicera som idag.

Kontakt och information:

Marcus Ivarsson, 0707-35 31 31 marcus@marcusivarsson.se

Mer bild och skapande i skolans vardag!

Alevtina Kuzub

Hur kan ett antal konstnärer och den dagliga skolverk- samheten mötas med målet att stärka bildspråket i skolan och i samhället runt omkring? Målet är att hitta arbetsmo- deller som inte bara berikar utan också underlättat lärandet.

Steg 1 inspirationsarbete, kompetensutveckling och modellbyggande

Konstnärer – lärare Lärare – konstnärer

Steg 2 inspirationsarbete, sättning av modellerna i skolan

Konstnärer – elever Elever – konstnärer

Steg 3 estetisk verksamhet i skolan

Ett resultat kan vara som

• Konstutställningar (skolor - konstnärsföreningar)

• Skapa fin miljön i skolan

• Skolutsmyckning (dekorera skolor) Kontakt och info:

Alevtina Kuzub, alevtina.kuzub@telia.com Bilder:

Sociala övningar med kreativa metoder kan förstärka Vi – känslan i gruppen. Foto: Berit Mannberg

Tecknande elev

4. Jämställdhet

Vi gör övningar på temat jämställdhet. Övningarna går ut på att bryta mönster där pojkarna är i en grupp för sig, och flickorna är i en grupp för sig. Genom att blanda grupperna på olika sätt, och göra enkla sam- arbetsövningar i nya konstellationer, kan vi minska betydelsen av invanda genusmönster. Övningarna syftar till att bägge genusgrupperna ska lära sig ett större hän- synstagande till varandra. Övningarna diskuteras fram med berörda lärare och elever. Övningarna kombineras med färg och form, material och tekniker kan varieras.

En konstutställning kan skapas på temat jämställdhet.

5. Utsmyckningsprojekt i skolan

Projektets utformning diskuteras fram utifrån elevernas och lärarnas behov och önskemål. Jag bidrar med mina livserfarenheter, min kunskap och min materialkänne- dom som bildkonstnär.

Kontakt: Berit Mannberg, 021/131875, berit@forsman-mannberg-konst.nu, www.forsman-mannberg-konst.nu

Konstkurser

av bildkonstnär Joanna Thede

Joanna är yrkesverksam bildkonstnär och har arbetat i ett flertal pedagogiska konstprojekt med barn och ungdomar. Joanna är även projektledare för NUVA. NUVA som är ett nätverk för bild- och formkonstnärer inom bland annat Skapande skola i Västerås. Nätverket arbetar för att skolan ska få högsta möjliga kvalitet på de projekt som nätverkets konstnärer deltar i. NUVA diskuterar, utvärderar och ger kontinuerlig feedback på samtliga NUVA-projekt, vilket tillför hög kompetens i projekten.

Kurs 1: Konst som frizon

Vad? Temat föreslås av skolan, eventuellt i samråd mellan elever och lärare. Temat får gärna vara något som redan finns i andra ämnen och på så sätt anknyter till övrigt skolarbete.

Hur? Konstnären möter en klass och arbetar med varje elevs egen kreativitet genom lekar, uppgifter och övningar, vilka utmynnar i en utställning på skolan. Grundmaterialet för övningarna är en skiss- och textbok som varje elev förfogar över själv. Ingen bedömning eller värdering ska göras av övningarna i denna bok, vare sig av vuxna eller

medelever. Istället ska skissboken fungera som elevens frizon, en alldeles egen plats att prova tecknade och skrivna idéer i. Utifrån samarbetet runt boken skapar vi sedan tillsammans konstverk till en utställning, som ska visas på skolan. Verken kan vara mindre enskilda skulpturer, objekt eller målningar, eller ett större gemensamt verk på det tema som skolan valt att arbeta runt.

Material: En skissbok per elev. Pennor och kritor. Av skolan valfritt material till verk i slututställningen.

Projektlängd: Enligt önskemål från skolan. Förslagsvis mellan 10 – 50 timmar.

Kurs 2: Dare Drawing!

Vad? Dare Drawing är en workshop som lyfter fram den egna drivkraften i tecknandet. Temat föreslås av elever och lärare. Det får gärna vara något som redan finns i andra ämnen och på så sätt anknyter till övrigt skolarbete. I övrigt utgår tecknandet från elevernas egna upplevelser.

Hur? Under kursens gång gör vi lekar och övningar med teckningar som är både snabba och långsamma, som föreställer ingenting och något mycket specifikt, med både blyerts och färg.

Vi upplever hela processen från början till slut, där avslutningen utgörs av upplevelsen av att visa upp alsterna – hur de än ser ut. Det viktiga är att våga ge sig hän i tecknandet, att riskera att misslyckas och att hitta vidare ur haveriet. Om intresse hos eleverna finns, visas teckningarna sedan i en gemensam utställning på skolan med tillhörande vernissage.

Material: Ritark, pennor samt färg + ev. uppsättningsmaterial.

Projektlängd: Enligt önskemål från skolan. Förslagsvis mellan 2 – 20 timmar.

Kurs 3: Varde ljus!

Vad? Detta är en annorlunda och kreativ kurs med inriktning på ljus. Konstnären följer under flera dagars tid med eleverna i deras vanliga ämnen, och samarbetar med lärare och elever runt ljusets olika meningar och betydelser ur dessa ämnens skilda pespektiv.

Hur? Ur bland annat historiska, religiösa, fysiska, språk- liga och bildmässiga perspektiv diskuterar vi och upp- täcker ljusets värld. Hur syns ljuset och hur ser det ut?

Vilken färg har ljus? Hur påverkar ljuset oss i vår vardag?

Ljusexperiment och rumsliga upplevelser av ljus utlovas och upplevs gemensamt. Vi kan också arbeta fram en utsmyckning/utställning som på olika sätt involverar ljus på skolan.

Konstnären arbetar vanligtvis med ljusinstallationer och kan också visa bilder och egna experiment från ateljén

Berit Mannberg

Bildkonstnär Västerås

Tillhör NUVA. Projektförslag 1 utförs av konstnärerna Berit Mannberg (BM) och Gunnar Forsman (GF) som ledare i samverkan. Projektförslag 2 - 5 genomförs av BM ensam, eller BM i samverkan med GF.

1 Ekologisk lek och gestaltning

Den ekologiska näringskedjan ger här inspiration till lekar fyllda av skratt, glädje och nya kunskaper. Genom att ikläda sig olika textila attribut, som konstnärerna tar med till skolan, får varje elev gestalta någon art i en näringskedja. Det gäller sedan att fånga så många byten (vissa av kamraterna) att man uppnår överlevnad, men samtidigt att man ser upp för predatorerna (andra kamrater), så man inte själv blir ett byte. En näringskedja består exempelvis av fiskgjuse - gädda - abborre, osv.

Konstnärerna har kontakter med personalen vid Naturskolan Asköviken, för att synkronisera vissa av de ekologiska lekarna med undervisningen vid naturskolan.

Om så önskas videofilmas de ekologiska projekten ute på skolorna, som dokumentation och för visning i olika sammanhang. (Ledare: Berit Mannberg, Gunnar Forsman).

2. De tysta barnen

Vi tränar de tystlåtna barnen med kreativa metoder att ta för sig mera och våga hävda sig i gruppen. Med stegvis uppbyggda övningar är det möjligt att öka barnens självkänsla. Övningarna kombineras med färg och form.

Material och tekniker kan varieras. Övningarna utveck- las i nära samarbete med elever och lärare.

3. Demokratiövningar

Vi gör övningar med eleverna, där de själva får agera i olika roller. Rollerna förstärks av textila attribut som konstnären tar med till skolan. Några har makt att bestämma, andra måste lyda. Därefter diskuterar vi. Hur kändes det att ha makt? Hur kändes det att vara kuvad? Får man växa på andras bekostnad? Vad kan vi vinna på att utjämna makt- hierarkierna, i klassrummet, i vårt land, i världen? Övning- arna kan utmynna i en konstutställning på temat rättvisa/

orättvisa, som visas i skolan. Om projektet görs på flera skolor kan dessa skolor byta utställningar med varandra.

7 6

(5)

...

Tecknade serier

År 7-9

Serier är ett bildspråk som många ungdomar känner väl sedan de var små. Serier är inte bara Bamse, Kalle Anka eller Fantomen. Idag arbetar konstnärer med serier för vuxna som konstform. I ett skapande skola projekt – Serier arbetar eleverna tillsammans med en utövande seriekonstnär, Marcus Ivarsson, i samarbete med Västerås konstmuseum. Eleverna får vidga sina ramar – hur kan serier se ut, vara uppbyggda och handla om. De får själva göra egna serier individuellt eller i grupp.

Upplägg: Arbetet planeras i nära samarbete med skolans arbetslag och gärna en elevgrupp. Upplägg, omfattning, upprepade besök under en termin eller temadagar/veckor planeras. När strukturen och planen är lagd genomförs arbetet förslagsvis i två faser.

Eleverna får av konstmuseets pedagoger olika ingångar till seriekonst, serier i konsten från popkonsten på 60- talet till dagens samtidskonst, de får träffa seriekonst- nären och göra sig bekant med hans eller henens arbete.

Den andra fasen består av elevernas eget kreativa arbete med egna serier. Ingången är elevernas egna personliga berättelser och upplevelser. Detta arbete läggs upp i nära samarbete med konstnären, kring tecknandet, manus, utförande. Slutligen presenterar eleverna sitt eget arbete i utställning, seriemagasin eller i annan form.

Omfattning: Beroende av skolans förutsättningar upp- delat på de tre faserna: 1. Förberedelse/planering 2. Genomförande 3. Uppföljning/avslut Mer information/kontakt:

Museilektor Karin Levander, 021-39 20 23, karin.levander@vasteras.se

Vadå arkitektur?

År 8-9

Funkis eller klassicism vad är det? Hur ser vår stad ut, vad kännetecknar en stads arkitektur? Höga hus, låga hus, byggnadsmaterial, arkitektstilar från olika tider och mycket mer. I ett Skapande skola projekt kring arkitektur och elevernas egen bild av en god arkitektur utgår vi från vår egen stad och tar in olika fackkunskaper, arkitekter, kulturhistoriker och konstvetare. Eleverna får med egna ögon utforska ett litet stycke av stadens arkitektur och sedan göra egna tänkta förslag på sin ideala plats i staden.

Upplägg: Arbetet planeras i nära samarbete med skolans arbetslag och gärna en elevgrupp. Upplägg, omfattning, upprepade besök under en hel termin eller temadagar/

veckor planeras. När strukturen och planen är lagd genomförs arbetet i två faser.

Eleverna får av konstmuseets pedagoger och andra yrkes- kompetenser bl a från länsmuseet generella ingångar till arkitektur och specifikt till dagens Västerås. De får träffa en arkitekt och göra sig bekant med hans eller henens arbete. En utgångspunkt kan vara de nya museilokalerna på Karlsgatan 2, där en industribyggnad omvandlats till ett museum.

Den andra fasen består av elevernas eget kreativa arbete med att planera, bygga modeller och beskriva sin plats uti- från de kriterier som bestäms i planeringsfasen, eleverna kan arbeta i grupp kring en funktion, en specifik plats etc.

Detta arbete läggs upp i nära samarbete med konstmuseets pedagog och skolans arbetslag.

Slutligen presenterar eleverna sitt eget arbete i modeller och projektbeskrivningar vid ett event och i utställningsform.

Design och recycling - Kreativ skapande återvinningslab

År 4-9

I konstens och formgivningens historia och samtid finns många exempel på konstnärer och formgivare som åter- använt olika material och skapat nya verk av gamla saker,

”ready-mades”. Idag är miljö- och resurstänkande en förutsättning i formgivning av olika produkter och något som många konstnärer förhåller sig till i sin konst.

I denna recyclinglab får eleverna möjlighet att diskutera och fundera över hur vi använder våra resurser, slit och släng, konst, föremål och miljö. I labbet arbetar eleverna med egna ”ready-mades” med återvinningsmaterial och olika teman. Det kan vara skulptur, design - smycken, kläder, heminredning som skola och elever kommer fram till tillsammans med konstmuseets pedagog.

Upplägg: Konstpedagog Mikael Reuter från Konstmuseet möter först lärarlaget för att gemensamt planera ramarna, schema och genomförande.

Eleverna möter Mikael Reuter vid tre till fyra tillfällen alternativt under en workshopvecka/workshopdag på konstmuseet och på skolan.

Det första tillfället består av en diskussion om resurser, miljö och konst/formgivning med utgångspunkt i ett

...

Västerås konstmuseum

Konstlaboratorium

År 4-9

Klassen/grupperna arbetar i en konstnärlig process med ett tema tillsammans med en yrkesverksam konstnär.

Projektets tema och innehåll utformas utifrån skolans/

arbetslaget eller en referensgrupp med elevers egna idéer.

Västerås konstmuseum samordnar arbetet mellan skola, konstnär och konstmuseum.

Bakgrund: Västerås konstmuseum har tidigare samarbetat i kreativa processer med St Ilians skola och extern konstnär, lå 2009/10 i ett Skapande skola projekt under arbets- namn ”Min mamma” med konstnär Astrid Göransson från Skåne. Lå 2008/09 tillsammans med Länsmuseet i projektet ”Gå över ån” tillsammans med ljudkonstnär Åsa Stjärna, Stockholm.

Erfarenheter: Eleverna får arbeta nära tillsammans med en konstnär i en egen konstnärlig process. Arbetet result- erar i något konkret, i Gå Över ån en ljudinstallation på stan, i ”Min mamma” animerade filmer och dokumentation som ska visas på stan och på konstmuseet under en vecka kring Mors dag i maj 2010.

Upplägg: Hösttermin: Arbetet planeras i nära samarbete med skolans arbetslag och gärna en elevgrupp. Konstområde väljs ut, (samtidskonst, performance, design, film etc.) konstmuseet kontaktar en konstnär som går in i projektet.

Denna fas är viktig för att sedan kunna integrera projektet på ett bra sätt i skolarbete och schema. Eleverna besöker konstmuseet, träffar konstnären och börjar fundera över projektinnehållet.

Vårtermin: Projektarbetet med konstnären genomförs, ca en månads konstnärsarbete, fördelat på projekt- veckor eller upprepade besök. Nära samarbete och planeringsmöten mellan konstmuseum, skola och konst- när på allas villkor.

Projektet avslutas med dokumentation, redovisning eller event där eleverna presenterar sitt arbete och sin process.

Bilder:

Kreativt skapande med konstnär Unna Katz

Bilder:

Konstpedagog Mikael Reuter

Västerås konstmuseum.

I september 2010 öppnar Västerås konstmuseum i nya lokaler på Karlsgatan 2.

Besök konstmuseets utställningar, arbeta tillsammans i workshop i det Konstpeda- gogiska laboratoriet.

om så önskas.

Material: Om skolan önskar en utsmyckning och/eller utställ- ning tillkommer material. Visst material kan också tillkomma i ämnesexperimenten beroende på lärares och elevers önskemål.

Projektlängd: Enligt önskemål från skolan. Förslagsvis 1-5 heldagar med 1-2 timmar i varje ämne. 1-2 heldagar tillkommer till särskild ljusworkshop. 2-5 heldagar tillkommer om utsmyckning/utställning önskas på skolan.

Kontakt: Joanna Thede, 070 - 225 39 29,

joannathede@gmail.com, www.joannathede.com

MÅLA

med konstnär Unna Katz

År 4-9

Vi äger all rätt till den kreativa kraften. Nyfikenhet att prova utan att veta. Tillit att utföra utan att kunna.

Alla kan skapa utifrån sig själv.

Längd: 80 min Max antal: 20 Lokal: Hos er

Pris: 1.500 kr inkl färg, exkl A3 papper

Kontakt: Unna Katz, 070-322 62 04,unnakatz@msn.com www.unnakaz.se

Måla en gemensam bild

med konstnär Unna Katz

År 4-9

Kreativiteten väcks upp i var och en i ett eget skapande vilket är förutsättning för den gemensamma bilden. Den färdiga målningen får sedan pryda skolan. Materialet är akrylfärg på målarduk storlek ca 100x100 cm.

Längd: 180 min inkl, 20 min rast.

Max antal: 14

Pris: 3.500 kr, inkl färg, duk, exkl A3 papper

Utsmyckning som kreativt skapande

med konstnär Unna Katz

År 4-9

I elevsamverkan skapar vi en utsmyckning som ger spår på den plats den hänger och i hjärtat. Utifrån de förutsättningar som skolan har samverkat vi i ett kreativt skapande.

9 8

(6)

Slutligen presenterar eleverna sitt färdiga konstmagasin som sprids via eleverna, skola museum eller nätet.

Omfattning: Beroende av skolans förutsättningar upp- delat på de tre faserna: 1. Förberedelse/planering 2. Genomförande 3. Spridning av färdig produkt Mer information/kontakt:

Skapande skola för särskolan - Konstlaboratoriet

För särskolan år 4-10

Ett anpassat skapande skola projekt för elever med särskilda behov inom särskolan, åk 4-10. Grupperna arbetar i en konstnärlig process tillsammans med en konstpedagog eller konstnär, med projektledning från Västerås konstmuseum i nära samarbete med skola/

arbetslag.

Bakgrund: Västerås konstmuseum har tidigare sam- arbetat i skapande processer med särskolan och daglig verksamhet. Ett exempel är ett Kärleksprojekt med Wenströmska särgymnasiet där ”Tycka om – kärlek” var den gemensamma nämnaren.

Upplägg: Samtal och dialog och inspiration utifrån allas möjligheter kring konstbilder på konstmuseet och eget skapande arbete i olika uttrycksformer är grunden.

Tema och upplägg samt omfattning planeras i nära samarbete med arbetslag/skola. Projektet bör röra sig över en längre tid med upprepade besök där eleverna känner sig hemma och blir trygga och förtrogna både med pedagoger och lokaler.

Syftet är att ge eleverna möjlighet att uttrycka sig på olika kreativa sätt med olika material.

Omfattning: Beroende av skolans förutsättningar kan projektet göras mer eller mindre omfattande.

Mer information/kontakt:

Film och Media

Film i skolan

med Jan Herdevall

Förslag på filmidéer i år 4-9

Syfte: För att lära känna varandra bättre. Samarbeta.

Tänka och vara kreativa. Skapa något bestående. Redo- visa. Titta på varandras filmer. Utvärdera. Uppmuntra.

Presentationer av sig själva.

Bygger på frågor: Vem är du? Familj? Tycker du om?

Rädd för? Gör dig glad? Hobby? Det bästa du vet? Det värsta? Vill du bli när du blir stor? Var tycker du bäst om att vara?

Eleverna gör storyboards. Eleverna jobbar i grupper men får varsin liten filmsnutt själva i varje film. Om t.ex. gruppen består av 4 st blir filmen 4 delar med var och en. Man sätter sist ihop filmen och får en bra presentation av alla i klassen.

År 4

Fotograferar varandra.

Ritade bilder efter svaren på frågorna.

Fotar av eller scannar. Lägga in i dator. Jobba i grupp.

Redigera: lägga på ljud: Speakerröster, musik och effektljud. Läggs ihop till ett bildspel om klassen.

År 5 Fotograferar.

Barnen gör ett storyboard med text som svar på frågorna ovan. De pratar in sin text först.

Därefter fotograferar de varandra i olika miljöer så det passar till texten.

Lägga in i dator, speaker, ev. effektljud och musik.

År 6 Filmar.

Eleverna gör en storyboard med text som svar på frågorna ovan. Därefter filmar de varandra och talar in ett svar i sänder medan de filmar.

De filmar i olika miljöer och bakgrunder.

Lägger in i dator, redigerar, ev. lägger på musik och effektljud i efterhand.

År 7-9

Filmar, fotar och tecknar. Mer avancerat ju äldre elever.

Längre filmer. Storyboard.

Eleverna jobbar i grupper men slutresultatet blir varsin liten film om varje elev.

Sagor eller egna berättelser

År 4 Jobba i grupp:

Eleverna skriver egna sagor eller använder färdiga sagor.

De gör en storyboard och delar upp texten.

Går att göra som radioteater eller film.

Radioteater:

Turas om att läsa in texten.

Lägga på effektljud (egna), ev. musik (egen).

Film:

Eleverna ritar bilder av huvudpersonerna till sagan och klipper ut dem. Lera går också att använda. De ritar och målar bakgrunder. Läser in texten. Fotar berättelsen med figurerna. Redigerar. Lägger in musik och effektljud.

Tid: 1-3 dagar beroende på förberedelser, tekniktill- gångar och längd på film (bildspel).

År 7-9

I förväg: Skriva egna berättelser om ett visst tema. Välja ut en/grupp eller klass. Jobba i grupp eller hel klass.

Göra filmer om berättelserna. Storyboards.

Regissör, skådespelare. filmare, ljud, musik, ljus, ev.

speaker, scripta, kulisser, rekvisita, smink och redigering.

Musikvideo

Eleverna gör egna låtar i grupp. Antingen i förväg eller med hjälp av mig. Spelar in.

Därefter filmar de efter storyboards de jobbat med.

Lägger in materialet i datorer och redigerar.

År 4-9

Enkelt i 4:an, mer avancerat i 9:an. Ev. i samarbete med musiklärare.

Syfte: Som tidigare och att musik tillkommer.

Här är samarbetet och att komma överrens snabbt, bra träning för eleverna.

...

Bilder:

Västerås Konstmuseum

stort bildmaterial.

Tillfälle två till fyra består av elevernas eget skapande i workshop tillsammans med Mikael Reuter. Om möjligt arbetar eleverna med temat på skolan mellan dessa tillfällen.

Slutligen diskuteras elevernas arbetsprocess och eleverna presenterar sitt arbete i modeller och projektbeskrivningar vid ett event och i utställningsform.

Omfattning: Ht eller vt. Schemat läggs i samarbete mellan skolan och konstmuseet. 1 klass/tillfälle x 3-4 tillfällen alternativt heldagar.

Mer information/kontakt:

Konstpedagog Mikael Reuter, 021- 39 24 13, mikael.reuter@vasteras.se

Redaktion: KONST

År 7-9

Tillsammans skapar eleverna ett magasin/en tidning eller en plats på nätet om och med konst. Vad är konst, hur skriver man om konst? Utgångspunkt blir konsten som eleverna kan möta i Västerås, offentlig konst, gallerier och verksamma konstnärer i staden. I Konstmuseets utställ- ningar kan eleverna följa uppbyggnaden av en utställning, möta konstnärer, skriva och illustrera, göra intervjuer, recensioner, faktaartiklar, konstfrågesport. Elevernas fantasi sätter gränser för vad Redaktion: KONST kan innehålla.

Upplägg: Arbetet planeras i nära samarbete med skolans arbetslag och gärna en elevgrupp. Upplägg, omfattning, upprepade besök under en hel termin eller temadagar/

veckor planeras. När strukturen och planen är lagd genomförs arbetet.

Eleverna får av konstmuseets pedagoger och t ex journalist/

copywriter och formgivare olika ingångar till konst och bildspråk samt till journalistik och grafisk formgivning, I projektet kan biblioteket vara en samarbetspartner.

Det huvudsakliga arbetet i projektet består av elevernas eget kreativa arbete med att planera och genomföra arbetet med konstmagasinet. Flera klasser eller elever från olika skolor kan arbeta som olika delar av en redaktion med ett redaktionsråd. Arbetet läggs upp i nära samarbete med konstmuseets pedagog och skolans arbetslag och följs regelbundet upp. Delar kan kanske genomföras i skolans ordinarie verksamhet t. ex i svenska eller bild men de stora delarna sker exempelvis under tema dagar och avslutningsvis under en temavecka.

Förslag och idéer

...

11 10

(7)

Instruktionsfilm

Exempel: Laga punktering, en maträtt och recept, baka bröd eller bullar, berättar om ett annat land, arbeten som föräldrarna har, hur något fungerar, något tekniskt i skolan (raketen). Jobba i grupp. Storyboard. Filma eller fota. Prata in i kameran. Redigera . Musik i mån av tid.

Sketcher

År 4-9

Eleverna tränar in korta sketcher eller teaterstycken som de själva skrivit. Storyboards. Filmas och redigeras till en rolig film som hela klassen är med i.

Nyhetsprogram

År 4-9

En nyhetsredaktion. Jobba i grupper.

Reportrar. Intervjuer . Kommentarer. Utrikes. Inrikes.

Stort och smått. Skolan. Ekonomi. Sport. Väder.

Svårighetsgraden stegras med åldern. Förbereds av lärare.

Storyboards. Nyhetsredaktionen filmas under 1 dag.

Eleverna filmar intervjuer under innan nyhetsredak- tionsfilmningen så att alla intervjuer är klara. Inspelning av redaktionen under 1 dag. Redigering 1-2 dagar.

Tid: 2-3 dagar. (Behövs hjälp av mig tidigare under intervjuer går det naturligtvis bra. )

Fler filmideer:

En film om miljön. Nedskräpning.

Att vara utanför. Popularitet.

Olika yrken. Föräldrarnas arbeten. Intervjuer.

Musikal. Med uppträdanden och dokumentär om hur den blev till.

Konstfilm. Om konstnärer och deras tavlor.

Eleverna gör intervjuer och målar tavlor.

Om andra länder och kulturer. Kan bygga på elevers hemland, bilder och intervjuer.

Detta var några idéer när det gäller att göra film. Det går att hitta på andra också. Gärna i samarbete med skolan. Naturligt- vis avslutar man med att titta på det färdiga materialet, uppmuntra och utvärdera. Gärna under lite festliga former.

Kontakt: Jan Herdevall, Medialärare 021-35 79 18, 0707-38 66 22 sound.music@swipnet.se www.soundmusic.se

Tobias Johansson

1. Reportage

Kursen kommer behandla de ämnen som berör eleverna i vardagen. Såväl samhällsengagerande ämnen som konsumentärenden kommer att behandlas.

Syfte: Syftet med reportagekursen är att förlänga sam- hällskunskapen genom att ge eleverna de berättarverktyg som behövs för att granska vardagen i sina liv.

Målsättning: Målsättningen med kursen är att eleverna själva skall finna de vägar och kanaler för att kunna göra objektiva bedömningar i samhället och hitta stöd för deras egna teorier.

Ämnesomfattning: Kursen få ses som ett sätt att redo- visa med hjälp av film.

De ämnena kursen jobbar nära med är i huvudsak:

• Svenska

• Samhällsorienterade ämnen

• Bild

• Teknik

Övriga ämnen faller dock lätt in här med beroende på det ämnet man väljer att redovisa om.

Längd på lektionstimmarna: Varje kursträff innehåller 2 st lektionstimmar.

Antal kursträffar: Kursplanen bygger på minst 6 st träffar.

Antal elever per kurs: Max 9.

2. Filmkurs

Från små eller inga kunskaper alls kommer eleverna att skapa en berättelse med hjälp av eget skrivet manus och storyboard till en slutprodukt på cirka 5 minuter.

Syfte: Syftet med kursen är att få en grundläggande utbild- ning i att skapa film och använda verktygen det innefattar.

Målsättning: Efter genomförd kurs skall eleverna ha förståelse i hur sambandet mellan filmning och klippning berättar den historien som de vill berätta.

• Svenska

• Bild

• Teknik

Antal kursträffar: Kursplanen bygger på 9 st träffar Antal elever per kurs: Max 12.

3. Reklamfilm

I reklamfilmen är det viktigt att ta fram en målgrupp och anpassa innehåll, såväl bildspråket som budskapet, till rätt mottagare.

Syftet: Syftet med kursen är att ge eleverna en förståelse om vad reklamfilm säger till konsumenterna.

Målsättning: Målsättningen är att efter den genomförda kursen skall deltagarna ha en grundläggande vetskap om vad reklamfilmer säger. Deltagarna skall kritiskt kunna granska de bilder de överösas med dagligen.

• Svenska

• Bild

• Teknik

Antal kursträffar: Kursplanen bygger på minst 6 st träffar Antal elever per kurs: Max 12.

4. Elevens vardag

I en dokusåpaliknande berättelse ska eleverna här göra en historia om en dag på skolan. Efter ett planerat inspelningsförlopp kommer dagen presenteras och visa vilka konflikter som uppstår i en skola.

Syfte: Syftet med filmen är att på detta sätt beskriva de tankar och värderingar en elev går igenom under en skoldag.

Målsättning: Efter genomförd kurs ska eleverna kunna använda kamera och redigering som verktyg för att kunna berätta en historia. De ska också få ökad förståelse för hur deras beteende påverkar de andra klasskamraterna.

• Svenska

• Bild

• Teknik

Längd på lektionstimmarna: För att kunna möjliggöra den här kusen behöver skolan avsätta heldagar. Kursen passar under temaveckor.

Alternativt fungerar kursen under 6 träffar á 160 min.

Antal kursträffar: Kursplanen bygger på 3 st träffar.

5. Musikvideo

Från en färdig låt kommer eleverna att bildsätta en berättelse och beskriva känslan i musiken.

Syfte: Syftet med kursen är att skapa en brygga mellan musiken och filmen samt att visa samspråket mellan bild och ljud.

Målsättning: Efter genomförd kurs ska eleverna kunna använda kamera och redigering som verktyg för att kunna berätta en historia utan att använda dialog.

• Svenska

• Bild

• Teknik

• Musik

6. TV-studio

I en 3-kamera studio kommer eleverna själva att leda en debatt om ämnen som berör deras vardag.

Syfte: Syftet med kursen är att eleverna på ett kreativt och annorlunda sätt skall hitta teser och argument för att föra fram sin talan om det ämnet som ska debatteras.

Målsättning: Efter genomförd kurs ska eleverna kunna orientera sig i en tv-studioliknande miljö. De ska jobba med gruppdynamiken och se hur varje person i gruppen blir en nödvändig kugge för ett lyckat resultat.

• Svenska

• Bild

• Teknik

Längd på lektionstimmarna: Varje kursträff innehåller 160-240 min.

Antal elever per kurs: 10-14 st.

Kontakt: Tobias Johansson, tobias@stinghouse.se

...

13 12

(8)

Litteratur

Skrivande Skola

– förslag från Annelie Salminen

År 4-9

Bloggen www.skrivandeskola.wordpress.com är utgångs- punkten även detta läsår för att jobba med skrivande i skolan. Där samlas tips för både lärare och elever, text- respons, länkar, intervjuer och mycket mer.

Under året går det att jobba på en miljard olika sätt för att främja läsande, skrivande, berättande, yttrandefrihet, demokrati. Här nedan finns förslag. Hör gärna av dig till skrivarpedagog Annelie Salminen för att bolla mer kring detta. Ett tips är att tänka hur skönlitteratur kan användas även i andra ämnen än svenska och med andra kulturformer.

Annelie håller workshops och ger handledning. Hon kan även samordna författarbesök mm och ta in extra skrivarinspiratörer där det behövs.

Skrivflow!

– Kom igång med skrivandet på ett kreativt och roligt sätt.

Poesi

– Satsa på den poetiska, filosofiska ådran.

Noveller

– Skriv spännande prosa, deckare, skräcknoveller, fantasy.

Estrad-/scentext

– Våga visa dina texter och prata inför publik!

Teater-/filmmanus

– Jobba med dramaturgi, samhällsfenomen, politik, relationer mm i fysisk, mänsklig form.

Ge ut en bok!

– Jobba med skrivprocessen, korrektur, illustration, lay- out, produktion, tryckning, marknadsföring, försäljning.

Blogg

– Driv en seriös blogg om böcker, skolan, samhälls- fenomen, kompisskap, politik, skolämnen, mode etc.

Rap/studio/radioteater

– Skriv låtar, manus eller texter, och spela in i studio.

Barnbok

– Skriv en egen barnbok.

Utställning

– Med text och bild, ljud och film, eller på Internet?

Läsa och skriva

– Hur hör det ihop? Samarbete med bibliotekarier.

Egna förslag

– Kombinera, fundera, hitta på och pussla ihop det som passar er!

Kontakta Annelie Salminen för bollplank och idéer.

Annelie Salminen

- poet, skrivarpedagog, kulturklurare 0730-574 574, ord@anneliesalminen.se www.skrivandeskola.wordpress.com www.anneliesalminen.se

Läs- och skrivarverkstad

Västerås stadsbibliotek

År 4-9

Att läsa är mycket viktigt för en skrivande människa.

Projektet handlar om hur eleverna kan använda sina läsupplevelser för att berika sitt eget skrivande. Vi under- söker hur tätt att läsa och att skriva hänger ihop.

Projektets upplägg: Eleverna inspireras till läsning genom bokprat och boksamtal vid ett eller flera möten med en bibliotekarie. Exempel på teman för arbetet kan vara deckare, poesi, kärlek eller vänskap, det exakta innehållet utformas tillsammans med pedagogens eller arbetslagets idéer och synpunkter och gärna med elevernas egna önskemål. Eleverna får vid dessa möten även berätta om sina läsupplevelser och fördjupa förståelsen för hur de kan använda litteraturen som inspiration.

Här kan vi även ta upp begreppet källkritik och reda ut skillnaden mellan att använda litteratur som inspiration kontra att bara stjäla en text rakt av. Via diskussioner om läsandet och läsupplevelser kopplas läsandet ihop med det egna skrivandet.

Nu får eleverna möjligheten att träffa en författare som inspirerar dem vidare i skrivprocessen. Västerås

stadsbibliotek anlitar en författare som inspiratör och workshopledare, t ex Emma Broström (dramatiker), Marie-Chantal Long, Annelie Salminen eller enligt andra önskemål.

Det kan under den tiden som processen pågår finnas kontakter via webben som t ex en blogg eller via något annat webbaserat gemensamt forum. Eleverna arbetar både i skolan och på träffar i biblioteket. Avslutningen kan bli en utställning på biblioteket och eleverna kan skapa egna texter/böcker. Dessa alster kan sedan finnas till utlåning på biblioteket.

Omfattning: Projekt kan vara över kortare eller längre tid uppdelat på förberedelse och planering, genom- förande och avslutning. Det är viktigt med mycket samplanering med skolan för att hitta rätt upplägg och anpassa projektet till skolarbetet. Västerås stadsbibliotek samordnar arbetet mellan skola, bibliotek och författare.

Kontakt: Bibliotekarie Cajsa Broström, 021-394614, cajsa.brostrom@vasteras.se

Muntligt berättande

Västerås stadsbibliotek

År 4-6

Klassen arbetar kring temat muntligt berättande. Det kan vara både sagoberättande och eget berättande.

Eleverna får själva möjlighet att enskilt eller i grupp skriva en egen saga eller gestalta en klassisk saga/bilderbok som sagolek eller berättarföreställning.

Projektets upplägg: Eleverna får höra bibliotekarien berätta. Här kan även sagans historia och olika kompo- nenter i en saga presenteras. Eleverna får tips på hur man gör för att komma ihåg en berättelse samt moment som är viktiga att tänka på. Bibliotekarien visar hur boken/

berättelsen kan bli gestaltad genom t ex en sagolek. Bib- liotekarien anordnar tillsammans läraren/pedagogen en eller flera workshops där eleverna själva får lära sig mer och antingen skriva en egen saga eller öva på att åter- berätta en saga. Därefter får de träna på hur de bygger upp en historia, vad de ska tänka på och hur de vill att sagan ska gestaltas, t ex vilka dockor, material mm som kan användas i ”föreställningen”. Arbetet fortsätter både i skolan och vid biblioteksträffarna. Som avslutning på projektet kan eleverna berätta för varandra eller spela upp den saga de har skapat för yngre barn, t ex för förskoleklassen eller för barn på en förskola i närheten

Förslag och idéer

... ...

Bilder:

Annelie Salminen

Västerås Stadsbibliotek, Foto: Emil Atak

14 15

(9)

Bilder bl a hämtade från Stadsbiblioteket

av skolan. Det kan också vara aktuellt att filma elevernas sagor.

Omfattning: Projektet behöver tid för förberedelse och planering, tid till genomförande och planering för de avslutande sagoföreställningarna. Det är viktigt med samplanering med skolan för att hitta rätt upplägg och anpassa projektet till skolarbetet. Projektet förutsätter ett mycket tätt samarbete med skolans lärare/arbetslag och bibliotekarien.

Kontakt: Bibliotekarie Cajsa Broström, 021-394614, cajsa.brostrom@vasteras.se

Att teckna en egen serie

Västerås stadsbibliotek och Västerås konstmuseum

År 7-9

Vad är det som gör serier så populära? Det hela handlar om hur texten och bilden hänger ihop och tillsammans bildar en större helhet. Serier är mer än en text och mer än en bild. Hur kan serier se ut, hur kan de vara uppbyggda och vad ska de handla om? I projektet utforskar eleverna hur deras egna historier eller en berättelse/bok kan bli gestaltad i serier och bilder. De får möjlighet att inspireras av Marcus Ivarsson som är serietecknare, illustratör och konstnär. Tillsammans med Västerås konstmuseum kan eleverna få en väg in till serier som konstform. Eleverna får vidga sina ramar – de får själva göra egna serier individuellt eller i grupp.

Projektets upplägg: Västerås stadsbibliotek och Västerås konstmuseum planerar tillsammans med skolans arbetslag/

lärare arbetets upplägg och omfattning. Här tar vi även gärna med elevernas egna idéer och önskemål. Ett förslag är att utgångspunkten kan vara en historia, en handling och elevernas uppgift blir att i bilder skapa och gestalta

Musik

Artist in residence

My Eklund

Jag är verksam som blockflöjtist i en mängd olika sammanhang och stilar. “Startskottet för Kungligt bra musik” är mitt senaste projekt. Det kretsar kring Sveriges historia under 1700-talet. I form av en skolkonsert med tillhörande bildspel får ni uppleva musik av de kompo- sitörer som verkade kring Gustav III:s hov (Roman, Bellman etc.) Bildspelet har sin utgångspunkt i ett seriealbum, vilket tillsammans med en kommande CD utgör ett pedagogiskt material tänkt att komplettera och sammanföra musik- och historieundervisningen i grund- skola och gymnasium. Dråpliga anekdoter, samhällsvik- tiga händelser och tidstroget framförd barockmusik ger er en gripande helhetsupplevelse och många goda skratt.

Tillsammans med gitarristen Pascal Jardry erbjuder jag ett renässansprogram där vi framför noterad och impro- viserad musik från Italien, Spanien och England. Denna välturnérade föreställning spelas hälften enligt tidstrogen praxis, till hälften efter egna arrangemang och variationer med smak av våra intryck som musiker i 2000-talet.

Den här musiken är full av liv och kan kännas väldigt modern i sitt direkta uttryck!

Jag kan som “Artist in residence” antingen ta med några av mina medmusiker och göra något av det jag nämnt ovan eller så kan jag själv göra en minikonsert med prat. Jag kan t.ex. ta med en mikrofon och effektpedaler och visa på vad man kan göra med elektronik och flöjt eller så kan jag spela akustiskt och berätta om livet som musiker för att inspirera eleverna.

Kontakt: 0735- 42 12 22, Eklundmy@hotmail.com www.myeklund.se

Artist in residence

Torbjörn Grass

Utifrån mångårig erfarenhet som musiker och kom- positör vill jag erbjuda skolans elever en annorlunda konstnärlig upplevelse som de inte mött tidigare.

Syftet är att väcka ett intresse för kreativt skapande, stimulera nyfikenhet och lust till den egna kreativiteten.

Jag besöker eleverna i deras egna klassrum och framför minikonserter på gitarrer utifrån givna tidsmässiga förutsättningar. (5-30 minuter)

Min förhoppning är att den musikaliska upplevelsen ska inspirera lärare och elever till fortsatta samtal och skapandeprocesser !

Kontakt: Torbjörn Grass, torbjorn.grass@telia.com Bilder: Torbjörn Grass med gitarr, My Eklund med blockflöjt

Förslag och idéer

denna handling. Ingången kan också vara elevernas egna personliga berättelser och upplevelser. Detta arbete läggs upp i nära samarbete med konstnären, kring tecknandet, manus, utförande.

Bibliotekarien presenterar olika typer av serier och ger en introduktion till en berättelse eller hur eleverna kan hitta sina egna historier. Eleverna får av konstmuseets pedagoger olika ingångar till seriekonst, serier i konsten från popkonsten på 60-talet till dagens samtidskonst, de får träffa Marcus Ivarsson och göra sig bekant med hans arbete.

Arbetet kan ske på biblioteket, i skolan och på konstmuseet.

Omfattning: Beroende av skolans förutsättningar upp- delat på de tre faserna: 1. Förberedelse/planering 2. Genomförande 3. Uppföljning/avslut

Arbetet planeras i nära samarbete med skolans arbetslag och gärna en elevgrupp. Upplägg, omfattning, upprepade besök under en termin eller temadagar/veckor planeras.

Västerås stadsbibliotek och Västerås konstmuseum samordnar arbetet mellan parterna och Marcus Ivarsson.

Avslutningen kan bli en serieutställning på biblioteket eller på skolan, eleverna kan t ex skapa ett eget seriealbum eller någon slags bilderbok och dessa alster kan sedan finnas till utlåning på biblioteket.

Mer information och kontakt:

Bibliotekarie Cajsa Broström, 021-394614, cajsa.brostrom@vasteras.se

17

... ...

16

(10)

Scenkonst

Dans, lajv, nycirkus, teater, performance

Kulturskolan

Kulturprojekt

Teman i ett eller flera ämnen kan vara utgångspunkten eller kanske en världshändelse. Upplägget av arbetet går att variera i det oändliga utifrån allas önskemål. Syftet är att på ett naturligt sätt möjliggöra en ämnesintegration mellan de praktisk estetiska ämnena och de teoretiska.

Eleverna får uttrycka sig med andra språk än det talade.

De prövar på och utövar olika konstformer som dans, musik, bild & form och teater. Arbetet avslutas med att eleverna får göra en redovisning i form av ett uppspel eller en vernissage för föräldrar och skolkamrater.

Mats Widelund, mats.widelund@vasteras.se, 021-39 17 97

”Musikal”

Hjälp och stöd i arbetet med att sätta upp en musikal på skolan.

I samverkan med andra ämnen och lärare inom den egna skolan ger vi eleverna möjlighet att medverka i olika delar i uppsättningen av en musikal. Allt ifrån marknads- föring, scenkostymer, ljud och ljusteknik till solosång, dans och skådespeleri.

Konsultation vid framträdanden

Vill ni ha professionell stöttning i hur man kan göra för att få till det där ”lilla extra” när ni gör framträdanden av olika slag i skolan? Det kan t.ex. handla om musik,

ljud- och ljusteknik, koreografi, scenografi/stageing, manusarbete och regi.

Eller behöver du kanske hjälp med att få en bra struktur på arbetsprocessen i ett sceniskt projekt?

Lajv i skolan

Vi erbjuder levande rollspel ”lajv” - som ett pedagogiskt och demokratiskt verktyg. Med hjälp av en roll och en kontext improviserar deltagarna fram en historia. I denna spelform engageras alla sinnen vilket gör att lajv har en stor påverkan på människor. I en ålder där identitets- skapandet tar mycket kraft är det viktigt att få prova olika roller. Lajv tillåter just det och går att använda i de flesta ämnena.

Utöver att lajv kan användas för att undervisa i ett specifikt ämne lär sig eleverna också att improvisera, göra muntliga framföranden, samarbeta och bejaka varandra och varandras idéer.

Nästan alla projekt består av några timmars förberedelse och avslutas med ett lajv. Vill ni sy dräkter och göra mycket rekvisita till lajvet tar det mer tid i anspråk, men rekommenderas varmt. Om ni har ett tema eller ämne som ni vill arbeta med på ett annat sätt kan vi självklart skapa ett lajv runt det.

Vi hoppas på och uppmuntrar att lärare och elever kommer med egna idéer. Vill ni ha hjälp med att skapa hållbara idéer till lajv ställer vi mer än gärna upp med inspiration och information.

Alla förslag som följer har en klar planering och upplägg.

Självklart anpassar vi projekten så att de fungerar för er skola. Samtliga av dessa förslag innehåller både förbere- delse med hjälp av oss och en heldag för lajvet. Glöm inte att det går att göra lajv helt byggt på era egna idéer.

I ett land långt långt bort

År 4-9

Äventyret började när vi byggt vårt eget land. Det var då vi gjorde en resa genom tid och rum och besökte vår egen värld - ett land långt långt borta. Vi bygger en fantasivärld tillsammans, med sin egen geografi och historia, folk och kultur. Beroende på vad vi bygger så får vi ett eller flera länder. När vi har byggt världen skapar vi roller och relationer för att sedan hålla ett spel i vår nya värld, för

att uppleva hur det är att bo i vår fantasi.

Superskurkarna

År 4-9

”The Evil leauge of Evil” har inbjudit aspirerande ondingar till ett konvent där de ska få visa upp sina uppfinningar för att ta över världen.

Eleverna kommer att få jobba i mindre grupper om 3-4 och i samarbete med fysik, teknik och kemi tillverka fiktiva uppfinningar för att imponera på ligan. Superskurkar är ett humoristiskt lajv som handlar om framtidens ondingar som ska utmana alla Spidermans, Batmans och James Bonds i världen med sina nya superuppfinningar.

Rymdskeppet Gaia II

År 4-9

Förberedelserna för att bo på ett rymdskepp som skulle ta oss från den jord som vi lämnade döende bakom oss var hårda, men nödvändiga. Vi fick alla lämna mycket bakom oss - det enda vi tog med oss var två hinkar med jord som var fri från strålningsskada. Vårt rymdskepp var ett av många som lämnade jorden i en gigantisk armada på väg ut för att finna en ny värld.

Eleverna kommer att få upplever hur det är att leva på ett rymdskepp år 2150. Odling av mat, reparationer, underhåll av system och styrning av rymdskeppet ingår alla i detta scenario - liksom intriger och relationer.

En annan värld – samma politik

År 7-9

Vi arbetar med ämnet I- och Uland på ett helt annat sätt. Eleverna kommer själva att skapa fiktiva länder med verkliga förutsättningar. Under flera spelomgångar kommer de att spela sitt land, förhandla med andra länder samt drabbas av trovärdiga politiska och klimat- mässiga händelser. Genom detta skapar eleverna sig en uppfattning om hur förhållandet ser utom inom och mellan i- och uländer. Projektet avslutas med en världs- konferens där länderna möts.

Rekryterarna

År 7-9

I det här lajvet får eleverna sätta sig in i hur en rekry- teringsprocess går till. De kommer att få spela både företaget som anställer och personer som söker jobb.

Bilder:

Lajv, Gaia II, En annan värld, Lajv

Bilder:

Lajvande barn Landet långt borta Lajv

Förslag och idéer

... ... ...

18 19

(11)

Den sista klanen

År 7-9

Efter att tredje världskriget har förstört jorden och ett virus dödat de flesta vuxna har de få ungdomar som klarat sig bildat olika klaner att leva med. Alla klaner har egna visioner om hur framtiden ska se ut, olika sätt att agera och fatta beslut. En sak har de gemensamt, en fruktan för den sista klanen.

Lajvet utspelar sig i en skrämmande verklighet i en katastrofal framtid och handlar om valen som görs då.

Viva la Revolution!

År 7-9

En lekfull version av hur det skulle kunna se ut på ett värdshus under revolutionens Frankrike, där extrema revolutionärer möter förklädda adelspersoner. Fartfyllt och spännande med fäktning och lömska planer.

Driv ut ondskan med kyrkans kraft!

År 7-9

Ute i skogsbygden händer det konstiga saker. En kvinna anklagas för häxkonster och folkets tro är vacklande nära hednisk. Från staden skickas en grupp med präster och hantverkare till denna mörka plats för att bygga en kyrka.

Detta är ett lajv i medeltidssättning med klasskillnader, religion och spänning.

De Andra: Bortbytingarna

År 4-6

Jag visste från födseln att jag inte var som alla andra. Inte förrän jag träffade ”De Andra” förstod jag att det inte var mig det var fel på, att jag inte var den enda, inte var ensam.

I en historia om identitet och utanförskap där eleverna spela bortbytingar i vår värld upptäcks en hel värld under ytan av det som alla tror är sant. Bland oss går ”De Andra”, folk som inte var som alla andra och som hittade varandra och nu gömmer sig i bland oss. Vardagsmagi och hemlighetsmakeri utlovas.

Staden som brann

År 4-6

Vitalianerna, de förbannade piraterna, har bränt Westra Aros och det är hög tid för oss att samlas och diskutera

vad vi ska göra. Hög som låg, bonde som adel är välkomna till detta möte. Vi samlas vid den gamla tingsplatsen.

Ett lajv som baseras på en medeltida händelse i Västerås, självklart kryddat med lite extra spänningsmoment.

I häxans rike

År 4-6

Ett fantasylajv där alla elever tilldelas speciella förmågor i sin jakt på att lösa mysterium. I äventyret kommer de att möta både hjälpsamma och skrämmande sagovarelser.

Uppdraget är svårt och farorna många.

Ett lajv i medeltidsmiljö med många fantasyinslag.

Lajvet är upplagt så att eleverna måste samarbeta för att lösa mysteriet.

Kontakt: Miriam Lundqvist – LajvVerkstaden, info@lajvverkstaden.se,

www.lajvverkstaden.se, www.kulturentreprenor.se

Johanna Lundin

Vill ni jobba med genus och drama i skolan?

Då kan jag erbjuda ett lustfyllt program för er! I ett interaktivt teateräventyr leker, pratar, sjunger och spelar vi till sammans. Barnen utmanas till att tänka stort och bryta traditionella könsmönster. Målet är att inspirera barnen att våga prova nya saker och växa som individer.

Ingen lämnas oberörd efter ett teateräventyr! Bli inspirerad och väx! Teateräventyret spelas för åldersgruppen10-14 år.

Johanna Lundin är utbildad teaterpedagog och jobbar med genus och drama i förskola och skola. Hon skriver manus och barnböcker samt undervisar i teater för barn och ungdom.

Lokal: Klassrum Antal: Max 15

Tid: Teateräventyr 60 min och diskussion ca 45 min Pris: 5.000 kr-/program. Givetvis kan formen på programmet diskuteras!

Kontakt: Johanna Lundin, 0702-81 99 14, johanna@kaptenmjausan.se, www.kaptenmjausan.se

Pedagogiska enheten Teater Västmanland

Tidsperiod: Vi erbjuder detta i första hand under ht-10 Kostnad: 650 kr/timme och medverkande inklusive planeringstid.

Teaterarbete i skolan – ett paket

Idéer och praktiska tips för hur man kan arbeta med en teateruppsättning i skolan. En teaterpedagog besöker skolan vid fem olika tillfällen. Vi går igenom manus och strukturerar upp repetitionsarbetet. Hur man arbetar med en rollkaraktär. Vi går igenom scenerna och lägger scenerier. Stöd vid repetitionsarbetet. Ögat utifrån – det här behöver man arbeta extra med.

Gruppstorlek: En klass eller motsvarande Tidsåtgång: 1 tim/tillfälle.

När: Vi får hitta tider som passar.

Medverkande: 1 teaterpedagog.

Plats: Skolan.

Kostnad: 3.250 kr (650 kr/timme och medverkande inkl planeringstid).

Hitta din roll - ett undersökande arbete

Innan ni börjar arbetet med en teateruppsättning i skolan eller kanske bara för att det är kul att få kunskap och testa själv…

Så här kan man bygga upp en rollkaraktär. Replik och undertext. Rekvisita/kostym som förstärker en rollkaraktär.

Gå och stå – ett sceneri som förtydligar.

Gruppstorlek: halvklass (ca 10 – 15 st) Tidsåtgång: 2 timmar.

När: Vi får hitta tider som passar.

Medverkande: 1 teaterpedagog.

Plats: skolan alt Lilla Scenen, Västerås teater.

Kostnad: 1.300 kr (650 kr/timme och medverkande inkl planeringstid).

Skräddarsytt

Finns det andra behov som er skola behöver hjälp med när det gäller teater? Hör av er så kan vi skräddarsy ett upplägg just för er.

Kontakt: Fia Fahlström,

Pedagogisk samordnare Teater Västmanland 021-470 41 34,

fia.fahlstrom@teatervastmanland.se

...

Bilder:

I häxans rike Driv ut ondskan med kyrkans kraft Viva la Revolution!

Bilder:

Teater Västmanland Fia Fahlström

...

Bild:

I häxans rike

...

20 21