• No results found

Delrapport 1: Utvärdering av åtgärder för ökad konkurrenskraft

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Delrapport 1: Utvärdering av åtgärder för ökad konkurrenskraft"

Copied!
27
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Delrapport 1:

Utvärdering av åtgärder för ökad konkurrenskraft

Mikaela Backman, Internationella Handelshögskolan i Jönköping Thomas Holgersson, Linnéuniversitetet

Johan Klaesson, Internationella Handelshögskolan i Jönköping Pia Nilsson, Internationella Handelshögskolan i Jönköping

Jonna Rickardsson, Internationella Handelshögskolan i Jönköping Lisa Wassén, Internationella Handelshögskolan i Jönköping

Hans Westlund, Internationella Handelshögskolan i Jönköping och KTH

(2)

FÖRDJUPNING 3: stöd till kompetensutveckling inom axel

1 – finns det synergieffekter som främjar utveckling och tillväxt?

(3)

BAKGRUND

• Stödet riktar sig till personer verksamma inom jordbruk- livsmedel- och skogsbruk.

• Stödet motiveras av att det finns ett behov av ökad kunskap inom dessa sektorer när det gäller hållbart resursutnyttjande, förbättrad produktkvalitet, ny kunskap och teknik.

• Mål är att bidra till att uppnå nationella och EU-gemensamma mål och åtaganden som berör miljö, förnybar energi och vattenkvalitet.

• Instrument för att stärka företagens utvecklingsförmåga och deras kunskaper och kompetenser när det gäller produktionskvalitet, tillämpning av ny kunskap om teknik och utveckling av lönsamt företagande.

• Ges inom olika axlar och förväntas bidra till ett flertal målområden.

(4)

BAKGRUND, FORT.

• Stöd kan ges till utbildning, rådgivning och informationsinsatser som inte ingår i kurser och praktik inom den normala jord- och

skogsbruksutbildningen på sekundär- eller högre nivå.

• Stöd kan även ges till spridning av vetenskapliga resultat, innovativa metoder och kunskapshöjande aktiviteter.

• Aktiviteterna ska kunna utföras både nationellt och regionalt med utgångspunkt i nationella, regionala och lokala strategier för

landsbygdsutveckling.

• Stöd för kompetensutveckling och kunskapsspridning är selektiva stöd vilket innebär att de beviljas utifrån en individuell bedömning.

(5)

Axel 1 Axel 2 Axel 3

Målområde

Förbättra jord- och skogsbrukets konkurrenskraft

Förbättra miljön och landskapet

Förbättra livskvaliteten, bredda företagandet och främja utvecklingen av landsbygdens

ekonomi

Företagsutveckling X

Djurens välfärd X

Giftfri miljö X

Ett rikt odlingslandskap X

Ekologisk produktion X

Ingen övergödning X

Begränsad klimatpåverkan X

Tvärvillkor X

Företagsutveckling X

Landsbygdsutveckling X

MÅLOMRÅDEN, OLIKA AXLAR

(6)

STÖDETS STORLEK, AXEL 1

Axel 1 Utbetalt belopp Andel av

utbetalt belopp

Antal stöd

Andel av utbetalat

stöd Modernisering av jordbruksföretag (121) 2 778 597 106 0.78 7 329 0.601 Högre värde i jord- och skogsprodukter (123) 374 636 994 0.105 1 158 0.095 Startstöd till unga jordbrukare (112) 372 175 396 0.104 1 857 0.152 Förbättra och utveckla infrastruktur (125) 34 342 397 0.010 603 0.049 Kompetensutveckling inom Axel 1 (111, 114) 12 482 802 0.003 1 243 0.102

Summa: 3 572 234 695 1 12190 1

(7)

GEOGRAFISK SPRIDNING

(8)

DATA

• För att besvara utvärderingsfrågorna och analysera effekterna av kompetensstödet används både enkätdata och registerdata på företagsnivå.

• Enkätdata: genomförts av Markör AB riktar sig till personer som inom programperioden deltagit i kurs eller fått rådgivning inom jordbruk och skogsbruk inom ramen för landsbygdsprogrammet.

Enkäten frågar efter deltagarnas upplevda effekter av deltagandet i kompetens och kunskapshöjande aktiviteter.

Enkäten skickades via post till ett nettourval av 5530 personer, där 2286 deltagare svarade (1 174 personer deltagit i kurs och 1 112 personer i rådgivning).

Svarsfrekvens på 41 procent.

• Företagsnivå används för att undersöka effekten av

investeringsstöd (121), förädlingsstöd (123) och företagsstöd inom Axel 3 (311 – 313) varierar beroende på om företaget även mottagit stöd för kompetensutveckling någon gång under programperiodens föregående år.

Vi undersöker därmed om kompetensutvecklingsstödet interagerar med andra typer av företagsstöd som syftar till ökad konkurrenskraft för stödmottagarna.

(9)

UTVÄRDERINGSFRÅGOR OCH MÅLVARIABLER, ENKÄTDATA

Utvärderingsfråga Målvariabler

CEQ15. Hur och i vilken utsträckning har åtgärden bidragit till att

förbättra konkurrenskraften för stödmottagarna?

Målområden inom Axel 1:

Lönsamhet

Nya produkter

Nya produktionsmetoder

Minskad klimatpåverkan

Förbättrad djurvälfärd

Andra enkätfrågor som teoretiskt kan knytas till förbättrad konkurrenskraft:

Utökat nätverk

IT CEQ20. Vilka andra effekter, bland de

som rör andra mål/axlar, är kopplade till genomförandet av åtgärden?

Målområden inom Axel 2

Biologisk mångfald

Miljövänliga arbetsmetoder

(10)

UTVÄRDERINGSFRÅGOR OCH

MÅLVARIABLER, FÖRETAGSDATA

Utvärderingsfråga Målvariabler

CEQ15. Hur och i vilken utsträckning har åtgärden bidragit till att förbättra

konkurrenskraften för stödmottagarna?

CEQ20. Vilka andra effekter, bland de som rör andra mål/axlar, är kopplade till genomförandet av åtgärden?

Arbetskraftsproduktivitet

Total faktorproduktivitet

Antal anställda

Omsättning

Undersöks inom Axel 1 genom:

Interaktionseffekter mellan

kompetensutvecklingsstöd och företagsstöd inom Axel 1 (åtgärd 121, 123)

Undersöks inom Axel 2 och Axel 3 genom:

Interaktionseffekter mellan

kompetensutvecklingsstöd och företagsstöd inom Axel 3 (åtgärd 311 – 313)

(11)

DESKRIPTIV STATISTIK

Variabler Medelvärden 2007-2012

Alla Jordbruksföretag Skogsföretag Livsmedelsföretag

1 0 1 0 1 0 1 0

Arbetskraftsproduktivitet 603.56 350.79 627.52 399.95 577.32 247.38 406.73 362.03

Andel högutbildade 0.18 0.13 0.16 0.11 0.23 0.17 0.17 0.11

Antal anställda 7.19 2.32 3.04 1.51 14.41 1.62 22.36 22.49

Genomsnittlig ålder 42.94 52.80 42.69 52.79 43.60 52.84 41.55 52.73

Andel kvinnor 0.21 0.21 0.26 0.18 0.06 0.24 0.49 0.47

Andel utrikesfödda 0.06 0.04 0.05 0.03 0.05 0.02 0.20 0.20

Befolkningstäthet (inv/km2)

58.1 116.67 56.22 89.49 64.86 110.56 37.76 646.86

Stöd inom Axel 1 (121, 123)

0.17 0.01 0.26 0.02 0.01 0.00 0 0.00

1 = företag som mottagit kompetensstöd, 0 = företag som inte mottagit stöd

(12)

ENKÄTDATA, GEOGRAFISK SPRIDNING

Antal enkätsvar i kommunen Andel enkätsvar per jordbruksföretag i kommunen

(13)

ENKÄTRESPONDENTER

Alla axlar Axel 1 Axel 2 Axel 3 Målvariabler Medelvärde

(St. Av.)

Medelvärde (Std. Av.)

Medelvärde (St. Av.)

Medelvärde (Std. Av.)

Lönsamhet 0.87

(0.99)

0.91 (1.00)

0.83 (0.93)

1.00 (1.09)

Nya Produkter 1.27

(1.12)

1.31 (1.11)

1.25 (1.10)

1.38 (1.19) Nya produktionsmetoder 1.26

(1.07)

1.36 (1.08)

1.23 (1.03)

1.28 (1.18)

Utökat nätverk 1.25

(1.10)

1.14 (1.08)

1.24 (1.05)

1.56 (1.26)

IT 0.80

(1.04)

0.81 (1.03)

0.78 (0.97)

0.96 (1.24)

(14)

Alla axlar Axel 1 Axel 2 Axel 3 Medelvärde

(St. Av.)

Medelvärde (Std. Av.)

Medelvärde (St. Av.)

Medelvärde (Std. Av.)

År (2012) 0.48

(0.49)

0.48 (0.50)

0.48 (0.50)

0.42 (0.49)

Kön (kvinna =1) 0.33

(0.47)

0.40 (0.49)

0.24 (0.42)

0.56 (0.49) Bakgrund (utrikesfödd=1) 0.02

(0.12)

0.02 (0.133)

0.01 (0.11)

0.02 (0.14)

Ålder 50.93

(12.64)

48.27 (12.19)

51.86 (12.46)

49.60 (12.44)

Befolkningstäthet 153

(604)

81 (315)

165 (638)

208 (728)

Länsstyrelsen 0.30

(0.46)

0.18 (0.38)

0.42 (0.49)

0.37 (0.48)

Hushållningssällskapet 0.08

(0.27)

0.08 (0.28)

0.09 (0.28)

0.08 (0.26)

LRF 0.08

(0.27)

0.06 (0.24)

0.09 (0.28)

0.07 (0.25)

Annan 0.52

(0.49)

0.66 (0.47)

0.40 (0.49)

0.48 (0.50) Aktivitetens inriktning

Aktivitet (kurs=1) 0.51

(0.5)

0.49 (0.50)

0.49 (0.50)

0.60 (0.49)

(15)

ANDEL AV

ENKÄTRESPONDENTERNA SOM UPPLEVT EFFEKT PER AKTIVITET

Aktivitet Lönsamhet

(n=566)

Nya produkter

(n=560)

Nya

produktionsmetoder

(n=561)

Kurs 22.1 30.1 37.9

Rådgivning 31.7 32.5 40.1

Total 26.9 31.3 39.0

Signifikansnivå *** e.s e.s

(16)

ANDEL AV ENKÄTRESPONDENTERNA SOM UPPLEVT EFFEKT BEROENDE

PÅ MÅLOMRÅDE

Målområde

Lönsamhet (n=566)

Nya produkter (n=560)

Nya

produktionsmetoder (n=561)

Begränsad

klimatpåverkan 30.4 34.1 46.4

Djurens välfärd 30.2 29.4 39.3

Företagsutveckling

Axel 1 19.4 29.7 29.7

Totalt 26.9 31.3 39.0

Signifikansnivå ** e.s ***

(17)

STÖDMOTTAGARNAS UPPLEVDA EFFEKT PÅ LÖNSAMHET

Ordered logit modell

Alla axlar Axel 1 Axel 1 Axel 1

Kön (kvinna =1) - - - -

Ålder - 0 0 0

Investeringsstöd + + +

Jordbruksföretag + + + +

Livsmedelsföretag + + + +

Landsbygdsföretag + 0 0 0

Befolkningstäthet + 0 0 0

LS - 0 0 0

SS -

Axel 1 0

Axel 3 +

Företagsutveckling

-

Djurens välfärd +

Begränsad

klimatpåverkan +

Ej signifikanta: Bakgrund, Skogsföretag, HHS, LRF, Rådgivning

(18)

DELTAGARNAS UPPLEVDA EFFEKT PÅ LÖNSAMHET. AXEL 1

Ordered logit modell

Axel 1 Axel 1

Kön (kvinna =1) - -

Bakgrund (utrikesfödd=1) 0 0

Ålder 0 0

Investeringsstöd + +

Jordbruksföretag + +

Livsmedelsföretag + +

Skogsföretag 0 0

Landsbygdsföretag 0 0

Befolkningstäthet 0 0

LS 0 0

HHS 0 0

LRF + +

Aktivitet (Rådgivning=1) 0 0

Målområde inom Axel 1

Företagsutveckling -

Djurens välfärd + -

Begränsad klimatpåverkan + -

(19)

SKATTADE

INTERAKTIONSEFFEKTER:

MODERNISERINGSSTÖD

ARBETSKRAFTSPRODUKTIVITET

(5) FE CEM matchad

Utfall Koef.

(Std. Err.)

Marginaleffekt

Moderniseringsstöd (121) 0.101***

(0.019)

0.106

Moderniseringsstöd (121) × kompetensutvecklingsstöd t-n (111. 114)

0.103***

(0.029)

0.108

(20)

INTERAKTIONSEFFEKTER:

MODERNISERINGSSTÖD TOTAL FAKTORPRODUKTIVITET

(10) FE CEM matchad

Utfall Koef.

(Std. Err.)

Marginaleffekt

Moderniseringsstöd (121) 0.096***

(0.022) 0.101

Moderniseringsstöd (121)×

Kompetensutvecklingsstöd t-n (111, 114)

0.092***

(0.020) 0.096

(21)

HUR OCH I VILKEN UTSTRÄCKNING HAR ÅTGÄRDERNA BIDRAGIT TILL ATT FÖRBÄTTRA

KONKURRENSKRAFTEN FÖR STÖDMOTTAGARNA?

• Resultaten baserade på enkätstudien kan endast svara på hur de personer och företag som mottagit kompetensstöd

säger sig ha upplevt stödet och hur de upplever att stödet har påverkat deras beteende och verksamhet.

• Resultatet behöver därmed inte nödvändigtvis säga någonting om stödets faktiska eller reala effekter.

• Enkätstudien visar att:

• Omkring 30 procent av enkätrespondenterna upplever att kompetensstödet bidragit till ökad lönsamhet.

• Stödets effekt på lönsamhet och innovation varierar beroende på det specifika målet med stödet.

• Stöd med mål företagsutveckling upplevs ha gett effekt i minst utsträckning.

• Respondenter som är lokaliserade i mer tätbefolkade kommuner upplever en ökad konkurrenskraft.

(22)

• ”Engångseffekt”?!

• Svårt för respondenten att avgöra om en ökad/

minskad lönsamhet eller produktivitet för

företaget går att koppla till kompetensstödet eller beror på andra faktorer.

• Omöjligt för oss att kvantifiera den faktiska effekten av kompetensstödet.

HUR OCH I VILKEN UTSTRÄCKNING HAR ÅTGÄRDERNA BIDRAGIT TILL ATT FÖRBÄTTRA

KONKURRENSKRAFTEN FÖR STÖDMOTTAGARNA?

FORT.

(23)

VILKA ANDRA EFFEKTER. BLAND DE SOM RÖR ANDRA MÅL/AXLAR ÄR KOPPLADE TILL GENOMFÖRANDET AV DESSA ÅTGÄRDER?

• Positiva och signifikanta interaktionseffekter mellan företag som har mottagit moderniseringsstöd och även mottagit stöd för kompetensutveckling tidigare under

programperioden.

• Kompetensstödet bidrar till målen för moderniseringsstödet då företag som har fått kompetensstödet perioden innan de får moderniseringsstödet har både högre

arbetskraftsproduktivitet och total faktorproduktivitet.

(24)

SLUTSATSER

• Kompetensstödet påverkar företagets konkurrenskraft positivt då det förstärker effekten av andra stöd.

• Vi finner dock inte lika starka resultat från de företag som har erhållit stödet där en begränsad grupp finner någon effekt på deras

konkurrenskraft (lönsamhet, innovationskapacitet).

• Eftersom målen med stödet är flera och stöd kan ges för flera olika (och kanske motstridiga) ändamål är det mycket svårt att utvärdera effekten på enskilda mätbara variabler. Det är därför rimligt att

ifrågasätta om utvärderingen av kompetensstödet bör fokusera på företagens konkurrenskraft?

• Stödets konkurrenskraftseffekter kan dock antas bero på stödets omfattning och utformning.

(25)

SLUTSATSER, FORT

• Låga stödbelopp per företag och att en stor del av insatserna består av kortare kurser gör att stödets förväntade effekt är begränsad.

• Medelvärdet för stödbeloppet per företag är litet (omkring 10 000 kr) vilket innebär att man bör förvänta sig små, om ens mätbara effekter, på företagsnivå.

• Voucher-system?!

• I flera fall inte finner något positivt samband mellan de olika organisationerna som genomför aktiviteterna

(hushållsällskapet, länsstyrelser, LRF etc.) och den upplevda effekten med avseende på konkurrenskraft.

• Befolkningstäthet i kommuner har en positiv effekt på

upplevd lönsamhet och flera andra målvariabler.

(26)
(27)

APPENDIX

Målvariabler Definition

Lönsamhet Deltagarens upplevda effekt på lönsamhet (se Tabell 7.4 för definition av enkätfråga).

Nya produkter Deltagarens upplevda effekt på införandet av nya produkter eller produktionsinriktningar (se Tabell 7.5a).

Nya produktionsmetoder Deltagarens upplevda effekt på nya produktionsmetoder (se Tabell 7.5b).

Utökat nätverk Deltagarens upplevda effekt på utökat nätverk.

IT Deltagarens upplevda effekt på utökat användande av IT.

Bakgrundsvariabler

Kön En binär variabel som antar värdet ett om deltagaren är kvinna, noll i annat fall.

Bakgrund En binär variabel som antar värdet ett om deltagaren är utrikesfödd, noll om mottagaren är inrikes född.

Ålder Deltagarens ålder

Investeringsstöd En binär variabel som antar värdet ett om deltagaren angett att företaget som han eller hon driver eller är anställd inom har mottagit investeringsstöd från landsbygdsprogrammet, noll i annat fall.

Jordbruksföretag En binär variabel som antar värdet ett om deltagaren uppgett att den deltagit i aktiviteten i egenskap av jordbrukare eller trädgårdsföretagare eller anställd i ett sådant företag, noll i annat fall.

Livsmedelsföretag En binär variabel som antar värdet ett om deltagaren uppgett att den deltagit i aktiviteten i egenskap av livsmedelsföretagare eller anställd i ett sådant företag, noll i annat fall.

Skogsföretag En binär variabel som antar värdet ett om deltagaren uppgett att den deltagit i aktiviteten i egenskap av skogsägare eller skogsentreprenör, noll i annat fall.

Befolkningstäthet Den naturliga logaritmen av antal invånare per km2i kommunen Aktivitetens anordnare*

LS En binär variabel som antar värdet ett om Länsstyrelsen är utbildningssamordnare, noll i annat fall.

Skogs. S. En binär variabel som antar värdet ett om Skogsstyrelsen är utbildningssamordnare, noll i annat fall.

HSS En binär variabel som antar värdet ett om Hushållningssällskapet, HS Konsult eller Hir är

utbildningssamordnare, noll i annat fall.

LRF En binär variabel som antar värdet ett om Lantbrukarnas Riksförbund (LRF), LRF konsult eller Leab

är utbildningssamordnare, noll i annat fall.

Aktivitetens inriktning

Rådgivning/Kurs En binär variabel som antar värdet ett om kompetensutveckling ges som rådgivning, noll om den ges som kurs.

Målområden och Axlar Binära variabler som definierar inom vilket Axel och inom vilket målområde aktiviteten genomförts (se Tabell 7.1 för definition av axlar och målområden).

Kontroll år En binär variabel som antar värdet ett om utbildningen genomförts år 2012, noll om den genomförts 2013.

References

Related documents

Ett statligt stöd skulle enligt utredningens bedömning i många fall kunna överbrygga transaktionskostnader och andra marknads- hinder och leda till skalfördelar när det gäller

Då markägaren i Projekt Samverkan som deltog i studien inte har ett företag knutet till sin mark eller projektet kunde inte samtliga frågor som ställdes vid telefonintervjuerna

Risken är att företaget inte samlar sina inköp utan man får en flora av olika leverantörer vilket leder till sämre ekonomiska villkor (Gadde & Håkansson 1998, ss.. 2.2.2

För konverterings- åtgärderna i tabell 1 varierar marginalbidraget för de olika åtgärdstyperna mellan 15 öre per kWh (från olja till fjärrvärme) och 85 öre per kWh (från

Andra beslut av Boverket än beslut i ett överklagat ärende om att inte betala ut bidrag enligt 13 § första stycket och om återkallelse av beslut enligt 14 § får dock

Den ekonometriska analysen i denna rapport har baserats på skillnader i utfall före och efter tidpunkten för investeringsstöd mellan stödmottagande och icke-stödmottagande

Det finns även en rädsla hos vissa intervjuade bolag att marknaden kan påverkas i områden där investeringsstödet används och att stödets normhyra då kan göra att

Förenklingen att reglerbar dränering och tvåstegsdiken numera ingår i vattenvårdsåtgärder som blir en egen åtgärd ger en ökad tydlighet för stödmottagaren medan förenklingen