florida tra mpar vatten

Världshaven stiger, och Florida kämpar för att hålla näsan över ytan. Klimatanpassning kan köpa tid, men räcker det för att rädda miljonstaden Miami?

f l o r i d a t r a mpar vatten

Nya lyxbostäder skjuter upp på Sunny Isles Beach i Florida.

År 2050 kommer översvämningar att innebära en större ekonomisk risk i Miami än i någon annan storstad i världen.

sVeRIge

En kanal dränker en väg i Fort Lauderdale under ett ”superhögvatten”, då jorden, månen och solen står i en ovanlig konstellation i förhållande till var­

andra. Detta superhögvatten i oktober 2014, som var 30 centimeter högre än normalt högvatten, var en försmak på vad som blir normalt i framtiden.

44 national geographic • 2/2015 florida trampar vatten 45 75

95 41

1

27

0km 15

F L O R I D A

F l o r i d a K e y s

ATL^A NT^E

N Biscayne

Bay

Maule Lake

Mex ika

nsk a g

olfe n

E V E R G L A DES

Kärn- kraftverket Turkey Point

Renings- verket i Miami- Dade County Virginia

Key North Miami Beach

Miami Beach Sunny Isles Beach

Coral Gables

Davie Sunrise

Pompano Beach

Plantation

RatonBoca Deerfield Beach

Naples Bonita Springs

Everglades City

Flamingo Marco

Island

Key West

Homestead

Miami Gardens Hialeah

Hollywood Coral

Springs

Pembroke Pines LauderdaleFort

Miami

Stadsområde

Översvämningsbenäget stadsområde

Område under högvattennivån, där havsnivån stiger 1,5 meter

européer, som betalar kontant. Från vår båt kan vi se kranarna stå tätt på barriärön Sunny Isles, där extrem lyx går som smör i solen; till exempel har det fyra miljarder kronor dyra Porsche De­

sign Tower bilhissar av glas, som stannar vid varje lägenhet. På en fastig hets marknad där överflöd är nyckelordet, är det nog oundvikligt att det största hotet mot södra Floridas framtida existens utnyttjas som marknadsföringsstrategi.

Det nederländska projektet låter som ännu ett extremt byggäventyr i en lång rad av sådana i Florida. Bygget tar emellertid hänsyn till kli­

matförändringarna och skiljer sig på det sättet från de flesta av de kringliggande höghusen. De byggs med mycket lite tanke på de stigande världshaven, som förväntas översvämma södra Florida frekvent under de kommande årtionde­

na och sätta stora delar av delstaten under vatten innan århundradet tar slut.

Dessa olika strategier – å ena sidan att köra på med byggen som kanske inte håller längre än löptiden på ett huslån, och å andra sidan att för­

bereda sig på det som kommer – speglar en vändpunkt i diskussionen om klimatföränd­

ringar. Efter hand som varningarna om global uppvärmning blir allt dystrare och konsekven­

serna tydligare, låter allt fler företag och lokala ämbetsmän klimatförändringar ingå i sina beslut om framtiden. De tänker mindre på att reduce­

ra de koldioxidutsläpp som värmer upp jorden – det är upp till politikerna – och mer på anpass­

ning till extrema väderförhållanden och de över­

svämningar, som redan nu är en konsek vens av stigande världshav. I städer som Miami, där nybyggande är en stark ekonomisk drivkraft, Av Laura Parker

Foto George Steinmetz

Karta och grafik Ryan Morris, Alexander Stegmaier och John Tomanio

Som så många andra sjöar i den amerikanska delstaten Florida har Maule Lake ursprungligen varit ett stenbrott. Sjön har använts för båttäv­

lingar, som plaskdamm för sjökor och på 1960­talet för att spela in tv­serien Flipper. Två byggbolag har undersökt möjligheten att delvis fylla igen sjön för att bygga bostäder. Frank Beh­

rens marknadsför ett projekt med en flytande by med 29 privata, konstgjorda öar, var och en med en elegant villa med fem rum och kök, sand­

strand, pool, palmer och en pir, som är lång nog för att förtöja en 25 meter lång fritidsbåt. Pris:

90 miljoner kronor styck.

Frank Behrens bolag, Dutch Docklands, har köpt rätten att exploatera sjön och lanserar öar­

na som de förmögnas motdrag mot klimatför­

ändringarna. Stigande hav är inget problem om man bor i ett flytande hus. Öarna förankras i sjöbottnen med en flexibel förtöjning i stil med dem som gör att oljeborrplattformar klarar av att stå emot även de värsta orkaner.

Projektet med den flytande byn är bara ett av många i en hektisk byggboom i Miami. Det fi­

nansieras av förmögna sydamerikaner och

Frank Behrens slår av motorn på vår drygt sex meter långa motorbåt. Han är en social och glad man som företräder ett nederländskt byggföretag, som tror att klimatförändringarna kan betyda intäkter snarare än förluster. Vi driver mot mitten av den privata sjön Maule Lake i stadsdelen North Miami Beach.

Något paradis är det inte.

södra FLOrIda Förändras Kusten kommer att förvandlas drastiskt vid en höjning på 1,5 meter år 2100 som visas här. Den uppskattade höjningen är i övre segmentet – men inte högst – av de möjliga scenarier som de instanser som planerar Floridas framtid arbetar med.

KäLLor: CLIMATE CENTrAL; AMErIKANSKA ArMéNS INGENjörSSTyrKor; NoAA

sVeRIge

florida træder vande 47 46 national geographic • 2/2015

Hus vid vattnet

Cirka 338 mil kanaler har de senaste 100 åren byggts för att dränera vatten från Everglades ut i Atlanten. Högre vattennivåer har redan fått saltvatten att rinna in i landet genom kanalerna. Slussar håller det mesta av saltvattnet ute, och kraftiga pumpar som på Miami river (ovan) förhindrar att kanalerna svämmar över ge­

nom att pressa ut överflödigt regnvatten i havet. Vid bara 60 centimeters höjning av havsnivån kommer över 80 procent av slussarna inte att fungera. I Biscayne Bay förbinds Miami med Miami Beach av den upphöjda vägen Venetian Cause­

way (överst t h) via sex konstgjorda öar, som utgör Venetian Islands – sinnebil­

den av hus med sjötomt. Kanalerna har gjort det möjligt att bygga på gränsen till våtmarkerna, som västra delen av regionen Palm Beach County (nederst t h).

48 national geographic • 2/2015

0km 25

Orlando Gainesville

Tallahassee

Orlando

Key West Pensacola

Panama City

Gainesville Tallahassee

Daytona Beach

OkeechobeeLake Område under

högvattenlinjen, där havsnivån höjs med 1,5 meter.

JACKSONVILLE 13200 45 miljarder kronor

FORTLAUDERDALE 45700 165 miljarder kronor

CAPE CORAL 990034 miljarder kronor

MIAMI**

98.500 250 miljarder kronor ST. PETERSBURG

28400

61 miljarder kronor TAMPA

920044 miljarder kronor

*oMFATTAr BoSTäDEr, NärINGSFASTIGHETEr oCH STATLIG MArK (I År 2012:S DoLLArVärDE)

**oMFATTAr MIAMI, PEMBroKE PINES, HoLLyWooD oCH HIALEAH. KäLLor: CLIMATE CENTrAL; SoUTH FLorIDA WATEr MANAGEMENT DISTrICT

USA. Värme och torka hotar jordbruket, som förser USA:s östkust med grönsaker på vintern, och kan underminera produktionen av Floridas tre viktigaste grödor: tomater, socker rör och citrusfrukter. Den våta årstiden kommer att präglas mer av oväder med kraftigare orkaner och stormfloder med högre vattennivåer.

Mest förödande kommer det att bli längs del­

statens 217 mil långa kustlinje. Tre fjärdedelar av Floridas 18 miljoner invånare bor i kustnära områden, som genererar fyra femtedelar av eko­

nomin. Värdet av byggnader och anläggningar längs kusten uppskattades år 2010 till 15 biljoner kronor. Nästan hälften av delstatens 133 mil av sandstränder håller redan på att eroderas bort.

Fyra regioner – Monroe County, Mia mi­Dade County, Broward County och Palm Beach County – hyser omkring en tredjedel av Floridas befolkning, och cirka 2,4 miljoner bor mindre än 1,2 meter över högvattenlinjen. Gator och vägar i Fort Lauderdale, Hollywood och Miami Beach blir ofta översvämmade under de åter­

kommande ”superhögvattnen”, då vattnet stiger mycket mer än vid normalt högvatten.

Enligt den amerikanska klimatrapporten kan haven stiga med upp till 60 centimeter fram till 2060, efter hand som havsvattnet värms upp och utvidgas, och inlandsisen i Grönland och vid polerna smälter. År 2100 kan havsnivån ha stigit med upp till två meter. Det skulle i så fall sätta stora delar av Miami­Dade County under vatten.

Varje gång havet stiger 30 centimeter, flyttar kustlinjen 150 till 610 meter längre inåt landet.

En höjning på 60 centimeter räcker för att översvämma Miami­Dade Countys reningsverk på Virginia Key och kärnkraftverket vid Turkey Point. Båda ligger vid Biscayne Bay.

”Vid en höjning med två fot [60 cm] kommer de att ligga ute i havet”, säger Hal Wanless, chef för institutet för geologi vid University of Miami.

FLOrIda år 2100

krympandE kusTLInJE

om havet stiger 1,5 meter, kommer uppemot en miljon hus, som i dag ligger nära kusten, att för det mesta befinna sig under högvattenlinjen.

Andra byggnader och anlägg­

ningar i farozonen är 7 kraftverk, 26 sjukhus, 213 skolor och 32 vattenreningsverk.

Sammantaget riskerar egendom till ett totalt värde av knappt tre biljoner kronor att skadas eller förstöras – ett belopp som är fem gånger så stort som hela delstaten Floridas budget.

tänker företag mest på hur de ska kunna hålla tillväxten igång så länge som möjligt.

Frank Behrens anställdes i Dutch Docklands år 2013, efter att de lokala politikerna börjat inse omfattningen av den annalkande katastrofen.

”Folk ser bara de negativa konsekvenserna av översvämningar”, säger Frank Behrens utan an­

tydan till ironi. ”Vi måste visa att man även kan tjäna pengar på det. För staten betyder det skat­

teintäkter. För byggföretag är deras investe ringar säkrade de kommande 50 åren. Det finns en hel del pengar att tjäna på klimatförändringar. Det blir en helt ny industri.”

Florida är en plats där kostnaderna – och de möjliga vinsterna – förknippade med klimatför­

ändringarna kommer att framträda extra tydligt under kommande år. Många kustområden är i

Orkaner Stormflod – snabb höjning av vattennivån på grund av kraftig blåst – kommer enligt klimat­

forskare att vara betydligt mer förödande år 2100. Det utgör ofta det största hotet mot liv och egendom.

” Folk ser bara negativa konsekvenser av

översvämningar”, säger Frank Behrens utan

antydan till ironi. ”Vi måste visa att man även kan tjäna pengar på det.”

fara, men Florida är ett av de mest utsatta ställe­

na. Medan ledare världen över fortsätter att vara oeniga i klimatfrågan, håller åtskilliga lokala beslutsfattare i södra Florida på att rusta sig.

Floridas framtid kommer att avgöras i en hög­

ljudd, offentlig debatt om skatter, exploatering, statliga byggprojekt och äganderätt – en debatt framtvingad av stigande vattennivåer.

Utöver StiGande vattennivåer kommer Florida under kommande årtionden att utsättas för extremt väder – torka under den torra årstiden och kraftiga skyfall under den våta. Det förutsägs i en rapport från den ameri­

kanska regeringen om klimatförändringar i

Berörda hus Fastighetsvärde*

sVeRIge

50 national geographic • 2/2015

0km 25

Tampa

+1,9

˚

Miami

+1,5

˚

Orlando

+2,0

˚

Clearwater

+1,8

˚

Cape Coral

+1,9

˚

Key West

+1,6

˚

Tallahassee

+2,2

˚

+2,1

˚

Coral Springs

+1,8

˚

Fort Lauderdale

+1,7

˚

St. Petersburg

+1,8

˚

Pensacola

+2,1

˚

+2,0

˚

Gainesville

+2,1

˚

2,5 °Celsius 1,4 °C

”De flesta barriäröarna kommer att bli obeboeli­

ga. Flygplatsen får problem vid fyra fot [120 cm].

Vi kommer inte att kunna hålla sötvattnet över havsnivå, så saltvatten tränger in i dricksvattnet.

Alla hoppas på ett lyckligt slut. Men det kommer inte att ske. Vi står inför en katastrof.”

Det är dock inte bara Florida som är utsatt.

Under 2012 orsakade naturkatastrofer skador för över 780 miljarder kronor i USA, det näst dyras­

te året i landets historia. Som ett förebud om extremt väder jorden runt drog tyfonen Haiyan år 2013 in över Sydostasien och drabbade Filippi­

nerna, där 6 200 personer dog. Grödor på nästan alla kontinenter förstördes samma år av torka;

värst var det i Afrika och södra Asien. Det brasi­

lianska höglandet – centrum för Sydamerikas monsunområde – upplevde sin värsta torka

i Södra florida har lokala politiker börjat planera för sin egen framtid. De har inte fått mycket hjälp från delstatens lagstiftande försam­

ling, som har en majoritet av republikaner, varav många är skeptiska till klimatforskningen. Flo­

ridas republikanske guvernör, Rick Scott, und­

viker oftast ämnet och har upprepade gånger sagt: ”Jag är ingen vetenskapsman.”

De fyra södra regionerna har skissat på en plan, som ska utöka områdets klimatberedskap till och med 2060. En detaljerad arbetsplan tar flera år att ta fram, men metoden är välkänd. ”Vi tänker göra som vi alltid har gjort”, säger Joe Fleming, som är advokat i Miami med jordför­

valtning som specialitet. ”Vi kommer att dräne­

ra och höja allting.”

Harvey Ruvin är tidigare lokalpolitiker i Mia­

mi­Dade County och har lett en arbetsgrupp som fokuserat på stigande havsnivåer: ”Grund­

tanken är att ta fram en övergripande budget, som omfattar allt möjligt – anläggningar för avsaltning, höjda vägar, höjd mark, anläggning av kanaler. En del av framtiden blir att höja en del landområden på bekostnad av andra.”

Harvey Ruvin vet vad han kämpar mot. Upp­

skjutna beslut, diskussioner om äganderätt, bråk om zonindelningar och byggregler, som ska förhindra byggande i områden som inte kan skyddas. Kostnaderna för klimatsäkring vågar han inte uttala sig om. ”Jag kan inte ens ge dig ett realistiskt bud. Kanske 50 miljarder dollar [300 miljarder kr.]?” säger han, även om han vet att det är lågt räknat. Han tänker mest på hur man kan finansiera långsiktiga projekt, när allt handlar om kortsiktiga vinster. ”Hur presenterar man det för väljarna, när lokalpolitiker inte ens vågar höja fastighetsskatterna bara en smula för att finansiera bibliotek?”

Förra året bjöd Harvey Ruvin in två chefer för återförsäkringsjätten Swiss Re för att orientera sedan 1979 och vattnet fick ransoneras. Ander­

nas och Himalayas glaciärer smälter fort, vilket leder till vattenbrist i Peru, Indien och Nepal.

Världsbanken förutspår att de kommande årtiondena kommer att präglas av politisk insta­

bilitet och hungersnöd, som kommer att tvinga miljoner på flykt. Södra Asiens och Sydostasiens tätbefolkade kustområden, i synnerhet i Bang­

ladesh och Vietnam, riskerar översvämningar.

Ett ännu större problem är att de stigande haven kan ta sig in i stora floddeltan, förgifta dem med saltvatten och förstöra några av världens bördi­

gaste områden. I Mekongflodens delta i Viet­

nam, som producerar hälften av landets ris, kämpar man redan med inträngande saltvatten.

FLOrIda år 2100

ExTrEm VärmE

Temperaturvariationerna kommer att bli kraftigare mot slutet av seklet, säger klimat­

forskare. Invånarna i sydöstra USA upplever i dag cirka åtta dagar per år med temperatu­

rer över 35 °C. År 2100 får de kanske uthärda ytterligare 48 till 130 dagar. Förändringar i Floridas nederbördsmönster

”är en av de stora okända faktorerna”, säger geoforska­

ren Leonard Berry vid Florida Atlantic University.

Elkostnader

En studie från Tufts University tyder på att elutgifterna kan stiga med 1250 kronor per år per per­

son, för varje grad temperaturen stiger över Floridas aktuella genomsnitt. År 2100 ger det en årlig extra kostnad på 22 miljarder kronor per grads stigning.

De fyra regionerna har tagit fram en plan för klimatberedskapen till och med 2060. ”Vi gör som vi alltid har gjort”, säger Joe Fleming. ”Vi dränerar och höjer allt.”

*I FörHÅLLANDE TILL ÅrSGENoMSNITTET 1986–2005. KäLLA: NCAr GIS ProGrAM (STATISTISK NEDSKALNING AV FN:S KLIMATPANELS FEMTE HUVUDrAPPorT rCP 6.0-SCENArIo, CCSM4)

Klimatinverkan på vädret En liten höjning av den dagliga genomsnitts­

temperaturen kan mångfaldiga risken för extrema händelser – med längre och krafti­

gare värmeböljor, torka och skogs­

bränder som följd.

Höjning av

lufttemperaturen, årligt genomsnitt 2081–2100*

52 national geographic • 2/2015 florida trampar vatten 53 de resterna av ett gammalt ko rallrev. De flesta ligger mindre än 1,5 meter över havsytan. Rev kan skydda kustområden mot stormfloder. Om reven är friska kan de hålla jämna steg med sti­

gande vattennivåer, så att de blir högre i takt med att havet stiger. Stora delar av revet utanför Florida dog emellertid av sjukdom i slutet av 1970­talet.

”När man dyker längs revet i dag, är det som en stor kyrkogård av döda koraller”, säger Chris Langdon, havsforskare vid University of Miami.

Varmare och surare hav förhindrar att revet åter­

bildas. Chris Langdon arbetar på att hitta en korall som kan stå emot förhållandena.

”Man kan få ett intryck av deras ekonomiska värde genom att föreställa sig att uppgiften gavs åt arméns ingenjörskår, och att de skulle bygga en 150 miles [241 km] lång vall, och att de med några års mellanrum skulle göra den högre och högre”, säger han. ”Reven gör det helt gratis.”

Vägen binder ihop kedjan av öar via 42 broar.

Befolkningen i Florida Keys är begränsad till det antal personer som på 24 timmar kan evakueras med fordon, när en orkan är på ingång.

Chris Bergh från den amerikanska miljöorga­

nisationen Nature Conservancy gör mig sällskap på ön Big Pine Key. Han kom från Pennsylvania till Florida Keys som liten i sina föräldrars folk­

vagnsbuss från sjuttiotalet och har inga planer på att flytta. ”Jag har en sexårig son”, säger han.

”Jag räknar med att bo här resten av mitt liv, men det tror jag inte han kommer att göra. Förr eller senare kommer någon ekonom att säga:

’Hörni, det kommer att kosta en miljard dollar att bygga om U.S. 1, och det ger oss bara ytterli­

gare 20 år.’ Frågan är hur mycket det kostar oss, om vi vill förlänga fristen på obestämd tid?”

Sist i ökedjan ligger Key West – närmare Ha­

vanna än Miami. I stadens rådhus träffar vi Don Craig, som är stadsplanerare och har arbetat för staden i över 20 år. På senare år har staden lagt miljoner på att öka antalet pumpar, bygga en högre belägen brandstation och återställa delar av den vall som nästan omger ön. Möjligheterna är emellertid begränsade.

Att höja marken ytterligare är inte möjligt.

”Vi har ingenstans i närheten där vi kan hämta platserna i Miami Beach. Han kan skryta med

ett väl utfört jobb. Cirka 750 miljoner kronor och 20 nya pumpar höll staden torr under stör­

re delen av oktober, då högvattnet stod extra högt. Ett år tidigare hade en man i en kajak paddlat upp längs Purdy Avenue – en bild som inte direkt lockar turister.

De nya pumparna är ett led i en två miljarder kronor dyr renovering av stadens föråldrade stormflods avlopp. Med 80 nya pumpar hoppas Bruce Mowry hålla Miami Beach ovanför ytan i ytterligare 20–30 år. Vid det laget kan staden förvänta sig upp till 237 översvämningar om året, förutser den oberoende vetenskapliga mil­

jöorganisationen Union of Concerned Scientists.

”Miami Beach kommer aldrig att sluta exis­

tera”, säger han. ”Men det kommer att finnas på ett annat sätt. Kanske får vi flytande bostadsom­

råden. Kanske måste vi ha vägar på pelare. Vi kan anlägga en transportkorridor med vatten.

Folk frågar mig: ’Bruce, är det möjligt?’ Jag sä­

ger: ’Ja, det är det, men har ni råd?’”

Staden har inlett ett experiment, som går ut på att höja vägar och trottoarer, framför allt på Purdy Avenue, där ett hus med ett kafé, en sprit­

butik och en klädbutik år 2013 utsattes för kraf­

tig översvämning. Trottoaren och gatan ska höjas 60 centimeter, vilket bör hindra vattnet från att välla in i butikerna. Sextio centimeter räcker dock inte för att lösa problemet. Eftersom finansieringen och det lokala stödet är osäkert, har ämbetsmännen dock beslutat att börja smått.

”Två fot [60 cm] garanterar byggnadens över­

levnad”, säger Bruce Mowry. ”Man kan inte bara gå in och göra drastiska förändringar.”

om miami Har en framtid som en av världens vattenstäder, kommer den sannolikt att likna Florida Keys mer än Stockholm. Därför sätter jag mig i bilen och kör längs Overseas High way, som även kallas U.S. 1, och som går över ökedjan Florida Keys till den sydligaste ön, Key West. Längs vägen passerar jag hus byggda på pålar, butiker som säljer utrustning för båtar samt tallar, som håller på att dö av saltvattenför­

giftning. Golfbanor i Florida Keys anläggs nu­

mera med salttolerant gräs. Öarna är de blotta­

tekniken. ”Om man tittar på bosättningar runt omkring på jorden sedan tidernas gryning, har vi alltid utvecklat det vi behöver”, säger hon.

Länder som Nederländerna har kommit på sätt att skydda sig. Vi vill också bli bättre på det.”

nederländarna Har fiSKat efter lukrativa affärsmöjligheter i kuststäder från Jakarta till San Francisco. De etablerade ett bro­

huvud i södra Florida för flera år sedan, när Frank Behrens upprättade en nederländsk han­

delskammare i Miami.

I Nederländerna, där två tredjedelar av be­

folkningen bor i höjd med havets yta eller under den, har omkring 450 företag gjort vatten till sitt levebröd. Tillsammans står de för fyra procent av den nederländska ekonomin.

Piet Dircke från företaget Arcadis har hjälpt New Orleans att bygga nya vallar efter orkanen Katrina. Förra sommaren reste han för fjärde gången från Nederländerna till Miami för att delta i en workshop med arkitekter och ingenjö­

rer. Piet Dircke och företrädare för fyra andra nederländska företag visade med hjälp av skisser hur utsatta områden kan klimatsäkras.

”Vårt delta är en av de bästa platserna att in­

vestera pengar i”, säger han. ”För resten av värl­

den är Rotterdam ett typexempel på en stad som lyckats anpassa sig. Singapore, Köpenhamn, Stockholm – dessa städer marknadsför sig som vattenstäder och gör vattnet till ett försäljnings­

argument. Miami kan också bli en vattenstad.”

De utmaningar som södra Floridas ovanliga geologi utgör kommer dock att kräva helt ny teknik. Marken består av kalksten, som kan bry­

tas och användas som fyllning vid vägbyggen, och för att höja marknivån. Den är svampig; full av hålrum och kanaler. Vattnet sipp rar genom den. Man kan anlägga dammar och vallar – som man beslutat i Miami Beach. Oavsett hur höga vallarna är kommer de dock inte att kunna hej­

da vattnet från att bubbla upp underifrån.

Även nederländarna skulle få svårt att skydda den smala, elva kilometer långa barriärö som utgör turistparadiset Miami Beach.

Jag träffar stadens stadsingenjör, Bruce Mow­

ry, vid Purdy Avenue – en av de lägst belägna arbetsgruppen om Floridas framtida utma­

ningar. De presenterade en prognos, som visade att oväderrelaterade kostnader i regionen fram till 2030 kommer att stiga till över 200 miljarder kronor årligen – en fördubbling i förhållande till 2008. De sade även att utgifterna skulle kunna reduceras med 40 procent, om regionen snabbt vidtog åtgärder för att skydda utsatta fastigheter.

”Sådant kan inte skjutas upp 10, 20 eller 30 år”, säger Mark Way, hållbarhetsexpert hos Swiss Re.

Dessutom har statligt subventionerade för­

säkringsprogram i Florida skapat en skev mark­

nad och lett till orealistiskt billiga försäkringar, som inte speglar de verkliga riskerna, säger Mark Way. ”Som en konsekvens har det direkt eller indirekt uppmuntrat till investeringar i byggprojekt på olämpliga platser.”

Lokala beslutsfattare är redan i färd med att förstärka vallar och installera pumpar. Senare följer mer utmanande projekt: att flytta anlägg­

ningar bort från kusten och säkra viktiga facili­

teter – universitet, sjukhus, flygplatser och turist områden, som är livsviktiga för Floridas ekonomi. Deras nyckelord är ”skydda”, ”inhysa”

och ”dra tillbaka”, och gruppen är optimistisk.

”Det tjänar inget till att gripas av panik på grund av något som ligger 70 år in i framtiden”, säger Kristin Jacobs, som tidigare varit politiker i Broward County. Hon är dessutom medlem av president Barack Obamas klimatförändrings­

kommitté och förra hösten valdes hon in i Flo­

ridas delstatsparlament. Hon förlitar sig på

” Jag råder folk att köpa högt och sälja lågt”, säger Phil Stoddard och gör en konstpaus, så att skämtet ska hinna sjunka in.

HA: Call­out­

tekst skal holde venstrekant med brødtekst

sVeRIge

54 national geographic • 2/2015 florida trampar vatten 55 Bara 1–2 meter högre vattennivå kommer att

få Florida Keys att krympa till en bråkdel av öarnas nuvarande storlek och översvämma delar av vägen overseas Highway, som förbinder öarna med fastlandet.

ledande personer inom näringslivet helst inte nämner – att rädslan för den långsamt växande krisen kan få utvecklingen att gå i stå.

”Det är nästan som om man säger: Shhh, tala inte om det, så går det nog över”, säger Richard Grasso, som är professor i miljörätt vid Nova Southeastern University i Fort Lauderdale.

I inofficiella sammanhang talar man dock lite om det. Hösten 2014 möttes chefer från traktens största banker, försäkringsbolag och byggföretag för ett rundabordssamtal med försäkringsjätten Lloyd’s of London. En försäkringsdirektör be­

rättade att bostadsägare i vissa områden redan betalar försäkringspremier som är högre än amorteringarna på deras lån. Försäkringar som ingen har råd att betala kan i värsta fall utlösa en ekonomisk katastrof, som kommer att få den

amerikanska bostadsmarknadens kollaps 2008 att blekna. Kan bostadsägare inte teckna en för­

säkring ger bankerna inga lån, och det uppstår brist på finansiering, som får fastighetspriserna att rasa och ekonomin i regionen att kollapsa.

Ett sätt för lokalpolitikerna att hålla byggboo­

men igång är att inte se för långt in i framtiden.

De fyra södra regionerna har sålunda blicken riktad mot 2060 i stället för 2100. Det finns en viss logik i det. De flesta byggnader har en livs­

längd på 50 år, och Miami, som är bara 119 år gammal, är under konstant återuppbyggnad.

”De vill inte se längre fram än två fots [60 cm]

havsnivåhöjning. Det är medvetet för att inte skapa ytterligare rädsla”, säger Hal Wanless. ”Så mycket pengar kommer att kastas i sjön, innan vi inser att det är dags att gå vidare.”

Phil Stoddard sitter sin tredje period på pos­

ten som borgmästare i South Miami och är en av de få politiker som gärna pratar om när den tidpunkten skulle kunna infalla.

”Jag råder gärna folk att köpa högt och sälja lågt”, säger han och gör en konstpaus, så att skämtet ska hinna sjunka in.

Phil Stoddard är också professor i biologi vid Florida International University i Miami och krafsade ned sin egen framtidsanalys på bak­

sidan av en servett under ett långt och tråkigt klimatmöte, som mest handlade om den ame­

rikanska grässorten Uniola paniculata, vars röt­

ter för hind rar sandflykt. ”Jag tänkte: Här står vi inför en omfattande katastrof – och så sitter vi och pratar om gräs?” minns han.

Han ritade ett diagram med tre linjer, som visar befolkningssiffra, bostadspriser och havs­

nivå – som alla stiger. Så plötsligt rasar befolk­

ningstillväxten och fastighetspriserna.

”Något kommer att stjälpa lasset”, säger han.

”En orkan, en översvämning, en fots [30 cm]

havsstigning, brist på sötvatten. Folk kommer inte längre att resa hit utan försvinna för alltid.”

Han tror att en försäljningsvåg av fastigheter är oundviklig. Innan det sker vill han att hans väljare ska ha blivit informerade. ”Människor frågar mig: ’Jag är X år gammal. Jag har X frivär­

de på mitt hus. Vad bör jag göra?’ Jag säger: ’Om du behöver frivärdet på huset som pension eller för att leva av, måste du förr eller senare omsät­

ta det i pengar. Det behöver inte vara i år. Men du bör inte vänta i tjugo år.’”

För kort tid sedan deltog Phil Stoddard i ett möte, där Hal Wanless presenterade sin analys, som visade att den accelererande smältningen av inlandsisen kommer att medföra att världs­

haven stiger fortare – och till en högre nivå – än den amerikanska regeringen förutspår. Samma kväll, när Phil Stoddard och hans tonåriga dot­

ter promenerade i månskenet på Miami Beach, berättade han för henne vad han hört.

”Hon blev tyst en lång stund och sade sedan:

’Då kommer jag inte att bo här, eller hur?’ Och jag sade: ’Nej, det gör du inte.’ De unga har fattat budskapet. Tror du att vi ska inviga deras för­

äldrar i det också?” j material att fylla upp med”, säger han. ”Vi är 118

miles [190 km] från alla större stenbrott.”

När Don Craig berättar för människor att vä­

gen, som är livlinan på Florida Keys, en dag kommer att ligga under vatten, utlöser det fyra slags reaktioner: ”Somliga blir rädda. Vissa sä­

ger: Vid det laget är jag död, så jag bryr mig inte.

Andra säger: Det råder inte enighet om att det kommer att ske, så varför berättar du det för oss?

Den sista reaktionen är tystnad.”

Don Craigs eget svar är: Flytta.

det är nåGot SUrrealiStiSKt över hur fort man bygger i ett område som kanske står under vatten år 2100.

Den största klimatrelaterade ekonomiska ut­

maningen i södra Florida är kanske den som

GHO: HER mangler henvisning.

Afventer respons fra Mette. GHO

florida træder vande 57 A F R I K A

A U S T R A L I E N A S I E N

E U R O P A N O R D -

A M E R I K A

S Y D - A M E R I K A 1. Miami

6. Mumbai

2. Guangzhou

3. New York-Newark 4. New Orleans

5. Hong Kong

10. Ho Chi Minh-staden 7. Osaka-Kobe 8. Shanghai 9. Amsterdam

2050:

Klimatföränd- ringarnas pris

Högre vattennivåer betyder större ekonomisk sårbarhet för kuststäder med växande befolkning där värdet av byggnader och infrastruktur stiger.

Frekventare översvämningar kommer sannolikt att få priset på försäkringar att stiga drastiskt och därmed bromsa det pengaflöde som driver utveck­

lingen i städer som Miami. Stiger havs­

nivån med bara 40 centimeter fram till 2050 kan skador efter översvämningar i hamnstäder uppgå till flera biljoner kronor årligen. Med tillräckliga investe­

ringar kan nya skyddsanläggningar kanske begränsa översvämningarna, men städerna måste ständigt förbättra och underhålla dem. Säkert är att en extrem vädersituation på sikt kommer att bryta genom skydden. Stéphane Hallegatte från Världs banken har räknat på hur mycket dessa händelser kommer att kosta stadsområden i mitten av seklet. Hon säger: ”Åtgär­

derna skyddar oss tills de brister.”

Låg Hög

BEFOLKNINGSTÄTHET ÅR 2013 KOSTNADER ÅR 2050 OM EN EXTREM VÄDERHÄNDELSE BRYTER IGENOM SKYDDET MOT HAVSNIVÅHÖJNINGAR I STADSOMRÅDEN*

Miami 2 200 miljarder kronor Guangzhou (Kanton) 2 100

New York-Newark 1 700 New Orleans 1 500 Hong Kong 1 100 Mumbai (Bombay) 1 100 Osaka-Kobe 859 Shanghai 796 Amsterdam 764 Ho Chi Minh-staden 756

1,1 biljon kronor eller mer 557 miljarder till <1,1 biljon kronor 279 till <557 miljarder kronor 139 till <279 miljarder kronor Mindre än 139 miljarder kronor

TIO I TOPP ÖVER KUSTNÄRA STADSOMRÅDEN

* FörUTSäTTEr ATT STäDErNA ForTSäTTEr ATT ByGGA SKyDD I TAKT MED HAVSNIVÅHöjNINGEN För ATT BIBEHÅLLA DEN rELATIVA rISKEN För öVErSVäMNING PÅ SAMMA NIVÅ (I År 2005:S DoLLAr- VärDE). KäLLA: STéPHANE HALLEGATTE ET AL.: NATUrE CLIMATE CHANGE, SEPTEMBEr 2013.

florida trampar vatten 57

sVeRIge