SALA KOMMUN, SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN SAND 1:26, SALBOHED

(1)

SALA KOMMUN,

SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN SAND 1:26, SALBOHED

PM

ÖVERSIKTLIG MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING

655\2004\10054467 Sand 1_26\C-Genomförande\24-Slutversioner\Slutversion PM 1_26.doc all: Rapport - 2003.dot ver 1.0

Stockholm, 2004-12-19, reviderad 2005-04-21 WSP Environmental

Avd. Mark och Vatten Uppdragsnummer: 10054467

Uppdragsansvarig och granskning: Andrew Petsonk Handläggare: Ann-Kristin Karlsson och Jenny Tunler

WSP Environmental

L:\3 Sand M

(2)

Sala kommun, Samhällsbyggnadsförvaltningen Sand 1:26, Sala

PM – Översiktlig miljöteknisk markundersökning

Innehåll

SAMMANFATTNING ...3

1 INLEDNING...4

1.1 Uppdrag ...4

1.2 Bakgrund ...4

1.3 Syfte...4

1.4 Underlagsmaterial...5

1.5 Omfattning...5

2 OMRÅDESBESKRIVNING ...6

2.1 Markanvändning...6

2.2 Markförhållanden ...7

2.3 Dag- och spillvatten...7

2.4 Hydrologiska förhållanden och recipienter ...7

2.5 Naturskyddade områden...8

3 TIDIGARE VERKSAMHET...8

3.1 Information från MIFO fas 1-undersökning...8

3.2 Tillkommande information...9

4 GENOMFÖRANDE ...10

4.1 Provtagning ...10

4.2 Analyser...11

5 RIKTVÄRDEN OCH MARKANVÄNDNING ...12

5.1 Generella riktvärden för mark och riktvärdenas tillämpbarhet...12

5.2 Gräns- och riktvärden för grundvatten ...13

6 RESULTAT ...14

6.1 Mark ...14

6.2 Grundvatten ...18

7 UTVÄRDERING OCH FÖRENKLAD RISKBEDÖMNING...19

7.1 Föroreningssituation i mark och grundvatten...19

L:\3655\2004\10054467 Sand 1_26\C-Genomförande\24-Slutversioner\Slutversion PM Sand 1_26.doc Mall: Rapport - 2003.dot ver 1.0 7.2 Förenklad riskbedömning...20

7.3 Kostnadsuppskattning...24

8 SLUTSATS OCH REKOMMENDATION ...24

8.1 Slutsats...24

8.2 Förslag på översiktliga åtgärdsmål ...25

8.3 Åtgärdsförslag och övriga rekommendationer ...25

REFERENSER...27

Bilagor och ritningar

MIFO-blanketter Bilaga 1

I tillhörande rapport ”Översiktlig miljöteknisk markundersökning” WSP 10054467, daterad 2004-04-14, redovisas fältnoteringar, fält- och laboratorieanalyser, samt provpunkternas läge i plan.

WSP Environmental 121 88 Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 Tel: 08-688 60 00 Fax: 08-688 69 22 WSP Sverige AB Org nr: 556057-4880 Styrelsens säte: Stockholm www.wspgroup.se

(3)

Sammanfattning

På fastigheten Sand 1:26 strax söder om Salbohed i Sala kommun har det bedrivits kvarn- och sågverksamhet, tryckimpregnering av virke samt betning av utsäde. WSP Environmental anlitades av samhällsbyggnadsförvaltningen i Sala kommun för att genomföra en miljöteknisk markunderökning. Länsstyrelsen i Västmanlands län har finansierat undersökningen.

Syftet med uppdraget var att kartlägga föroreningssituationen, göra en slutgiltig riskklassning, bedöma behovet av eventuellt fördjupade undersökningar och diskutera eventuella efterbehandlingsåtgärder.

Uppdraget har inkluderat en inventering och komplettering av befintligt underlagsmaterial och upprättande av provtagningsplan, provtagning och analys av jord och grundvatten, utvärdering och förenklad riskbedömning samt rapportering.

Den miljötekniska markundersökningen har visat att det förekommer organiska och oorganiska föroreningar inom fastigheten Sand 1:26 i både mark och grundvatten. Vis- sa föreningar (t.ex. dioxin och klorfenol) som har påträffats i förhöjda halter har en mycket hög farlighet för människor och miljö. Även koppar och alifatiska kolväten har påträffats i halter som kan innebära negativa effekter på miljön.

Analysresultaten indikerar att föroreningarna finns i ett relativt begränsat område, där impregneringen har utförts. Inom detta område finns föroreningar både i ytlig mark och på större djup samt i grundvatten. Spridning av föroreningar till dricksvattenbrunnen på Sand 1:18, andra dricksvattenbrunnar i omgivningen, till Svartån och omgivande miljö kan ej uteslutas. Resultatet från denna undersökning visar dock ingen spridning från området. Den samlade bedömningen för mark och grundvatten är att objektet tillhör riskklass 2, samt att efterbehandlingsåtgärder erfordras för att undanröja dess risker.

Kostnaderna för sådana åtgärder har översiktligt uppskattats till ca 0,8-1,3 mkr.

L:\3655\2004\10054467 Sand 1_26\C-Genomförande\24-Slutversioner\Slutversion PM Sand 1_26.doc Mall: Rapport - 2003.dot ver 1.0

För att bättre avgränsa det förorenade området krävs dock kompletterande provtagning och analyser. Därefter bör volyms- och kostnadsuppskattningen uppdateras. Miljöns skyddsvärde bör diskuteras och en värdering av riskerna med förorenad mark på större djup bör göras. Exakt vilka saneringsåtgärder som krävs kan man i dagsläget inte säga, men det är troligt att bortschaktning och deponering är det mest kostnadseffektiva al- ternativet. Provtagning och riskbedömning avseende kvarnbyggnaden rekommenderas.

Rivningslov krävs om sågverksbyggnaden ska rivas.

Grönsaker och frukt bör ej odlas inom det förorenade området förrän åtgärder har vid- tagits. Analysresultaten av vatten från dricksvattenbrunnen på Sand 1:18 har inte visat någon påverkan av föroreningar från impregneringsområdet. WSP rekommenderar dock fortsatt provtagning av grundvatten innan, under och efter saneringen. Provtag- ning bör ske varje halvår från grundvattenrören på Sand 1:26 och dricksvattenbrunnen på Sand 1:18. När saneringen utförs bör prover tas med tätare intervall.

(4)

1 Inledning

1.1 Uppdrag

WSP Environmental har på uppdrag av samhällsbyggnadsförvaltningen i Sala kommun gjort en översiktlig miljöteknisk markundersökning av fastigheten Sand 1:26 utanför Salbohed.

Undersökningen redovisas i två delar i ”Sala kommun, samhällsbyggnadsförvaltningen.

Sand 1:26, Sala. 10054467”:

Rapport: Översiktlig miljöteknisk markundersökning, daterad 2004-12-20, reviderad 2005-04-20, innehållande resultat.

PM: Översiktlig miljöteknisk markutredning, daterad 2004-12-19, reviderad 2005-04-21, innehållande utvärdering och rekommendationer.

1.2 Bakgrund

På fastigheten har sedan 1905 fram till 1982 bedrivits kvarn- och sågverksamhet. Mel- lan åren 1964 och 1982 tryckimpregnerades virke på sågen. Innan detta uppdrag påbör- jades var det osäkert om betning av utsäde också hade skett.

Länsstyrelsen i Västmanlands län har inventerat fastigheten enligt MIFO-modellen, fas 1 och placerat området i riskklass 1 (mycket stor risk). Inga provtagningar har tidigare skett på fastigheten.

Samhällsbyggnadsförvaltningen i Sala kommun har tagit på sig rollen som huvudman för en miljöteknisk undersökning av området vid den gamla sågen. Uppdraget finansie- ras av Länsstyrelsen i Västmanlands län, som i sin tur beviljats bidrag från Naturvårds- verket för undersökningen.

1.3 Syfte

Syftet med uppdraget var att kartlägga föroreningssituationen till följd av impregnering av virke och eventuell betning av utsäde samt göra en slutgiltig riskklassning, bedöma behovet av eventuellt fördjupade undersökningar och diskutera eventuella efterbehand- lingsåtgärder.

De klargöranden som primärt ska ges av uppdraget är följande:

• Kort historisk översikt över verksamheten, bl.a. för att klargöra var såväl impregnerings- som eventuell betningsverksamhet bedrevs inom fastigheten.

• Ungefärlig utbredning av de aktuella föroreningarna. Inom ramen för denna undersökning kan främst en bedömning göras av föroreningsförekomst i de punkter där provtagning sker.

• Bedömning av föroreningarnas farlighet, föroreningsnivå, spridningsvägar och spridningsförutsättningar, samt omgivningens känslighet och skyddsvärde.

• Preliminärt behov av kompletterande undersöknings- och utredningsarbete för att slutligen fastställa riskbedömningen.

(5)

• Preliminärt behov av efterbehandlingsåtgärder och i så fall förslag till lämpliga och rimliga åtgärdsmål.

1.4 Underlagsmaterial Det bakgrundsmaterial som erhållits är:

• Samhällsbyggnadsförvaltningen, Sala kommun 2004-07-12, Förfrågningsun- derlag, Undersökning av det förorenade området vid gamla sågen på fastigheten Sand 1:26, Salbohed, Sala kommun.

• Samhällsbyggnadsförvaltningen, Sala kommun, Flygbild från 1976.

• Länsstyrelsen i Västmanlands län, 2000-06-13, MIFO-blankett (fas 1), Sand 1:26.

• Fotografier över undersökningsområdet.

• Länsstyrelsen Västmanlands län, 2004-03-18, Ansvarsbedömning över Sands Såg & Byggvaror AB på fastigheten Sand 1:26 i Sala kommun.

• Sala kommun, 1977-03-24, Vattenförsörjning, Översiktsplan Norra delen av Badelundaåsen, ritning skala 1:20 000, VBB Vattenbyggnadsbyrån.

• Miljö- och hälsoskyddsnämnden, 1988-06-09, Ansökan avloppsanordning.

• Samhällsbyggnadsförvaltningen, Översiktsplan 2000.

• Pärm med underlag om geologi och hydrogeologi i området.

Underlagsmaterialet har främst använts för att placera ut provtagningspunkter och välja relevanta analyser för denna undersökning samt för att bedöma områdets känslighet och skyddsvärde.

1.5 Omfattning

Uppdraget inkluderade följande arbetsmoment:

• Inventering och komplettering av befintligt underlagsmaterial samt upprättande av provtagningsplan.

• Fältarbete med provtagning av jord och grundvatten.

• Fält- och laboratorieanalyser av jord och grundvatten.

• Utvärdering och riskbedömning.

• Rapportering.

Efter diskussion med beställaren bestämdes att en riskbedömning avseende kvarnbyggnaden bör göras, men i ett separat uppdrag (se rekommendationer i avsnitt 8). Planerad provtagning av byggnadsmaterial ersattes därför av en extra provpunkt i jord och grundvatten.

Provtagning av jord har gjorts vid två omgångar. Flertalet prover togs den 25 oktober 2004 och kompletterande prover togs den 1 mars 2005.

Avgränsning av föroreningar och uppskattning av volym förorenade massor har endast gjorts översiktligt.

(6)

2 Områdesbeskrivning

2.1 Markanvändning

Fastigheten Sand 1:26 är belägen strax söder om Salbohed i Sala kommun (se Figur 2.1). Fastigheten omges främst av åkrar och skog. Direkt väster om fastigheten ligger ett bostadshus (Sand 1:18). Väster om dessa två fastigheter går Kopparbergsvägen.

Salbohed samhälle ligger ca 300 m norr om fastigheten.

Hela fastigheten omfattar 15 697 m². Fastigheten hette tidigare Sand 1:5 och bildades 1967 genom sammanslagning av hela eller delar av totalt sex fastigheter (Sala kommun, 2004-07-12).

Sand 1:26 Svartån

Figur 2.1: Översiktskarta. Erhållen av Samhällsbyggnadsförvaltningen i Sala Kommun, Västmanlands län.

På fastigheten bedrivs idag ett behandlingshem. Den gamla sågverksbyggnaden står fortfarande kvar, men fastighetsägaren planerar att riva byggnaden. Kvarnen har byggts om och användes av behandlingshemmet på 1980-talet och en bit in på 1990-talet. Idag står kvarnen oanvänd p.g.a. problem med ohyra, men kommer troligen användas som kontor inom kort. Enligt nuvarande fastighetsägare luktar det ibland konstigt inne i kvarnen.

(7)

2.2 Markförhållanden

Sand 1:26 ligger i södra spetsen av Badelundaåsen (Kjell Eklund, 2004-10-14). Bade- lundaåsen är enligt SGU serie Ae, Nr 117 den enda betydande isälvsavlagringen inom området. De grova sedimenten i åsen är mycket hårt exploaterade i en mängd, delvis stora, grusstag. Jordarten vid Sand 1:26 är främst isälvssand.

Nu utförd undersökning inom fastigheten visar på en mycket generell jordlagerföljd enligt följande. Fyllning innehållandes silt, sand samt diverse tegel, kol och virkesrester ner till 1,5-2,0 m u my (meter under markytan), vilket följs av ett lerlager (mäktighet 2 m) och därefter sandlager ner till minst 6 m u my (mäktighet minst 2 m).

2.3 Dag- och spillvatten

På fastigheten finns en infiltrationsanläggning för omhändertagande av spillvatten för Sand 1:26 och Sand 1:18. Anläggningen installerades 1988 (miljö- och hälsoskydds- nämden, 1988-06-09). Anläggningen ligger i den sydvästra delen av fastigheten. Det finns inga dagvattenledningar på fastigheten.

2.4 Hydrologiska förhållanden och recipienter

Fastigheten ligger på en åsformation (Badelundaåsen) som norrut har flera vattentäkter (Länsstyrelsen i Västmanlands län, 2000-06-13). Uppströms fastigheten finns bl.a. den kommunala vattentäkten Knipkällan. Fastigheten ligger ej inom vattenskyddsområde.

(Sala kommun, 1977-03-24).

Närmaste dricksvattenbrunn ligger på grannfastigheten Sand 1:18. I SGU:s brunnsarkiv finns inga närliggande brunnar angivna (www.sgu.se). Eftersom omgivningen består av landsbygd kan man dock anta att det finns enskilda brunnar i omgivningen utöver den på Sand 1:18.

Närmaste vattendrag är Svartån, som ligger ca 300 m väster om fastigheten (figur 2.1).

Den närmaste sjön (Gussjön) ligger ca 4 km sydost om fastigheten.

I samband med rubricerad undersökning installerades två grundvattenrör (provpunkt 1 och 11). Dessutom togs vattenprov från dricksvattenbrunnen på Sand 1:18 och i en brunn som finns på Sand 1:26 men som ej används eller har använts till dricksvatten (punkt 9). Utförda nivåmätningar den 4 november 2004 visade att nivån var +59,57 m i grundvattenrör 1, +59,53 i grundvattenrör 11 och +60,23 i brunn 9. Mot bakgrund av uppmätta nivåer i de två grundvattenrören bedömer WSP att grundvattenytan i området verkar vara flack, vilket skulle kunna tyda på att eventuell föroreningstransport i hori- sontell led kan vara relativt liten, dock är den vertikala gradienten okänd. Nivån i brunn 9 tyder på att brunnen är anlagd i ett annat grundvattenmagasin än rören eller inte står i full kontakt med akvifären. Sammanlagt tyder tillgänglig information om uppmätta ni- våer och topografin i området att såväl ytavrinning och grundvattenflöde sker i sydlig eller västlig riktning mot Svartån. Svartån mynnar ut i Fläckebosjön.

(8)

2.5 Naturskyddade områden

I det direkta närområdet finns inget naturskyddsområde, nationalpark eller område som omfattas av Natura 2000 (www.u.lst.se)¹. Sand 1:26 och omgivningen väster om fastigheten (runt Svartån) ligger inom ett område med högt naturvärde enligt Ängs- och hagmarksinventeringen, Programmet för bevarande av odlingslandskapets natur- och kulturmiljövärden, Våtmarksinventeringen samt Naturvårdsplan 1985 (stadsbyggnads- förvaltningen, 2001). Svartån är dock inte naturskyddad (Kjell Eklund, 2004-10-14).

Ca 4 km sydost om fastigheten ligger Gussjön och ca 5 km nordväst om fastigheten (uppströms) ligger Nötmyran, som båda är skyddade enligt Natura 2000.

Fläckebo naturreservat ligger ca 4 km söder om Sand 1:26. Stora delar av området mellan Fläckebo och Gussjön (våtmarkskomplexet vid Svartån) tillhör riksintressen för naturvård. (Stadsbyggnadsförvaltningen, 2001)

3 Tidigare verksamhet

3.1 Information från MIFO fas 1-undersökning

En MIFO-undersökning (fas 1) har utförts av Länsstyrelsen i Västmanlands län. En sammanfattning av tillgänglig information från Länsstyrelsen och samhällsbyggnads- förvaltningen i Sala kommun redovisas nedan.

Mellan 1905 och 1982 har det bedrivits kvarn- och sågverksamhet på fastigheten Sand 1:26. Mellan åren 1964 och 1982 tryckimpregnerades virke på sågen. Ett tillstånd för betning av utsäde utfärdades av polismyndigheten i Sala kommun den 7 april 1966.

(Länsstyrelsen i Västmanlands län, 2004-03-18).

Kvarn- och sågverksamheten bedrevs från 1905 som en förening och hade sedan enskilda ägare. År 1962 bildades Västerfärnebo Träimpregnerings AB. Bolaget ändrade namn till Sands Trä och byggvaror AB 1973 som senare gick i konkurs 1982. Arne Carlsson, som har varit verksam på fastigheten sedan 1944, ägde nuvarande fastighet Sand 1:26 mellan 1967 och 1988. Därefter har ägarna varit RFHL-V-Kollektiven (1988-1994), Föreningsbanken kredit (1994) och Sven-Ove Lindgren (1994-1998).

(Länsstyrelsen i Västmanlands län, 2004-03-18) Nuvarande fastighetsägare är N&J Be- handlingshem AB (Lantmäteriets Fastighetssök 2004-12-13)

Den första tiden stod trycktuben utomhus på bara marken (muntlig information till Länsstyrelsen i Västmanlands län av Västerås kommun). År 1974 skrevs ett bygglov för tak över träimpregneringen. Enligt fas 1 - undersökningen är de kemikalier som har använts Cuprinol, pentaklorfenol, kvicksilver, fluorider, oxinkoppar, azolater och acetater. Förbrukningen var ca 2400 kg salt per år. (Länsstyrelsen i Västmanlands län, 2000-06-13).

Norr om den gamla sågverksbyggnaden finns en brunn och ett nedsänkt kar (Sala kommun, 2004-07-12).

1 Syftet med Natura 2000 är att bevara vissa naturtyper och arter som EU-länderna har kommit överens om är av gemensamt intresse.

(9)

I Länsstyrelsens MIFO-undersökning (fas 1) klassades fastigheten som klass 1 med motiveringen: ”Visserligen var verksamheten i liten skala, men risken för förorening av grundvattnet måste betraktas som stor tills man kan visa motsatsen. Det behövs en nog- grannare inventering av närområdet för att se ifall några vattentäkter kan vara påverka- de.”

3.2 Tillkommande information

I samband med denna MIFO fas 2-undersökning inventerades befintlig information och vissa kompletterande uppgifter samlades in angående verksamhetshistorik, geologi och hydrogeologi.

Uppstartmöte hölls med Lisa Trobeck på samhällsbyggnadsförvaltningen den 14 oktober 2004. På mötet erhölls bl.a. en flygbild, kartor över det kommunala vattenskydds- området, översiktsplaner, bygglovsanmälan och ritningar. Materialet erhölls från sam- hällsbyggnadsförvaltningen och bygg- och miljöförvaltningen.

Platsbesök och intervju av tidigare fastighetsägare Arne Carlsson (2004-10-14) gav bl.a. följande information (se läge i figur 3.2):

• Arne tog över verksamheten 1944.

• Ingen impregnering skedde före 1944 utan började först i slutet av 1960-talet.

Endast Cuprinol användes som impregneringsmedel (efter pentaklorfenol för- budet 1978 användes den ”nya” cuprinolen).

• Ingen bevattning av virke har skett.

• Betning startade innan 1944. Betningen utfördes inne i kvarnbyggnaden (nr 5).

Förvaring av betningsvätskan skedde i behållare som stod precis innanför de gamla väggarna (i södra delen av byggnaden) (nr 5).

• Från början fanns ingen värme i kvarnen eller sågen. På senare tid (slutet av 60-talet) fanns varmluft från ångpanna i sågen. Ångpannan (nr 6) stod i den röda kuren söder om sågen. Oljan fanns i en cistern bredvid den röda kuren (ovan mark).

• Vattnet som fanns i befintlig brunn användes vid impregnering (nr 7).

• Asfalten lades i samband med tryckimpregneringens början (nr 3).

• Inspektion av myndighet ledde till att en avrinningsränna byggdes (nr 3). Av- rinningsrännan var belägen på asfalten, först utan tak. Rännan hade kanter som var 2-3 dm höga och allt spill som omhändertogs i karet som stod i slutet av asfaltskanten återanvändes.

• Impregneringstuben stod på trä inomhus i det gamla ångpannerummet (tegel- byggnad) (nr 1). Cuprionol-saltet lagrades bredvid tuben. Byggnaden är i dags- läget riven (när är ej känt).

• Sågen var endast i bruk under vår och sommar.

• Det impregnerade timret lagrades norr om asfaltskanten ca 5 m öster ut (nr 4).

Timret såldes så fort som möjligt, gissningsvis lagrades ett par kubik på platsen. Oimpregnerat timmer har lagrats på östra delen av fastigheten (nr 9).

• Det har funnits en smedja på fastigheten, vilken revs tidigt då Arne ägde fastigheten (nr 8). Övriga kvarvarande byggnader användes till lagring av obe- handlat virke (nr 10).

Enligt representant för nuvarande fastighetsägare (Per Norling) har fastigheten använts som behandlingshem sedan någon gång på 1980-talet. Verksamheten har haft ett upp- håll sedan den startade. Inga uppgifter har framkommit om att förorenande verksamheter har bedrivits på fastigheten sedan 1982.

(10)

Figur 3.2: Positioner för tidigare verksamheter på fastigheten Sand 1:26. Bearbetning av Eko- nomisk karta erhållen från Samhällsbyggnadsförvaltningen i Sala Kommun, Västmanlands län.

4 Genomförande

4.1 Provtagning

Provtagning har utförts vid två tillfällen (2004-10-21 och 2005-03-01). Inför dessa till- fällen upprättades provtagningsplaner för jord och grundvatten, på basis av inventer- ingen av tidigare verksamheter. Antal provtagningspunkter och analyser bestämdes i samråd med beställaren och Länsstyrelsen i Västmanlands län. Undersökningen har riktats mot de områden där förekomst av föroreningar kan misstänkas samt slumpvis valda punkter.

Totalt nio provpunkter ingick i den första provtagningsplanen, varav två är befintliga brunnar. I den andra planen ingick fem nya punkter. I en punkt där provtagning plane- rades påträffades betong ca 0,2 m u my, varför prov ej kunde tas där (punkt 22, se läge i ritning M101). Detta kan vara rester från en tidigare byggnad och bör undersökas vi- dare i en eventuell framtida undersökning. Provpunkternas läge framgår av ritning M101 och syftet för val av provpunkt framgår av Tabell 4.1 nedan.

(11)

Tabell 4.1 Provpunkter för provtagning av mark och grundvatten på fastigheten Sand 1:26 och Sand 1:18, Sala kommun.

Provpunkt Anledning till val av provpunkt Media 1 Tryckimpregneringens öppning. Stor punktkälla inom tryck-

impregnering. Jord + grundvatten

2 Avrinningsränna. Jord

3 Uppsamlingskar. Jord

4 Uppläggningsplats impregnerat virke. Jord

5 Tubens och kemikaliers placering. Jord

6 Enligt f.d. ägaren användes området endast som upplägg- ningsplats av sågat virke. I dagsläget dålig växtlighet, vilket motiverar undersökning.

Jord

8 Dricksvattenbrunn inne i bostadshus. Viktigt att undersöka påverkan av dricksvatten.

Vattenprov 9 Brunn vid tubens öppning (används ej och har ej använts till

dricksvatten, men användes för impregneringsverksamheten) Vattenprov 11 F.d. smedja. Den f.d. ägaren rev enligt egen utsago ner smed-

jan tidigt (köpte fastigheten 1944). Punkten är lämplig för analys av grundvatten eftersom punkten troligtvis ligger i grundvattenriktningen från produktionsområdet ner till närre- cipienten Svartån.

Jord+ grundvatten

21 Kompletterande prov i impregneringsområdet där förorening- ar konstaterats. Analys av jord på större djup. Jord

22 Prov togs ej p.g.a. betong 0,2 m u my. -

23-26 Slumpvis valda provpunkter utanför impregneringsområdet. Jord

Provtagning av jord har skett genom uttag av samlingsprov från normalt varje halvme- ter jord (vid förändringar i jordart, färg, lukt eller dylikt anpassades provtagningen).

Provtagning skedde ner till ca 3 m under markytan, förutom i tre punkter. Där grund- vattenrör installerades provtogs jord ner till ca 5,0 respektive 6,0 m under markytan. I provpunkt 21 togs prov ner till 6 m u my, för att se om föroreningar även fanns på stör- re djup inom det område där föroreningar konstaterats vid den första provtagningen.

För att minska risken för föroreningsspridning rengjordes utrustningen efter varje enskild provtagningspunkt. För varje enskild punkt upprättades också ett detaljerat proto- koll.

Pejling av vattennivå i grundvattenrören och den befintliga brunnen utfördes samtidigt som provtagning av vatten utfördes. Före provtagningen omsattes vattnet i rören med 3 rörvolymer. Provtagningen utfördes med engångsbailer.

Inmätning (x och y) av samtliga provtagningspunkter med GPS/DGPS samt avvägning av grundvattenrör gjordes av WSP och Sala kommun.

WSPs interna checklista har fyllts i vid båda provtagningstillfällena, för att säkerställa och dokumentera en hög kvalitet av genomförandet av provtagningen (se tillhörande rapport).

4.2 Analyser

Den fältanalysmetod som utfördes på samtliga jordprover var mätning på headspace med fotojonisationsdetektor (PID typ Photovac 2020) med avseende på lättflyktiga organiska ämnen (VOC). Ett antal prover valdes ut för laboratorieanalys för att identifiera

(12)

och i de flesta fall kvantifiera specifika ämnen samt undersöka förekomst av ämnen som ej detekteras med ovanstående fältmetod.

Följande analyser gjordes (av Analytica AB):

A. Metaller enligt paket M-2 (fasta material) och V-3a (vatten).

B. Guazatintriacetat i jord och vatten enligt särskild analysmetod.

C. Alifatiska kolväten enligt paket OJ-20a (fasta material) och OV-20a (vatten).

D. Klorfenoler enligt paket OJ-7 (fasta material) och OV-7 (vatten).

E. Dioxiner enligt paket OJ-22 (fasta material).

F. Screening för ett stort antal pesticider, bl.a. sådana som har ingått i olika dopp- ningsmedel enligt paket OJ-3b (fasta material).

G. Analys av halten totalt organiskt kol (TOC, från glödgningsförlust) och pH i jord för bedömning av om de generella riktvärdena är tillämpliga.

Tabell 4.2: Antal analyser i jord och vatten från prover Från Sand 1:26, Sala kommun.

Antal analyser

Jord Vatten

A. Metaller 13 4 B. Guazatintriacetat 2 2 C. Alifater och BTEX 5 4 D. Klorfenoler 7 4 E. Dioxiner 2 — F. Screening för pesticider 1 — G. TOC och pH 3 —

Vattenprover som har genomgått organiska analyser har sedimenterats och dekanterats.

Av misstag har vattenproverna inte filtrerats innan metallanalys, vilket borde ha skett för samtliga vattenprover förutom provet från dricksvattenbrunnen. Uppmätta halter i vattenprover kan därmed vara överskattade, då även partikulärt bundna ämnen har analyserats.

5 Riktvärden och markanvändning

5.1 Generella riktvärden för mark och riktvärdenas tillämpbarhet I denna PM jämförs resultaten av undersökningen med generella riktvärden för förore- nad mark (NV, 1996, rapport 4638) och de riktvärden som finns tillgängliga i förslag till riktvärden för förorenade bensinstationer (NV, 1998, Rapport 4889). Riktvärdena är uppdelade på olika typer av markutnyttjande:

Känslig Markanvänding (KM): Markkvaliteten begränsar inte val av markanvänd- ning och grundvattnet skyddas. Marken skall t.ex. kunna utnyttjas för bostäder, dag- hem, odling etc. De exponerade grupperna antas vara barn, vuxna och äldre som lever inom området under en livstid. De flesta typer av markekosystem skyddas. Ekosystem i närbeläget ytvatten skyddas.

Mindre Känslig Markanvändning med Grundvattenskydd (MKM-GV): Markkva- liteten begränsar val av markanvändning och grundvattnet skyddas. Marken kan t.ex.

användas för kontor, industrier eller vägar. Grundvattenuttag kan ske på ett visst av- stånd från föroreningen. De exponerade grupperna antas vara personer som vistas på

(13)

objektet på sin yrkesverksamma tid samt barn och äldre som vistas på området tillfäl- ligt. Vissa typer av markekosystem skyddas. Ekosystemet i närbeläget ytvatten skyddas.

Mindre Känslig Markanvändning (MKM): Som ovan, men utan grundvattenuttag.

Följande exponeringsvägar beaktas vid de olika markanvändningsalternativen:

Exponeringsväg KM MKM-GV MKM

Människor

Intag av jord (oralt) X X X

Hudkontakt X X X

Inandning av damm X X X

Inandning av ångor X X X Intag av grundvatten X X

Intag av grönsaker X Intag av fisk X Miljö

Effekter inom området X X X Effekter i ytvattenrecipient X X X

I Naturvårdsverkets rapport 4638 redovisas en förenklad modell för att bedöma om de generella riktvärdena är tillämpliga för det aktuella området. Följande faktorer skulle i framtiden kunna motivera en fördjupad riskbedömning med beräkning av platsspecifika riktvärden, då vissa förhållanden skiljer sig jämfört med de generella:

• Utspädningen mellan porvatten och grundvatten samt grundvatten och ytvatten kan vara annorlunda än i det generella fallet.

• Utlakningen av föroreningar kan vara olika mot det generella fallet.

• Exponeringstiden i behandlingshemmet kan vara annorlunda mot det generella fallet. Troligtvis vistas inte de människor som bor på behandlingshemmet en hel livstid på platsen, men det kan vara fallet för människor som både jobbar och bor på platsen (eller på Sand 1:18).

På Sand 1:18 och Sand 1:26 finns bostad och behandlingshem, vilket motiverar att un- dersökningsresultaten jämförs med riktvärdena för känslig markanvändning (KM).

Riktvärden för mindre känslig markanvändning med grundvattenuttag (MKM-GV) redovisas också i tabellerna. Vid förändrad markanvändning inom undersökningsområdet bör en förnyad bedömning göras.

5.2 Gräns- och riktvärden för grundvatten

För att bedöma om uppmätta koncentrationer i grundvatten är förhöjda görs jämförelse i första hand med gränsvärden för dricksvatten (SLV, 2001). Dessutom används bak- grundskoncentrationer i grundvatten, som Naturvårdsverket redovisar i rapport 4915 (Naturvårdsverket, 1999a) samt MIFO:s indelning av avvikelser från jämförvärde (Na- turvårdsverket 1999b).

För alifatiska kolväten och BTEX används de förslag på riktvärden för grundvatten vid bensinstationer som Kemakta har tagit fram på uppdrag av SPIMFAB (Kemakta, 2004). För aromatiska kolväten och klorfenoler används de gränsvärden som har tagits fram i Kanada för dricksvatten (CCME, 2003). En framtida fördjupad riskbedömning kan också motiveras genom avsaknaden av riktvärden för klorfenoler i grundvatten.

(14)

6 Resultat

Samtliga analysresultat finns samlade i tillhörande rapportdel.

6.1 Mark

6.1.1 Organiska föreningar

Utförda PID-mätningar visade inga förhöjda halter av flyktiga kolväten i jordproverna.

Endast i ett prov (3:3) gav PID-mätningen en indikation på närvaro av flyktiga organiska föreningar. Resultaten av de analyser som gjorts av organiska föreningar redovisas i Tabell 6.1 nedan. De föreningar som är mest flyktiga är BTEX, klorfenoler och lättare alifatiska kolväten (>C5-C10).

Tyngre alifatiska kolväten (>C16-C35) fanns i förhöjda halter i prov 1:2 och 3:3. I prov 3:3 fanns en mycket hög halt (216 ggr högre än riktvärdet för KM). Klorfenoler kunde detekteras i fyra av sex analyserade prover, varav de högsta halterna fanns i provpunkt 2 på 1,0-1,5 m djup (halten var högre än riktvärdena för MKM-GV för både pentaklorfenol och summa övriga klorfenoler). Dioxiner och furaner detekterades i de två jordprov som analyserades med avseende på dessa parametrar. Halten var högre än riktvär- det för KM i ett av proverna (1:2).

Guazatintriazetat kunde ej detekteras. Ett stort antal pesticider har analyserats i jord från provpunkt 5:2, men ingen pesticid kunde detekteras (se analyserade parametrar i analysrapport som bifogas tillhörande rapport). Provets matris orsakade störning vid laboratorieanalys av pesticider, vilket medförde att vissa ämnen ej kunde analyseras korrekt. Orsaken till störningen är för laboratoriet okänd, möjligtvis orsakades den p.g.a. närvaro av humus.

(15)

Tabell 6.1: Sand 1:26,Sala kommun. Halter av organiska föreningar i analyserade jordprover jämfört med riktvärdena för KM och MKM från NV rapport 4889 och NV rapport 4638. Halter över riktvärdet för KM markeras med fet stil och halter över MKM-GV med understruken fet stil. Endast detekterade dioxiner och klorfenoler redovisas. Se fullständiga analysrapporter som bifogas tillhörande rapport. Enhet mg/kg TS om annat ej anges (- = ej analyserad / jämförvärde saknas, m u my = meter under markytan, ej detkt=ej detekterat).

Provpunkt:prov (m u my) Riktvärde Ämne/

ämnesgrupp 1:2

(0,5-1,0) 1:4

(1,5-2,0) 2:3

(1,0-1,5) 3:3

(1,0-1,5) 5:2

(0,6-1,0) 5:3

(1,0-1,5) KM MKM- GV Alifater

>C5-C8 <10 - - <10 - - 50 200

>C8-C10 <10 - - <10 - - 100 35

>C10-C12 <20 - - <200 - - 100 120

>C12-C16 <20 - - <200 - - 100 500

>C16-C35 120 - - 21600 - - 100 1000 Aromater

bensen <0,050 - - <0,050 - - 0,06 0,2 toluen <0,050 - - <0,050 - - 10 35 etylbensen <0,050 - - <0,050 - - 12 15 Σ xylener <0,050 - - <0,050 - - 15 60 Klorfenoler

3,4-diklorfenol - <0,10 0,91 <0,10 - <0,10 2,4,6-triklorfenol - <0,10 0,18 <0,10 - <0,10 2,4,5-triklorfenol - <0,10 6,1 <0,10 - <0,10 3,4,5-triklorfenol - <0,10 0,16 <0,10 - <0,10 2,3,4-triklorfenol - <0,10 0,14 <0,10 - <0,10 2,3,4,6-tetraklorfenol - 0,12 18 0,14 - <0,10 2,3,4,5-tetraklorfenol - <0,10 0,19 <0,10 - <0,10 pentaklorfenol - <0,10 6,8 <0,10 - <0,10 0,1 3 Summa klorfenoler - 0,12 33 0,14 - ej detkt Summa klorfenoler utom

pentaklorfenol

0,12 26 0,14 ej detkt 2 10

Dioxiner (ng/kg TS)

1,2,3,4,6,7,8-heptaCDD 15 - - - 1,2,3,4,7,8-hexaCDF 3,4 - - - 2,3,4,6,7,8-hexaCDF 3,4 - - - 2,3,4,6,7,8-heptaCDF 1100 - - - 1,2,3,4,7,8,9-heptaCDF 10 - - - oktaklordibensfuran 560 - - -

Sum PCDD/PCDF (TEQ) 12 - - - 10 250 Övriga

Guazatintriazetat <0,2 <0,20

pH 7,8

TOC 2,5 - -

TS (105° C) 83,3 85,2 73,7 46,3 81,6 82,0 - -

(16)

Tabell 6.1 (forts): Sand 1:26,Sala kommun. Halter av organiska föreningar i analyserade jord- prover jämfört med riktvärdena för KM och MKM från NV rapport 4889 och NV rapport 4638.

Halter över riktvärdet för KM markeras med fet stil och halter över MKM-GV med understru- ken fet stil. Endast detekterade dioxiner och klorfenoler redovisas. Se fullständiga analysrap- porter som bifogas tillhörande rapport. Enhet mg/kg TS om annat ej anges (- = ej analyserad / jämförvärde saknas, m u my = meter under markytan, ej detkt=ej detekterat).

Provpunkt:prov (m u my) Riktvärde Ämne/

ämnesgrupp 21:1 21:4

(1,7-2,0) 21:11

(4,9-5,5) 23:4

(1,5-2,0) 23:5

(2,0-2,5) 24:3 KM MKM- GV Alifater

>C5-C8 <10 <10 <10 50 200

>C8-C10 <10 <10 <10 100 35

>C10-C12 <20 <20 <20 100 120

>C12-C16 <20 <20 <20 100 500

>C16-C35 <50 <50 <50 100 1000 Aromater

bensen <0,050 <0,050 <0,050 0,06 0,2 toluen <0,050 <0,050 <0,050 10 35 etylbensen <0,050 <0,050 <0,050 12 15 Σ xylener <0,050 <0,050 <0,050 15 60 Klorfenoler

3-monoklorfenol 9,8 <0,10 <0,10 4-monoklorfenol 0,41 <0,10 <0,10 3,4-diklorfenol 0,62 <0,10 <0,10 2,3,4,6-tetraklorfenol 0,21 <0,10 <0,10

pentaklorfenol <0,10 <0,10 <0,10 0,1 3 Summa klorfenoler 11 <0,9 <0,9

Summa klorfenoler utom pentaklorfenol

11 <0,9 <0,9 2 10

Dioxiner (ng/kg TS)

1,2,3,4,6,7,8-heptaCDD 600

oktaklordibensfuran 350

Sum PCDD/PCDF (TEQ) 6 10 250

Övriga

pH 7 7

TOC 2,7 1,3 - -

TS (105° C) 58,1 79,2 75,4 66,8 83,9 - -

(17)

6.1.2 Oorganiska föreningar

Totalt tretton jordprover analyserades med avseende på metaller på laboratorium (se Tabell 6.2 nedan). Kopparhalten var förhöjd i sex provpunkter på olika djup. I prov- punkt 1 var kopparhalten högre än riktvärdet för KM på djupet 0,5-1,0 m och högre än riktvärdet för MKM-GV på djupet 1,5 – 2,0 m under markytan. Även i prov 6:2 var kopparhalten förhöjd (högre än riktvärdet för KM på 0,6-1,0 m djup). I ytlig jord i provpunkt 2 (prov 2:1) uppmättes en hög kopparhalt (6 ggr högre än riktvärdet för MKM-GV). Den högsta kopparhalten mättes i provpunkt 21 på 0,1-0,5 m (70 ggr rikt- värdet för MKM-GV). På större djup i samma punkt (4,9 – 5,5 m u my) var kopparhalten förhöjd, men betydligt lägre än i den ytliga jorden. Det kan inte helt uteslutas att den förhöjda halten i 21:11 beror på korskontaminering från ytligare jord med mycket hög kopparhalt.

Kadmiumhalten var i nivå med riktvärdet för KM i två provpunkter på olika djup. Öv- riga metaller hade lägre halter än de generella riktvärdena. Kvicksilver kunde detekteras i tre prover, men i låga halter.

Tabell 6.2: Sand 1:26, Sala kommun. Halter av oorganiska föreningar i analyserade jordprov jämfört med riktvärden för KM och MKM (NV rapport 4638) och bakgrundshalter (NV rapport 4640). Halter över riktvärdet för KM markeras med fet stil och halter över MKM-GV med un- derstruken fet stil. Enhet mg/kg TS. (- = ej analyserad / jämförvärde saknas, m u my = meter under markytan).

Provpunkt:prov (m u my) Riktvärde Ämne 1:2

(0,5-1,0) 1:4

(1,5-2,0) 2:1

(0,0-0,7) 3:3

(1,0-1,5) 4:2

(0,4-1,0) 5:1

(0,0-0,6) 5:3

(1,0-1,5) KM MKM-

GV

Bak- grunds-

halt² Arsenik 1 2 <1 1 0,3 0,4 7 15 15 13 Bly 7 11 21 27 9 15 10 80 300 88 Kadmium 0,05 0,04 0,3 0,4 0,09 0,2 0,04 0,4 1 1,3

Kobolt 1 3 3 6 2 3 3 30 60 8

Krom (tot) 4 12 5 16 6 5 13 120 250 39 Koppar 103 356 1250 62 5 83 9 100 200 42 Kvicksilver <0,04 <0,04 0,1 <0,04 <0,04 0,05 <0,04 1 5 0,18

Nickel 1 5 4 9 2 3 5 35 150 21

Zink 14 20 87 115 26 75 24 350 700 145 TS (105° C) 81,9 83,8 58,3 57 85,3 79,7 81,5 - - -

Provpunkt:prov (m u my) Riktvärde

Ämne 6:2

(0,6-1,0)

11:1

(0,0-0,5)

21:1

(0,1-0,5)

21:11

(4,9-5,5)

23:2

(0,5.-1,0)

26:1

(0,1-0,5)

KM MKM- GV

Bakgrunds- halt³

Arsenik 0,4 0,5 2 2 3 2 15 15 13 Bly 15 11 11 9 10 18 80 300 88 Kadmium 0,4 0,09 0,08 0,06 0,09 0,1 0,4 1 1,3

Kobolt 4 4 4 5 3 4 30 60 8

Krom (tot) 7 8 9 11 8 7 120 250 39 Koppar 169 9 14000 209 55 13 100 200 42 Kvicksilver 0,3 <0,04 0,1 <0,04 0,04 0,06 1 5 0,18

Nickel 5 4 7 10 5 5 35 150 21

Zink 138 38 29 34 37 47 350 700 145 TS (105° C) 34,4 93 84,4 81,6 83,7 84,7 - - -

2 Ytlig morän i tätort, 90:e percentilen (NV, rapport 4640).

3 Ytlig morän i tätort, 90:e percentilen (NV, rapport 4640).

(18)

6.2 Grundvatten

Totalt fyra grundvattenprover har analyserats avseende organiska och oorganiska före- ningar. Det gick tyvärr inte att ta prov direkt från dricksvattenbrunnen (provpunkt 8), utan prov togs från en dricksvattenkran inne i huset.

6.2.1 Organiska föreningar

Resultaten från de organiska analyserna av vatten redovisas i Tabell 6.3.

Alifatiska kolväten (>C12-C35) kunde detekteras i vattenprovet från brunnen ute (punkt 9). Med den generella utspädningsfaktor som ligger till grund för förslagen till riktvärden kan det konstateras att halten av alifatiska kolväten som fanns i vattnet från brunnen ute skulle kunna innebära en hälsorisk om motsvarande halt finns i grundvattnet under en byggnad (Kemakta, 2004). Summahalten av alifatiska kolväten i denna punkt ligger dessutom strax under riktvärdet då hänsyn tas till dricksvatten. Inga alifatiska kolväten eller andra organiska föreningar kunde detekteras i vattnet från brunnen som används som dricksvatten (punkt 8).

Klorfenoler kunde detekteras i vattnet från de två provpunkterna från impregnerings- området (punkt 1 och brunn ute), men inte i vatten från dricksvattenbrunnen eller det andra grundvattenröret. För klorfenol finns det inget generellt riktvärde för grundvatten eller gränsvärde för dricksvatten. I en fördjupad riskbedömning kan ett platsspecifikt riktvärde beräknas för klorfenol i grundvatten.

Tabell 6.3: Sand 1:26, Sala kommun. Koncentrationer av organiska föreningar i grundvatten- prov jämfört med förslag till riktvärden för ämnen i grundvatten vid förorenade bensinstationer (Kemakta, 2004) samt kanadensiska gränsvärden för dricksvatten (CCME, 2003). Koncentra- tioner högre än föreslagna riktvärden markeras med fet stil och halter över CCME-gränsvärden med understruken fet stil. Enbart de klorfenoler som detekterades anges. Se fullständiga ana- lysrapporter i tillhörande rapport. Enhet µg/l. (- = ej analyserad / jämförvärde saknas).

Provpunkt Förslag till riktvärde Gräns- värde Ämne/ämnesgrupp 1 11 8

(brunn inne)

9 (brunn

ute)

Ångor i byggna- der

Utström- ning till ytvatten

Dricks- vatten

CCME

Alifater

>C5-C8 <10 <10 <10 <10 - - - -

>C8-C10 <10 <10 <10 <10 - - - -

>C10-C12 <20 <20 <20 <20 - - - -

>C12-C16 <20 <20 <20 24 - - -

>C16-C35 <50 <50 <50 64 - - - - Summa >C5-C35 50 3 000 100 - Aromater

bensen <0,20 <0,20 <0,20 <0,20 40 1 000 1 5 toluen <0,20 <0,20 <0,20 <0,20 7 000 1 000 40 24 etylbensen <0,20 <0,20 <0,20 <0,20 20 000 1 000 20 2,4 Σ xylener <0,20 <0,20 <0,20 <0,20 20 000 1 000 300 300 Klorfenoler

2,4,6-triklorfenol 0,28 <0,10 <0,10 <0,10 - - - 5 2,3,4,6-tetraklorfenol 8,1 <0,10 <0,10 0,56 - - - 100 pentaklorfenol 1,2 <0,10 <0,10 0,34 - - - 60 summa klorfenoler 9,6 <0,9 <0,9 0,90 - - - - Övriga

Guazintriazetat (GTA) <0,10 <0,10 - - - - - - L:\3655\2004\10054467 Sand 1_26\C-Genomförande\24-Slutversioner\Slutversion PM Sand 1_26.doc Mall: Rapport - 2003.dot ver 1.0

(19)

6.2.2 Oorganiska föreningar

Resultaten från analyser av vatten med avseende på metaller redovisas i Tabell 6.4. I grundvattenproverna från impregneringsområdet (grundvattenrör 1 och brunn ute) var kopparkoncentrationerna förhöjda. Halten bly, aluminium och mangan var förhöjd i vattnet från grundvattenrören (provpunkt 1 och 11). I brunnen ute var zink- och man- ganhalten hög.

Värt att notera är att vattenproverna aldrig filtrerades, vilket delvis kan förklara de för- höjda halterna av metaller, då även partikulärt bundna metaller har analyserats. Vattnet borde ha filtrerats för att visa vilken halt som kan medföra risk vid spridning via grundvattnet. För dricksvattenbrunnen (punkt 8) är det dock korrekt att jämföra halter av ej filtrerade prover med gränsvärdena för dricksvatten, eftersom uppmätt halt repre- senterar den halt människor får i sig när de dricker vattnet, inklusive partikulärt bundna ämnen.

Tabell 6.4: Sand 1:26, Sala kommun. Halten i vattenprov över Naturvårdsverket jämförvärden anges med fet stil och halter över SLV:s gränsvärden med understruken fet stil. Enhet µg/l. ( -

= ej analyserad / jämförvärde saknas). SLV:s gränsvärde för otjänligt är kursiverat. Övriga gränsvärden från SLV avser tjänligt med anmärkning.

Provpunkt Gräns- och jämförvärden Ämne

1 11 8 (brunn inne)

9 (brunn ute)

Jämför- värde NV 4915

MIFO Ingen eller

liten på- verkan av punktkälla

Gränsvärde otjänligt tjänligt med anmärkning⁴ Metaller

Järn 10 5 0,04 4 200

Aluminium 3720 2130 2 57 <300 100

Mangan 1130 1020 212 352 50

Arsenik 3 2 <2 1 1 <10 10 Kadmium 0,1 0,08 <0,05 0,8 0,1 <5 5 Krom (tot) 7 4 <0,5 <0,5 50

Koppar 333 18 10 310 <4000 200 Kvicksilver <0,02 <0,02 <0,02 <0,02 1

Nickel 10 7 2 1 20

Bly 33 13 0,3 4 1 <5 10

Zink 37 34 81 1180 100 <700 -

7 Utvärdering och förenklad riskbedömning

7.1 Föroreningssituation i mark och grundvatten

Laboratorieanalyser indikerar att det inom området som har använts för impregnering finns punktvis förhöjda halter i jord av främst koppar, dioxiner, alifatiska kolväten och klorfenoler. De kompletterande prover som togs utanför området där impregnering har skett visar inga förhöjda halter av analyserade föroreningar.

Organiska föroreningar (alifatiska kolväten och klorfenoler) påträffas i grundvattnet inom impregneringsområdet. Dessa organiska föreningar kunde inte detekteras i vattenproverna från dricksvattenbrunnen (punkt 8) eller i grundvattenrör 11.

Kopparhalten i grundvatten är förhöjd i de två provpunkter som ligger inom impregne- ringsområdet (provpunkt 1 och brunnen ute). Men i övrigt är det svårt att dra några

4 Tjänligt med anmärkning hos användare, förutom för gränsvärdet för mangan, som gäller för utgående vatten.