• No results found

Grundsärskola F-9,Gymnasiesärskola, Fritidshem, Korttidstillsyn enl 9 LSS. Utvecklingsgruppen: Eva Savilahti, Gunilla Rådbring, Helena Persson.

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Grundsärskola F-9,Gymnasiesärskola, Fritidshem, Korttidstillsyn enl 9 LSS. Utvecklingsgruppen: Eva Savilahti, Gunilla Rådbring, Helena Persson."

Copied!
11
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Heldagsskolan Rullen AB org.nr 55 66 11-1430 Styrelsens säte:Täby Göran Perssons väg 45, 171 55 Solna 08-735 21 80 www.heldagsskolanrullen.com

Rektor Anne-Christine Svahn 070 292 00 64 ac.rullen@telia.com

Heldagsskolan Rullens plan

för arbetet mot trakasserier, diskriminering och kränkande behandling

LIKABEHANDLINGS- och JÄMSTÄLLDHETSPLAN Läsåret 2015-2016

Planen omfattar

Grundsärskola F-9,Gymnasiesärskola, Fritidshem, Korttidstillsyn enl 9§ LSS

Ansvarig

Rektor: Anne-Christine Svahn

Utvecklingsgruppen: Eva Savilahti, Gunilla Rådbring, Helena Persson

Syfte

Likabehandlingsarbetet säkerställer att alla (barn, ungdomar och vuxna), oavsett kön,

etnisk tillhörighet, religion, funktionshinder eller sexuell läggning går till Rullen med glädje

och trygghet och får utveckling för ökad livskvalité i en jämställd och likabehandlande

miljö.

(2)

Lagar och FN´s barnkonvention

Rullens likabehandlings- och jämställdhetsplan grundar sig på bestämmelser i skollagen 2010:800, diskrimineringslagen 2008:567 och förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling 2006:1083 samt bestämmelser ur läroplanen.

I Rullens systematik, struktur och kultur framträder följande styrdokument vad gäller likabehandling och jämställdhet:

I skollagen:

De värden som lyfts fram och som skolan ska gestalta och förmedla till eleverna är "människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta."

FN´s barnkonvention har fyra grundprinciper:

 Alla barn har samma rättigheter och lika värde

 Varje barn har rätt att överleva och utvecklas

 Barnet har rätt att uttrycka sin mening i alla frågor som berör det.

 Barnets bästa ska alltid komma i främsta rummet.

Vad är trakasserier och kränkande behandling?

En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla på Rullen ska ha samma rättigheter. Alla har rätt att vistas på Rullen utan att utsättas för någon form av kränkande behandling.

VAD STÅR BEGREPPEN FÖR? Diskriminering

Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en individ sämre än andra individer och missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck eller ålder.

Trakasserier och kränkande behandling

Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en individs värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan vara

• Fysiska (slag, knuffar)

• Verbala (hot, svordomar, öknamn)

• Psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer)

• Texter och bilder (teckningar, lappar, sms, mms, fotografier, msn och meddelande på olika webbcommunities)

(3)

Trakasserier

är uppträdande som kränker en individs värdighet och som har samband med

• Kön

• Etnisk tillhörighet

• Religion eller annan trosuppfattning

• Funktionshinder

• Sexuell läggning

• Könsöverskridande identitet eller uttryck

• Ålder

Både medarbetare och elever kan göra sig skyldiga till trakasserier. Det är trakasserier även när en individ kränks på grund av en förälders eller syskons sexuella läggning, funktionshinder med mera.

Kränkande behandling

är uppträdande som kränker en individs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund.

Det kan vara att retas, mobba, frysa ut någon, knuffas eller att rycka någon i håret. Både Rullens medarbetare och elever kan göra sig skyldiga till kränkande behandling.

Repressalier

Rullens medarbetare får inte utsätta någon för ”straff” eller annan form av negativ behandling på grund av att personen har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när någon, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling.

Tecken som kan tyda på trakasserier och kränkande behandling Håglöshet, tystlåten, grubblande, passiv, ingen lust, vill inte.

Uppgiven, ingen idé

Leker passivt eller vill bara titta på Söker sig mer än vanligt till en vuxen.

Orolig, okoncentrerad.

Fysiska symtom – magvärk, huvudvärk Ofta sjuk, dålig aptit.

En förutsättning för att nå ett bra klimat på Rullen är att alla bidrar till att alla kan vara

trygga genom att följa Likabehandlingsplanen – medarbetare, vårdnadshavare och

elever. Rullen och vårdnadshavarna är ansvariga för elevernas förutsättning att leva

upp till planen. Alla har en skyldighet att ingripa. Vi vill att den som känner sig kränkt

eller riskerar att bli kränkt omedelbart berättar detta för en vuxen eller rektor.

(4)

Jämställdhet

Enligt diskrimineringsombudsmannen innefattar jämställdhet mäns och kvinnors lika rättigheter, skyldigheter och möjligheteroch att kön inte skall vara ett omotiverat hinder för personlig utveckling.

Enligt Jämo inkluderar därmed bland annat samma möjligheter till

samhällsinflytande, ekonomiskt oberoende, företagande och utveckling i arbetet.

Fokusområden för jämställdhet på Rullen

Arbetsförhållanden

 0-tolerans för trakasserier

 Jämställt föräldraskap

 Jämställd kompetensutveckling Rekrytering och löner

 Jämställd rekrytering

 Jämställd lön

Rullens systematiska arbete med Likabehandling och jämställdhet

För att garantera ett aktivt likabehandlings- och jämställdhetsarbete genomförs det systematiskt på organisations-, grupp och individnivå. Beskrivningen i den här planen är indelad i fyra områden:

1. Identifiera 2. Förebygga 3. Åtgärda

4. Utvärdera och förbättra

IDENTIFIERA

ORGANISATION

Rullens ”Handlingsplan för egenkontroll av miljöledning” innehåller mål för Likabehandlingsarbetet, jämställdhetsarbetet och för arbetet med Lex Sarah (brister i omvårdnaden).

Målen är framtagna som ett resultat av den feedback som nedanstående aktiviteter för grupp och individ givit.

GRUPP

Frågor i samtal och dokumentation av

 Skolråd (vårdnadshavare och medarbetare)

 Möte vårdnadshavare

 Klassråd (Elever och medarbetare)

Arbetsplatsträffar, Arbetslagsmöten, Klassmöten, Utvecklingsgruppsmöten, Elevhälsoteam

 Skriftligt tillbud för händelse som skulle kunna bli brist i likabehandling, jämställdhet, eller omvårdnad.

INDIVID

Frågor (och dokumentation) i samtal med elever, vårdnadshavare och medarbetare vid:

 Utvecklingssamtal elev och vårdnadshavare

 Medarbetar- och checksamtal medarbetare

 Utvärdering undervisning och fritids elev och medarbetare

(5)

 Enkät arbetstillfredsställelse medarbetare

 Enkät tillfredsställelse vårdnadshavare

FÖREBYGGA

ORGANISATION

Elevhälsans uppdrag och önskade resultat på Rullen är:

Elevhälsan på Rullen skapar miljöer som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa mot utbildningens mål.

Mål för elevhälsans uppdrag finns i Rullens ”Handlingsplan för egenkontroll av miljöledning”

Lönekartläggning och arbetsvärdering vart 3e år.

GRUPP

 Undervisning i normer och värden elever (LPP, Planeringshjul undervisning)

 Kompetensutveckling normer och värden medarbetare

 Riktlinjer för bemötande, konflikthantering, trygghet o studiero (Handbok medarbetare, lärare och vårdnadshavare)

 Tydligt formulerade förväntningar för organisation, elev, vårdnadshavare och medarbetare INDIVID

 Plan för bemötande av problemskapande beteende enligt Bo Hejlskov för elev

 Medarbetar- och checksamtal för medarbetare med individuell plan för mål och utveckling

 Utvecklingssamtal elev och vårdnadshavare

 Hälsobesök av elevhälsan

 Skriftligt tillbud för händelse som skulle kunna innebära brist

ÅTGÄRDA

ORGANISATION

 Handlingsplan för egenkontroll av miljöledning

 Likabehandlings- och jämställdhetsplan

 Verksamhetsplan GRUPP

 Möte elevhälsoteam 6 ggr/läsår –identifierar, förebygger och åtgärdar

 Undervisning (normer och värden)

 Kompetensutveckling medarbetare

 Möte vårdnadshavare (info likabehandling , trygghet/studiero och konflikt)

 Arbetslagsmöten

 Utvecklingsgrupp INDIVID

 Åtgärdsprogram

 Utredning särskilt stöd

 Plan för bemötande av problemskapande beteende enligt Bo Hejlskov för elev

 Anmälningsplikt

 Lönesamtal och lönevärdering

(6)

UTVÄRDERA OCH FÖRBÄTTRA

ORGANISATION

 Mål i Verksamhetsplan, Likabehandlings- och jämställdhetsplan och Handlingsplan för egenkontroll av miljöledning utvärderas av hela arbetslaget maj-2015

 Utvecklingsgruppen utvärderar juni 2015

 Rektor tar fram ny Verksamhetsplan, Handlingsplan för egenkontroll av miljöledning och Likabehandlings- och jämställdhetsplan augusti 2015

GRUPP

 Elevhälsoteamets möten identifierar behov och planerar åtgärder 6 ggr/år. Förbättringar sker löpande mellan mötena.

 Arbetslaget följer upp planerna och genomför förbättringar löpande. Tar fram resultat årligen i juni.

 Skolrådet ger feedback på Likabehandlings- och jämställdhetsplanen mars 2015 INDIVID

 Utvecklingssamtal elev (1 g/mån) och vårdnadshavare (nov 2014 och maj 2015)

 Utvärdering undervisning och fritids elev och medarbetare (1 g/månad)

 Enkät vårdnadshavare -april 2015

 Enkät medarbetare – mars 2015

 Medarbetar- och checksamtal medarbetare 4 ggr/år

Rutin för utredning, dokumentation och åtgärder vid diskriminering eller annan kränkande behandling

Ansvaret att agera enligt likabehandlings- och jämställdhetsplanenplanen är en väldigt sträng bestämmelse. Det räcker med att Rullen får kännedom om att någon anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller annan kränkande behandling för att en utredning ska påbörjas.

Allmänt

 Det är den utsatte personen som avgör om beteendet eller handlingen är kränkande.

 Utredningen ska syfta till att få reda på kränkningens karaktär och ska sedan ligga till grund för vilka åtgärder som ska vidtas.

 Så snart någon i verksamheten får kännedom om att någon anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller annan kränkande behandling föreligger skyldighet att utreda uppgifterna.

 Om en elev upplevt sig ha blivit utsatt för trakasserier eller annan kränkande behandling är det viktigt att berörda vårdnadshavare informeras så fort som möjligt.

 Åtgärder ska spegla kränkningens karaktär och omfattning. En kränkning ska inte göras mindre eller större än vad den är. Målet med åtgärderna är att en trygg situation ska skapas.

 Varje gång något inträffat ska åtgärderna ha ett tydligt avslut så att alla parter är införstådda.

 När medarbetare misstänks ha kränkt elever ska rektor alltid ansvara för utredningen.

Steg 1 Upptäckt

a) En vuxen i skolan får kännedom om att en elev eller medarbetare blivit utsatt för trakasserier eller annan kränkande behandling.

b) Han/hon dokumenterar i Rullens Tillbudsblankett och delger rektor och klasslärare.

c) Klassläraren kontaktar vårdnadshavare när den utsatta är en elev så fort det är möjligt och informerar om upptäckten av eventuell kränkande behandling.

(7)

Steg 2 Utredning

Frågan tas upp snarast i arbetslaget.

a) Klassläraren/rektor dokumenterar utredningen i blanketten ”Utredning i ärende om

kränkande behandling”. Arbetslaget kommer överens om vem som ska samtala med vem av de inblandade. Om den/de som kränkt går på annan skola, ska rektor på den andra skolan kontaktas.

b) Samtalen dokumenteras i blanketten ”Samtal vid utredning i ärende om kränkande behandling” (Arkiveras i elev/medarbetarakt på exp)

c) Beslut om frågan ska lämnas till Utvecklingsgruppen a. Arbetslaget arbetar vidare tom steg 7

b. Utvecklingsgruppen arbetar vidare tom steg 7 (Blanketten ”Anmälan om misstänkt diskriminering/kränkande behandling eller mobbning” aktiverar utvecklingsgruppen) d) Anmälan och dokumenterade samtal lämnas till utvecklingsgruppen som inleder intervjuer

som dokumenteras i blanketten ”Samtal vid utredning i ärende om kränkande behandling”

(Arkiveras i utvecklingsgruppens ”trygghetsmapp” under utredningen och i elev/medarbetarakt på exp när ärendet är avslutat)

När du uppräcker att en vuxen kränker en elev eller annan medarbetare.

a) Medvetandegör din arbetskamrat om hur du uppfattar situationen. Om du ej

förmår att tala med din arbetskamrat, tar du hjälp av klasslärare, kollega, skyddsombud, arbetslagsledare eller rektor.

b) Rektor informeras och berörd målsman kontaktas om det är en elev som blivit utsatt.

c) Om någon av parterna inte anser att frågan är utredd, kallar rektor till ett möte med berörda parter. Målsättningen med mötet är upprättelse för den kränkte eleven/personalen.

d) Ärendet dokumenteras med hjälp av blanketten ”Utredning, ärende om kränkande behandling”. Alla samtal dokumenteras i blanketten ”Samtal vid utredning i ärende om kränkande behandling ”och arkiveras i respektive elev/medarbetarakt på exp.

Steg 3 Bedömning av vad som hänt

Efter genomförda samtal med den kränkte eleven samt de som kränkt, sammanfattar arbetslaget respektive utvecklingsgruppen sina svar på frågorna:

 Vad har hänt?

 Hur ofta har det hänt?

 Hur länge?

 Var händer det?

 Vilka är de inblandade?

 Hur upplever personen det?

Vad har personen för önskemål?

Dokumentation ska ske på blanketten ”Utredning i ärende omkränkande behandling”

Steg 4 Exempel på åtgärder

Åtgärder utformas av arbetslaget alt. trygghetsteamet, den kränkte personen, den/de som kränkt, samt vårdnadshavare (i det fall en elev är berörd). I första hand vidtas åtgärder redan i de inledande samtalen genom dialog. Åtgärderna ska avhjälpa akuta situationer, samt ge långsiktiga lösningar. När skolan inte själva har kompetensen ska den tas in utifrån, efter samråd med rektor och/eller

elevhälsoteam.

(8)

a) Vid mindre grova kränkningar

Beteendeavtal: ett beteendeavtal kan användas i vissa situationer om trygghetsteamet bedömer att det är lämpligt. Avtalet ska avse att beskriva ett bemötande som båda parter kan säga ja till.

 Hur ska den kränkte personen, den/de som kränkt förhålla sig till varandra?

Den kränkte personen och den/de som kränkt är delaktiga i hur avtalet ska se ut och fungera.

Medlingssamtal: om den kränkte vill, kan medlingssamtal genomföras.

Återkoppling med berörda sker efter en vecka och uppföljningssamtal hålls efter en månad.

Dokumentation: Alla åtgärder och samtal dokumenteras i ”Samtal vid utredning i ärende om kränkande behandling ”och arkiveras i respektive elev/medarbetarakt på exp.

b) Vid grövre kränkningar

 Rektor kallar till elevvårdskonferenser/konferens företagshälsa för den/de som utövat kränkningen och för den som utsatts.

 Ett åtgärdsprogram upprättas. Åtgärdsprogrammet beskriver:

o Akuta och långsiktiga åtgärder

o Vilka kommunikationsrutiner som ska gälla mellan berörda parter (elev, vårdnadshavare, lärare, rektor och/eller medarbetare på Rullen)

 Evk-protokoll alternativt protokoll möte företagshälsa upprättas.

Dokumentation: Åtgärdsprogram och evk-protokoll/ protokoll företagshälsa arkiveras i elev/medarbetarakten.

c) Vid grova brott

Vid grova brott, som misshandel och sexuella övergrepp ska alltid polisanmälan göras.

Rektor kan överväga alternativ till ordinarie undervisning för att trygga den utsatta.

Steg 5 Återkoppling till vårdnadshavare

Klassläraren alternativt utvecklingsgruppen informerar berörda vårdnadshavare. Beroende av kränkningens art sker det i ett möte eller via telefon.

Vårdnadshavaren ska få veta när och hur nästa kontakt kommer att ske. Om det finns misstanke om repressalier från vårdnadshavare ska rektor kontaktas, som avgör om polis eller socialtjänst ska rådfrågas innan vårdnadshavare kontaktas.

Dokumentation i blankett ”Samtal vid utredning i ärende om kränkande behandling ”Arkiveras i respektive elev/medarbetarakt på exp.

Steg 6 Uppföljning och utvärdering Återkoppling med berörda ska ske

 inom en till två veckor och

 uppföljningssamtal hålls efter en månad

 sedan löpande tills situationen upplevs trygg.

Dokumentation i blankett ”Samtal vid utredning i ärende om kränkande behandling ”Arkiveras i respektive elev/medarbetarakt på exp.

Utvärderingen ska innehålla:

 utvärdering av utredningen i Rullens PDCA med angivet Önskat Resultat Steg 7 Avslutning

Den ansvariga i arbetslaget/trygghetsteamet, alt. rektor avslutar ärendet.

Dokumentation: Blanketten ”Utredning i ärende om kränkande behandling”. Kopia av blanketten läggs till respektive elev/medarbetarakt.

(9)

Kontaktlista

Anne-Christine Svahn Rektor Rullen/ utvecklingsgrupp/elevhälsoteam 070 292 00 64

Eva Savilahti Specialpedagog/utvecklingsgrupp/elevhälsoteam 08-735 21 80 Johan Andersson Lärare/ utvecklingsgrupp/elevhälsoteam 08-735 21 80 Caroline Jarheim Lärare/ utvecklingsgrupp/elevhälsoteam 08-735 21 80 Charlotta Ehrenström-

Held

Skolsköterska/elevhälsoteam 073-684 34 28

Resultat för Rullens Likabehandlingsarbete 14-15 Identifierade Risker Läsåret 14-15

Vuxna kränker elever

Plats: Överallt där undervisning och fritids genomförs.

Åtgärd: Klassmöten och ALM definierar och dokumenterar i vilka situationer det skulle kunna ske kränkning av vuxen mot elev.

Önskat Resultat: Den 1 december 2014 vet alla medarbetare när de ska vara särskilt uppmärksamma på att kränkning av elev skulle kunna ske

Ansvar: Johan Andersson

Intimhygien och toalettbesök Plats: Toaletter

Åtgärd: Klassmöten och ALM identifierar moment i intimhygienen och toalettbesöken som skulle kunna vara kränkande

Önskat Resultat: Den 1 januari 2015 finns det en beskrivning av det respektfulla bemötandet vid intimhygien.

Ansvar :Johan Andersson

Fostran i stället för kunskap

Plats: Överallt där undervisning och fritids genomförs.

Åtgärd: Klassmöten och ALM identifierar och dokumenterar situationer där det finns risk för att de vuxna väljer fostran framför kunskap

Önskat Resultat: Den 1 februari 2015 har alla identifierade situationer en plan enligt Bo Hejlskov för bemötande.

Ansvar: Johan Andersson

(10)

Verbal oaktsamhet -prat över huvudet Plats: Överallt där undervisning och fritids genomförs.

Åtgärd: Klassmöte och ALM identifierar och dokumenterar strategier som undanröjer verbal oaktsamhet.

Önskat Resultat: Den 1 mars 2015 har alla medarbetare strategier för att hindra verbal oaktsamhet.

Ansvar: Johan Andersson

Kränkande kommentarer från tredje person Plats: All vistelse utanför skolan, i samhället

Åtgärd: Klassmöte och ALM identifierar och dokumenterar strategier för bemötande av tredje person Önskat Resultat: Den 1 april har alla medarbetare strategier för bemötande av kommentarer från tredje person.

Ansvar: Johan Andersson

Resultat14-15 för ovanstående risker

:

Arbetslaget har upprättat planer enligt Bo Hejlskov för medarbetarnas beteende i tre av de identifierade riskområdena (Vuxna kränker elev, Intimhygien och toalettbesök samt Fostran i stället för kunskap).

Prioriterat mål för Likabehandling i handlingsplan för egenkontroll av miljö 2014-15

Den 1 januari 2015 är alla elever delaktiga i mätning av deras arbetstillfredsställelse och trygghet på Rullen.

Mått: Antal dokumenterade utvärderingar och dess värde på skala 0-100 på två frågor 1. Hur nöjd är du med skolan?

2. Hur trygg är du i skolan?

Resultat för mål i Likabehandlingsplan 14-15 ovan

Individuellt utvecklingssamtal har genomförts och dokumenterats vid nio tillfällen. Vid samtliga tillfällen har eleven fått frågan Vad tycker du om skolan? Berätta på vilket sätt? Eleven har svarat i PODD-boken där bilderna har värderats på en skala 0-100. Se graf nedan.

Frågan som eleverna besvarat är:

Vad tycker du om skolan? Berätta på vilket sätt?

Frågan ställs till eleven i samband med utvecklingssamtal. Svaren ges i PODD-

boken där lärarna har givit bilder kopplade till missnöje och nöjdhet ett

värde mellan 0-100.

Jämfört med Byleskolan (Bättre Skola 2012) som hade resultatet 87 år 2013

och 84 år 2014

(11)

Prioriterat mål för Jämställdhet i handlingsplan för egenkontroll av miljö 2014-15

Den 30 juni 2015 har Rullen verktyg för lönekartläggning och arbetsvärdering av Rullens olika uppdrag.

Mått: Verktyg för arbetsvärdering och lönekartläggning finns/finns inte Resultat för mål för jämställdhet 14-15

Verktyget Lönelots från Diskrimineringsombudsmannen har inskaffats.

Mål för Rullens Likabehandlingsarbete 15-16

Identifierade risker Läsåret 15-16 VERBAL OAKTSAMHET -PRAT ÖVER HUVUDET

Plats: Överallt där undervisning och fritids genomförs.

Åtgärd: Klassmöte och ALM identifierar och dokumenterar strategier som undanröjer verbal oaktsamhet.

Önskat Resultat: Den 1 mars 2016 har alla medarbetare strategier för att hindra verbal oaktsamhet.

Ansvar: Eva Savilathi

KRÄNKANDE KOMMENTARER FRÅN TREDJE PERSON

Plats: All vistelse utanför skolan, i samhället

Åtgärd: Klassmöte och ALM identifierar och dokumenterar strategier för bemötande av tredje person Önskat Resultat: Den 1 april 2016 har alla medarbetare strategier för bemötande av kommentarer från tredje person.

Ansvar: Eva Savilathi Likabehandling:

Den 1 dec 2015 har AL gjort Bo Hejlskovplaner för ”Medarbetares verbala oaktsamhet – prat över elevs huvud”

Mått: Dokumenterad Bo Hejlskovplan Ansvar: Eva S

Jämställdhet

Den 1 april 2016 har AL deltagit i att göra en arbetsvärdering av Rullens olika uppdrag.

Mått: Dokumenterad arbetsvärdering.

Ansvar: AC

Solna 150802

Anne-Christine Svahn, rektor

References

Related documents

För övriga verksamheter inom rektorsområdet finns inga dokumenterade resul- tat beträffande normer och värden, men utifrån de arbetsplaner inspektörerna tagit del av framgår

skolskjutsförordningen och kommunala beslut för elever i förskoleklass, grundskola, grundsärskola och gymnasiesärskolan mellan hemmet och skolan, och/eller skolskjutshållplatsen,

Våra elever anser inte i tillräckligt hög grad att de får vara med och formulera mål för sitt lärande. Formerna för föräldrainflytande och information ska

Mentorer, ansvariga för fritidshem och fritidsklubb, Johanna Lodin rektor, Mathilda Bergström bitr rektor, Anna-Karin Lindblom bitr rektor.. Datum när det ska

Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder.. Hur

Planen syftar till att främja elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet

Genomförande Här kan du läsa om i vilken ordning olika delar av Södra staden kan utvecklas kopplat till strukturbilden i Översiktsplan 2016 (utställningsversionen), vilka

När frågan väcks om att ett barn i förskolan, grundskolan eller gymnasieskolan kan komma att tillhöra särskolans målgrupp är det rektor som initierar och har ett