Nya Snyggatorpsskolans kvalitetsredovisning F-9 och fritidshem

Nya Snyggatorpsskolans kvalitetsredovisning 2012-2013 F-9 och fritidshem

Områdets beskrivning av verksamheten, nyckeltal Personaltäthet:

Skola antal lärare/100 elever åk 7-9: 10,76 Skola antal lärare/100 elever åk 1-6: 10,65 Fritidshem antal elever/pedagog: 25,62 Förskoleklassen antal elever/pedagog: 17,71

Områdets system och rutiner för kontinuerligt kvalitetsarbete Verksamhetens kvalitetsarbete följer Barn- och utbildningsförvaltningens årshjul för systematiskt kvalitetsarbete. Uppföljning och utvärdering av skolans mål och strategier sker kontinuerligt på elev, personal, ämnes- och arbetslagslagnivå. Elevråd och elevskyddsombud är viktiga.

Föräldrainflytande sker genom föräldramöten, föräldraråd, enkäter och direktkontakt med skolan. Elevernas måluppfyllelse är fokus i all utvärdering.

Likabehandlingsplanen utvärderas genom trygghetsvandringar, samtal med elevrådet, kamratstödjare och föräldraråd. Qualisenkät med fokus på trygghet och trivsel genomförs i årskurserna 2,5 och 8.

Utifrån samtliga resultat sker åtgärder och prioriterade mål för nästkommande läsår.

Resultat lässcreening åk 2, 4 och åk 7 – med analys och åtgärder

LoS-resultat åk 2 ht 2012

Ordavkodning (H5)

Läsförståelse ( Vilken bild är rätt?)

0 5 10 15 20 25

1 2 3 4 5 6 7 8 9

%

normal- fördelning

0 5 10 15 20 25 30 35 40

1 2 3 4 5 6 7 8 9

% normal- fördelning

LoS-resultat åk 4 ht 2012 Ordavkodning (H5)

Stavning (Stavningsprov M)

Ordförståelse (DLS 4-6)

0 5 10 15 20 25 30

1 2 3 4 5 6 7 8 9

%

normal- fördelning

0 5 10 15 20 25 30

1 2 3 4 5 6 7 8 9

%

normal- fördelning

0 5 10 15 20 25 30 35

1 2 3 4 5 6 7 8 9

% normal- fördelning

Screeninganalys generellt

Åk 2 visar att ordavkodningen har låga resultat, men trots detta så har eleverna ganska goda resultat på läsförståelsen. Åk 4 Även här ligger ordavkodning lägre, ordförståelsen ligger lite högre och stavningen är på medel. Generellt ligger ordavkodning under genomsnittet och målet nästa läsår blir att öka detta resultat. Man behöver även arbeta med ordförståelsen, vilket borde komma naturligt med ett genomtänkt arbetssätt kring läsförståelsen.

Åk 7 visar att läsförståelsen och ordförståelsen är de områden vi måste arbeta vidare med. Vi har i våra prioriterade mål för läsåret plockat ut just detta.

Lärarna ska vid varje arbetsområde och lektionstillfälle försäkra sig om att eleverna förstår de ord och begrepp som används. Lika så ska de arbeta med att eleverna förstår innehållet i en text.

Resultat nationella prov

elever

Nått målen i samtliga ämnen i procent av antal elever

Ma Sv En Ke/Bi Hi

År 3 22 86,3 90,7

År 6 34 82,3 70,5 82,3 79,4 76,4

År 9 133 72,1 88,7 87,9 64,6 51,8

Betyg årskurs 6

Vt 2013

Antal elever 34

Meritvärde 200

Antal elever som nått betyg A-E i alla ämne (%)

61,7 Andel betyg A-E

Svenska/Svenska A

76,4 Andel betyg A-E

Matematik

94,1

Andel betyg A-E 88,2

Meritvärde och resultat i årskurs 9

2008 2009 2010 2011 2012 2013

Antal elever 98 93 89 125 111 133

Meritvärde 201 184 191 209 197 206,4

Andel behöriga till nationella program

82 % 83 % 81 % 76 % 80,7 %

Lägst behörighet

87 %

Lägst behörighet

Nått mål i alla ämne

73 % 71 % 74 % 84 % 72 % 72 %

Analys av resultat

Resultaten för åk 3 är bra, en elev har inte genomfört proven och någon har inte klarat ett av delproven i matematik. Resultaten i åk 6 varierar och svenskan är lägst med 70 %. Det finns en viss variation mellan resultaten i nationella prov och betyg.

Resultatet på nationella provet i matematik åk 9 visar att eleverna har en bättre begreppsförmåga och ett bättre matematiskt språk än tidigare, vilket vi hoppas har sin förklaring i det matematikprojekt som genomfördes i åk 7-9 under lå 11/12. Problemlösningsuppgifter är en svår del av matematiken för våra elever. Under lå 13/14 stärker vi detta område genom en

fortbildningsinsats inom Matematiklyftet med fokus på problemlösning.

I nationella provet i svenska åk 9 är läsförståelsen ett tydligt utvecklings- område. Eleverna har svårt att läsa mellan raderna och uppfatta ironi i

texterna. Att uttrycka sig muntligt är våra elever bra på. Det är stor spridning i våra elevers förmåga att uttrycka sig i skrift.

Nationella provet i engelska åk 9 visar på bra resultat när det gäller våra elevers läs- och hörförståelse. Likaså har våra elever en god förmåga att uttrycka sig muntligt. Den skriftliga förmågan är något lägre, så ett prioriterat

utvecklingsområde i engelska är att arbeta med skrivprocessen.

Nationella provet i biologi åk 9 visar att våra elever har goda kunskaper om bland annat miljö, hållbar utveckling, ekologi och människokroppen. Att på

egen hand planera genomförandet av en laboration inom ett aktuellt

arbetsområde är en förmåga som vi behöver utveckla hos våra elever. Själva genomförandet av en laboration klarar eleverna däremot bra.

I provet fanns frågor och formuleringar eleverna uppfattade som luddiga och svåra att förstå, Dessa frågeställningar har troligtvis påverkat provresultatet.

Lå 12/13 är första gången som nationella prov genomförs i SO-ämnena.

Nationella provet i historia åk 9 hade en stor andel frågor som rörde källkritik och historieanvändning. Analysen visar att andelen källkritik och

historieanvändning måste öka i undervisningen, det är ett tydligt

utvecklingsområde för oss. God läsförståelse och god skriftlig förmåga visade sig också vara viktigt för att kunna prestera bra. Instruktionerna var i delar svåra att förstå och skrivuppgifterna långa. Flera elever gjorde reflektionen att de behövde skriva mer under provet i historna, än i svenska och engelska.

Läsförståelsen är genomgående ett utvecklingsområde och också ett prioriterat mål för verksamheten under läsåret 13/14.

Fokus område 1: Våra elevers resultat

*Grundskolans meritvärde ligger på plats 100 i Sverige

*Alla elever skall vara behöriga till nationellt program på gymnasiet.

Resultat:

Meritvärdet är högre och även behörigheten till gymnasiet har ökat sen föregående läsår.

Analys av resultat:

Under läsåret har vi arbetat med korta, mer specifika, målinriktade stödinsatser, vilket gett positiva resultat. Utvärdering efter varje insats.

Resursen för ökat stöd har därmed kommit att omfatta fler elever.

Specialpedagogernas SoL-verksamhet har öppnats för alla elever och inte bara elever i behov av särskilt stöd.

Qualisenkäten visar också att nyfikenheten hos de äldre eleverna och inflytandet över de pedagogiska planeringarna behöver öka.

Åtgärder för utveckling:

Fortsätta utveckla strategier för en ökad inkludering. Öka generella perioden för stödinsats från tre till fyra veckor, då tre veckor i de flesta fall visat sig vara något kort. Fortsatt öppen SoL-verksamhet. Öka antalet IKT-verktyg för elever i behov av särskilt stöd, samt för övriga elever.

Öka våra elevers delaktighet i lärprocessen och på så vis stimulera dem i sitt

Fokusområde 2: Folkhälsa/ Livskvalitet

Resultatmål Ökad samverkan mellan förskola, familjedaghem och förskoleklass för att skapa en trygg och säker uppväxt för barnen i Klippans kommun.

Insatser

Policy för övergångar finns.

Resultat

Förskollärarna har följt handlingsplanen som beslutats. Däremot gjorde man uppdelningen i grupper för tidigt, vilket lett till något byte av grupp.

Analys av resultat

Personal och föräldrar är nöjda.

Åtgärder för utveckling

Fortsätta arbeta enligt handlingsplanen men inte dela gruppen förrän vid uppstarten i augusti.

Mål med årets Likabehandlingsarbete: Trygghet och trivsel nivå 5 Qualis Trygghet på skolan och studiero i klassrummet.

Insats/Arbetsgång:

Samtliga klasser har genomfört trygghetsvandring under april-maj.

Kamratstödjarorganisationen fungerar enligt likabehandlingsplanen.

Samarbetsprojekt med proaktiva elevhälsan i syfte att skapa gemensamma normer och ett gemensamt förhållningssätt i klassrummet. Rastvakter finns.

Fritidsledare i Hjärtat och korridormiljö.

Resultat av kartläggning:

Rökhörnor och toaletter är fortfarande utvecklingsområden.

Otrygghet bland yngre elever när de ska röra sig förbi områden där det finns äldre elever.

Analys av resultat:

Otrygga platser är kartlagda (toaletter, rökare i grupp, korridorer, omklädningsrum, gungor, utanför matsalen).

Resultat av Qualisenkäterna:

Sammanlagt så instämmer 79% av eleverna i åk 2, 5 och 8 helt eller till stor del i att de trivs i skolan. 85% känner sig trygga i skolan, och 90% av eleverna

känner sig säkra på att de har en kamrat att vara med. En fjärdedel av eleverna känner dock att de inte får adekvat hjälp av vuxna om de blir mobbade eller trakasserade. Bland föräldrarnas kommentarer märks att det har varit oro runt vikarier.

Åtgärder för utveckling, dvs reviderade åtgärder som går in i nya Likabehandlingsplanen:

Tydliggöra rastvaktsrunda med kritiska platser. Se över tiderna för rastvakt så vuxennärvaron finns när den som bäst behövs. Inköp av rastvaktsvästar.

Bibehålla vaktsystemet i matsalen. Vuxennärvaro i omklädningsrum. Låsbyten på toaletter. Uppstartad ANDT-grupp för arbete med drogförebyggande och hälsofrämjande insatser. Handlingsplan för rökfri skola, med veckovis kontakt med föräldrar. Handlingsplan för hög närvaro med närvarojour. Fortsatt arbete med kamratstödjare. Tätare samordningsmöten för

kamratstödjarorganisationen, för bättre kartläggning och förebyggande arbete.

Fortsatt samarbete med kommunens proaktiva elevhälsoteam för ökad arbetsro i klassrummen samt arbete med positiv feedback på beteende.

Bättre informera vikarier om de förhållningssätt och rutiner som skolan arbetar med både i och utanför klassrummet.

Fokusområde 3: Dialog

Resultatmål: Qualisområde E Delaktighet nivå 4:

Varje elev utövar successivt ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan.

Insatser:

Ledning och personal tar systematiskt med elever i skolans

planeringsprocesser. Skolan mäter och följer upp elevernas och föräldrarnas delaktighet. Nivå 3 Qualis

Metoder utvärderas och utvecklas kontinuerligt för att göra eleverna och deras föräldrar delaktiga. Nivå 4 Qualis

Resultat av Qualisenkäterna:

79% av eleverna tycker att utvecklingssamtalen är bra. Däremot tycker endast 43% att deras IUP styr deras skolarbete, särskilt markant är det i åk 2 och 5.

55% upplever att de får vara med och formulera egna mål för sitt lärande.

81% av eleverna tycker att lärarna är bra/kunniga.

Föräldrar är i stort sett nöjda med skolans arbete, men genomgående bland de föräldrar som besvarat enkäten är att skolan bättre kan informera om sitt arbete och bättre uppmuntra till föräldraengagemang.

Analys av resultat:

Eleverna i åk 2 behöver medvetandegöras om terminologin som hör ihop med mål och IUP:er. Lärarna behöver prata mer med eleverna om detta och förklara

I åk 5 behöver eleverna få mer inflytande över sina pedagogiska planeringar och se hur man kan koppla dessa till IUP:n för att levandegöra denna.

I åk 8 har eleverna kunskap om de ord, begrepp och processer som finns för deras lärande. Däremot behöver deras nyfikenhet stimuleras och deras inflytande över innehållet i de pedagogiska planeringarna öka.

Våra elever anser inte i tillräckligt hög grad att de får vara med och formulera mål för sitt lärande.

Formerna för föräldrainflytande och information ska ses över.

Åtgärder för utveckling:

Pedagogen och eleverna utformar tillsammans de pedagogiska planeringarna.

Regelbundet låta eleverna utvärdera och reflektera över sitt eget lärande. Varje elev håller i sitt eget utvecklingssamtal, vid behov i stöd av vuxen.

Se över rutinerna för information till föräldrar.

Använda Skolportalen för kontinuerlig information mellan hem och skola.

Ändrade arbetsformer för föräldrarådet.

Verksamhetens helhetsbild av utvecklingsområde som

framkommit i redovisningen och som blir nya arbetsområden/mål inför nästa läsår.

 Ökad läsförståelse

 Trygghet och arbetsro i klassrummet

 Ökad kommunikation och delaktighet genom Skolportalen