Sveriges bidrag till det globala virkesbehovet
NOAA®.©ESA/Eurimage 1993.©Metria
Sveriges bidrag beskrivs av SKA 15
Skogliga Konsekvens Analyser 2015
Konsekvensberäkningar
av scenarier för skogens utveckling
Resultat- presentation
och analys 4 nov HÄR
- Virke - Miljö - Klimat Omvärld:
Global analys
Historik:
Skogstillstånd 1923-2010
Dagens skogsbruk
Skötsel: Som idag
”Potentiell avverkning”
Klimat: RCP 4,5
110% av potentiell avverkning
Utan
klimatförändring
Klimat: 0
Beräknas för några län
Dubbla
naturvårdsarealer
Skötsel: Som idag Areal: (Reservat + FA + Hänsynsytor)*2 Potentiell avverkning
90 % av potentiell avverkning
Större
klimatförändring
Klimat :RCP8,5
Beräknas för några län
Scenarier i SKA 15
Det globala virkesbehovet
- en analys av global framtida efterfrågan på och möjligt utbud av virkesråvara
NOAA®.©ESA/Eurimage 1993.©Metria
Rapporten finns på
skogsstyrelsen.se
Karl Duvemo Magnus Fridh Surendra Joshi Stefan Karlsson Sven A Svensson
Metod
• Sammanställt FN-statistik (FAO)
• Modeller av framtida efterfrågan och utbud: Indufor + egna kalkyler
• Diskussioner om viktiga drivkrafter
• Globalt och världsdelar
• 1970 – Nu – 2050
• Är en klart förenklad analys
Historiska trender för produktion, konsumtion och handel
• Varit kraftigast tillväxt för produkter som förpackning, papper och papp och
returpapper
• Förut dominerade Europa och Nordamerika
• Kina nu jämbördig spelare, största importör
• USA, Kanada och Tyskland störst på export
• Kraftigt ökad handel
Marknadsandelar trädbaserade produkter
Produktion Konsumtion
Expansionen främst varit utanför Europa och Nordamerika Kina stora både i produktion och konsumtion
N. Am Kina
Eur.
Övriga
1970 2011 1970 2011
N. Am Kina
Eur.
Övriga
Nettohandel med skogsprodukter inom och mellan regioner 1970-2011, miljarder USD
-60 -50 -40 -30 -20 -10 0 10 20 30 40 50
1970 1980 1990 2000 2011
Miljarder USD
Europa Nordamerika Asien Syd- och Centralamerika Afrika Oceanien
Europa blivit nettoexportör
Framtida efterfrågan
• Tillväxt i ekonomi, befolkningstillväxt och bioekonomi viktigaste framtida drivkrafter
• Ökad konsumtion i tillväxtekonomier
väsentligt större än minskad konsumtion i mogna ekonomier
• Efterfrågan på industrived väntas öka från 1,6 till 1,9 – 6,1 miljarder m3 år 2050
• Världsekonomin och graden av övergång till bioekonomi påverkar hur högt i spannet
Faktisk och prognosticerad efterfrågan på industrived
DL Låg DH Hög
0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 7 000 8 000 9 000
1970 1980 1990 2011 2020 2030 2040 2050
Miljoner m³
Låg DL Extra hög Hög DH Faktisk utveckling
Ytterligare faktorer
• Markanvändning – skogsareal?
– Mat Foder Vatten Vedfiber Brännved – Nya naturvårdsavsättningar
• Klimatförändringen & klimatpolitik
• Livsstil
• Handelspolitik
• Innovationer
Kan världens skogar klara ökad efterfrågan?
• Skogarna förefaller klara ökad efterfrågan från ökande befolkning och viss ökad
levnadsstandard (LÅG/DL- scenariot)
• Vid en lyckad övergång till bioekonomi (HÖG/DH- scenariot) behöver ökad
avverkning kombineras med ett bättre
nyttjande av råvaran (mindre brännved, mer återvinning m.m.) samt bättre skogsskötsel, för på sikt ökad tillväxt
Risk för regionala obalanser, med brist i Asien och Afrika.
.
Motåtgärder:
• Plantager
• Motverka avskogning
• Restaurering av degraderade marker
• Öka intensiteten i skogsbrukandet
• Frihandel
Avverkning
• 1,3 m3/ha Globalt snitt idag
• 1,5 m3/ha Låg/SL 2050 Uthålligt
• 3,5 m3/ha Hög/SH 2050 Inte uthålligt
• 12-22 m3/ha Plantager i framtid
• 4 m3/ha Sverige idag Uthålligt
• Illustrerar betydelsen av god skogsskötsel
• Sverige kan bistå
Framtid för Sverige
Framtiden ser ljus ut för svensk skogssektor med förmodligen bra efterfrågan och priser på världsmarknaden för trädbaserade produkter.
En fortsatt god konkurrenskraft förutsätter
betydande investeringar i FoU och i ny teknik.
Detta kan medföra betydande omstruktureringar där produkter med högt förädlingsvärde vinner på bekostnad av de med lågt förädlingsvärde.
Lågt scenario -
inte uthålligt i Afrika men väl i Europa
OBS: inte beaktat handel
0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7
1970 2012 2050 SL 2050 SH
m³
Bruttoavverkning av energived per capita
Låg Hög
0 0,5 1 1,5 2 2,5 3
1970 2012 2050 SL 2050 SH
m³
Afrika Nordamerika Latinamerika Asien Europa Oceanien Världen
Låg Hög
Bruttoavverkning av industrived per capita
