Sveriges bidrag till det globala virkesbehovet

Full text

(1)

Sveriges bidrag till det globala virkesbehovet

NOAA®.©ESA/Eurimage 1993.©Metria

(2)

Sveriges bidrag beskrivs av SKA 15

Skogliga Konsekvens Analyser 2015

Konsekvensberäkningar

av scenarier för skogens utveckling

Resultat- presentation

och analys 4 nov HÄR

- Virke - Miljö - Klimat Omvärld:

Global analys

Historik:

Skogstillstånd 1923-2010

(3)

Dagens skogsbruk

Skötsel: Som idag

”Potentiell avverkning”

Klimat: RCP 4,5

110% av potentiell avverkning

Utan

klimatförändring

Klimat: 0

Beräknas för några län

Dubbla

naturvårdsarealer

Skötsel: Som idag Areal: (Reservat + FA + Hänsynsytor)*2 Potentiell avverkning

90 % av potentiell avverkning

Större

klimatförändring

Klimat :RCP8,5

Beräknas för några län

Scenarier i SKA 15

(4)

Det globala virkesbehovet

- en analys av global framtida efterfrågan på och möjligt utbud av virkesråvara

NOAA®.©ESA/Eurimage 1993.©Metria

Rapporten finns på

skogsstyrelsen.se

Karl Duvemo Magnus Fridh Surendra Joshi Stefan Karlsson Sven A Svensson

(5)

Metod

• Sammanställt FN-statistik (FAO)

• Modeller av framtida efterfrågan och utbud: Indufor + egna kalkyler

• Diskussioner om viktiga drivkrafter

• Globalt och världsdelar

• 1970 – Nu – 2050

• Är en klart förenklad analys

(6)

Historiska trender för produktion, konsumtion och handel

• Varit kraftigast tillväxt för produkter som förpackning, papper och papp och

returpapper

• Förut dominerade Europa och Nordamerika

• Kina nu jämbördig spelare, största importör

• USA, Kanada och Tyskland störst på export

• Kraftigt ökad handel

(7)

Marknadsandelar trädbaserade produkter

Produktion Konsumtion

Expansionen främst varit utanför Europa och Nordamerika Kina stora både i produktion och konsumtion

N. Am Kina

Eur.

Övriga

1970 2011 1970 2011

N. Am Kina

Eur.

Övriga

(8)

Nettohandel med skogsprodukter inom och mellan regioner 1970-2011, miljarder USD

-60 -50 -40 -30 -20 -10 0 10 20 30 40 50

1970 1980 1990 2000 2011

Miljarder USD

Europa Nordamerika Asien Syd- och Centralamerika Afrika Oceanien

Europa blivit nettoexportör

(9)

Framtida efterfrågan

• Tillväxt i ekonomi, befolkningstillväxt och bioekonomi viktigaste framtida drivkrafter

• Ökad konsumtion i tillväxtekonomier

väsentligt större än minskad konsumtion i mogna ekonomier

• Efterfrågan på industrived väntas öka från 1,6 till 1,9 – 6,1 miljarder m3 år 2050

• Världsekonomin och graden av övergång till bioekonomi påverkar hur högt i spannet

(10)

Faktisk och prognosticerad efterfrågan på industrived

DL Låg DH Hög

0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 7 000 8 000 9 000

1970 1980 1990 2011 2020 2030 2040 2050

Miljoner

Låg DL Extra hög Hög DH Faktisk utveckling

(11)

Ytterligare faktorer

• Markanvändning – skogsareal?

– Mat Foder Vatten Vedfiber Brännved – Nya naturvårdsavsättningar

• Klimatförändringen & klimatpolitik

• Livsstil

• Handelspolitik

• Innovationer

(12)

Kan världens skogar klara ökad efterfrågan?

• Skogarna förefaller klara ökad efterfrågan från ökande befolkning och viss ökad

levnadsstandard (LÅG/DL- scenariot)

• Vid en lyckad övergång till bioekonomi (HÖG/DH- scenariot) behöver ökad

avverkning kombineras med ett bättre

nyttjande av råvaran (mindre brännved, mer återvinning m.m.) samt bättre skogsskötsel, för på sikt ökad tillväxt

(13)

Risk för regionala obalanser, med brist i Asien och Afrika.

.

Motåtgärder:

• Plantager

• Motverka avskogning

• Restaurering av degraderade marker

• Öka intensiteten i skogsbrukandet

• Frihandel

(14)

Avverkning

• 1,3 m3/ha Globalt snitt idag

• 1,5 m3/ha Låg/SL 2050 Uthålligt

• 3,5 m3/ha Hög/SH 2050 Inte uthålligt

• 12-22 m3/ha Plantager i framtid

• 4 m3/ha Sverige idag Uthålligt

• Illustrerar betydelsen av god skogsskötsel

• Sverige kan bistå

(15)

Framtid för Sverige

Framtiden ser ljus ut för svensk skogssektor med förmodligen bra efterfrågan och priser på världsmarknaden för trädbaserade produkter.

En fortsatt god konkurrenskraft förutsätter

betydande investeringar i FoU och i ny teknik.

Detta kan medföra betydande omstruktureringar där produkter med högt förädlingsvärde vinner på bekostnad av de med lågt förädlingsvärde.

(16)

Lågt scenario -

inte uthålligt i Afrika men väl i Europa

OBS: inte beaktat handel

(17)

0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7

1970 2012 2050 SL 2050 SH

Bruttoavverkning av energived per capita

Låg Hög

(18)

0 0,5 1 1,5 2 2,5 3

1970 2012 2050 SL 2050 SH

Afrika Nordamerika Latinamerika Asien Europa Oceanien Världen

Låg Hög

Bruttoavverkning av industrived per capita

Figur

Updating...

Referenser

Updating...

Relaterade ämnen :