verksamhetsåret 2009-2010 för Hultsfreds gymnasium – ungdomsgymnasiet inkl. IV Kvalitetsredovisning

(1)

Kvalitetsredovisning

för Hultsfreds gymnasium – ungdomsgymnasiet inkl. IV

verksamhetsåret 2009-2010

2010-09-24

______________________________________________

Gymnasiechef: Fredrik Björkman

Sammanställare: Mattias Kempe Kreutz

(2)

2

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. INTRODUKTION ... 3

1.1GRUNDFAKTA ... 3

1.2UNDERLAG OCH RUTINER FÖR ATT TA FRAM KVALITETSREDOVISNINGEN ... 4

2. ÅTGÄRDER ENLIGT FÖREGÅENDE KVALITETSREDOVISNING OCH MÅL FÖR VERKSAMHETSÅRET ... 6

2.1HULTSFREDS GYMNASIUMS PRIORITERADE MÅL LÄSÅRET 09-10 ... 6

2.1.1 Övergripande prioriterade mål för Hultsfreds gymnasium läsåret 09-10 ... 6

2.1.1.1 Nyuppsatta mål för läsåret 09-10 ... 6

2.1.1.2 Mål som kvarstår från föregående års kvalitetsredovisning ... 6

2.1.2 Skolledningens prioriterade mål ... 6

2.1.3 Programlags och verksamhetsområdens prioriterade mål läsåret 09-10 ... 6

2.2ÅTGÄRDER ENLIGT FÖREGÅENDE ÅRS REDOVISNING ... 7

2.3HULTSFREDS GYMNASIUMS PRIORITERADE MÅL LÄSÅRET 10-11 ... 9

2.3.1 Övergripande prioriterade mål för Hultsfreds gymnasium läsåret 10-11 ... 9

2.3.1.1 Nyuppsatta mål för läsåret 10-11 ... 9

2.3.1.2 Mål som kvarstår från föregående års kvalitetsredovisning ... 9

2.3.2 Skolledningens prioriterade mål ... 10

2.3.3 Programlags och verksamhetsområdens prioriterade mål läsåret 10-11 ... 10

3. FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VERKSAMHETENS MÅLUPPFYLLELSE ... 11

3.1DIVERSE STATISTIKUPPGIFTER ... 11

3.2HULTSFREDS GYMNASIUMS ORGANISATION ... 17

4. ARBETET I VERKSAMHETEN ... 20

4.1ARBETE FÖR DE PRIORITERADE MÅLEN OCH ÖVRIGA NATIONELLA MÅL ... 20

4.2ARBETE MED ÅTGÄRDER ENLIGT FÖREGÅENDE ÅRS KVALITETSREDOVISNING ... 20

5. RESULTAT OCH MÅLUPPFYLLELSE I FÖRHÅLLANDE TILL NATIONELLA MÅL ... 22

5.1KUNSKAPER ... 22

5.2NORMER OCH VÄRDEN ... 26

5.3ELEVERNAS ANSVAR OCH INFLYTANDE ... 26

5.4UTBILDNINGSVAL – ARBETE OCH SAMHÄLLSLIV ... 27

5.5BEDÖMNING OCH BETYG ... 28

5.6REKTORS ANSVAR ... 30

6. UPPFÖLJNING AV LIKABEHANDLINGSPLANEN ... 31

7. ANALYS OCH BEDÖMNING AV MÅLUPPFYLLELSE I VERKSAMHETEN SOM HELHET ... 32

8. ÅTGÄRDER FÖR FÖRBÄTTRING ... 33

9. ANSVARIG FÖR KVALITETSREDOVISNINGEN ... 34

(3)

3

1. Introduktion 1.1 Grundfakta

Hultsfreds gymnasium är den kommunala gymnasieskolan i Hultsfreds kommun. Skolan är centralt placerad med närhet till såväl centrum, kommunhus, bibliotek samt Hagadals Sportcenter.

Utbildning sker i följande nationella program: Barn- och fritidsprogrammet, elprogrammet, estetiska programmet (bild och musik), fordonsprogrammet, handelsprogrammet,

industriprogrammet, naturvetenskapliga programmet, omvårdnadsprogrammet samt samhällsvetenskapliga programmet. Dessutom sker utbildning i form av individuella

programmet, lärlingsutbildning (försöksutbildning/modellskola), gymnasiesärskola, komvux samt SFI. Den kommunala musikskolan bedriver också verksamhet i lokaler inom gymnasiets ram.

Gymnasiet har 520 elever på ungdomsgymnasiet. Brytdatumet för redovisningen är vad gäller ungdomsgymnasiet och statistik 2010-10-15.

Verksamheten bedrivs i fyra större hus (A-hus, B-hus, C-hus och F-hus). Vissa delar av gymnasiesärskolans verksamhet (Granitskolan - Verksamhetsträningen) är lokaliserad på annan plats än inom gymnasiets väggar. Den del av fordonsverksamheten som ligger på entreprenad hos SYAB bedrivs i lokaler på flygfältet (i anslutning till

övningskörningsområdet).

Ombyggnationsarbetet har under verksamhetsåret varit betydligt mindre än de två föregående verksamhetsåren. Målnings- och belysningsarbete har skett i delar av F-huset.

Fortfarande återstår en stor etapp (två korridorer med tillhörande klassrum samt arbetsrum) innan A-huset är färdigrenoverat.

Skolan är utrustad med trådlöst internet. Alla elever i årskurs ett har försetts med en bärbar dator som ett arbetsverktyg, vilket har inneburit att det gångna verksamhetsåret varit det första då alla tre årskurserna har haft bärbara datorer. Inköp av mer eller mindre digitala läromedel har gjorts, men det ser lite olika ut för olika ämnen. Skolan använder sig av Internetplattformen Fronter för att underlätta informationsspridning och kursutformning.

Skolan har en hälsoprofil som bl.a. kommer till uttryck i ett stort urval av idrottskurser (idrottsfördjupningar, valbara kurser, specialidrott) samt inte minst i den stora satsning som gjorts som resulterat i att alla elever får ett träningskort som beviljar fri träning i kommunens många träningsgrupper på olika orter i kommunen.

Hultsfreds gymnasium har även en speedwaysatsning inom ramen för specialidrott.

Hur skolans organisation ser ut återfinns under rubriken 3.2 Hultsfreds gymnasiums organisation.

(4)

4

1.2 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen

Kvalitetscykeln för Hultsfreds gymnasium under läsåret 09-10 har sett ut som följer;

I juni 09 utvärderades läsåret 08-09 av de olika programarbetslagen/verksamhetsområdena.

I samband med detta formulerades även nya mål för läsåret 09-10.

Utvärderingen av läsåret 08-09 samt de nya målen för 09-10 sammanställdes i ett fristående dokument; ”Arbetsplan för Hultsfreds gymnasium läsåret 09-10 - Övergripande prioriterade mål samt prioriterade mål för programarbetslag och verksamhetsområden, vilken

färdigställdes och presenterades i augusti 09. Dokumentet är fristående men skall ses som ett komplement till kvalitetsredovisningen för verksamhetsåret 08-09.

Kvalitetsredovisningen för verksamhetsåret 08-09 presenterades på en PK i oktober 09.

Höstens arbete präglades även av Skolinspektionens besök/inspektion av kvalitetsarbetet i kommunen som helhet och på Hultsfreds gymnasium i synnerhet. I Skolinspektionens rapport framkom värdefulla synpunkter som verksamheten har försökt att ta i beaktande i det fortsatta kvalitetsarbetet. En sådan synpunkt är att gymnasiesärskolan samt komvux/SFI skall synliggöras mer, vilket lett till att dessa verksamheter brutits ut ur denna kvalitetsredovisning för att istället få egna kvalitetsredovisningar.

Elev- och föräldraenkäter genomfördes enligt BUK:s plan i åk 2 i månadsskiftet januari/februari. Då flera av de prioriterade målen för programarbetslagen/

verksamhetsområdena var av sådan art att de behövde ett enkätunderlag för att kunna avgöra om de var uppnådda eller ej, så genomfördes elevenkät dessutom vid samma tidpunkt i åk 1 och 3.

Såväl elev- som föräldraenkäter sammanställdes i totalt för skolan, programvisa samt årskursvisa sammanställningar. Dessa sammanställningar har presenterats på PK eller APT samt lagts ut i webbplattformen Fronter i ett rum som både personal samt elever har tillgång till.

Tillsammans med programarbetslagens/verksamhetsområdenas självvärderingar utgör dessa enkätsammanställningar underlag för den utvärderingsdag som genomfördes 15/6-10.

Denna utvärderingsdag låg till grund för de nya mål som arbetslagen formulerade under utvärderingsdagen 18/8. Till denna dag presenterades även övergripande prioriterade mål, liksom analysmaterial (t.ex. i form av betygsstatistik). Tanken är att våra mål, de

övergripande såväl som de som programarbetslagen utformar, i högre grad än tidigare skall vara i samstämmighet med de nationella målen i Lpf94. Allt detta ovan kommer att

sammanställas i ett fristående dokument: ”Arbetsplan för Hultsfreds gymnasium läsåret 10- 11 - Övergripande prioriterade mål samt prioriterade mål för programarbetslag och

(5)

5

verksamhetsområden, baserat på utvärderingsdagarna 15/6 och 18/8-10 (se även diskussion kap. 2.3.3).

Skolans övergripande mål (gamla som nya) har behandlats i skolledningsgruppen. Övriga övergripande mål för skolan återfinns i kap. 2.3.1.

Skolledning och framför allt gymnasiechef har också varit involverade i arbetet med kapitel som ”Uppföljning av likabehandlingsplan” (kap. 6), ”Rektors ansvar” (kap. 5.6), ”Analys och bedömning av verksamheten som helhet” (kap. 7), samt ”Åtgärder för förbättring” (kap. 8).

Materialet som helhet har även varit ute på en remissrunda i skolledningsgruppen.

Slutligen så statistikuppgifter som framför allt har hämtats från skolans egen statistik, som levererats av kanslipersonal, ekonomiansvarig samt PIM-examinator.

I tidigare kvalitetsredovisningar har jämförelser med riket eller kommungruppen gjorts när det t.ex. gäller betyg, behörighet, kostnader o.d. Då dessa uppgifter ofta legat misnt ett läsår i osynk, så har det till denna kvalitetsredovisning beslutats att endast kika på interna

material och jämförelser. När t.ex. SCB och SKL släpper material som möjliggör en jämförelse, så kan ju en sådan göras.

(6)

6

2. Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och mål för verksamhetsåret

2.1 Hultsfreds gymnasiums prioriterade mål läsåret 09-10

2.1.1 Övergripande prioriterade mål för Hultsfreds gymnasium läsåret 09-10 2.1.1.1 Nyuppsatta mål för läsåret 09-10

• Att kvalitetssäkra arbetsmiljön för elever ute på APU.

• Ökad samsyn i bedömning av elevernas uppnåendegrad av kunskapsmålen.

• Förberedelse för kommande gymnasiereform.

2.1.1.2 Mål som kvarstår från föregående års kvalitetsredovisning

• Att vidareutveckla det systematiska arbetsmiljöarbetet.

• Fortsatt arbete mot målet att vara regionens modernaste gymnasium. Alla elever och all lärarpersonal skall ha tillgång till och förväntas använda bärbar teknik,

användningen av digitala läromedel och hjälpmedel ska öka.

• Förbättra föräldrakontakter.

• Förbättrad elevmedverkan vad gäller utformning av skolans lokaler.

• Att bli en attraktiv gymnasieskola i regionen så att minst 75 % av Hultsfreds 16 - åringar söker sig hit. Av gymnasiets elever skall minst 15 % vara folkbokförda på annan ort (i annan kommun).

2.1.2 Skolledningens prioriterade mål

• Arbeta in den nya ledningsorganisationen med färre rektorer och nya ansvarsområden.

• Utarbeta gemensamma rutiner.

2.1.3 Programlags och verksamhetsområdens prioriterade mål läsåret 09-10 Under verksamhetsåret har ett stort fokus lagts på att utveckla detta avsnitt.

Utvärderingsdagarna i juni 09 var ett led i detta, då programmen och verksamhetsområdena utifrån uppsatta mallar utvärderade det gångna året, vilket resulterade i en uppdelning i uppsatta mål, kvarstående mål samt nyuppsatta mål. Sammanställningen av de prioriterade målen blev därmed ganska omfattande, och därför har det i stället blivit ett fristående dokument: ”Arbetsplan för Hultsfreds gymnasium läsåret 09-10 - Övergripande prioriterade

(7)

7

mål samt prioriterade mål för programarbetslag och verksamhetsområden, baserat på utvärderingsdagarna 11/6 och 15/6- 09. Dokumentet är fristående i så mening att det används som en arbetsplan, men skall alltså även ses som en del av kvalitetsredovisningen för läsåret 08-09.

2.2 Åtgärder enligt föregående års redovisning

• Att kvalitetssäkra arbetsmiljön för elever ute på APU; detta är genomfört till viss del men ännu inte på alla program. Målet kvarstår.

Processen är igång i och med att träffar med ämnesansvariga har börjat hållas. Ett betygsdokument har upprättats för att nå en ökad samsyn, vilket diskuterats fram med hjälp av träffarna beskrivna ovan. Per Måhl har varit på skolan under en kompetensutvecklingsdag under ht09, vilken gav personalen underlag för vidare diskussion. Även om arbetet nått en bit på vägen återstår en del, t.ex. kan Lpf94:s mål kring ”Kunskaper” och ”Betyg och bedömning” i ännu högre grad än tidigare användas för att nå en ökad samsyn. Likaså kan det statistikunderlag som återfinns i denna kvalitetsredovisning vara ett underlag för ämnesgrupperna att diskutera vidare kring.

• Förberedelse för kommande gymnasiereform. Detta arbete har påbörjats, men p.g.a.

oklarheter kring hur det egentligen blir med gymnasiereformen, samt det faktum att Skolverket inte ännu presenterat något färdigt material, så har det inte nåtts så långt som vore önskvärt. Målet måste i allra högsta grad gälla även för det kommande läsåret.

• Att vidareutveckla det systematiska arbetsmiljöarbetet. Skolan jobbar med SYSARB (systematiskt kvalitetsarbete). Målet är uppnått och anses vara en ackumulerat mål, d.v.s. det skall fortsättningsvis vara med i arbetet utan att för den skull vara kvar som ett prioriterat mål.

användningen av digitala läromedel och hjälpmedel ska öka. Målet anses nåt utifrån utrustning och lokaler. Skolan har även kompetensutvecklat personalen i och med att skolan deltagit i Skolverkets PIM-satsning (se nedan).

• Förbättra föräldrakontakter. Målet nått utifrån att utvecklingssamtal hålls och delaktigheten i dessa har ökat. Målet får anses vara ackumulerat. Dock visar

svarsfrekvensen på målsmansenkäten att det finns en del att göra när det gäller att få föräldrar/målsmän mer delaktiga i elevernas vardag i skolan.

(8)

8

• Förbättrad elevmedverkan vad gäller utformning av skolans lokaler. 100 Hus- projektet har påbörjats och fortsätter under hösten. Målet kvarstår.

• Gymnasieskolans attraktionskraft i siffror: Av kommunens niondeklassare sökte sig 62,8%till Hultsfreds gymnasium. Motsvarande siffra föregående år var 63,1%. 39 elever kom utifrån, vilket ger en procentsats på 18 % i förhållande till antalet åk 1 elever (föregående år var siffran 17%). Man kan konstatera att attraktionskraften på elever utanför kommunen är ganska god. Skolan når inte riktigt upp till målet att nå 75 % av kommunens niondeklassare. Insatser gjorda för att nå målet är t.ex. TV- reklam, tidningsutskick samt information på kommunens högstadieskolor, besök av estetprogrammet på omkringliggande högstadieskolor samt studiebesök av åk 8 på Hultsfreds gymnasium. NV har även anordnat ”teknik för flickor” på en av

högstadieskolorna.

• Arbeta in den nya ledningsorganisationen med färre rektorer och nya

ansvarsområden. Målet nått, men nya förutsättningar kräver att målet kvarstår.

• Utarbeta gemensamma rutiner. Se ovan.

• Skolan (kommunen) har deltagit i Skolverkets PIM-satsning, vilket kan ses som en del i satsningen mot att bli regionens modernaste gymnasium. Under de år som PIM- arbetet har bedrivits på skolan så har 10 lärargrupper och en skolledargrupp genomgått IT-satsningen. Eftersom satsningen nu är avslutad följer här en sammanställning över alla PIM- år:

Lärare

Lå 07/08 startade 10 personer Lå 08/09 startade 66 personer Lå 09/10 startade 10 personer Totalt är idag 86 lärare registrerade

I juni 10 är antalet lärare på resp högsta nivå:

Nivå 0: 8 (9 %) Nivå 1: 17 (20 %) Nivå 2: 32 (27 %) Nivå 3: 32 (37 %) Nivå 4: 3 (3 %) Nivå 5: 3 (3 %)

Skolledare

Lå 07/08 startade 4 personer, 2 rektorer och 2 på BUK Lå 08/09 startade 2 rektorer

I juni 10 är antalet skolledare på resp högsta nivå:

Nivå 0: 0 (0 %)

(9)

9

Nivå 1: 2 (33 %) Nivå 2: 3 (50 %) Nivå 3: 1 (17 %) Nivå 4: 0 (0 %)

(Personer som påbörjat/genomfört PIM, men som ej är kvar på skolan är inte med i denna sammanställning. Uppgifterna är levererade av skolans PIM-examinator)

2.3 Hultsfreds gymnasiums prioriterade mål läsåret 10-11

2.3.1 Övergripande prioriterade mål för Hultsfreds gymnasium läsåret 10-11 2.3.1.1 Nyuppsatta mål för läsåret 10-11

• Införande av den kommande gymnasiereformen GY11.

• Att under läsåret utse och utbilda en programutvecklare för varje program.

• Påbörja arbetet med omdömeshantering i Dexter.

• Stärka internationaliseringsarbetet på skolan i enlighet med Lpf94.

• Varje elev skall känna delaktighet och medinflytande i det vardagliga arbetet (Lpf94).

• Öka medvetenheten om och orsakerna till betygsresultat.

Se även ”Arbetsplan för Hultsfreds gymnasium läsåret 10-11 - Övergripande prioriterade mål samt prioriterade mål för programarbetslag och verksamhetsområden.

2.3.1.2 Mål som kvarstår från föregående års kvalitetsredovisning

• Att kvalitetssäkra arbetsmiljön för elever ute på APU.

• Att vidareutveckla det systematiska arbetsmiljöarbetet.

• Förbättra föräldrakontakter.

• Förbättrad elevmedverkan vad gäller utformning av skolans lokaler.

• Att bli en attraktiv gymnasieskola i regionen så att minst 75 % av Hultsfreds 16 - åringar söker sig hit. Av gymnasiets elever skall minst 15 % vara folkbokförda på annan ort (i annan kommun).

Se även ”Arbetsplan för Hultsfreds gymnasium läsåret 10-11 - Övergripande prioriterade mål samt prioriterade mål för programarbetslag och verksamhetsområden.

(10)

10

2.3.2 Skolledningens prioriterade mål

• Arbeta in den nya ledningsorganisationen .

• Utarbeta gemensamma rutiner.

Se även ”Arbetsplan för Hultsfreds gymnasium läsåret 10-11 - Övergripande prioriterade mål samt prioriterade mål för programarbetslag och verksamhetsområden.

2.3.3 Programlags och verksamhetsområdens prioriterade mål läsåret 10-11

I likhet med föregående år har personalen under utvärderingsdagarna jobbat med gamla och nya mål, vilket i sin tur resulterat i en uppdelning i uppsatta mål, kvarstående mål samt nyuppsatta mål. Sammanställningen av de prioriterade målen blev därmed ganska omfattande, och därför har det i stället blivit ett fristående dokument: ”Arbetsplan för Hultsfreds gymnasium läsåret 10-11 - Övergripande prioriterade mål samt prioriterade mål för programarbetslag och verksamhetsområden, baserat på utvärderingsdagarna 15/6 och 18/8-10. Dokumentet är fristående i så mening att det används som en arbetsplan, men skall alltså även ses som en del av kvalitetsredovisningen för läsåret 09-10.

(11)

11

3. Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse 3.1 Diverse statistikuppgifter

Redovisningen i tabellerna nedan gäller den organisation som var gällande 2009-10-12.

Materialet har brutits upp i följande tabellrubriker: Ungdomsgymnasiet, Behörighet, Modersmålsrelaterade frågor samt Övrig personal.

Tabell 1: Ungdomsgymnasiet

Variabel Antal

Antal elever 520

Antal lärare (årsarbetare) 58,45

Antal elever/lärare 8,9

Könsfördelning, flickor/pojkar 264/258

Antalet elever på: ÅK 1 ÅK2 Åk3

Omvårdnadsprogrammet 21 15 10

Elprogrammet 13 9 13

Barn- och fritidsprogrammet 15 14 11

Estetiska programmet 11 20 16

Samhällsvetenskapsprogrammet 22 38 19

Naturvetenskapsprogrammet 19 9 17

Industriprogrammet 10 14 16

Fordonsprogrammet 25 21 18

Handelsprogrammet 18 14 16

Individuella programmet 64

Modellskolan (lärling) 4 8

Totalt 222 162 136

Källa: Skolans egen statistik

(12)

12

Tabell 2: Modersmålsrelaterade frågor

Så här blev utfallet i modersmålsinventeringen som genomfördes i september 2009:

Klass/

verksamhet

Antal elever

Språk

BF07 1 Albanska

BF08 2 Mandinga, pushto

BF09 3 Kurdiska, arabiska, albanska EC07 2 Arabiska, turkmenska

EC08 -

EC09 -

ES07 -

ES08 -

ES09 -

FP07 -

FP08 -

FP09 3 Bosniska, tyska, polska

HP07 1 Albanska

HP08 4 Albanska, arabiska, bosniska HP09 2 Kurdiska, persiska

IP07 -

IP08 -

IP09 -

NV07 3 Bosniska (2), albanska

NV08 2 Arabiska

NV09 4 Somaliska, spanska, tyska och polska

OP07 1 Kurdiska

OP08 2 Albanska, tyska

OP09 3 Albanska, arabiska, bosniska SP07 1 Azeriska (turkiska)

SP08 2 Kurdiska (turkiska), arabiska

SP09 2 Ryska, spanska

Lä08 -

Lä09 -

IV/IVIS 1/- Bulgariska

IVIK 25 Arabiska (9), kurdiska (4), somaliska (2), thai (2), romani (2), tjetjenska (2), turkiska, tyska, persiska, serbokroatiska Källa: Modersmålsinventeringen 09-10

(13)

13

Tabell 3: Behörighet

Variabel Andel

Lärare med pedagogisk högskoleexamen på gymnasiet 89 % Andel speciallärare- eller specialpedagoger på gymnasiet 0 %

Specialpedagogsfunktionen är i en process. En person anställd som specialpedagog (och som kommer att genomgå utbildning med början läsåret 10-11 för att bli behörig). Den personen har under läsåret varit föräldraledig. En person har vikarierat på 35%. Under verksamhetsåret har ingen av dessa varit behörig och nämns därför inte i statistiken ovan.

Tabell 4: Övrig personal

Personalkategori Antal årsarbetare

Elevassistenter, fritidsledare (inkl. gymnasiesär) 2,7

Vaktmästare 3,1

Cafeteriapersonal 1

Studie- och yrkesvägledare 1

Rektorsassistenter, kanslipersonal 3,5

Skolledning 4,25

Elevvård och lokalvård ligger inte längre under Hultsfreds gymnasiums organisation, så där finns en skillnad i tabellen jämfört med föregående år.

(14)

14

Nedan följer ett antal diagram som åskådliggör sökläget för åk 9 eleverna i Hultsfreds kommun (avgångselever åk 9 2009):

Diagram 1

Källa: Skolans egen statistik (gäller läsåret 09-10)

Diagram 2

Källa: Skolans egen statistik (gäller läsåret 09-10)

TILL VILKA EXTERNA SKOLOR / KOMMUNER SÖKER SIG ELEVERNA FRÅN HULTSFRED ?

0 5 10 15 20 25 30 35 40

VIMMERBY VETLANDA HULTSFRED (GYRO) VÄSTERVIK MÖNTERÅS OSKARSHAMN KALMAR VÄXJÖ ÖVRIGA

VILKA PROGRAM ÄR MEST ATTRAKTIVA HOS DOM SOM SÖKER SIG TILL ANNAN SKOLA ?

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45

BF BP EC EN ES FP HP HR HV IB IP LP MP NP NV OP SM SP TE

(15)

15

Diagram 3

Källa: Skolans egen statistik (gäller läsåret 09-10)

Andel (i %) åk 9-elever som sökt sig till Hultsfreds gymnasium: 62,8

Andel elever (i %) från andra kommuner som sökt sig till Hultsfreds gymnasium: 18 I övrigt kan konstateras att Hultsfreds gymnasium lyckats locka något färre elever än föregående år, och att det fortfarande är en bit kvar till målet med 75% kommunens åk 9 elever.

VILKA PROGRAM ÄR MEST ATTRAKTIVA HOS DOM SOM SÖKER TILL OSS FRÅN ANNAN KOMMUN?

0 5 10 15 20 25 30

BF EC ES FP HP IP NV OP IV/IVIS

(ESBD 8 st)

(16)

16

Tabell 5: Kommunjämförelser (kommuner i närområdet)

Variabel Hultsfred Vimmerby Västervik Vetlanda

% Ranking* % Ranking* % Ranking* % Ranking*

Andel med fullföljd gymnasieutbildning inom tre år

81 73 81,9 55 76,5 158 88,6 5

Genomsnittlig betygspoäng**

14,4 34 14,1 86 13,8 185 13,5 214

Andel som har grundläggande behörighet till universitet och högskola

91,1 95 92,7 60 85 250 89,9 131

Andel elever som påbörjat studier vid universitet

och högskola inom tre år efter avslutad gymnasieutbildning

36,9 138 34,6 181 42,3 53 34,2 190

Andel etablerade på arbetsmarknaden 2 år efter avslutad gymnasieutbildning

35,8 95 26,8 222 18,3 284 47,8 15

Andel som ej är etablerade på arbetsmarknaden eller i studier 2 år efter avslutad gymnasieutbildning

22,7 80 31,4 198 32 204 15,8 13

Källa: Öppna jämförelser 2009: Gymnasieskola

*Ranking sker i fallande skala från 1-290

* *Här anges inte procent utan ett poängtal. Tilläggas kan att Hultsfred avviker positivt från det beräknade modellvärdet med 0,5 poäng, vilket ger kommunen en delad sjätteplats på just denna specifika skala.

(17)

17

Tabellen ovan visar att i jämförelse med närliggande kommuner så ligger vi i stort sett på jämförbar nivå.

I jämförelse med landets 290 kommuner ligger vi inom de 25% högst rankade när det gäller andel med fullföljd gymnasieutbildning inom tre år samt genomsnittlig betygspoäng. I övriga variabler hamnar vi inom mittenfältet (de 50% av landets kommuner som inte tillhör de 25%

bästa eller 25% sämsta). Tilläggas kan, utöver det som ses i tabellen ovan, att Hultsfred hamnar på de övre 25% när det gäller direktövergång till universitets- och högskolestudier, samt andelen av elever på yrkesförberedande program som har grundläggande behörighet till högskola och universitet inom 4 år (inkl IV-program).

3.2 Hultsfreds gymnasiums organisation

Hultsfreds gymnasium är organiserat enligt följande:

Gymnasiechefen bildar tillsammans med 3,25 st rektorer skolans ledningsgrupp.

Gymnasiechefen har det övergripande personalansvaret när det gäller kansli och

servicepersonal, medan rektorerna har personalansvar för pedagogisk personal. Varje rektor ansvarar för ett antal program/verksamhetsområden (se diagram nedan). Inför

verksamhetsåret skedde en resursminskning på rektorssidan, vilket medförde en omfördelning av programansvaren.

Gymnasiechef Fredrik Björkman

Rektor Jörgen Strömberg

BF, ES, NV, musikskolan

Rektor Anders Stoltz EC, FP, IP, IV, Gymnasiesär, Lärlingsutbildningen

Rektor Jenny Wikby

HP, SP, OP, Komvux, SFI

Rektorsuppdrag (25%) Mattias Kempe Kreutz Administrativ personal Servicepersonal

(18)

18

Varje program/verksamhetsområde har sitt ekonomiska utrymme för läromedel och övrigt undervisningsmaterial. Programmen planerar internt sitt arbete med eleverna under ledning av rektor. Målet vid tjänstefördelning är att antalet program en lärare undervisar på skall vara så få som möjligt, detta för att underlätta elevkontakter samt skapa möjligheter till ämnesövergripande arbetsområden.

Kompetensen hos personalen är god. Andelen behörig personal ligger på motsvarande nivå som de senaste åren (89%), men det finns flera exempel på obehöriga lärare som genomför kompetensutbildning (t.ex. SÄL) och börjar närma sig slutet av denna. En

kompetensinventering har genomförts, som kan peka på vilka behov som finns av

kompetensutveckling, t.ex. lärarlyftet. Kompetensutvecklingsinsatser på ämnes-/individnivå efterfrågas, men har av kostnadsskäl bara kunnat genomföras i några fall.

Kompetensutvecklingsinsatser för den pedagogiska personalen har under läsåret bestått av;

• Fronterutbildning för nyanställda

• PIM-arbetet har bedrivits i 10 lärargrupper och en skolledargrupp. Se även kap. 2.2.

• Per Måhl har varit på skolan och genomfört kompetensutveckling kring bedömningsfrågor.

• Föreläsning av Anders Härdevik kring ämnet ”Tur för skolan att den är obligatorisk”

• Kompetensutvecklingsdagarna i juni ägnades åt att utvärdera det gångna läsåret samt formulera nya och kvarstående mål för det kommande läsåret.

• Tid för ämneskonferenser har avsatts, i så mening att tisdagsmorgnar 08.00-08.50 inte schemalagts med något annat (så långt det varit möjligt).

Modersmålsundervisning sker ej, då sådana önskemål ej framkommit. Under höstterminen 09 genomfördes en inventering av modersmål gjorts på skolan, för att på så sätt lättare kunna avgöra behovet och/eller möjligheterna till modersmålsundervisning. Frågan ligger hos nämnden och under slutet av läsåret har diskussioner förts om eventuellt samarbete med grundskolan kring de mest frekvent förekommande språken, men något beslut är inte fattat än.

Undervisningsgruppernas storlek spänner från små grupper till väldigt stora när det gäller samläsningsgrupper, men är generellt sett i ett nationellt perspektiv relativt små. Flertalet grupper är inom spannet 13-19 elever.

(19)

19

I en gymnasieskola med en sådan struktur som Hultsfreds gymnasium blir lärartätheten med nödvändighet hög. Vi har nio nationella program, de flesta med inriktningar och valbara kurser som eleven kan välja. I vissa fall leder detta till små grupper. Kompetensen på skolan måste också vara bred när så många program ges. Sammanslagningar av klasser/program förekommer, för att på så sätt öka gruppstorlekarna.

(20)

20

4. Arbetet i verksamheten

4.1 Arbete för de prioriterade målen och övriga nationella mål

Största vikten vad gäller tillämpningen är hur kvalitetsredovisningen ska bli ett redskap för verksamhetsutveckling . Det är Gymnasiechef/rektors ansvar att tillse att processen är väl förankrad bland personal och elever.

Rutiner för kvalitetsuppföljning har skapats. Under läsåret 2009-2010 har även en rektorsresurs (deltid) avsatts för det direkta kvalitetsarbetet, med den följden att arbetet brutits ner på programnivå med där tillhörande analyser.

Kommunens vision om att bli regionens modernaste gymnasium är på god väg att uppfyllas i och med den omfattande om- och tillbyggnationen. Detta gäller även den IT-mässiga

utbyggnaden och fortbildningen. Dock kvarstår ju delar av skolan som orenoverade, vilket till viss del får sägas väga negativt när det gäller måluppfyllelsen av visionen. Tidsspannet har ju nu gått ut, men satsningen fortgår, bl.a. får eleverna en bärbar dator när de börjar åk 1 och den pedagogiska personalen utvecklar ständigt lärsituationen.

När det gäller stödverksamhet så finns det i ämnena svenska, matematik och engelska lärare som i sin tjänstefördelning har tid avsatt för sådan verksamhet.

Särskilda insatser för ungdomar i behov av speciellt stöd är under uppbyggnad. Vissa insatser har gjorts, t.ex. specialhjälpmedel på datorer har inköpts och installerats. I de fall då

utredning visat på speciella behov har dessa behov kommunicerats i arbetslagen för att på bästa sätt underlätta för eleven. Alla åk 1 elever genomgår ett screeningtest i syfte att ringa in elever som kan ha svårigheter med läsförståelsen. Behovet får avgöra om ytterligare tester eller utredningar skall till. Resurser för detta har tidigare saknats, men från och med läsåret 09-10 är en specialpedagog anställd på skolan.

När det gäller frågor om hälsa och livsstil så innebär ju Hälsoprofilen en möjlighet för alla elever att träna gratis på fritiden samt en möjlighet att välja kurser med idrottsinriktning.

Skolan erbjuder även frukostpåsar till en billig penning för att försöka råda bot på problemet med att eleverna inte äter frukost hemma (tanken är att med frukost i magen så orkar eleverna med skolarbetet bättre).

4.2 Arbete med åtgärder enligt föregående års kvalitetsredovisning

Att öka måluppfyllelsen hänger samman med elevens förmåga till eget ansvarstagande och en utvecklad uppföljning av de resultat som skolan uppvisar. Föreslagna åtgärder är att förbättra utvecklingssamtalen och utveckla mentorskapet bl.a. genom att bättre kunna tydliggöra elevens studiesituation och krav och förväntningar.

(21)

21

Gymnasieskolan har fortsatt sin satsning på Fronter där en ökad tillgänglighet och snabbare information ger personal och elever en ökad kvalitet. När det gäller närvaroregistrering och betygssättning har skolan underläsåret använt sig av Dexter, och tanken är att nyttjandet av Dexter skall öka i form av t.ex. skriftliga omdömen.

Utifrån arbetsmiljöenkäten har två områden utkristalliserats som skolan behöver arbeta med; frågor om hur vi hanterar hot och våld, samt introduktionen av nyanställda.

Nedan följer ett antal förslag på åtgärder som kan leda till en ökad måluppfyllelse (jämför kap. 2.2):

• Fortsatt arbete med att öka kontakterna och informationen utåt från skolan, framför allt till föräldrar. Detta återfinns som prioriterade mål för flera av program-

arbetslagen. Att på detta sätt bryta ner det på programnivå bör borga för en tydligare ansträngning och därmed även att målet nås.

• Trots satsning på reklam o.d. så har inte riktigt målet nåtts vad gäller andel av kommunens niondeklassare som söker sig till Hultsfreds gymnasium. Här krävs alltså fortsatt arbete. Fortsatt arbete gentemot elever från andra kommuner, så att det målet ånyo uppnås.

• Fortsatt arbete med ombyggnationen.

• Det systematiska arbetsmiljöarbetet måste vidareutvecklas; arbetsmiljöfrågor måste få en tydligare plats i den vardagliga verksamheten.

• Möjliggöra elevmedverkan vid utformning av skolans lokaler.

• Fortsätta att verka för att kvalitetssäkra arbetsmiljön för elever ute på APU.

• Ökad samsyn i bedömning av elevernas uppnåendegrad av kunskapsmålen. Fortsätta träffar med ämnesansvariga. Implementera betygsdokument i ännu högre grad.

Använda statistikunderlaget i kvalitetsredovisningen som ett instrument för analys och åtgärdsförslag för de olika ämnena.

• Förberedelse för kommande gymnasiereform.

• Att vidareutveckla det systematiska arbetsmiljöarbetet. Skolan jobbar med SYSARB (systematiskt kvalitetsarbete). Målet är uppnått och anses vara en ackumulerat mål, d.v.s. det skall fortsättningsvis vara med i arbetet utan att för den skull vara kvar som ett prioriterat mål.

användningen av digitala läromedel och hjälpmedel ska öka. Målet anses nått utifrån utrustning och lokaler. Skolan har även kompetensutvecklat personalen i och med att skolan deltagit i Skolverkets PIM-satsning (se nedan).

• Förbättrad elevmedverkan vad gäller utformning av skolans lokaler. 100 Hus- projektet har påbörjats och fortsätter under hösten. Målet kvarstår.

(22)

22

5. Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål 5.1 Kunskaper

Kunskaper redovisas nedan under följande tabellrubriker: Avgångsbetyg vt 10, Avgångsbetyg vt 09, Andel elever med minst betyget G i kärnämnen våren 10, Jämförelse av snittpoäng mellan läsåren 08-09 och 09-10 samt Avhopp från program/avgångna. Analyser och jämförelser följer i anslutning till varje tabell.

Tabell 6a: Avgångsbetyg vt 10

Klass Antal

elever

Slutbetyg Behörig högskola

Samlat

betygsdokument

% av totalen som erhållit slutbetyg Antal %

BF 14 14 12 85 - 100

EC 13 11 11 84 2 84

ESBD 7 4 4 57 3 57

ESMK 8 6 4 50 2 75

FP 17 17 16 94 - 100

HP 16 14 14 87 2 87

IP 16 13 10 62 3 76

NV 17 17 16 94 - 100

OP 10 8 7 70 2 80

SP 18 16 16 88 2 88

Övr.

Totalt 136 120 110 81 16 88 %

(23)

23

Tabell 6b: Avgångsbetyg vt 09

Klass Antal

elever

Slutbetyg Behörig högskola

Samlat

betygsdokument

% av totalen som erhållit slutbetyg Antal %

BF 15 12 10 66 3 80

EC 12 12 9 75 100

ESBD 11 10 9 82 1 91

ESMK 10 10 7 70 100

FP 15 15 15 100 100

IP 18 14 14 78 4 78

NV 8 8 8 100 100

OP 13 9 8 62 4 69

SP 24 23 22 92 1 96

Övr.

Totalt 126 113 102 81 13 89,5 %

Vid en jämförelse med föregående läsår kan man se att andelen elever med slutbetyg har minskat med 1,5 procentenheter. Andelen elever med samlat betygsdokument ligger ungefär i paritet med föregående år (ökat något). Andelen elever som är behöriga till högskola är precis densamma som det föregående året. När det gäller behörighet till högskola sett till programtillhörighet, så kan man se en positiv förändring på BF, EC, NV och OP. En negativ förändring återfinns hos ESBD, ESMK, FP, IP, SP. För HP finns inga

jämförelsetal då inga avgångsklasser fanns föregående läsår.

(24)

24

Tabell 7: Andel elever med minst betyget G i kärnämnen läsåret 09-10

Kurs Totalt antal

elever

Antal G-VG- MVG

% av totalt antal elever (08-09 inom parentes)

Ma A 177 77/37/6 68 (75)

Eng A 145 61/42/20 85 (74)

Sv A 149 85/34/19 92,5 (74,5)

I engelska A och framför allt svenska A har som synes en uppryckning skett, medan det när det gäller matematik A har sjunkit ytterligare jämfört med tidigare år.

Tabell 8: Jämförelse av snittpoäng mellan läsåren 08-09 och 09-10

Variabel Snittpoäng 08-09 Snittpoäng 09-10

BF 11,61 12,71

EC 11,24 12,07

ESBD 13,59 12,70

ESMK 12,02 10,53

FP 11,24 10,92

HP - 13,81

IP 11,03 10,81

NV 17,8 14,41

OP 11,94 11,93

SP 14,86 15,7

Studieförberedande 14,51 14,01

Yrkesförberedande 11,42 12,02

Totalt 12,78 12,75

(25)

25

Som tabellen ovan visar så har BF, EC, ESBD och SP ett högre poängsnitt läsåret 09-10 än det föregående läsåret. Det omvända gäller för ESMK, FP, IP, och NV. Det sistnämnda

programmet står för den mest markanta skillnaden, medan OP i princip har ett oförändrat poängsnitt. HP hade ingen avgångsklass 09, så det finns inga siffror att jämföra med. Värt att notera är att studieförberedande programs poängsnitt har sjunkit, medan

yrkesförberedande programs poängsnitt ökat. När det gäller poängsnittet totalt sett på skolan så är det en i princip försumbar skillnad.

Tabell 9: Avhopp från program/avgångna läsåret 09-10 Program Till annat

program på skolan

Till IV

Till kommunal ungdoms- uppföljning

Till annan skola (flyttat)

Till annat (andra skäl)

Summa

BF - 2 2 - 3 7

EC - 1 - - - 1

ESBD - 3 - - - 3

ESMK 1 2 - - - 3

FP - 4 - 1 1 6

HP - - - 0

IP - 1 - - 1 2

NV - - - 0

OP - - - - 1 1

SP - 1 - - - 1

Summa 1 14 2 1 6 24

Till annat (andra skäl) kan t.ex. vara asylärende, avhopp eller studieuppehåll)

• Antal elever som avgick till den kommunala ungdomsuppföljningen: 2

• Antal elever som under läsåret skrevs över till IV: 14

De 24 elever som bytt program/avgått från skolan på ett eller annat sätt utgör 4,6 % av det totala antalet elever. Motsvarande siffra för föregående läsår var 5 %. Rörligheten har alltså minskat något jämfört med föregående år. Antalet elever som avgick till den kommunala ungdomsuppföljningen har också minskat (2 detta verksamhetsår mot 4 föregående

verksamhetsår). Antalet elever som under verksamhetsåret övergick till IV har dock ökat (14 detta år jämfört med 6 föregående år).

(26)

26

5.2 Normer och värden

Utifrån de elevenkäter som skolan genomförde kan följande vara värt att lyfta fram

(svarsalternativen var stämmer inte alls, stämmer knappast, stämmer ganska bra, stämmer precis, vet ej):

• På påståendet ”Jag trivs i skolan” svarade 40,1% att det stämmer precis, medan 38,7% svarade att det stämmer ganska bra. ”Trivselfaktorn” på skolan har minskat jämfört med föregående år, i alla fall var summan av de två alternativen högre förra året (78,1% under läsåret 09-10 mot 94,5% läsåret 08-09).

• På påståendet ”Jag har kamrater i skolan som jag trivs med” svarade 64% att det stämmer precis, medan 25,5% svarade att det stämmer ganska bra. Även här är summan av de två alternativen lägre än föregående år (89,5% 09-10 mot 96,5% 08- 09).

• På påståendet ”Jag vågar säga vad jag tycker i kamratgruppen” svarade 57,1%

stämmer precis, medan 27,8 svarade stämmer ganska bra. Även här en minskning jämfört med föregående år (84,9% 09-10 mot 94,1% 08-09).

• På påståendet ”Vi elever och personal för en diskussion kring hur man ska bete sig mot varandra för att ingen ska känna sig kränkt” svarade 12,9% stämmer precis, medan 23,8% svarade stämmer ganska bra, vilket är en drastisk minskning med föregående år (36,7% 09-10 mot 60,6% 08-09).

• På påståendet ”Skolans personal har en positiv inställning till oss elever” svarade 19,8 stämmer precis, medan 41,4 svarade stämmer ganska bra. Återigen en minskning jämfört med föregående år (61,2% 09-10 mot 83% 08-09).

• - 3,3% av eleverna har uppgett att det finns elever i skolan som de är rädda för (2%

08-09)

- 5,9% av eleverna har uppgett att det finns vuxna de är rädda för. (1, 8% 08-09) - 9,8% av eleverna har uppgett att det finns vuxna i skolan som säger saker som gör

dem ledsna (3% 08-09)

Siffror som absolut skall tas på allvar, då det är en försämring jämfört med

föregående år på alla ovanstående punkter. Målet måste ju vara att ingen elev skall känna sig rädd för andra elever och eller vuxna, samt att trivselfaktorn skall vara hög.

Utöver detta kan tilläggas att en likabehandlingsplan har upprättats, se kap. 6.

5.3 Elevernas ansvar och inflytande

Varje elev har en mentor. Elevsamrådet är skolans informationsforum för att skapa en större insyn och förståelse för den övergripande verksamheten. Klassråd förbereder inför

(27)

27

elevsamråd, och skolkonferensen är den instans som fattar beslut om mer övergripande frågor för skolan. Det formella elevdemokratiska spektrumet är alltså klassråd – elevsamråd–

skolkonferens.

Elevkåren har under verksamhetsåret inte varit aktiv. Inför nästa verksamhetsår kommer extern hjälp att anlitas för att intensifiera detta arbete. Genom elevskyddsombud sker fortlöpande utbyte av arbetsmiljöfrågor. Tyvärr har det visat sig svårt att engagera elever till denna verksamhet. Arbete fortgår med att få elever att förstå att detta är en viktig roll i deras skolvardag.

I skolrumssituationen ska eleverna få medverka till planering och utformning av kurserna i form av t.ex. momentval, arbetssätt och redovisningssätt.

Utifrån de elevenkäter som skolan genomförde kan följande vara värt att lyfta fram:

• På påståendet ”Jag vågar framföra mina åsikter till lärarna” svarade 41,7% stämmer precis, medan 36,8% svarade stämmer ganska bra. En minskning av de två högre alternativen jämfört med föregående år (78,5% 09-10 mot 90,5% 08-09) .

• På påståendet ”Jag får vara med och påverka undervisningen” svarade 11,2%

stämmer precis, medan 31,2% svarade stämmer ganska bra. En drastisk minskning jämfört med tidigare år (42,4% 09-10 mot 77,8% 08-09).

• På påståendet ”Jag får vara med och bestämma om skolans miljö både ute och inne”

svarade 7,4% stämmer precis, medan 16,5% svarade stämmer ganska bra. Även här en minskning (23,9% 09-10 mot 29,4% 08-09), dock har andelen som angett stämmer precis ökat något 7,4% 09-10 mot 5,5% 08-09).

5.4 Utbildningsval – arbete och samhällsliv

Elever på de yrkesförberedande programmen genomför under sin utbildningstid 15 veckor APU, oftast fördelat på 5 veckor/läsår. När det gäller de studieförberedande programmen så har det under läsåret inte genomförts någon APU-liknande verksamhet. Önskemål från eleverna om sådan verksamhet har framförts till skolledning via klassråd.

För de studieförberedande programmen ES, NV och SP har istället karaktärsämnesveckor genomförts.

Skolan deltar i samverkansprojektet ”Samverkan Skola-näringsliv” för att på så sätt knyta kontakter med samhälls- och näringslivet. En SAK-plan har upprättats.

(28)

28

5.5 Bedömning och betyg

Under året har kompetensutveckling genomförts kring detta område. Detta med hjälp av Per Måhl.

Flera program har även haft som prioriterat mål att öka tydligheten i förmedlingen av kursmål, betygskriterier samt erhållna betygsnivåer.

När det gäller betygsresultat i de tre kärnämnena svenska, matematik och engelska är det brukligt att under denna avdelning ha med uppgifter om utfall på nationellt prov i Engelska A, Matematik A och Svenska B i relation till utfall i betyg. Då resultat för de nationella proven inte har gått att få tag på så kommer här istället en jämförelse i betygsutfall för de två

senaste läsåren (kursbetyg).

Tabell 10: Jämförelse erhållet betyg läsåren 08-09 resp. 09-10 (siffror i %)

Ämne Andel IG i % * Andel G i % * Andel VG i % * Andel MVG i % *

Läsår 08-09 09-10 08-09 09-10 08-09 09-10 08-09 09-10

Matematik A 19 32 45 43 28 20 8 3

Engelska A 11 15 50 42 32 28 7 13

Svenska B 14 13 50 51 22 28 14 9

Utifrån tabellen kan man utläsa att andelen IG har ökat i matematik A samt engelska A, minskat något i svenska B. På den andra sidan av betygsskalan kan vi konstatera att andelen MVG har ökat i engelska A och minskat i svenska B och matematik A. När det gäller

fördelningen av G och VG så har andelarna sjunkit i såväl matematik A som engelska A, medan de i Svenska B har ökat.

(29)

29

Tabell 11a: Betyg i kärnämnen avgångselever 10 (siffror i %)

Tabell 11b: Betyg i kärnämnen avgångselever 09 (siffror i %)

Ämne IG G VG MVG

Engelska A 9 42 37 12

Estetisk verks. 6 21 42 31

Idrott och hälsa A 10 50 26 14

Matematik A 9 55 26 14

Naturkunskap A 13 40 29 18

Religionskunskap A 13 42 34 11

Samhällskunskap A 12 34 39 15

Svenska A 5 67 24 4

Svenska B 19 43 29 9

Andelen IG har som kan ses i tabellen minskat i alla ämnen, utom svenska A där andelen är oförändrad. I den andra sidan av betygsskalan, d.v.s. MVG, återfinns de nämnvärda positiva

Ämne IG G VG MVG

Engelska A 3 48 31 18

Estetisk verks. 5 29 45 23

Idrott och hälsa A 2 47 36 15

Matematik A 5 51 32 12

Naturkunskap A 10 41 32 17

Religionskunskap A 11 40 32 17

Samhällskunskap A 8 48 25 19

Svenska A 5 60 22 13

Svenska B 12 49 27 12

(30)

30

andelsförändringarna i engelska A, religionskunskap A, samhällskunskap A samt svenska A och B. En stor negativ förändring värd att notera återfinns hos idrott och hälsa A. När det gäller betygsstegen G och VG så är det mestadels samhällskunskap A som har någon större andelsförändring.

5.6 Rektors ansvar

Skolan har av nämnden ålagts att aktivt arbeta med marknadsföring av skolan för att på så sätt öka elevantalet vid enheten. Så har skett t.ex. genom TV-reklam och tidningsutskick.

Informationstillfällen har skett både på gymnasiet med inbjudna högstadielever med

föräldrar samt ute på de olika högstadieskolorna. Det estetiska programmets musikinriktning åker till högstadieskolor utanför kommunen och marknadsför utbildningen genom att spela i sina rockensembler. NV har i anslutning till skolavslutningen anordnat en teknikvecka för tjejer, för att på så sätt locka fler elever till programmet, medan ES vid samma tidpunkt anordnat introduktion för de blivande bildettorna.

Exempel på arbete som väl går att knyta till målen i Lpf94 under punkten ”Rektors ansvar” är datorer och IT-teknik/tekniska hjälpmedel och internationalisering. Stödverksamhet är under utveckling, likaså arbetet med elevernas inflytande. I övrigt ligger skolans arbete i paritet med intentionerna i Lpf94.

(31)

31

6. Uppföljning av likabehandlingsplanen

Likabehandlingsplanen har framarbetats i programarbetslagen samt förankrats i skolkonferens, elevsamråd samt klassråd. Dessutom har personalkonferensen gett sitt samtycke. Uppföljning kommer att ske programvis samt i enkäter till elever och föräldrar.

En antimobbningsgrupp har under verksamhetsåret varit aktiv på skolan, och bl.a.genomfört en enkät med frågor om hur man trivs i gruppen. Denna grupp har även ett indirekt ansvar för arbetet med likabehandlingsplanen.

När det gäller de målsmansenkäter på ungdomsgymnasiet som genomfördes under våren 10, så visade den följande (siffror från 09 inom parentes);

På påståendet ” Jag/vi upplever att skolan arbetar aktivt för att motverka mobbning och kränkande behandling” svarade

• stämmer precis: 12,7% (7,9%)

• stämmer ganska bra: 16,4% (31,8%)

• varken eller: 12,7% (alternativet saknades föregående år)

• stämmer knappast: 7,3% (5,3%)

• stämmer inte alls: 3,6% (4%)

• - vet ej: 47,3% (51%)

(56 personer svarade på enkäten. Utskick gick till alla omyndiga elevers målsmän i åk 2.)

Kommentar: en fyragradig skal det ena året och en femgradig skala året därpå försvårar naturligtvis jämförelser. Dock kan man märka att ”ytterlighetsalternativen har förändrats positivt, medan mittenalternativen förändrats negativt.

Här måste informationen till hemmen om vilket arbete skolan bedriver bli mycket bättre.

Som nämnts på annan plats är det ju också viktigt att svarsfrekvensen på målsmansenkäten höjs, det är ju först då ett mer säkerställt underlag för analys finns. Till läsåret 10-11 finns planer på att låta målsmän genomföra enkäten i samband med höstterminens

utvecklingssamtal.

(32)

32

7. Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet

• Måluppfyllelsen i stort är blandad. När det gäller övergripande mål såväl som mer specifika mål för programarbetslag, så finns det mål som är uppnådda under det gångna läsåret, samtidigt som en del mål fortfarande kvarstår. I takt med att arbetet med prioriterade mål på skolan fortsätter kommer målformuleringarna att bli mer precisa, och därmed lättare att utvärdera/uppnå. Måluppfyllelsen kommer alltså mest sannolikt att öka under det kommande läsåret.

• Studieresultat; Om man tittar internt på skolan kan man se att andelen IG Matematik A, Engelska A och Svenska B har ökat i matematik A samt engelska A, minskat något i svenska B. På den andra sidan av betygsskalan kan vi konstatera att andelen MVG har ökat i engelska A och minskat i svenska B och matematik A. När det gäller

fördelningen av G och VG så har andelarna sjunkit i såväl matematik A som engelska A, medan de i Svenska B har ökat.

• Studieresultat; Andelen IG har minskat i alla kärnämnen, utom svenska A där andelen är oförändrad. I den andra sidan av betygsskalan, d.v.s. MVG, återfinns de

nämnvärda positiva andelsförändringarna i engelska A, religionskunskap A,

samhällskunskap A samt svenska A och B. En stor negativ förändring värd att notera återfinns hos idrott och hälsa A. När det gäller betygsstegen G och VG så är det mestadels samhällskunskap A som har någon större andelsförändring.

• Studieresultat; Avgångselevernas resultat på Hultsfreds Gymnasium var 89,5% med slutbetyg och 81% som nådde högskolebehörighet. Nationella jämförelser kan inte göras i nuläget.

• Kostnaderna är höga i förhållande till rikssnitt. Dock är det ju också så att en skola med många yrkesförberedande program, samt en hög andel av eleverna som går på dessa program i förhållande till studieförberedande, av förklarliga skäl leder till höga kostnader.

• Kompetensen hos personalen är god (89 %). Arbete pågår för att höja den ytterligare (t.ex. SÄL och lärarlyftet).

• Trivselfaktorn på skolan är sämre än under det föregående året visar

enkätundersökningarna (se redovisning i kapitlet om likabehandlingsplanen). Det är fortfarande så att det finns elever som känner sig otrygga med skolan, med elever eller med vuxen personal. Siffror som bör tas på allvar och likabehandlingsarbetet bör komma i fokus ännu mer. Ett steg i den riktningen är att antimobbningsgruppen på skolan under det gångna läsåret kommit igång med sin verksamhet.

(33)

33

8. Åtgärder för förbättring

• Hultsfreds gymnasium behöver förbättra resultatuppföljningen, bl.a. när det gäller avhoppen från programmen. I kommunens övergripande mål stipuleras att felvalen till gymnasieskolan ska minska.

• Hultsfreds gymnasium behöver också förbättra resultatuppföljningen när det gäller byten mellan program. Kommunens övergripande mål om att felvalen till

gymnasieskolan ska minska gäller även detta område.

• Skolan behöver också skapa enkla rutiner för resultatuppföljning. Detta kan exempelvis ske genom ett mer utvecklat arbete med Fronter samt Dexter.

• Ett annat område som behöver förbättras är den s.k. ISP (individuell studieplan).

Detta gäller t.ex. tydligare implementering av den i verksamheten. I dag kan vi inte riktigt leva upp till intentionerna i ISP. Det skall dock anföras att skolverket trots påstötningar inte kan hjälpa oss med kompetensutveckling.

• Skolans personal behöver i ännu högre grad kunna ge eleverna en kännedom om kursmål och programmål. Detta löses med kompetensutveckling för lärarkåren.

• Mentorsrollen behöver också utvecklas. Vissa insatser har gjorts, men de behöver fördjupas. För att skapa bättre förutsättningar för lärarna att klara denna uppgift behöver ytterligare kompetensutveckling komma till stånd. I detta behövs också en utvecklad samsyn kring mentorsrollen. Detta kräver att skolledningen förtydligar sin uppfattning.

• Målformuleringar behöver bli ännu mer konkreta för att underlätta utvärdering och därmed även en ökad måluppfyllelse.

(34)

34

9. Ansvarig för kvalitetsredovisningen

Genom att utgå från självvärderingar, enkätsvar och skolans egna statistiska uppgifter har mätvärden till denna kvalitetsredovisning åstadkommits. Skolans resultat är nedbrytbart till arbetslagsnivå för att pedagogerna ska ha möjlighet att åstadkomma förbättringsinsatser inom sina specifika områden.

Under vårterminen 10 genomfördes enkätundersökningar med elever och föräldrar som målgrupp. När det gäller föräldraenkäten kan antalet inkomna svar (ca 33% svarsfrekvens) göra att själva underlaget kan kritiseras för att inte vara statistiskt säkerställt, men det kan ändå ge en fingervisning om vad som fungerar bra och vad som fungerar mindre bra.

Svarsfrekvensen för elevenkäten hamnade på 82,8%, vilket ändå får anses vara ett hyfsat resultat, även om det är något sämre än föregående år (87%). Siffrorna ovan är för enkäter genomförda på ungdomsgymnasiet inkl. IV.

Under utvärderingsdagen 15/6-10 fick arbetslagen ta del av dessa enkätundersökningar, samt utvärdera de mål som sattes upp inför läsåret 09-10. Denna utvärdering ligger till grund för de nya mål som arbetslagen skall formulera under utvärderingsdagen 18/8. Till denna dag kommer även övergripande prioriterade mål att presenteras, liksom analysmaterial (t.ex. i form av betygsstatistik). Tanken är att våra mål, de övergripande såväl som de som programarbetslagen utformar, i högre grad än tidigare skall vara i samstämmighet med de nationella målen i Lpf94. Allt detta ovan kommer att sammanställas i ett fristående

dokument: ”Arbetsplan för Hultsfreds gymnasium läsåret 10-11 - Övergripande prioriterade mål samt prioriterade mål för programarbetslag och verksamhetsområden, baserat på utvärderingsdagarna 15/6 och 18/8-10.

Förhoppningen är att skolan på detta sätt kan öka insynen och delaktigheten i

kvalitetsarbetet, så att det inte skall upplevas som en ”von-oben-produkt” utan förankring.

Istället bör möjligheten att kunna påverka sitt ”närområde” inom skolans verksamhet vara en drivkraft till ökad kvalitet och måluppfyllelse.

Delaktigheten och insynen har förhoppningsvis också ökat genom informationer vid APT o.d.

Formellt beslut av fastställande av kvalitetsredovisningen tas vid PK 20/10. Innan dess ger ledningsgruppen sitt godkännande av redovisningen för vidare befordran till BUK.

Tillsammans med företrädare från BUK kommer även två kvalitetsdialoger att hållas i oktober, där skolledningen deltar. Den färdiga kvalitetsredovisningen kommer också att göras tillgänglig för personal och elever via skolans internetplattform Fronter samt för allmänheten via skolans hemsida.