Kvalitetsredovisning 2010
Kvalitetsredovisning läsåret 2009/2010
Hanvikens förskolor och skola Kortversion
Innehållsförteckning
2. SAMMANFATTNING ... 3
2.1STARKASIDOR ... 3
2.2OMRÅDENFÖRUTVECKLING... 4
6. ANALYS OCH BEDÖMNING AV MÅLUPPFYLLELSE I VERKSAMHETEN ... 4
7. ÅTGÄRDER FÖR FÖRBÄTTRING ... 6
7.1 KOMMANDE ÅTGÄRDER/ENHETSPLAN... 6
3
Kvalitetsredovisning
Tyresö kommuns kvalitetsredovisning för läsåret 2009/2010 omfattar förskoleverksamhet, skolbarnomsorg, förskoleklass, grundskola och obligatorisk särskola.
2. SAMMANFATTNING
Hanvikens förskolor och skola har kommit långt i sitt målarbete. Målen i enhetsplanen lyfts under året och genomsyrar arbetet. Målen med att utveckla verksamheten har diskuteras på planeringsdagar, arbetsplatsträffar och på olika möten. Det finns skillnader mellan arbetslag och mellan verksamheterna hur kvalitets och målarbetet har utvecklats. Arbetslagen har i huvudsak ett tydligt barnperspektiv och utgår barnens bästa. Vi ser att våra metoder kring målarbetet främjar enhetens arbete. Vi ser även att enheten har utvecklingsområden att arbeta vidare med.
2.1 STARKA SIDOR
Skolans, fritidshemmets och förskoleklassens gemensamma arbete med att nå målet att vara en hälsofrämjande skola genomsyrar verksamheten under läsåret. Vid skolstart HT 09 hade elever och personal en hattparad och i början på juni vandrade eleverna och personalen runt Flatensjön.
Hälsoveckorna är återkommande inslag i verksamheten som uppskattas mycket av alla. Arbetet med att vara en Hälsodiplomerad skola fortskred under 09/10.
Under året 2009/2010 har fokus i skolan legat på att förbättra dokumentationen kring elevens lärande. Vi arbetar med den skriftliga informationen och tydligheten i bedömningen av elevens utveckling i alla ämnen. Vi har arbetat med att utveckla matematikundervisningen med laborativt material utifrån olika inlärningsstilar.
I samtliga basrum på skolan finns projektor kopplad till dator och till interaktiv skrivtavla.
Personal har erbjudits och deltagit i fortbildning i att arbeta med interaktiva skrivtavlor.
Undervisningen med hjälp av interaktiva skrivtavlor ger pedagogerna möjligheter till ett mer varierat undervisningssätt och metoder för att tillgodose alla elevers olika inlärningsstilar.
All personal på Hanvikens fritidshem deltar i ett nätverk tillsammans med andra fritidshem i Trollbäcken. Under detta läsår har pedagogerna på respektive skola diskuterat ansvar och arbetsro. Pedagogerna fångar upp barnens idéer. Utmanar barnen att själva hitta lösningar på problem som uppkommer i leken. Vi fångar upp barns intressen och ger barnen utrymme för eget skapande och kreativitet. Vi har fortsatt att utveckla våra leklådor. Vi har pratat om att ha ett bibliotek för leklådor att låna mellan avdelningarna.
Två av fritidspedagogerna på Hanvikens skola tillsammans med en kollega från Sofiebergsskolan har erhållit pengar från förvaltningen för att ta fram SKUS (Social Kompetens Utvecklings Schema) för barn på fritidshem. Projektgruppen arbetar tillsammans med Bo Sundblad. Bo Sundblad är forskare och undervisar vid Stockholms Universitet. Ett utvecklingsschema med manual är utarbetat som vi i nuläget implementerar i våra arbetslag. Arbetslagen har under vårterminen 2010 observerat cirka 400 barn i åldrarna 6-10 år utifrån utvecklingsschemat. Under höstterminen 2010 görs en uppföljning av samma barn för att kunna påvisa den sociala utvecklingen hos barnet både enskilt och i grupp. Detta utvecklingsarbete anser vi vara kvalitetshöjande och intressant för våra fritidshem. Vi vill att arbetet skall utmynna i en
fullständig rapport om hela projektet. Rapporten kan bli kvalitetshöjande för fritidshemmen i Tyresö kommun.
Alla tre förskolorna jobbar projektinriktat enligt kommunens gemensamt utarbetade
Pedagogiska året. Alla avdelningar på förskolan deltar i samma projekt på respektive förskola.
Något som stärker sammanhållningen och skapar en VI- känsla. Projekt på de olika förskolorna är: språk, Tyresö under luppen och hälsa.
Genom att arbeta projektinriktat väcks barnens intresse och nyfikenhet där både barn och föräldrar blir delaktiga till exempel genom att alla barn på förskolan får en sommaruppgift som de tar med sig till förskolan efter sommarledigheten. Vi utgår sedan ifrån det barnen har haft med sig. De äldre barnen håller egna samlingar. Det görs också intervjuer med barnen, observationer och dokumentationer av deras lek för att veta hur arbetet med projektet ska fortskrida.
Projektmöte hålls några gånger per termin, där pedagoger från varje avdelning deltar och sätter upp mål, ger varandra tips, idéer och ser hur projektet fortlöper.
Pedagoger från de olika förskolorna ingår i pedagogiska nätverk i kommunen där vi arbetat med bland annat barns delaktighet. Vi har haft en gemensam utställning på biblioteket som visade hur förskolorna som ingår i nätverket arbetat med detta.
2.2 OMRÅDEN FÖR UTVECKLING Enhetens mål för läsåret 10/11:
– Öka arbetsron på lektioner och i verksamheten.
– Läsförståelsen ska öka.
– Öka barn/elevers ansvar och inflytande i verksamheten.
– Öka användningen av digitala och kompensatoriska läromedel
6. ANALYS OCH BEDÖMNING AV MÅLUPPFYLLELSE I VERKSAMHETEN
Enheten har under föregående verksamhetsår utifrån resurser skapat goda förutsättningar för barnen inom förskola, förskoleklass, grundskola och fritidshem. Enhetens röda tråd har tydligare flätats samman inom organisationen. I enheten arbetar engagerade och behöriga pedagoger.
Organisationen har strävat med att utveckla lärmiljön för alla barn och alla elever.
Måluppfyllelsen är i huvudsak mycket god. Pedagogerna och föräldrarnas bedömningar stämmer relativt bra med varandra vilket ger oss goda möjligheter att fördjupa arbetet.
Tabell 9 Övergripande måluppfyllelse
I princip inte alls
Endast till viss del
I ganska hög grad
I hög grad I mycket hög grad
I princip helt uppnått
Normer och värden x
Utveckling och lärande/kunskaper
X
Barn/elevers ansvar och inflytande
x
Skola och hem x
Övergång och samverkan
X
5
Enhetens arbete med den övergripande måluppfyllelsen sker kontinuerligt under året. Arbetet förankras i personalgruppen på enhetens APT (arbetsplatsträff) och övriga möten. I bland annat brukarundersökningen kan vi utläsa vilka områden som kan vara våra utvecklingsområden.
Enhetens barn/elever och vårdnadshavare får information om skolan - och förskolornas mål bland annat via Skolportalen, utvecklingssamtal, skriftliga omdömen, föräldramöten, vecko- eller månadsbrev, rektorsbrev, via telefonkontakt samt vid möten. Enheten strävar efter att aktivt arbeta med information till våra brukare. Vi bedömer att målet i hög grad har uppnåtts. Vi ska fortsätta att utveckla arbetslagens dokumentation av barn/elevernas kunskapsutveckling och information om verksamheten till brukarna. Från och med hösten 2010 kommer tydlig informationen om elevernas kunskapsutveckling inför utvecklingssamtalen digitalt.
Målarbetet med att öka elevernas inflytande över fritidshemmets verksamhet har fördjupats under läsåret. Under föregående läsår har pedagogerna inom skolan diskuterat ansvar och arbetsro kontinuerligt på sina möten vilket bidragit till en ökad kompetens. Pedagogerna har ökat sin verktygslåda med att plocka upp barnens idéer delvis systematiskt. Pedagoger har flera verktyg för att utmana barnen att själva hitta lösningar på problem som uppkommer i till exempel skapande och lek. Inom verksamheter har flera goda exempel där pedagogerna har fångat upp barns intressen och barnen har fått ökat utrymme för eget skapande och kreativitet. Pedagogerna har utifrån barnens förslag prövat att ha förslagslådor där barnen kan lägga förslag på lekar och aktiviteter de vill genomföra. Vi har fått hjälp av föräldrar och barn med att skapa leklådor, till exempel hårfrisörlåda, bygglåda. Pedagogerna bedömer att barnens inflytande i fritidshemmets verksamhet har ökat under läsåret. Ansvar och inflytande fortsätter att vara en stående punkt på fritidshemmets pedagogiska diskussioner inför kommande läsår.
Under vår analys av målet med att utveckla information om verksamhetens olika områden till föräldrarna har utveckling skett. Vi ser samtidigt att det går att utveckla genom att synliggöra och använda enhetens hemsida. Föräldrarna bjuds in till samkvämen och utställningar som visar barnens lärande genom dokumentation och utställningar.
I kapitel 5 har vi angett olika verktyg som bidragit till en ökad måluppfyllelse. Enheten har fokuserat på flera olika moment och det kan vara så att det finns verktyg och kompetenshöjande insatser som är i högre grad evidensbaserade vilket enligt senaste skolforskning har betydelse.
På vilket sätt kvaliteten i utvecklingssamtalen på förskolan kan höjas diskuteras kontinuerligt inom enheten. På enhetens förskolor samarbetar pedagogerna kring barnen. Vi ser vikten av att fler vuxna finns runt varje barn och ser dess utveckling. Inför utvecklingssamtalen i förskolan arbetar arbetslaget tillsammans fram ett underlag till samtalet. En av förskollärarna på varje avdelning genomför samtalet och lyfter fram barnets utveckling utifrån det gemensamma underlaget. Från och med nästa läsår 2010/2011 kommer vi att använda den
kommungemensamma mallen för utvecklingssamtal i förskolan vilket blir en viktig kvalitetshöjande faktor inför samtalen att säkerställa likvärdighet i samtalen.
För att eleverna ska få kännedom om olika yrken har klasserna haft besökare som berättat om sina arbetslivserfarenheter. Detta har bidragit till att eleverna fått insikt i yrken som de annars kanske inte skulle komma i kontakt med. Praon och besöken har bidragit till att eleverna får en ökad kunskap om näringslivet i Tyresö Kommun och till viss del i hela Stockholmsområdet.
Sammanfattningsvis arbetar vi med att ge barn/elever i yngre åldrar på våra förskolor, i skola och fritidshem en viktig första inblick i näringslivet och närsamhället. Detta går att utveckla genom att vi i ännu högre grad tillvaratar föräldrars yrken och kontakter.
På förskolorna har vi genomfört en ViF (Verksam i Förskolan) kompetensutveckling för arbetet med barn i behov av särskilt stöd och en föreläsning Förskolebarn i fokus - om samtalets svåra konst har lett till många pedagogiska reflektioner i arbetslagen.
Fritidshemmet deltar i nätverket med de övriga fritidshemmen i Trollbäcken. Fokus i arbetet under detta läsår har varit arbetsro och ansvar vilket har bidragit till pedagogernas fokus på målet.
Skolan och förskolornas resultat i brukarundersökningen 2010 ligger i de flesta fall över snittet i kommunen, vilket i sig inte betyder att vi inte kan utveckla oss vidare för ännu bättre resultat, men att vi i denna undersökning får bekräftat att arbetet med att höja kvalitén uppmärksammas i svaren hos brukarna.
På arbetsplatsträffarna (APT) har brukarundersökningens resultat analyserats tillsammans med all personal. Det har förts lärande samtal inom arbetslagen och på enhetsnivå vilket ger organisationen goda förutsättningar att fördjupa utvecklingsarbetet och de prioriterade områdena.
Enhetens mål för läsåret 10/11:
– Öka arbetsron på lektioner och i verksamheten.
– Läsförståelsen ska öka.
– Öka barn/elevers ansvar och inflytande i verksamheten.
– Öka användningen av digitala och kompensatoriska läromedel
7. ÅTGÄRDER FÖR FÖRBÄTTRING
7.1 KOMMANDE ÅTGÄRDER/ENHETSPLAN
Utöver att den nya läroplanen 2011 och den nya skollagen under läsåret 2010/2011 skall förankras kommer vi att arbeta med följande övergripande utvecklingsområden
7 Övergripande utvecklingsområde: Normer och värden
Mål: Öka arbetsron på lektioner och i verksamheten.
Insats: Skolan har valt att genomföra det årliga temaarbete Värdegrunden Skolan prövar en samtalsmetod i den terminsvisa kartläggningen om elevernas trygghet
Kompetensutveckling av pedagogiskt förhållningssätt Handledning av mentorer och arbetslag
Rörelsepass för barnen regelbundet Arbeta i mindre grupper om möjligt
Regelbundna samtal i elevgrupper i syfte att öka elevernas empati och förståelse, tolerans för att alla elevers lika värde
Pedagogiska samtal om förhållningssätt inom förskola, förskoleklass, fritidshem och grundskola i arbetslagen
Tidsplan: Läsåret 2010/2011
Ansvarsfördelning: Alla anställda
Arbetslagsledare/avdelningsansvariga Uppföljningsplan: Utvärdering december 2010 och maj 2011
Vid enhetens arbetslagsmöten och utvärderingsdagar arbeta med utvärdering
Förväntad effekt: Att barnen/eleverna känner en ökad arbetsro och att de känner en ökad delaktighet i utformandet och resultatet
Att pedagoger har ett gemensamt förhållningssätt kring bemötande Större måluppfyllelse
Övergripande utvecklingsområde: Utveckling och lärande/kunskaper Mål: Elevernas läsförståelse ska öka.
Barnens språkutveckling ska utmanas och breddas
Insats: Regelbunden högläsning av pedagog
– Lärarledd läsning och boksamtal för att fördjupa reflektionen över innehållet
– Olika typer av läsläxor i samarbete med hemmen
– Förskolan utvecklar verktygen med att utmana och stödja språkutveckling
– Kompetensutveckling VIF i förskolan
Tidsplan: – Läsåret 10/11
Ansvarsfördelning: – Basgruppslärare i skolan, förskollärare i förskolan
Uppföljningsplan: – Mentorer genomför kartläggning utifrån ålder och årskurs.
Specialpedagog och mentorer följer elevernas läsförståelse Förväntad effekt: – Ökat antalet elever som når kravnivåerna i år 3 och år (5) 6.
– Enheten har en råd tråd i arbetet med barnens språkutveckling i förskolan/elevernas läsförståelse i skolan F-5
Övergripande utvecklingsområde: Barn/elevers ansvar och inflytande Mål: Öka barn/elevers inflytande i verksamheten
Insats: – Genomföra basrådsmöten en gång per vecka i basgruppen – Avdelningsmöten med barn på fritidshemmet/förskolan
Tidsplan: Läsåret 10/11
Ansvarsfördelning: – Basgruppslärare, fritidspedagog, förskollärare Uppföljningsplan: – I skolan på elevrådsmötet varannan vecka.
– Barnen/ elevernas punkter följs upp på arbetslagsmöten.
– I samtal med barn/föräldrar på fritidshemmet/förskolan
Förväntad effekt: – Eleverna/barnen ges möjlighet till påverkan av innehållet av sin tid i skolan, på fritidshemmet och förskolan vilket kan bidra även till ökad arbetsro.
Övergripande utvecklingsområde: Utveckling och lärande/kunskaper
Mål: Öka användningen av digitala och kompensatoriska läromedel
Insats: – Kompetensutbildning i användningen läromedlet
– Utnyttjandegraden av digitala och kompensatoriska läromedel ska öka – Information och nyttjande av kommunens skoldatatek
Tidsplan: – Läsåret 10/11
Ansvarsfördelning: – Pedagoger tillsammans med specialpedagogen Uppföljningsplan: – Lärarkonferens VT 11 - utvärderingsdag
Förväntad effekt: – Flexibelt arbetssätt som gynnar elevens måluppfyllelse.
– Lärmiljön blir mer varierad och tillgänglig för alla barn och elever – Ökad kompetens hos pedagogerna
