Kunskaps-lämplighetsprov för dietister

(1)

Kunskaps-lämplighetsprov för dietister

DELPROV 1

Datum: 2021-05-25

Hjälpmedel: Miniräknare och kladdpapper

Instruktioner

Provet består av 110 stycken flervalsfrågor där ett eller flera av svarsalternativen kan vara rätt. Läs frågorna noggrant. På det sätt som frågan är formulerad kan det

exempelvis framgå om det är ett eller flera svarsalternativ som efterfrågas.

Om ett eller flera svarsalternativ är felaktigt ikryssade eller om ett korrekt svar inte är ikryssat ges noll poäng på frågan.

Bilagor finns i separat dokument.

Om du har frågor under provtillfället som du vill ställa till examinator kan du meddela skrivningsbevakningen som har kontaktuppgifter.

Kravgräns:

För godkänt på delprovet krävs att 83 stycken av frågorna är korrekt besvarade.

Resultatet meddelas via meddelandefunktionen i Cambro.

DEL 1

Medicinsk terminologi och magtarmkanalens fysiologi DEL 2

Dietetik med sjukdomslära, kost och folkhälsa samt näringslära DEL 3

Analys av vetenskaplig artikel

(2)

DEL 1

(3)

1. Skriv rätt siffra vid pilen för respektive organ.

1 Colon

2 Jejunum 3 Pankreas

4 Duodenum

5 Ventrikel 6 Esofagus

7 Ileum

(4)

Vilken är den korrekta betydelsen/förklaringen till nedanstående begrepp?

2. Ventrikel

 matstrupe

 magsäck

 bukspottkörtel

 tolvfingertarm

 nedre delen av tunntarmen

 tjocktarm

3. Duodenum

 matstrupe

 magsäck

 bukspottkörtel

 tolvfingertarm

 tjocktarm

4. Colon

 matstrupe

 magsäck

 övre delen av tunntarmen

 tolvfingertarm

 tjocktarm

5. Malign

 förtvining

 återflöde

 förträngning

 blodförgiftning

 elakartad

 känselbortfall

6. Dysfagi

 motvilja

 sjukdomsrelaterat illamående

 sjukdomshistoria

 svårighet att svälja

 blodbrist

 uttorkning

(5)

7. Aspiration

 ökat blodtryck

 via munnen

 motvilja

 uttorkning

 fast eller flytande föda hamnar i luftstrupen istället för i matstrupen

 förstoppning

8. Anorexi

 skörhet

 sjukdomsrelaterad trötthet

 progressiv förlust av muskulatur och annan kroppsvävnad som beror på en kombination av undernäring och katabolism orsakade av underliggande sjukdom

 tillstånd där brist på energi har orsakat mätbara och ogynnsamma förändringar i kroppens sammansättning, funktion eller sjukdomsförlopp

 sjukdomsutlöst aptitlöshet

 minskad muskelmassa med förlust av muskelfunktion

9. Katabolism

 nedbrytning

 sjukdomshistoria

 blodbrist

 motvilja

10. Anamnes

 sjukdomsrelaterad aptitlöshet

 motvilja

 blodbrist

 uttorkning

 sjukdomshistoria, patientens beskrivning av sin sjukdom

11. Gastroskopi

 öppen bukoperation

 kirurgiskt anlagd öppning eller förbindelse

 bristfällig absorption i mag-tarmkanalen

 undersökning av magsäcken med böjligt optiskt instrument

 kirurgiskt borttagande av organdel

 infart för enteral nutrition

(6)

12. Sarkopeni

 minskad muskelmassa med förlust av muskelfunktion

 sjukdomsutlöst aptitlöshet

 uttorkning

 skörhet

 sjukdomsrelaterad trötthet

 blodbrist

13. Anemi

 motvilja

 uttorkning

 blodbrist

 förstoppning

 via munnen

14. Dehydrering

 förstoppning

 ökat blodtryck

 uttorkning

 ämnesomsättning

 höga blodfetter

15. Aversion

 motvilja

 uttorkning

 ökat blodtryck

 genom munnen

 förstoppning

16. Provokation

 generell överkänslighetsreaktion med snabb reaktion

 förorening, nedsmittning

 avlägsnande, bortskaffande

 allergiframkallande ämne

 framkallande av allergisk reaktion

 preparat utan medicinsk verkan som vid läkemedelsprövning ges till kontrollgrupp

(7)

17. Obstipation

 ökat blodtryck

 faktor som ökar risken för hjärt-kärlsjukdom

 förstoppning

 låg blodsockerhalt

 nedbrytning

18. Metabolism

 faktorer som ökar risken för hjärt-kärlsjukdom

 nedbrytning

19. Hypertoni

 nedbrytning

 högt blodtryck

 höga blodfetter

20. Per os

 via munnen

 ökat blodtryck

 inflammation och sårbildning av munslemhinnan

 förstoppning

21. Metabolt syndrom

 nedbrytning

 blodbrist

 faktorer som ökar risken för hjärt-kärlsjukdom, t.ex. högt blodtryck, höga blodfetter och typ 2-diabetes

(8)

22. Hypoglykemi

 nedbrytning

 blodbrist

23. Recidiv

 botande behandling

 icke omvändbar, som ej går tillbaka

 symtomlindrande behandling som ej påverkar sjukdomsförloppet

 oplanerat behandlingsavbrott

 återfall

 återanpassning efter sjukdom eller olycksfall

24. Palliativ behandling

 återfall i kronisk sjukdom

 behandling av höga blodfetter

 symtomlindrande behandling som ej är avsedd att påverka sjukdomsförloppet

25. Anafylaxi

 preparat utan medicinsk verkan som vid läkemedelsprövning ges till kontrollgrupp

 förorening, nedsmittning, sammanblandning

 överkänslighetsreaktion med snabb reaktion

 bevakat framkallande 26. Hyperlipidemi

 angrepp av bakterier, virus eller svamp

 lunginflammation

 ökad fetthalt i blodet

 benskörhet

 tarmvred

(9)

27. Ulcus

 återflöde av vätska mellan magsäck och matstrupe

 ökad fetthalt i blodet

 benskörhet

 sårbildning

28. Kakexi

 faktorer som ökar risken för hjärt-kärlsjukdom, t.ex. högt blodtryck, höga blodfetter och typ 2-diabetes

 uttorkning, vattenförlust

 blodbrist

 progressiv förlust av muskulatur och annan kroppsvävnad som beror på en kombination av undernäring och katabolism orsakade av underliggande sjukdom

 skörhet

29. Ileus

 tarmvred

 avföring

 sårbildning

 förtvining

30. Resektion

 kirurgiskt borttagande av organdel

 del som tillhör mag-tarmkanalen

 kirurgisk anlagd förbindelse mellan magsäck och bukvägg med hjälp av gastroskop

 undersökning av magsäcken med böjligt optiskt instrument

 kirurgiskt anlagd öppning eller förbindelse

 genomborrning, genombrott

(10)

31. Oral

 bristfälligt upptag av näringsämnen från tarmen

 matspjälkning

 upptag av en substans i eller genom vävnad

 som hör till munnen

 tarmludd

 avföring

32. Analgetika

 preparat utan medicinsk verkan

 tillstånd som uppkommer då kroppens immunsystem reagerar mot egen vävnad

 skäl för att inte vidta viss åtgärd

 ansamling av fri vätska i buken

 smärtstillande medel

33. Rehabilitering

 symtomlindrande behandling som ej påverkar sjukdomsförloppet

 planerat behandlingsavbrott

 ej botande behandling

34. Ascites

 tillstånd som uppkommer då kroppens immunsystem reagerar mot egen vävnad

 interaktion mellan läkemedel och födoämne

 benskörhet

 medel mot illamående och kräkningar

 ansamling av fri vätska i buken

35. Feces

 tarmludd

 enzym

 avföring

 föda

 muskelsammandragning

 matspjälkning

(11)

DEL 2

(12)

36. En matsedel ger 2200 kcal och innehåller 71 gram protein. Hur mycket energi (kcal) kommer från protein?

 240-250 kcal

 260-270 kcal

 280-290 kcal

 300-310 kcal

 320-330 kcal

37. En matsedel ger 2200 kcal och innehåller 71 gram protein. Hur många energiprocent (E%) utgörs av protein?

 3E%

 13E%

 23E%

 33E%

 43E%

 53E%

38. För planering av kost för grupper anger Nordiska näringsrekommendationer (NNR 2012) ett intervall för hur många energiprocent som bör komma från protein. Vilket av nedanstående intervall används?

 10-20E%

 25-40E%

 45-60E%

39. Vilket/vilka av nedanstående livsmedel är goda källor till kalcium?

 Nötter

 Rapsolja

 Fläskfilé

 Mjölk

 Spenat

 Äpple

(13)

40. Vid graviditet kan intag av för stora mängder vitamin A vara skadligt för fostret.

Vilket/vilka livsmedel rekommenderas därför gravida att helt avstå från?

 Korv

 Ägg

 Lök

 Svamp

 Fisk

 Linfröolja

 Lever

41. Vid vilken sjukdom är det betydelsefullt att patienten inte har påbörjat kostbehandling för sjukdomen för att korrekt diagnos ska kunna ställas?

 Pankreascancer

 Celiaki

 Diabetes typ I

 Parkinsons sjukdom

 KOL

 Ulcerös colit

42. Vilken typ av vegetarisk kost beskrivs nedan?

Innehåller förutom vegetabilier även mejeriprodukter

 Laktovegetarisk kost

 Vegankost

 Lakto-ovo-vegetarisk kost

 Ovo-vegetarisk kost

(14)

43. Du träffar en patient som är nydiagnostiserad för glutenintolerans. Nedan visas den kostanamnes som du tar vid besöket. Vilka livsmedel/maträtter från nedanstående matsedel elimineras på grund av dess innehåll av gluten? För varje livsmedel/maträtt markerar du om det innehåller gluten eller ej. För livsmedel markerade med *, se ingrediensförteckning i Bilaga 1 (bifogad).

44. Vilken typ av ätstörning/födorelaterat syndrom beskrivs?

Personen har ett otillräckligt energiintag i förhållande till behov. Uppvisar en intensiv rädsla för att gå upp i vikt eller bli tjock trots att personen är underviktig. Har även en störd kroppsupplevelse med avseende på vikt eller form.

 Idisslande

 Anorexia Nervosa

 Bulimia Nervosa

 Pica

 Hetsätningsstörning

45. Skatta följande patients energibehov, med hjälp av nedanstående tabell. Patienten är 50 år, sängliggande, väger 55 kg och har BMI 22. Patientens energibehov påverkas inte av sjukdom. Mål för nutritionsbehandlingen är viktstabilitet.

(15)

 1100 kcal

 1400 kcal

 1650 kcal

 1900 kcal

 2200 kcal

kJ/kg/dygn kcal/kg/dygn

Basalmetabolism 85 20

Basalmetabolism + 25%

(sängbundna)

105 25

Basalmetabolism + 50%

(ej sängbundna)

126 30

Basalmetabolism + 75-100%

(återuppbyggnadskost)

147-168 35-40

Dessa värden korrigeras erfarenhetsmässigt om patienten är:

• Mager (+10%)

• 18-30 år (+10%)

• 70 år (-10%)

• För varje grads temperaturhöjning (+10%)

46. Hur bör man gå tillväga för att beräkna energibehovet (för viktstabilitet) hos en patient med övervikt?

 Använda sig patientens aktuella kroppsvikt

 Använda sig av den kroppsvikt som motsvarar BMI 25 med tillägg av 25% av den överskjutande vikten

 Använda sig av den kroppsvikt som motsvarar önskvärt BMI

 Använda sig av den kroppsvikt som motsvarar BMI 25

 Använda sig av patientens aktuella kroppsvikt minus 25%

47. Vilket energibehov enligt nedan stämmer bäst överens med det totala energibehovet för en man, 40 år (vikt 78 kg) som har en fysisk aktivitetsnivå (PAL) på 1,6. Använd nedanstående tabell.

 2300 kcal

 2500 kcal

 2700 kcal

 2900 kcal

 3100 kcal

(16)

Nordic Nutrition Recommendations 2012

48. Människans energiförbrukning brukar delas in i tre delar varav en är basalmetabolismen. Vad betyder basalmetabolism?

 Energiförbrukning till följd av digestion och absorption av mat

 Kroppens energiförbrukning under vila

 Den ökade energiförbrukning som ökad ålder medför

 Energiförbrukning som uppstår vid fysisk aktivitet

 Den minskade energiförbrukning som feber medför

49. Du träffar en patient som väger 66 kg och är 170 cm lång. Vad är patientens BMI?

 21

 22

 23

 24

 25

 26

(17)

50. Du träffar en patient, 50 år, som väger 50 kg och är 170 cm lång. Hur bedömer du patientens BMI?

 Undervikt

 Normalvikt

 Övervikt

 Fetma/obesitas

51. Du ska beräkna en patients viktförlust i procent. Patienten väger 58 kg och vägde för 1 månad sedan 71 kg. Vilket svar är rätt?

 6%

 10%

 14%

 18%

 22%

52. Vad ger en DXA/DEXA-mätning för information?

 Information om njurfunktion

 Information om tarmmobilitet

 Information om sväljförmåga

 Information om lungkapacitet

 Information om kroppssammansättning

53. Vad är den fysiologiska förklaringen bakom laktosintolerans?

 Ökat upptag av enzymet laktas i ileum

 Ökad syntes av enzymet laktas

 Konkurrens mellan enzymet laktas och galaktas

 Minskad syntes av enzymet laktas

 Konkurrens mellan enzymet laktas och amylas

 Minskat upptag av enzymet laktas i ileum

54. Vilket/vilka administreringssätt för sondmatning kan tillämpas vid matning via PEG (Perkutan endoskopisk gastrostomi)?

 Bolusmatning

 Intermittent matning

 Kontinuerlig matning

55. Hur många kilokalorier innehåller i normalfallet 200 ml standardsondnäring/originalsondnäring?

(18)

 100 kcal

 150 kcal

 200 kcal

 300 kcal

 400 kcal

56. Markera vilken siffra på bilden som visar infart för sondmatning med nasogastrisk sond.

(19)

57. Du träffar en patient som får hela sitt energi- och näringsbehov tillgodosett via sondmatning, nasogastrisk sond. Patienten besväras sedan några dagar tillbaka av förstoppning. Sondnäringen är rumstempererad och matningen sker i ett slutet system. Sondnäringen som patienten får ger 1 kcal per ml och är utan fibrer. Efter diskussion med läkaren kan du utesluta att förstoppningen är relaterade till den medicinska behandlingen. Vilken/vilka av följande åtgärder är relevanta att vidta med tanke på patientens förstoppningsproblematik?

 Byt till fiberrik sondnäring

 Höj sondmatningshastigheten

 Byt infart för sondmatning

 Byt till energirik sondnäring (1,5 kcal per ml)

 Höjd huvudända vid matning

 Tillgodose vätskebehovet

58. Ungefär hur mycket vatten innehåller 1500 ml sondnäring som ger 1 kcal per ml?

 600 ml

 825 ml

 1050 ml

 1275 ml

 1500 ml

59. Du har en patient som behöver parenteral nutrition under en längre tid (> 6 månader). Du väljer en lösning med ca 1500 mosm/l istället för en lösning med ca 800 mosm/l. Vilken av följande infarter passar bäst för att administrera parenteral nutrition till denna patient?

 Perifer venkateter

 Witzelfistel

 Jejunostomi

 Central venkateter

60. Vad innebär Refeeding syndrome?

 Att patienten har ökad risk att drabbas av infektioner på grund av ökad känslighet för bakterier efter transplantation

 Att patienten framkallar kräkning för att göra sig av med intagen energi

 Att energi- och näringsintaget är för lågt vilket medför att fett och muskler förtvinar

 Att kroppen reagerar på allergen från kosten

(20)

 Att kroppen överbelastas av näring och vätska vid för snabb tillförsel 61. Vilken typ av behandling kan användas för personer med fetma?

 Kortisoninjektioner

 Gastric Bypass

 Tunntarmsresektion

 Billroth II

 Pankreasenzymsubstitution

62. Du får en remiss där det står att patienten har metabolt syndrom. Vilken typ av kostbehandling ordinerar du?

 Proteinreducerad kost

 Glutenfri kost

 Proteinomfördelad kost

 E-kost

 Eliminationskost

 NNR-kost

63. Nedsatt muskelmassa, kraft och funktion beskriver ett specifikt tillstånd hos äldre, vilket?

 Anorexi

 Kakexi

 Frailty

 Insulinresistens

 Osteoporos

 Sarkopeni

64. Vilken proteinnivå väljer du som dietist för följande patient:

Kvinna 71 år, 58 kg, 160 cm. Trycksår grad 3.

 35 g protein

 45 g protein

 80 g protein

 130 g protein

(21)

65. Vad kallas den kostbehandling som eventuellt kan användas för att förbättra effekten av läkemedelsbehandlingen vid Parkinsons sjukdom?

 Fettreducerad kost

 Eliminationskost

 Timbalkost

66. Vad av nedanstående kan du som dietist anta att följande patient lider av?

Man, 68 år, diagnos: Stroke

Patienten beskriver sig ha problem med hosta vid måltid och rosslig röst.

 Dysfasi

 Anemi

 Obstipation

 Dysfagi

 Translokation

67. Vad mäter FEV1 (Forced Expiratory Volume 1 sec)?

 Lungfunktion

 Njurfunktion

 Leverfunktion

 Hjärtfunktion

 Magtarmfunktion

68. Vid sväljsvårigheter kan kosten konsistensanpassas på olika sätt. Vilken av följande beskrivningar karaktäriserar gelékost?

 Mjuk och grovkornig konsistens

 Utan småbitar, mjuk och sammanhållen konsistens

 Slät och lättflytande konsistens

 Mjuk och hal konsistens som smälter i munnen

(22)

69. Neglekt och hemianopsi kan drabba en patient som lider av neurologisk sjukdom.

Varför kan det vara bra för dig som dietist att känna till om patienten har detta?

 Risk för att patienten glömmer bort att äta

 Risk för att patienten endast äter halva måltiden

 Risk för att patienten inte känner någon hunger

 Risk för att patienten inte känner någon törst

 Risk för att patienten äter för stor måltid

70. Vid vilken sjukdom kan följande metabola förändringar vara en konsekvens av medicinsk behandling?

Lipodystrofi, hyperlipidemi, insulinresistens

 Diabetes typ 2

 Morbus Crohn

 HIV

 Kroniskt obstruktiv lungsjukdom

 Tonsillcancer

71. Vilka råd kring måltider skulle du ge till följande patient för att förhindra fortsatt viktförlust?

Kvinna 73 år. Diagnostiserad med sjukdomen Kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL för fem år sedan. BMI: 19

 Öka intaget av fiberrika livsmedel

 Äta små frekventa måltider

 Välja energirika livsmedel

 Vila före maten

 Avstå luftrörsvidgande medicinering före måltid

 Prioritera livsmedel med fast och hård konsistens

72. Vilken information är viktig att ge till en patient som på grund av myelom nyligen genomgått en stamcellstransplantation?

 Minska intaget av zinkrika livsmedel

 Undvik konserverad mat

 Undvik rått kött

 Tvätta händerna noga innan matlagning och måltid

 Hetta aldrig upp matrester

 Öka intaget av kaliumrika livsmedel

 Undvik opastöriserad mjölk

(23)

73. Du som dietist träffar en patient som genomgår kurativ onkologisk behandling. Vilket av nedanstående beskriver begreppet kurativ behandling bäst?

 Behandling som ges i syfte att lindra symtom vid icke botbar sjukdom

 Behandling som ges i kombination med nutritionsbehandling

 Behandling som ges i form av radioterapi

 Behandling som ges för att bota sjukdomen

 Behandling som ges i form av cytostatika kombinerat med radioterapi

Du träffar en patient som behandlats för cancersjukdom och som lider av

slemhinneförändringar i munnen. Vilka livsmedel/maträtter från nedanstående matsedel elimineras för att minska patientens besvär vid måltid?

För varje livsmedel/maträtt, markera om du tar bort det ur patientens kost eller om du behåller det.

Kostanamnes

(24)

74. Trismus är ett symtom som kan förekomma hos patienter som genomgått

strålbehandling mot tumör i huvud- och halsområdet. Vad av nedanstående är en beskrivning av trismus?

 Svårigheter att svälja

 Aptitlöshet

 Kräkningar

 Smärta

 Smakförlust

 Svårigheter att öppna munnen

 Känselförlust

75. Följande remiss inkommer till dig där bland annat nedanstående information finns:

Kvinna, 50 år. Diagnos: Polycystisk njursjukdom, GFR 20 ml per minut.

Vad mäter GFR?

 Inflammationsnivå

 Nutritionsstatus

 Metabol acidos

 Njurfunktion

 Nivå av erytropoietin

76. Vilka energi- och proteinnivå väljer du som dietist till följande patient?

Man, 45 år, kronisk njursjukdom, behandlas med hemodialys 3 gånger per vecka.

Arbetar deltid. Vikt 70, BMI 21.

 2450 kcal, 84 gram protein

77. Vilken patientgrupp kan vara hjälpt av att behandlas med FODMAPs?

 Amyotrofisk lateralskleros, ALS

 Leukemi

 Diabetes typ II

 Irritable Bowel Syndrome

 Geriatriska patienter

 Fenylketonuri, PKU

(25)

78. Morbus Crohn är en inflammatorisk tarmsjukdom. Vilka delar av magtarmkanalen kan vara drabbade?

 Endast duodenum och jejunum

 Endast jejunum och ileum

 Endast kolon och rektum

 Hela magtarmkanalen

79. Vilket specifikt näringsämne har påverkad absorption vid inflammatorisk aktivitet i distala ileum hos patienter med Morbus Crohn?

 B6

 Kalium

 B12

 Tiamin

 Folsyra

 Selen

80. Hos vilken/vilka av nedanstående patientgrupper finns, på grund av

sjukdomstillståndet, risk för att uppmätt vikt är falsk, det vill säga att det inte är patientens torrvikt?

 Huvud- och halscancer

 Levercirros

 Celiaki

 Morbus Crohn

 Kronisk njursvikt

 Alzheimers sjukdom

81. Vilken av nedanstående beskriver på bästa sätt hur du i första hand skulle hantera följande patient?

Man, 55 år med kronisk pankreatit. Besväras av smärta, framförallt i samband med måltid samt steatorré. BMI 19 (vikt 64 kg, längd 175 cm). Intag per os: 1900 kcal.

 Ordinera 2 kompletta kosttillägg á 300 kcal

 Ordinera fettreducerad kost 40g/dag initialt med sänkning av fettinnehåll om symtom kvarstår

 Ordinera fettreducerad kost 80g/dag initialt med sänkning av fettinnehåll om symtom kvarstår

 Se över om patienten substitueras med pankreasenzym, hur medicineringen intas och compliance, sänker vid behov fettet i kosten

 Ordinera sondnäring via nasogastrisk sond som täcker hela energibehovet

(26)

82. Vilken av matsedlarna passar bäst för följande patient (utgå ifrån att alla matsedlar har samma energinivå)? Patienten har steatorré och är ordinerad fettreducerad kost.

Patienten besväras även av meteorism (ökad gasbildning) efter måltid.

 Matsedel 1

 Matsedel 2

 Matsedel 3

Matsedel 1 Matsedel 2 Matsedel 3

Frukost:

Fruktyoghurt 0,5% (2 dl) Müsli (0,5 dl)

Bröd (1 skiva) Marmelad (2 tsk) Ost (1 skiva)

Frukost:

Lättmjölk (2 dl) Cornflakes (1 dl) Bröd (1 skiva)

Smörgåsmargarin (1 msk) Ost (1 skiva)

Paprika (1 skiva)

Frukost:

Havregrynsgröt (1 portion) Lättmjölk (1 dl)

Lingonsylt (2 msk) Bröd (1 skiva) Färskost (1 msk) Mellanmål:

Äpple (1 st)

Mellanmål:

Apelsin (1 st)

Mellanmål:

Banan (1 st) Lunch:

Lax (1 portion) Tagliatelle (1 portion) Vitkålssallad (1 portion) Lättmjölk (2 dl)

Lunch:

Makaroner (1 portion) Korv (1 portion) Ketchup (1 msk) Morot (1 st) Saft (2 dl)

Lunch:

Potatis (1 portion) Kycklingfilé (1 portion) Ketchup (2 msk) Tomat (1 portion) Lättöl (2 dl) Mellanmål:

Drickyoghurt (2 dl)

Mellanmål:

Nyponsoppa (1 portion) Vispgrädde (1 msk)

Mellanmål:

Bär (1 dl) Kvarg (2 msk) Middag:

Vegetarisk gryta med bönor (1 portion)

Ris (1 portion) Läskedryck (2 dl)

Middag:

Ris (1 portion) Köttfärssås (1 portion) Tomat och löksallad med vinägrett (1 portion) Lättöl (2 dl)

Middag:

Tortillabröd (2 stycken) Köttfärsröra (0,5 portion) Sallad (1 portion) Tomat (0,5 st) Saft (2 dl) Kvällsmål:

Fruktcocktail (1 portion)

Kvällsmål:

Skorpa (2 stycken) Smörgåsmargarin (2 tsk) Marmelad (2 msk) Te (2 dl)

Kvällsmål:

Nyponsoppa (2 dl)

Fett: 40g Fett: 60g Fett: 40g

83. Vilken av nedanstående kan vara en sekundär diagnos till följd av kronisk pankreatit?

 Diabetes

 Celiaki

 Levercirros

 Parkinsons sjukdom

(27)

84. Du träffar en patient där läkaren ordinerat vätskerestriktion. Nutritionsordinationen är sondnäring 2200 kcal.

Nedan ser du ett utdrag från innehållsförteckningen av olika sondnäringar

(näringsinnehållet anges per 100 ml). Vilken/vilka av dessa sondnäringar kan med fördel användas till ovanstående patient?

 A

 B

 C

 D

 E

A

(28)

B

C

(29)

D

E

(30)

85. En patient med stomi och stora flöden kan prova att öka intaget av så kallade stoppande livsmedel. Vilket/vilka av följande livsmedel betraktas som stoppande livsmedel?

 Pasta

 Fruktjuice

 Rapsolja

 Banan

 Vitt ris

 Kaffe

86. Patienter som genomgått kirurgiska ingrepp i ventrikeln kan drabbas av dumping syndrom. Vilken fysiologisk förklaring kan sammankopplas med sen dumping?

 Försämrad absorption på grund av försenad utsöndring av gallsyror i duodenum

 Snabb passage av hyperosmolära kolhydrater till tunntarmen ger ökat vätskeinflöde i tarmen

 Absorption av stor mängd kolhydrater orsakar insöndring av insulin med påföljande hypoglykemi

 Nedsatt digestion av laktos på grund av att snabb tunntarmspassage

 Kirurgiskt avlägsnande av nedre esophaussfinktern orsakar reflux av tarminnehåll

87. Vilka av nedanstående kostråd skulle du ge till följande patient:

Kvinna, 66 år. Har genomgått en ventrikelresektion på grund av ventrikelcancer. God aptit, ingen malnutritionsproblematik men besväras av dumpingsymtom i samband med måltid.

 Undvik protein

 Ät små, frekventa måltider

 Inta dryck mellan måltiderna istället för till måltid

 Begränsa intaget av sockerrika livsmedel

 Begränsa intaget av pasta, ris och potatis

88. Du träffar en 15-årig pojke för bedömning av tillväxt. Vilken/vilka av nedanstående påståenden stämmer in på pojkens tillväxkurva (se Bilaga 2)?

 Pojken följer sin kurva för vikt

 Pojken ligger +2SD över medelvärdet för vikt

 Pojken följer sin kurva för längd

 Pojken ligger +2SD över medelvärdet för längd vid 15 års ålder

 Pojken ligger +2SD över medelvärdet för längd vid 13 års ålder

(31)

89. Hur längre rekommenderar Livsmedelsverket samt WHO att ett spädbarns energi- och näringsbehov ska täckas helt av bröstmjölk alternativt modersmjölksersättning?

 4 månader

 6 månader

 8 månader

 10 månader

 12 månader

90. Vad visar HbA1c (eng A1C)?

 Serumkalium

 Leverfunktion

 Långtidsblodsocker

 Blodkolesterol

 Ferritindepåer

91. Vilket näringsämne riskerar vi i de nordiska länderna att få för lite av på grund av vårt geografiska läge i förhållande till ekvatorn?

 Zink

 Kalium

 Vitamin D

 Vitamin A

 Järn

 Vitamin E

92. På mottagning träffar du pappa och dotter (12 år). Flickan väger 62 kg och är 152 cm lång. Vilket alternativ motsvarar flickans iso-BMI (ta hjälp av tabellen nedan)?

 Undervikt

 Normalvikt

 Övervikt

 Fetma

(32)

93. Vilken sjukdom beskrivs nedan?

Mutation som leder till ökad slembildning i exokrina organ.

 Diabetes typ 1

 Cystisk fibros

 Fenolketonuri

 Anorexia Nervosa

(33)

94. Vilket/vilka av följande livsmedel begränsas vanligtvis vid kostbehandling av Fenylketonuri, PKU?

 Kikärtor

 Rapsolja

 Socker

 Kyckling

 Lax

 Gurka

95. Vilken typ av kostbehandling kan bli aktuell för barn med terapiresistent epilepsi?

 Ketogen kost

 Fettreducerad kost

 E-kost

 Glutenfri kost

96. Failure to thrive är ett begrepp som du kan stöta på när du arbetar som dietist på en barnklinik, vad innebär begreppet?

 Upprepade sväljsvårigheter

 Amningsproblem vid gomspalt

 Icke tillfredställande viktökning

 Ökat energibehov vid hjärtsvikt

 Försämring i symtombilden vid Cystisk fibros

97. Tillförsel av insulin är en central del i den medicinska behandlingen av diabetes typ 1.

Vilken/vilka är insulinets mest centrala funktioner i kroppen?

 Aktiverar glukoneogenes i levern

 Aktiverar glykolys i celler

 Aktiverar transport av glukos till celler

 Aktiverar lipolys i celler

 Aktiverar transport av glukos från levern

(34)

98. Inom judendom och islam används kosher respektive halal. Vad menas med dessa begrepp?

 Fasteperioder

 Tillåtna livsmedel

 Otillåtna livsmedel

 Högtidsmåltider

 Konserverade livsmedel

 Tillagade livsmedel

99. Du träffar en patient med muslimsk bakgrund. Vilka av följande livsmedel är förbjudna enligt islam?

 Ägg

 Baljväxter

 Griskött

 Opaströriserad mjölk

 Alkohol

 Syrade grönsaker

(35)

DEL 3

(36)

I denna del ska du läsa en vetenskaplig artikel, ”Weight loss and body mass index in relation to aspiration in patients treated for head and neck cancer: a long-term follow-up” (se Bilaga 3) och svara på ett antal frågor kring artikeln. Det kan vara bra att läsa igenom frågorna innan du börjar läsa artikeln.

101. Vilken av nedanstående påståenden stämmer överens med bakgrunden till att man ville göra denna studie?

 Det finns låg evidens för hur nutritionsbehandling kan utformas för patienter med huvud- och halscancer under pågående behandling

 Det finns låg kunskap kring hur aspiration påverkar risk för lunginflammation

 Det finns låg evidens kring vilka faktorer som ökar risken för sväljsvårigheter hos patienter med huvud- och halscancer

 Det finns låg kunskap kring kopplingen mellan sväljsvårigheter och

nutritionsparametrar på lång sikt hos patienter med huvud- och halscancer

 Det finns låg evidens för patientens egna upplevelse av sväljsvårigheter på lång sikt efter avslutad behandling

102. Vilka deltagare inkluderades i studien?

 Patienter som behandlats vid två av de behandlingscentra som inkluderats i ARTSCAN-studien

 Patienter med tumör i orofarynx, esofagus och trachea

 Patienter med återfall i sin cancersjukdom

 Patienter med tumör i orofarynx, hypofarynx, munhåla och larynx (ej små tumörer i struphuvud: T1 och T2)

 Patienter behandlade med cytostatikabehandling inom tre månader innan strålbehandlingsstart

103. Studiens deltagare rekryterades från en tidigare genomförd studie, ARTSCAN.

Vilken typ av studiedesign hade ARTSCAN?

 Fallbeskrivning

 Kohortstudie

 Randomiserad studie

 Systematisk review

 Observationsstudie

(37)

104. Vad går att säga om deltagarantalet i studien?

 Totalt accepterade 124 patienter att delta i studien

 Alla patienter i ARTSCAN deltog i studien

 I slutet av studien (endpoint) fanns data för 52 patienter

 Fem deltagare i kontrollgruppen blev sjuka

 Totalt fanns längd- och viktdata för 101 patienter vilka utgjorde studiegrupp 1

105. Hur undersöktes sväljförmågan på deltagarna i studien?

 Det gjordes ingen undersökning av sväljförmågan

 Genom videofluoroskopi

 Genom fiberendoskopisk undersökning

 Genom måltidsobservation

106. Studien visade på att BMI vid start av strålbehandling var signifikant för viktförlust. Vilken av nedanstående parametrar var också signifikant för viktförlust?

 Typ av strålbehandling

 Tumörstadium

 Aspiration

 Ålder

 Tidigare användning av sondmatning

107. Studien visade på att BMI vid start av strålbehandling var signifikant för BMI vid uppföljning. Vilken av nedanstående parametrar var också signifikant för BMI vid uppföljning?

 Typ av strålbehandling

 Tumörstadium

 Aspiration

 Ålder

 Tidigare användning av sondmatning

(38)

108. Resultaten i artikeln beskrivs ibland med hjälp av standardavvikelse (SD), se exempelvis Tabell 1. Vad menas med standardavvikelse?

 Det värde för ett ordnat datamaterial som delar materialet i två lika stora delar

 Det värde som visar signifikant skillnad mellan grupper

 Statistiskt mått på hur mycket de olika värdena för en population avviker från medelvärdet

 Ett mått för ett genomsnittligt värde av ett urval eller en population

 Statistiskt test, exempelvis Student’s t test for independent samples

109. Vilka av nedanstående påståenden stämmer överens med författarnas slutsatser?

 Trots närvaro av sväljsvårigheter var det få patienter i studien som kunde definieras som riskpatienter för ett dåligt nutritionsstatus

 Personer som fått sväljsvårigheter med aspiration till följd av behandling för huvud- och halscancer hade signifikant högre viktförlust än personer utan problem med aspiration

 Tumörläge var signifikant relaterat till försämrat nutritionsstatus hos patienter med huvud- och halscancer

 Alla personer med sväljsvårigheter och aspiration till följd av behandling för huvud- och halscancer bör ordineras enteral nutrition

 Personer som fått sväljsvårigheter med aspiration till följd av behandling för huvud- och halscancer hade signifikant lägre BMI än personer utan problem med aspiration

110. På sidan tre i artikeln står det: “The study was approved by the Regional Ethical Review Board in Umeå, Sweden…". Vad menas med det?

 Studien kräver inget informerat samtycke

 Den medicinska etikkommittén vid Umeå universitet genomför under studiens gång intervjuer med deltagarna för att garantera att studien genomförs på ett etiskt korrekt sätt

 Studien har sökt och fått etiskt tillstånd för genomförandet

 Studien är kvalitetskontrollerad av den medicinska etikkommittén vid Umeå universitet och uppfyller särskilt höga kvalitetskrav

 I studiens design ingår en bortfallsanalys som är tydlig och korrekt beskriven

(39)

Risgrynsgröt Innehållsförteckning

Mjölk, ris (14%), vatten, socker och salt.

Frökusar

Innehållsförteckning

Mjöl (vete, fullkorn av vete, dinkelvete 11% (mjöl och flingor)), vatten, solrosfrö 9,5%, skållat fullkornsrågmjöl, jäst, linfrö 3,5%, sirap, vört av korn, vetegluten, salt, malt av råg, korn och vete, stabiliseringsmedel

(guarkärnmjöl), konserveringsmedel (sorbinsyra). Innehåller 22% fullkorn, motsvarar 27% av torrvikten.

Flora mellan 59%

Palmolja, vatten, rapsolja (24 %), kärnmjölk, salt (1,1%), syra (mjölksyra), naturlig arom, vitamin A och D.

(40)

Prästost mellan 31%

Pastöriserad mjölk, salt, syrningskultur, ystenzym, kalciumklorid, konserveringsmedel E202.

Smörgåsrån Ingredienser

Vetemjöl, härdat vegetabiliskt fett, emulgeringsmedel (sojalecitin), vetegroddar, salt, bakpulver (natriumbikarbonat), surhetsreglerande medel (citronsyra).

Gräddstuvad lever Ingredienser

Nötlever, gul lök, vetemjöl, vispgrädde, salt, peppar

(41)

Citronmuffins, Hägges Ingredienser

Ingredienser: Vetemjöl, fruktos, rapsolja, vatten, äggpulver, vetestärkelse/ -stivelse, skummjölkspulver, fuktighetsbevarande medel glycerin, bakpulver (E 450, bikarbonat), emulgeringsmedel (E471, E475), konserveringsmedel (E202, E281), salt samt citronolja. Kan innehålla spår av mandel.

Tzatziki Ingredienser

Yoghurt (mjölk, grädde, yoghurtkultur) 67%, gurka 20%, rapsolja, vitlök, modifierad stärkelse (E1442, E1450), salt, socker, ättikssyra, syra (E330), konserveringsmedel (E202, E211), vitpeppar.

Apetina Classic 20%

Ingredienser

Pastöriserad mjölk, salt, syrningskultur, ystenzym, kalciumklorid, lipas.

(42)

Wasa Husman Ingredienser

Fullkornsrågmjöl, jäst, salt.

Saltiner

Vetemjöl, Vegetabilisk Olja, Vetestärkelse, Socker, Salt, Bakpulver (Hjorthornssalt, Natriumbikarbonat), Kornmaltextrakt, Jästextrakt, Arom.

Castello brie 34%

Ingredienser

Pastöriserad mjölk, salt (1,6%), syrningskultur, ystenzym, mögelkultur. Kraftig saltad.

(43)

(44)

ORIGINAL ARTICLE

Weight loss and body mass index in relation to aspiration in patients treated for head and neck cancer:

a long-term follow-up

Sandra Ottosson_&Ulrika Lindblom_&Peter Wahlberg_&

Per Nilsson_&Elisabeth Kjellén_&Björn Zackrisson_&

Eva Levring Jäghagen&Göran Laurell

Received: 13 September 2013 / Accepted: 9 March 2014 / Published online: 1 April 2014

# Springer-Verlag Berlin Heidelberg 2014

Abstract

Purpose Persistent severe swallowing dysfunction with aspiration is a common and sometimes overlooked sequelae after treatment for squamous cell carcinoma of the head and neck (SCCHN) and may impact food intake and nutritional status.

More knowledge is needed to increase the understanding of severe swallowing dysfunction as a risk factor for persistent nutritional deteriorations in SCCHN survivors. The purpose of the study was to investigate weight loss and body mass index (BMI) in relation to pharyngeal swallowing function in a long-term perspective in patients after SCCHN treatment.

Methods Data from 101 patients were available for the analyses. Swallowing function was assessed by videofluoroscopy at a mean of 71.6 months after the start of radiotherapy (RT).

Percent weight change (calculated with weight at the start of RT as the reference) and BMI at follow-up were the primary nutritional measures.

Results Aspiration was present in 48 of 101 patients (48 %).

Patients with aspiration had a significantly higher mean weight loss and a lower BMI (−10.9 % and 23.1, respectively) at follow-up compared with patients without aspiration (−2.8 % and 26.0, respectively). Patients with aspiration were unable to gain weight after 23 months. Only ten of 101 patients (10 %) were underweight at follow-up.

Conclusions Swallowing dysfunction with aspiration was related to long-term weight loss and reduced BMI. Few patients were underweight despite the high prevalence of swallowing dysfunction.

Keywords Fluoroscopy . Swallowing dysfunction . Head and neck cancer . Weight loss . Body mass index

Introduction

Swallowing dysfunction is a common and sometimes overlooked severe complication after treatment for squamous cell carcinoma of the head and neck (SCCHN) [1]. The treatment strategies used in SCCHN are radiotherapy (RT), surgery, or a combination of both and an increasing use of anticancer drugs [2]. These treatment protocols have different impacts on tissues important for optimal swallowing function [1,3], and patients treated with combined treatment protocols are at high risk for developing a severe swallowing dysfunction [4]. Other factors that are reported to impact swallowing function are tumor site, tumor stage, and RT protocol [4,5].

The reported prevalence of swallowing dysfunction after RT varies [1] and is believed to be an underreported and thereby sometimes untreated problem in patients with SCCHN [6]. It Eva Levring Jäghagen and Göran Laurell shared senior authorship

S. Ottosson (*)

Department of Clinical Sciences, Otorhinolaryngology, Umeå University, 901 87 Umeå, Sweden

e-mail: sandra.ottosson@kost.umu.se U. Lindblom:P. Wahlberg

Department of Clinical Sciences, Otorhinolaryngology, Lund University, Lund, Sweden

P. Nilsson:E. Kjellén

Department of Oncology and Radiation Physics, Skåne University Hospital, Lund University, Lund, Sweden

B. Zackrisson

Department of Radiation Sciences, Oncology, Umeå University, Umeå, Sweden

E. Levring Jäghagen

Department of Odontology, Oral and Maxillofacial Radiology, Umeå University, Umeå, Sweden

G. Laurell

Department of Surgical Sciences, Otolaryngology and Head & Neck Surgery, Uppsala University, Uppsala, Sweden

(45)

has also been shown that swallowing dysfunction can persist and sometimes even continue to deteriorate after the termination of treatment [7,8].

Between the years of 1998 to 2006, a Swedish national, randomized, prospective, multicenter trial on patients with SCCHN was conducted (the ARTSCAN trial) [9,10]. The aim of the ARTSCAN trial was to evaluate the effect of conventional fractionation versus accelerated fractionation on loco-regional control, overall survival, and quality of life.

The 2-year follow-up did not show any significant differences in survival and loco-regional control between the two treatment arms [9]. The data from the present study are based on a follow-up of a cohort of patients in the ARTSCAN trial from two of the participating treatment centers.

Aspiration is a sign of severe swallowing dysfunction and a result of a variety of swallowing deficiencies. Aspiration can lead to pneumonia [11] and can be lethal [12]. Nutritionally, impaired swallowing function can result in restricted food intake and dependence on tube feeding [13,14]. Consequent- ly, malnutrition is a common problem in patients with SCCH N [15] and is significantly related to swallowing dysfunction caused by treatment [16]. However, the relation between long- term persistent swallowing dysfunction and nutritional parameters has been poorly described in previous research. Thus, more knowledge is needed on severe swallowing dysfunction as a risk factor for the development of a poor nutritional status in SCCHN cancer survivors to increase the understanding of persistent nutritional deteriorations after SCCHN treatment.

Aim

The aim of the present study was to investigate the long-term impact of pharyngeal swallowing function on weight development and BMI in patients with head and neck cancer treated with RT.

Materials and methods

Patients in the ARTSCAN trial

Seven hundred and fifty patients (>18 years) were included in the ARTSCAN trial [10,9]. All tumors were M0 SCCHN of the oral cavity, oropharynx, hypopharynx, or larynx (except glottic T1 and T2) and classified according to the Union for International Cancer Control (UICC) TNM staging system [17]. Patients treated with chemotherapy within 3 months before the start of RT were excluded. The treatment regime was RT (conventional fractionation or accelerated fractionation) as a single modality treatment or as preoperative RT.

Conventional fractionation was given with 2.0 Gy/day for 7 weeks and accelerated fractionation was given with

2.0 Gy+1.1 Gy/day for 4.5 weeks. All patients received CT- based three-dimensional conformal RT and/or intensity- modulated RT, and both treatment protocols reached a total dose of 68 Gy. For more information about the ARTSCAN trial the reader is referred to the original manuscripts [10,9].

Patients from two participating treatment centers

Half of the patients (n=380) in the ARTSCAN trial were treated at two of the participating treatment centers involved in the present study. Fifteen months after the ARTSCAN trial was closed, surviving patients without recurrent disease who had been previously treated at the two centers were invited to participate in follow-up examinations of swallowing function.

At that time, 202 patients were available and 124 patients accepted participation (Fig.1).

ARTSCAN follow-up

In the ARTSCAN trial, acute and late treatment toxicities, treatment outcomes, and any additional treatments (re-irradi- ation, surgery, and/or anticancer drugs) were registered up to 5 years in surviving patients.

Ear, nose, and throat examination

The additional follow-up on 124 patients included a complete ear, nose, and throat (ENT) examination. The clinical examinations were performed by one ENT physician at each treatment center.

The oral and pharyngeal swallowing function was assessed using videofluoroscopic (VF) examinations [18]

(Fig. 2). Before examination, the patients answered routine clinical questions about symptoms of dysphagia. The examination was performed in lateral and frontal projections that provided views of the oral cavity, the pharynx, and the upper esophageal sphincter. All patients sat in an up- right position comfortable for swallowing. The first stan- dard swallow consisted of a 7-mL liquid bolus of barium sulfate, and if the swallow was without severe aspiration, it was followed by a 10-mL liquid bolus and modified boluses of varying consistencies. Patients with severe symptoms of aspiration before examination initially swallowed iodine contrast media. All VF examinations were stored digitally or on videotape. The evaluations were performed by the same radiologist together with one of the two ENT physicians who performed the clinical examinations. The examinations were assessed for several parameters of swallowing dysfunction. In this study, we present results of severe swallowing dysfunction causing aspiration. Aspiration was defined as present when parts of the bolus penetrated into the larynx and passed below the vocal cords into trachea [18, 19] (Fig. 2).

(46)

Nutritional data

Information about weight at the start of RT and at 11 and 23 months after the termination of RT was registered in the ARTSCAN protocol and weight at follow-up was gathered at the time of the ENT examination. Weight at follow-up was used to calculate relative percent weight change with weight at the start of RT as the reference point. Height was collected

from the medical records and used for calculation of BMI (kg/

m²). The following cut-off values for BMI were used in the analyses: underweight BMI of <20 (BMI of <22 if≥70 years of age); normal weight BMI of 20–25 (BMI, 22–27 if

≥70 years of age); and overweight/obese BMI of >25 (BMI,

>27 if≥70 years of age) [20,21]. Patients with underweight and a previous weight loss of≥10 % at follow-up were defined as“at risk patients” for a poor nutritional status.

The nutritional regimes varied at the two participating centers during RT and the following convalescence period.

Nutritional support was given based on the physicians’ and dieticians’ evaluation and patient approval. All included patients had oral intake without tube feeding at follow-up and information about previous use of tube feeding (nasogastric feeding tube, percutaneous endogastric gastrostomy, or both) was available from the study protocol and the ARTSCAN database.

Ethical approval

The study was approved by the Regional Ethical Review Board in Umeå, Sweden (EPN Umeå Dnr 07-023M) and all participants signed informed consent forms.

Statistical analyses

The Statistical Package for the Social Sciences (SPSS) version 21.0 was used for the statistical analyses. Univariate analyses were performed using the independent samples t test for comparison of continuous variables between two groups, one-way between-groups ANOVA for comparison of continuous variables between more than two groups, or the Fisher’s exact test for comparison between groups. Variables found to be significant in the univariate analyses were used as continuous or dichotomized variables in a multivariate model using linear regression analysis. The unstandardized regression co- efficients (B) represent an increase (positive values) or a decrease (negative values) in weight (percentage points) or BMI. Repeated measures ANOVA was used to analyze the change in mean weight over time. All tests were two-sided and a p value less than 0.05 was considered significant.

Results

Eligibility and patient characteristics

Nine patients were excluded due to; ischemic stroke (n=2), additional tumor disease (n=2), tube feeding dependence (n=

3), or laryngectomy (n=2). Three patients died between the ENT and the VF examinations and an additional 11 patients were not examined due to practical reasons or had missing weight data registrations at follow-up. Therefore, 101 of the Fig. 1 Patient eligibility within the studied cohort

Fig. 2 Aspiration. Lateral videofluoroscopic view of the pharynx, larynx, and the upper part of the trachea after a swallow. The aspirated bolus (AB) has penetrated into the larynx (L) and continued below the vocal cords (VC) into the trachea (T). Epiglottis (E)

(47)

original 124 patients (82 %) had weight data and BMI registrations at the start of RT and at the follow-up and were defined as the study cohort 1 (Fig.1).

Seventy-six of the 101 patients (75 %) were men and the median age for the cohort was 62 years (range, 34–84 years) (Table1). Tumor of the oropharynx was the most common site (n=62, 61 %) and 74 patients (73 %) had stage III or IV tumors. Fifty-eight patients (57 %) were treated with accelerated fractionation, 43 patients (43 %) were treated with conventional fractionation, and 58 patients (57 %) underwent surgery after preoperative RT. In total, 59 patients (58 %) received tube feeding during treatment and/or the convalescence period and two were given tube feeding at the start of RT.

Swallowing function

The ENT examination took place at a mean of 69.3 months (±29.6) after the start of RT and the VF was performed at a

mean of 71.6 months (±28.3) after the start of RT. Aspiration was diagnosed with VF in 48 patients (48 %) at follow-up and 33 of these patients were diagnosed with silent aspiration, as aspiration did not elicit a cough. Five of 48 patients had been treated for pneumonia. No significant difference was found in previous tube feeding use between the non-aspiration group and the aspiration group (p=0.545).

Impact factors for long-term weight loss and body mass index Weight loss

The mean weight loss between the start of RT and follow-up was 6.6 % (±10.5 %). The weight loss was analyzed in univariate analyses together with patient, tumor, treatment, and nutritional factors (Table1). The following factors were found to be significantly related to weight loss: gender, tumor site, surgery, BMI at the start of RT, and posttreatment aspiration. A multiple linear regression was used to make a model

Table 1 Characteristics for 101 patients (n (%)) and different predictive factors for relative percent weight change (mean (SD)) between the start of radiotherapy (RT) and follow-up (mean, 69.3 months) and body mass index (BMI) at follow-up (mean (SD))

Patient characteristic n (%) Weight change (%) p value^* BMI p value^*

Mean (SD) Mean (SD)

Age <65 years 60 (59.4) −5.4 (10.6) 0.154 25.1 (4.4) 0.125

≥65 years 41 (40.6) −8.4 (10.2) 23.9 (3.3)

Gender Male 76 (75.2) −7.8 (10.0) 0.043 24.5 (3.6) 0.563

Female 25 (24.8) −2.9 (11.5) 25.0 (5.3)

Tumor site Oropharynx 62 (61.4) −9.9 (9.3) <0.001 24.5 (4.2) 0.862

Oral cavity 20 (19.8) −5.3 (6.4) 24.8 (2.9)

Larynx 11 (10.9) −1.0 (13.3) 25.4 (5.1)

Hypopharynx 8 (7.9) 7.3 (10.0) 24.0 (4.3)

Tumor stage I 11 (10.9) −1.4 (9.2) 0.103 25.5 (3.3) 0.182

II 16 (15.8) −3.4 (11.9) 26.3 (5.8)

III 28 (27.7) −7.0 (9.2) 23.7 (3.6)

IV 46 (45.5) −8.8 (10.7) 24.4 (3.6)

Fractionation schedule Accelerated fractionation 58 (57.4) −6.2 (10.7) 0.646 24.2 (3.7) 0.193

Conventional fractionation 43 (42.6) −7.2 (10.4) 25.2 (4.5)

Surgery No surgery No 43 (42.6) 43 (42.6) −3.4 (9.7) 0.007 25.3 (4.9) 0.145

Resection of primary tumor Yes 11 (10.9) 58 (57.4) −9.1 (10.6) 24.1 (3.2)

Neck dissection 42 (41.6)

Resection of primary tumor and neck dissection

5 (5.0)

Aspiration No 53 (52.5) −2.8 (8.1) <0.001 26.0 (4.3) <0.001

Yes 48 (47.5) −10.9 (11.3) 23.1 (3.2)

BMI start RT^a Underweight 5 (5.0) −0.2 (6.3) 0.020 19.0 (1.8) 0.025**

<0.001***

Normal weight 29 (28.7) −4.3 (8.2) 22.7 (1.9)

Overweight/obesity 61 (60.4) −9.4 (10.6) 26.3 (4.0)

Earlier tube feeding use No 42 (41.6) −6.8 (8.9) 0.895 25.1 (3.8) 0.312

Yes 59 (58.4) −6.5 (11.6) 24.3 (4.2)

*p<0.05 was considered significant in the independent samples t test or one-way ANOVA; **p value when comparing underweight against normal weight; ***p value when comparing underweight against overweight/obesity or normal weight against overweight/obesity

aUnderweight, BMI<20 (BMI<22 if≥70 years of age); normal weight, BMI=20–25 (BMI=22–27 if ≥70 years of age); overweight/obese, BMI>25 (BMI>27 if≥70 years of age)