Framsidesbild: Bräddavlopp i en svensk kommun. Foto: Claes Hernebring, DHI.
2017-11-24 13:09 CET
SVU-rapport om omfattning av bräddning i svenska kommuner (rörnät, klimat,
avlopp och miljö)
Information om allmänt tillgänglig rapport från Svenskt Vatten Utveckling!
Nr:2017-16
Titel: Omfattning av bräddning i svenska kommuner
Författare: DHI; Cecilia Wennberg, Hanna Nordlander, Claes Hernebring Direktlänk till pdf:
http://vav.griffel.net/db.pl?template_file=db_link_pdf.html&link=a&pdf=SVU- rapport_2017-16.pdf
OBS! Kopiera denna länk om du önskar länka direkt till rapport-pdf. Detta för att vi ska få så korrekt nedladdningsstatistik som möjligt. Tack på förhand!
Sammandrag: Vatten som bräddar från avloppsledningsnätet kan innebära risk för smittspridning i badvatten och dricksvattentäkter. Rapporten
sammanställer statistik för bräddningar i några svenska kommuner och
beskriver en metodik för att bedöma bräddningarnas påverkan på recipienten.
Syftet är att ge underlag för åtgärdsstrategier som bygger på riskbedömning.
Sammanfattning: Vatten som bräddar från avloppsledningsnätet kan innebära risk för smittspridning i badvatten och dricksvattentäkter. Rapporten
sammanställer statistik för bräddningar i några svenska kommuner och
beskriver en metodik för att bedöma bräddningarnas påverkan på recipienten.
Syftet är att ge underlag för åtgärdsstrategier som bygger på riskbedömning.
Bräddvatten är spillvatten som är utspätt med annat vatten, som regnvatten eller vatten som har läckt in i avloppsledningarna. Bräddning sker när
ledningsnätet inte har tillräcklig kapacitet att leda bort allt vatten. I
kombinerade avloppssystem går dagvatten och spillvatten i samma ledningar, och där är bräddavlopp inbyggda i systemet. I separerade system ska det inte ske någon bräddning, men nödbräddning kan ske i vissa situationer.
Bräddningen från ledningsnät har fått ökad uppmärksamhet i kommunernas miljöredovisningar, vid tillståndsprövning av avloppsreningsverk och för att värdera konsekvenser för recipienten. Från och med 2017 har ansvaret för att kontrollera bräddningar flyttats från den som driver avloppsreningsverket till den som driver ledningsnätet, och underlagen om bräddningar förväntas bli bättre.
DHI har i rapporten sammanställt och jämfört statistik för bräddningar i några svenska kommuner som i dag kvantifierar sina bräddningar med hjälp av ett modellbaserat beräkningssätt. En sådan metod innefattar dels en hydraulisk modell som beskriver ledningsnätets hydrauliska funktion, dels en
hydrologisk modell som beskriver belastningen på ledningsnätet i samband med nederbörd. Den hydrologiska modellen bör även inkludera
tillskottsvatten som tillförs avloppssystemet genom dräneringar,
felkopplingar och inläckande vatten. Beräkningar kan göras för ett år eller flera år, med årssummeringar för varje enskilt bräddtillfälle eller för varje beskrivet bräddavlopp. Det går också att beräkna andelen spillvatten i bräddvattnet och utspädningsgraden för enskilda bräddtillfällen och på
årsbasis.
I de studerade kommunerna varierar bräddningen från 0,7 procent till som högst 4,1 procent av den totala tillrinningen till avloppsreningsverket. Det finns en koppling mellan bräddningar och andelen kombinerat ledningsnät.
För samtliga kommuner sker huvuddelen av bräddningen vid en eller ett fåtal punkter, något som är viktigt att veta med tanke på hur åtgärder ska
prioriteras. Andelen spillvatten i bräddvattnet är relativt konstant för
respektive kommun och för olika år, men skiljer sig mycket åt mellan de olika kommunerna. För de enskilt största bräddavloppen varierar utspädningen av spillvattnet från 3 till 58 procent, och för hela ledningsnäten från 6 till 41 procent. För flera av kommunerna framgår det tydligt att större
nederbördsvolym ger större tillrinning till reningsverket och större bräddvolym.
En preliminär slutsats är att bräddningar generellt har relativt marginell miljöpåverkan, men att de för vissa recipienter kan stå för en betydande andel av de totala fosforutsläppen från avloppssystemen. För badvatten och dricksvattentäkter kan däremot enskilda bräddhändelser ha stor påverkan och innebära risk för negativa konsekvenser.
Sökord: Bräddning, miljödata, bräddavlopp, miljörapportering, avloppsledningsnät, hydraulisk beräkning, hydraulisk modellering, föroreningsmängder, utspädningsgrad, recipient, åtgärdsstrategi, bräddstatistik, näringsämnen, badvatten
Keywords: Sewerage, sewer overflows, CSO, environmental data,
environmental reporting, sewers, hydraulic calculations hydraulic modeling, pollutants, pollutant loads, dilution, receiving waters, measurement strategy, overflow statistics, nutrients, bathing water
--- ---
Läs mer i rapporter från SVU inom samma ämnesområde:
Tipsrapportlista_2017-16
Rutin för utgivande av Svenskt Vatten Utvecklings (SVUs) egna rapporter!
Nya egna SVU-rapporter informeras om och är tillgängliga endast för medlemmar
under de tre första månader genom länk som skickas ut i e-post.
Efter tre månader blir rapporterna fritt tillgängliga för alla som vanligt genom Svenskt Vattens hemsida, vår rapportdatabas, Vattenbokhandeln och
Newsdesk. Medlemmar, företagsabonnenter och icke-medlemmar som anmält sig till SVUs sändalistor får då rapportinformation och länk genom Newsdesk.
C-rapporter blir allmänt tillgängliga direkt som vanligt och får även fortsättningsvis skickas vidare direkt till eventuellt intresserade.
S-rapporter är en ny serie. Det är kortare sammanfattningar av specifikt utvalda SVU-rapporter. De kommer som c-rapporterna att bli allmänt tillgängliga direkt.
Tipsa en vän!
Skicka detta mejl vidare till en vän/kollega som du tror är intresserad av SVUs rapporter!
Anmäl intresse för info-mejl!
Skicka mejl till e-postadressen: SVU@svensktvatten.se.
Skriv i ”Ämnesraden” att du vill ha framtida info-mejl, så lägger vi till dig på sändlista.
Synpunkter!
Vi inom Svenskt Vatten Utveckling (SVU) vill gärna ha synpunkter på
rapporterna. Anledningen är att vi avser att sammanställa den sammanlagda nyttan av SVU. Alla synpunkter, positiva som negativa är högst välkomna.
Ange då vilken eller vilka rapporter kommentarerna avser.
Skicka mejl till e-postadressen: SVU@svensktvatten.se.
Skriv i ”Ämnesraden” att mejlet handlar om synpunkter på SVUs rapport/er.
Tack på förhand.
Svenskt Vattenarbetar för rent dricksvatten och friska sjöar och hav. Som branschorganisation för landets viktigaste livsmedelsproducenter och miljövårdsföretag arbetar vi aktivt med att företräda kommunernas VA- organisationers intressen för att få gehör i nationella och internationella
sammanhang och med att bidra till medlemmarnas utveckling. Medlemmarna i Svenskt Vatten levererar dricksvatten och tar emot avloppsvatten från cirka 8,5 miljoner anslutna kunder.
Kontaktpersoner
Fredrik Vinthagen Presskontakt
Kommunikationsstrateg Press & kommunikation
fredrik.vinthagen@svensktvatten.se 0734-23 13 96
08-506 002 11 Klara Westling Presskontakt
Expert inom avlopp och miljö klara.westling@svensktvatten.se 08-506 002 15
