• No results found

Ny SVU-rapport: Livscykelanalys av slamhantering med fosforåterföring (avlopp och miljö)

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Ny SVU-rapport: Livscykelanalys av slamhantering med fosforåterföring (avlopp och miljö)"

Copied!
5
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Framsidesbild 2016-13: Ryaverkets slamlager. Foto: Magdalena Svanström, Chalmers tekniska högskola

2017-01-12 11:43 CET

Ny SVU-rapport: Livscykelanalys av slamhantering med fosforåterföring (avlopp och miljö)

Information om allmänt tillgänglig rapport från Svenskt Vatten Utveckling!

Nr:2016-13  (numera allmänt tillgänglig)

Titel: Livscykelanalys av slamhantering med fosforåterföring

Författare: Magdalena Svanström, Sara Heimersson och Robin Harder, Kemisk Miljövetenskap, Chalmers tekniska högskola

Område: Avlopp och miljö Direktlänk till

(2)

pdf: http://vav.griffel.net/db.pl?template_file=db_link_pdf.html&link=a&pdf=S VU-rapport_2016-13.pdf

OBS! Kopiera denna länk om du önskar länka direkt till rapport-pdf. Detta för att vi ska få så korrekt nedladdningsstatistik som möjligt. Tack på förhand!

Sammandrag: Med livscykelanalys (LCA) bedömdes miljöpåverkan av slamhanteringsalternativ som väntas uppfylla hygieniseringskraven i den kommande förordningen, för att ge underlag till VA-branschen inför framtida investeringar. Resultaten visar på vikten av att utnyttja resurser i slammet effektivt och att minimera utsläpp från bl.a. slamlagring.

Sammanfattning: En ny förordning om hållbar återföring av fosfor är på gång.

Den förväntas innehålla bland annat skärpta krav på hygienisering av avloppsslam. Projektets uppgift var att med hjälp av livscykelanalys (LCA) bedöma miljöpåverkan av olika slamhanteringsalternativ som kan väntas uppfylla reglerna i den kommande förordningen, för att ge underlag till VA- branschen inför framtida investeringar. Projektet har genomförts av forskare på Chalmers i samarbete med en referensgrupp med deltagare från flera stora VA-organisationer.

En LCA bedömer miljöpåverkan av en produkt eller tjänst från resursuttag, via produktion, distribution och användning till sluthantering. För ”tjänsten”

slamhantering finns det ett antal processer som man måste bestämma olika typer av miljöpåverkan för. Projektet fokuserade på klimatförändring,

försurning, övergödning av marina, sötvattens- och landekosystem samt smogbildning. Resultaten redovisas per ton torrsubstans orötat slam som går in i slamhanteringen. När man tolkar resultaten av en LCA är det viktigt att komma ihåg att de alltid är beroende av studiens upplägg och de indata man har använt.

Fyra av de studerade alternativen innebär att slammet utnyttjas som

gödselmedel i jordbruk: 1) pastörisering (vid 70° C) följd av mesofil rötning (35° C), 2) termisk hydrolys följd av mesofil rötning, 3) termofil rötning (55 eller 60° C), samt 4) mesofil rötning följd av ureainblandning. Två studerade alternativ innebär att fosfor utvinns från slammet för användning i jordbruk:

mesofil rötning följd av antingen förbränning av bara slammet eller samförbränning av slam och returträflis – och därefter fosforutvinning ur askan eller användning av askan i gödselprodukt efter värmebehandling. Ett studerat alternativ innebär att en slamprodukt utnyttjas som gödselmedel i skogsbruk: mesofil rötning följd av torkning och pelletering.

(3)

Bildning av metan, lustgas och ammoniak i slammet under behandling, lagring och efter spridning visade sig kunna ha stor inverkan på flera

miljöpåverkanskategorier. Det verkar alltså vara viktigt att minimera sådana utsläpp och att vidare studera skillnader mellan olika

slamhanteringsmetoder. Att täcka slamlagret skulle kunna vara intressant.

Vilka produkter man ersätter genom slamanvändningen är också viktigt. Det gäller framför allt när man ersätter naturgas, men i vissa fall även kväve- och fosforgödsel.

Resultaten pekar inte tydligt på att vissa slamhanteringsmetoder är att föredra framför andra. Studien ger vägledning om vad som är viktigt att fokusera på för att minimera miljöpåverkan för respektive alternativ. Den visar tydligt att det i framtida slamstrategier är viktigt att fundera över hur olika produkter från slamhantering utnyttjas och att minimera direkta utsläpp från slammet till luft och vatten. I varje enskilt fall bör en mer detaljerad LCA göras som tar hänsyn till de specifika förutsättningarna, tillsammans med en bedömning av bland annat tekniska, ekonomiska och juridiska aspekter.

Sökord: Fosforutnyttjande, LCA, livscykelanalys, miljöbedömning, slamhantering

Keywords: Environmental assessment, phosphorus utilisation, LCA, life cycle assessment, sludge management

--- ---

Läs mer i rapporter från SVU inom samma ämnesområde:

Tipsrapportlista_2016-13.pdf

Rutin för utgivande av Svenskt Vatten Utvecklings (SVUs) egna rapporter!

Nya egna SVU-rapporter informeras om och är tillgängliga endast för medlemmar

under de tre första månader genom länk som skickas ut i e-post.

Efter tre månader blir rapporterna fritt tillgängliga för alla som vanligt genom Svenskt Vattens hemsida, vår rapportdatabas, Vattenbokhandeln och

Newsdesk. Medlemmar, företagsabonnenter och icke-medlemmar som anmält sig till SVUs sändalistor får då rapportinformation och länk genom Newsdesk.

C-rapporter blir allmänt tillgängliga direkt som vanligt och får även fortsättningsvis skickas vidare direkt till eventuellt intresserade.

(4)

S-rapporter är en ny serie. Det är kortare sammanfattningar av specifikt utvalda SVU-rapporter. De kommer som c-rapporterna att bli allmänt tillgängliga direkt.

Tipsa en vän!

Skicka detta mejl vidare till en vän/kollega som du tror är intresserad av SVUs rapporter!

Anmäl intresse för info-mejl!

Skicka mejl till e-postadressen: SVU@svensktvatten.se.

Skriv i ”Ämnesraden” att du vill ha framtida info-mejl, så lägger vi till dig på sändlista.

Synpunkter!

Vi inom Svenskt Vatten Utveckling (SVU) vill gärna ha synpunkter på

rapporterna. Anledningen är att vi avser att sammanställa den sammanlagda nyttan av SVU. Alla synpunkter, positiva som negativa är högst välkomna.

Ange då vilken eller vilka rapporter kommentarerna avser.

Skicka mejl till e-postadressen: SVU@svensktvatten.se.

Skriv i ”Ämnesraden” att mejlet handlar om synpunkter på SVUs rapport/er.

Tack på förhand.

Svenskt Vattenarbetar för rent dricksvatten och friska sjöar och hav.  Som branschorganisation för landets viktigaste livsmedelsproducenter och miljövårdsföretag arbetar vi aktivt med att företräda kommunernas VA- organisationers intressen för att få gehör i nationella och internationella

sammanhang och med att bidra till medlemmarnas utveckling. Medlemmarna i Svenskt Vatten levererar dricksvatten och tar emot avloppsvatten från cirka 8,5 miljoner anslutna kunder.

(5)

Kontaktpersoner

Fredrik Vinthagen Presskontakt

Kommunikationsstrateg Press & kommunikation

fredrik.vinthagen@svensktvatten.se 0734-23 13 96

08-506 002 11

References

Related documents

-> Slam bra lösning för tillförsel av organiskt material och fosfor -> Gynnar mikroliv och biologisk aktivitet i marken. • Ett sätt att sluta

Sammandrag: Vatten som bräddar från avloppsledningsnätet kan innebära risk för smittspridning i badvatten och

Sammandrag: När utsläppsvillkoren skärps kan detta få stor effekt på miljöpåverkan från reningsverkens processer i relation till mängden vatten som renas, men det behöver inte

Svenskt Vattenarbetar för rent dricksvatten och friska sjöar och hav.  Som branschorganisation för landets viktigaste livsmedelsproducenter och miljövårdsföretag arbetar vi aktivt

Ny C-rapport från SVU: Utvärdering av småskalig rening från läkemedelsrester i källsorterad urin (avlopp och miljö)!. Information om allmänt tillgänglig C-rapport från

För att även få en uppfattning om eventuella risker förknippade med spridning av dessa avfallsfraktioner simulerades upptag av läkemedel i olika grödor, ackumulering i mark och

Syftet med det här projektet var att studera om kombinationen av rörliga bärare och låg belastning leder till ökad reduktion av några utvalda ämnena från ramdirektivets

Val av metoder för att avlägsna dessa organiska ämnen måste baseras på kommande lagstiftning och regleringar om vilka läkemedel som ska reduceras och till vilken nivå..