Kvalitetsredovisning skola 2019/2020

(1)

1

2020-08-19

Kvalitetsredovisning skola

2019/2020

Verksamhet: Engelbrektsskolan grundskola åk 4-9, Grundsärskola åk 4-9

1. Förutsättningar

.

Tabell förutsättningar 18/19 Elever

Elevantal 767

Andel (%) flickor 48

Andel (%) pojkar 52

Andel (%) elever med utländsk bakgrund 37

Andel (%) elever med föräldrar med eftergymnasial utbildning 50 Personal

Lärare (%) med pedagogisk högskoleexamen 83

Lärare (%) med specialpedagogisk högskoleexamen 2,9

Elever per lärare i skolan 12

Personal (%) med pedagogisk högskoleexamen på

fritidshemmet -

Elever per personal på fritidshemmet 10

Övrigt Exempelvis ekonomiska förutsättningar, lokaler, materiella resurser, skolans geografiska läge, kompetens i skolans elevhälsoteam. OBS! svar i fritext istället för siffror.

Ekonomi

Intraprenaden som driftsform ger möjlighet att hantera ekonomiska utmaningar under längre tid samt mellan verksamhetsgrenar. Förväntningar och krav kring elevers stödinsatser anstränger dock ekonomin i allt högre grad, vilket även gäller krav på teknisk utveckling. Effektiviseringskrav, fria skolval och påkallad beredskap för att ta emot fler elever (något som inte blev en realitet när elever fördelades mellan skolor under våren) har lett till ett ekonomiskt underskott detta läsår. Skolan har arbetat intensivt med detta under våren 2020. De ekonomiska förutsättningarna för uppdraget är i dagsläget, sammantaget, mycket utmanande.

Geografiskt läge

Det geografiska läget innebär ett mycket begränsat naturligt upptagningsområde för elever och skolan har i sin omedelbara närhet ett antal fristående och kommunala skolor med samma åldersmålgrupp vilket är en nackdel. En fördel är en relativt central placering men som ändå inte drar till sig särskilt många obehöriga besök.

Lokaler

Skolan byggdes för vuxna elever och har genomgått smärre justeringar sedan dess. Skolbyggnaden lider i många delar av att inte ha en adekvat infrastruktur och design. Skolbyggnadens yta är ca 16 000 kvm och saknar egentlig skolgård. De utomhusytor som finns att tillgå är fördelade runt byggnaden.

(2)

2

Det finns sju entréer till skolan. Det mesta av skolans verksamhet ryms i samma byggnad och skolan har adekvata undervisningssalar för alla ämnen.

Förutom skolans egen verksamhet är delar av byggnaden, för längre eller kortare tid, uthyrd till annan kommunal verksamhet.

Organisation- dimensionering

Engelbrektsskolan har runt 770 elever. Skolan har en relativt jämn fördelning av flickor och pojkar.

Fritids består av ca 50 elever. Läsåret 19-20 hade skolan 28 klasser 4-9, grundsärskolan 5 klasser.

På Engelbrektsskolan arbetar ungefär 120 personal, varav 70 är pedagoger (sju förstelärare). Alla pedagoger samt elevhälsan tillhör något av skolans nio arbetslag. Arbetslagen har elever i årskurs 4-9, ett av arbetslagen är inriktat mot grundsärskolan.

Skolans ledning utgörs av en rektor och två biträdande rektorer. Administration består av en administrativ samordnare och två administrativa assistenter. Vaktmästeri, lokalvårdare, caféföreståndare samt IT-tekniker består sammanlagt av åtta personal. Fritidshem består av två fritidsledare, en fritidspedagog samt elevassistenter. Elevassistenter och övrig resurspersonal varierar över tid utifrån behov.

Organisation- ledning

Rektorsgruppen träffas systematiskt två gånger i veckan. Ledningsgruppen träffas regelbundet, en gång per vecka, samt två förlängda möten per termin. Ledningsgruppen av rektor, biträdande rektorer samt en arbetslagsledare från respektive arbetslag. Varje arbetslag har konferens en gång per vecka vilka leds av arbetslagsledaren.Fast tid för ämneskonferenser/kompetensutveckling finns varje vecka där ämneskonferenser leds av ämnesansvarig.

Förstelärarna har regelbundna planeringsmöten veckovis tillsammans med skolledning. APT för all personal sker tre gånger per termin. Skolan har även ett kortare informationsmöte varje vecka då all personal möts.Ledningen träffar lokalvård, vaktmästeri, fritids och administration regelbundet.

Elevhälsan samt skolledning har möte veckovis samt EHT-möte varannan vecka då skolläkare och skolpsykologer deltar.

Grundskolans arbetslag

I grundskolans olika arbetslag ingår lärare samt ev. annan till laget knuten personal som t.ex.

elevassistenter. Alla elever har ett hemklassrum i sitt arbetslags korridor där resp. arbetslag också har sina arbetsrum.

Inför läsåret har påbörjades en uppdelning i rena 4-6 respektive 7-9 arbetslag. Inför läsår 20/21 är denna uppdelning klar.

Grundsärskolans arbetslag

Grundsärskolan har inriktning ämnen åk 4-6 och åk 7-9 samt inriktning ämnesområden åk 7-9.

Inriktning ämnesområden har tre undervisningsgrupper.Till varje undervisningsgrupp är en lärare samt 1-3 klassassistenter kopplade. Vissa ämneslärare undervisar även i grundsärskolans grupper. I grupperna finns mellan 1-15 elever. Skolan har elever som är integrerade i grundsärskolan och som

Fråga:

1. Hur har verksamheten utformats på process- och strukturnivå (arbetssätt och organisation) utifrån era förutsättningar?

(3)

3

läser enligt grundskolans kursplan, samt även det omvända. Grundsärskolan disponerar samma lokaler som grundskolan, med hemvist för grundsärskola ämne i anslutning till ett 4-9 arbetslag och

grundsärskolan ämnesområden i anslutning till skolans bibliotek, centralt placerade i skolan.

Eleverna har lektioner i olika specialsalar såsom idrottshall, slöjdsal, hemkunskapssal och musiksal varje vecka. Undervisningen sker regelbundet utomhus i vår närmiljö.I skolans ledningsgrupp representeras grundsärskolan av sin arbetslagsledare.

Elevhälsan

Elevhälsan består av två skolkuratorer, tre specialpedagoger, två skolsköterskor och en studie- och yrkesvägledare och har, liksom övriga arbetslag, en arbetslagsledare. Varje profession har dels ett övergripande professionsbaserat uppdrag, dels ett där varje profession är riktad mot elever i två eller flera arbetslag. Elevhälsan har veckovisa arbetslagsmöten samt gemensamma berednings- och planeringsmöten. Varannan vecka har elevhälsan Elevhälsoteamsmöte där skolläkare och skolpsykologer deltar.

Digitala hjälpmedel

Förutom böcker och andra traditionella läromedel finns även digitala läromedel i stort sett för alla ämnen. Eleverna i åk 4-6 har tillgång till varsin Ipad. Eleverna i åk 7-9 har varsin PC, på

grundsärskolan varierar de digitala verktygen utifrån elevens behov. Pedagoger har egna datorer och lärosalarna är utrustade med ljud- och bildutrustning.

2. Föregående års prioriterade områden

Digital kompetens, verktyg och läromedel.

Vi har utvecklat användandet och tillsett att kompetensutvecklingen matchar de materiella förutsättningarna. I det digitala utvecklingsarbetet har vi använt lärspridare och förstelärare som resurser inom vår interna kompetensutveckling. Våra insatser har ökat personalens användande av digitala verktyg och hjälpmedel. Vår så kallade miniminivå har till stor del anammats i arbetslagen.

Detta har i sin tur ökat elevers och, till en viss del, vårdnadshavares användande. Användandet av digitala verktyg och läromedel har gett en tydlighet för elever vad som förväntas av dem, snabbare feedback samt bättre stöd för elever med frånvaro. Att se hur detta påverkat måluppfyllelsen på kort sikt är svårt däremot har vi i utvärderingar sett att vi är på rätt väg mål de mål vi satt upp.

Pedagogik och förhållningssätt, Engelbrektslyftet, Motiverande Intervjuer (MI), Lågaffektivt bemötande (LAB)

Engelbrektsskolans kollegiala kompetensutvecklingsarbete, Engelbrektslyftet, har planerats, handletts och genomförts av förstelärarna arbetslagsvis. Det har under året organiserats som fyra moduler med fokus på lektionsstruktur samt kooperativt lärande. Målet är bl.a. att eleverna på Engelbrektsskolan ska kunna se liknande lektionsstrukturer oavsett årskurs, ämne eller pedagogisk personal vilket leder till en ökad tydlighet för eleverna.

Frågor:

1. Vilka utvecklingsområden har skolan arbetat med under läsåret?

2. Vilken utveckling har skett i utbildningen och elevernas måluppfyllelse? Hur kan ni se det?

’

(4)

4

Vid klassrumsobservationer, utvärderingar och individuella läraranalyser ser vi att lektioner startar och avslutas på enhetligt sätt i ökande grad. Det kooperativa arbetssättet har som syfte att öka varje elevs delaktighet. Utvärderingarna visar att när våra lärare arbetar med detta strukturerade arbetssätt upplever de att delaktighet och kunskapsinhämtning bland eleverna ökar, samt att

bedömningsunderlag för lärare förbättras. Elever uppger att de upplever en högre grad av trygghet och lär sig mer när de samarbetar strukturerat än vid ett mer traditionellt grupparbete. Lärare upplever att det kooperativa förhållningssättet i undervisningen har en naturlig koppling till förra läsårets fokus på start och stopp. Utvärderingarna visar att man testar och utvärderar nya metoder och har bra

pedagogiska diskussioner i arbetslagen. Lärare upplever en ökad vi-känsla i och med det gemensamma arbetet kring lektionsstruktur.

Skolans satsning på MI och LAB har fortsatt och hänger ihop med vårt pågående trygghetsarbete samt arbetet med att motivera elever till förändring. Under året har skolledning och elevhälsa varit på föreläsning om LAB och skolpsykologerna har haft workshops samt handledning med större och mindre personalgrupper. Personal har i sina utvärderingar uttryckt att man sett en ökad medvetenhet och utveckling hos sig själva vid bemötande av elever och vårdnadshavare. Elever har fått mer förtroende och tillit till pedagogisk personal.

Systematiskt kvalitetsarbete, kunskapsuppföljning och uppföljning av skolnärvaro

Mitterminsavstämningar (november och april) och veckovisa avstämningar av närvaron har bidragit till bra underlag för omdisponering av resurser samt diskussioner med elever. Alla undervisande lärare får en tydlig överblick av nuläget och vilka behov som finns i de olika klasserna. Utifrån dessa

avstämningar har man kunnat fånga upp elever och därmed ökat förutsättningarna för måluppfyllelse.

Vid rotationsmöten har varje profession ur elevhälsan besökt arbetslagen regelbundet där man diskuterat och effektiviserat samverkan kring insatser för att stödja ökad måluppfyllelse och skolnärvaro.

(5)

5

3. Kunskaper

Arbete med att höja elevernas måluppfyllelse, t ex genom att säkerställa skolnärvaro, tidiga insatser, extra utmaningar och en tillgänglig lärmiljö

I det systematiska arbetet med kunskapsuppföljning har ett särskilt arbete startats kring

mitterminsavstämningar som utgör ett viktigt verktyg för att få en tydlig bild över vilka insatser som kan behövas i olika ämnen och/eller klasser. Förutom analys och uppföljning, vilken görs vid varje terminsslut, genomförs dessa mitterminsavstämningar i mitten på varje termin där lärarna gör en preliminär bedömning som sedan ligger till grund för huruvida olika former av insatser eller omdisponeringar av resurser behövs under resten av terminen. På detta sätt, samt på rotationsmöten med elevhälsan, får skolan en tät uppföljning av studieresultat vilket ökar förutsättningar för ökad måluppfyllelse. Resultaten från såväl termins- som mitterminsbedömningar kommuniceras till elever och vårdnadshavare vid mentors- och utvecklingssamtal, skriftligt och muntligt.

Lagresursen är en annan framgångsfaktor där lärare kan göra anpassningar och fokusera mer på enskilda elever där man konstaterat att det finns behov. Varje arbetslag har en eller flera lärare med resurstid i sina arbetsscheman. Arbetslagen förfogar över tiden och har möjlighet att lägga sin egen resurstid utifrån behov, vilket man tycker är positivt.

Inom ramen för Engelbrektsskolans egna kollegiala utvecklingsprojekt, Engelbrektslyftet, har skolan fokuserat på lektionsstruktur och kooperativt lärande. Förstelärarna har träffats regelbundet för att planera innehåll och aktiviteter inför workshops. Man har arbetat i arbetslag. Där har man haft föreläsningar, diskussioner och planering för gemensamma läraktiviteter.

Resultat 19/20

Totalt Flickor Pojkar

År 6 andel (%) elever med minst betyg E i BAS (ma, sv/sva, eng)

61 60 62

År 6 antal elever som inte nått betyg E i BAS (ma, sv/sva, eng)

36 17 19

75 84 69

40 11 29

76 80 71

32 15 17

75 72 78

49 27 22

År 9 genomsnittligt meritvärde

212 213 211

Frågor:

1. Hur har ni arbetat för att höja elevernas måluppfyllelse, t ex genom att säkerställa skolnärvaro, tidiga insatser, extra utmaningar och en tillgänglig lärmiljö?

2. Vad har arbetet gett för resultat sett till elevernas måluppfyllelse? Hur vet ni det?

3. Vad visar Brukarenkäten och andra undersökningar som berör detta område?

4. Vilka framgångsfaktorer ser ni i skolans processer och strukturer?

5. Vilka utvecklingsbehov ser ni inom detta område?

(6)

6

Kartläggningar sker i form av t. ex. åldersanpassade läsförståelsediagnoser. Därefter planeras vilka former av stöd som bäst kan tjäna att stötta elever. Där finns förutom lagresurs och läxhjälp, även möjligheten att byta från Moderna Språk till extra stöd i Sv/En för att fokusera mer på basämnen. Vi har även, där så är görbart, använt Elevens val som tidsresurs.

Under läsårets gång görs fortlöpande avstämningar av pedagoger kring huruvida var och ens elever förstår genomgångar och uppgifter. Elever får till exempel göra diagnoser där möjlighet ges att skanna av vilka elever som riskerar att inte nå målen, vilket sedan följs upp regelbundet. Elever som

konstateras vara i behov av extra anpassningar/särskilt stöd får det främst i form av anpassat material och extra undervisning genom användande av resurstid. Även bedömningar och omdömen kan anpassas så att exempelvis skriftlig bedömning också ges muntligt för de elever som är i behov av det.

Uppmärksamhet kring elevers behov ges möjlighet att lyftas på olika sätt, t.ex. genom att

vårdnadshavare kontaktar skolan, att pedagog eller annan personal lyfter elever i arbetslaget och sedan förmedlar detta till specialpedagoger/EHT.

Lovskola och studiestöd

Under läsåret har skolan gett tid för studiestöd löpande under terminerna samt extra studiestöd vid skolloven. Lärare har, utifrån analys och uppföljning, riktat elever till studiestödet samt lovskola. Till detta har vi pågående samarbete inom projektet Linje 14 där studentambassadörer varit på skolan en gång i veckan.

Resultat i arbetet med elevernas måluppfyllelse

Ett gemensamt förhållningssätt till vår undervisningspraktik där alla elever möter en förutsägbar och välstrukturerad lektionssituation medför bättre förutsättningar för bättre måluppfyllelse. Detta visar våra utvärderingar från arbetslagen, läraranalyserna och elevenkätsvar.

Resultat- sommarlovskola

För våra åk 9 har vi sett att sommarlovskolan gett bra resultat. Vid utgången av vt 19 hade vi en behörighet till gymnasiets yrkesprogram på 77%. Efter sommarlovskolan hade vi 82% behörighet.

Samma siffror gäller för vt 20. Sommarskolan spelar således en stor roll för måluppfyllelsen och de bakomliggande orsakerna till detta ingår i våra analyser och systematiska kvalitetsarbete.

Brukarenkät

Brukarenkäten har för låg svarsfrekvens (47%) för att kunna anses vara kvalitativ i vetenskaplig mening vilket förstärks av att det saknas information för att kunna göra en bortfallsanalys. Det kan anses vara högst relevant att t.ex. veta om det är vårdnadshavare/elever som generellt är nöjda eller missnöjda med skola som institution och med den specifika skolan, som svarat på enkäten. Om detta vet vi inget. Det är inte heller samma elever och vårdnadshavare som svarar då enkäten följer årskurs och inte person. Tillsammans med andra enkäter får vi dock en viss korrespondensvaliditet vilket sammantaget kan ge en viss kvalitativ indikation.

I Brukarenkätens svar kan vi följa hur utvecklingen inom olika frågor ser ut över tid, och kan konstatera att en del svar är relativt statiska över tid. En intressant observation är att när positiv utveckling kan utläsas har differensen varit större jämfört med föregående referensår, och vid en negativ utveckling redovisats har differensen varit mindre, d.v.s. att när det går uppåt är tendensen starkare än när det går nedåt. En tolkning kan vara att validiteten för positiv utveckling är starkare än för negativ.

(7)

7

Åk 5

Nedan följer några exempel och kommentarer kring det och börjar med åk 5. Vissa jämförelser saknar data för 2019 och jämförelse har då gjorts med 2018 vilket angivits.

Kommentar- Andelen vårdnadshavare som instämmer har ökat från 65-80%.

Elever åk 5- andel instämmer i % 2019 2020 Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust

att lära mig mer 61 72

Kommentar- Elevernas svar korrelerar med vårdnadshavarnas och ökar från 61 till 72% (jmfr 2018).

*(jmfr 2018)

Kommentar- Andelen bland vårdnadshavarna som håller med om påståendet har ökat starkt från 60 till 83%, medan det ligger still på 86% i elevernas svar (jmfr 2018).

Åk 8

För åk 8 ser vi här exempel nedan på det tidigare beskrivna, många värden är relativt statiska över tid samt att positiv förändring är starkare än negativ.

Kommentar- De som håller med om påståendet har ökat med hela 10 procentenheter.

*(jmfr 2018)

Kommentar- Elevernas svar är här mer statiskt (jmfr 2018)

Vh åk 5- andel instämmer i % 2019 2020

Mitt barn stimuleras till utveckling och lärande

utifrån sina förutsättningar och behov 65 80

Mitt barn får det stöd och den

hjälp som behövs för att nå målen 60 83

Elever åk 5- andel instämmer i % 2019 2020 Lärarna i min skola hjälper mig i skolarbetet

om jag behöver det 86 86

Mitt barn stimuleras till utveckling och lärande

utifrån sina förutsättningar och behov 63 73

Elever åk 8- andel instämmer i % 2019 2020 Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust

att lära mig mer 40 41

(8)

8

Elever åk 8- andel instämmer i % 2019 2020 Lärarna i min skola hjälper mig i skolarbetet

om jag behöver det 74 73

*(jmfr 2018)

Kommentar- På det sista påståendet är det en starkare positiv utveckling än föregående, från 52 till 61%. Detta är särskilt intressant då dessa två frågor har stark likhet med varandra.

Framgångsfaktorer i skolans processer och strukturer

Vi skapar och utvecklar strukturer och organisation för stöttning av lärares lärande genom återkommande träffar med lärspridare, trygghetsteam, förstelärare och Engelbrektslyftet. I dessa kollegiala möten distribueras ledning och det pedagogiska arbetet får fart. Eleverna märker detta ute i klassrummen då de möter en allt starkare samsyn och kontinuerlig utveckling av lektionsstruktur och förhållningssätt.

Utmaningar

Vi ser med stor oro på de elever som är nyanlända, men även de som kommit till Sverige under de senaste 5-10 åren, samt de som växer upp i en miljö där svenska inte är det naturliga umgängesspråket.

I våra utvärderingar, intervjuer och uppföljningar ser vi en tydlig tendens som innebär att andelen språksvaga elever ökar stort i antal. Detta påverkar den totala måluppfyllelsen negativt.

Resursfördelningsmodellen är otillräckliga och de resurser skolan får räcker inte för att ge dessa elever det stöd de har behov av. Den ekonomi som ges för att ta emot nyanlända tar slut långt innan effekten av att vara nyanländ har jämnats ut.

Det är allt fler elever som begränsas av sitt tillkortakommande i det svenska språket. Dels bromsas deras egen utveckling vilket missgynnar den enskilde eleven, dels är diskrepansen i kunskapsnivå i varje klass och grupp starkt växande, vilket missgynnar alla elever. Förutsättningar att undervisa elever i en sammanhållen klass/grupp utmanas allt mer, särskilt inom vissa teoretiska ämnen.

Kunskapsspannet är på väg att bli en för stor utmaning trots det utvecklingsarbete som bedrivs kring ett klassrum för alla. Denna tendens ser vi i alla årskurser. Språkutvecklande metoder ger

kunskapsutvecklingen bättre förutsättningar, men det rinner i slutänden ner till ekonomiska förutsättningar.

Känslan av kunskapsmässigt tillkortakommande påverkar studiemiljön för alla. Det kan för den enskilde resultera i frustration vilket leder till, exempelvis, ett utåtagerande eller uppgivet beteende.

För att hantera detta behövs resurser för fler studiegrupper, individualiserat språkstöd, mer studiehandledning, specialpedagoger, kuratorer m.m.

Utvecklingsbehov

Se punkt 13.

Mitt barn får det stöd och den

hjälp som behövs för att nå målen 69 73

Elever åk 8- andel instämmer i % 2019 2020 Jag får extra hjälp och stöd om jag inte nått

målen 52 61

(9)

9

4. Normer och värden

I analysarbetet använder vi rapporter från det systematiska arbetet kring avvikande händelser (misstänkta kränkningar), Brukarenkät samt Trivselenkät. I dessa framträder i vissa fall koherens, i andra några endast delvis samstämmiga mönster men också en del motsägelsefulla indikationer. Vi har för låga svarsfrekvenser i Trivselenkät och Brukarenkät för att kunna dra några säkra statistiska slutsatser av dem var för sig. Brukarenkäten riktar sig till åk 5 och 8 medan Trivselenkäten till alla årskurser. Relevansen ökar när resultaten i de olika enkäterna är koherenta. Statistiken ger indikationer vilka ges en fördjupning i lärar- och arbetslagsanalyser samt genom vad som framkommer vid möten och intervjuer med elever, vårdnadshavare och personal.

Studiero

I Brukarenkäten ser vi att arbetsro har utvecklats positivt för både åk 5 och 8.

Åk 5

Kommentar- Korrelationen mellan vårdnadshavares och elevers uppfattning är överensstämmande.

Åk 8

*(jmfr 2018)

Kommentar- Vårdnadshavare och elever är samstämmiga i bedömningen om att det utvecklats positivt, eleverna mer än vårdnadshavarna.

Det är arbetsro på lektionerna 21 46

Elever åk 5- andel instämmer i % 2019 2020 Jag får lugn och ro på lektionerna när jag

behöver det 34 49

Det är arbetsro på lektionerna 43 49

Elever åk 8- andel instämmer i % 2019 2020 Jag får lugn och ro på lektionerna när jag

behöver det 50 71

Frågor:

1. Vad visar analysen av Brukarenkäten och andra undersökningar de senaste åren som berör detta område, exempelvis avseende elevernas upplevelse av studiero?

2. Utifrån analysen, vad har ni arbetat med och vad har det gett för resultat i utbildningen och elevernas måluppfyllelse? Hur vet ni det?

3. Vilka framgångsfaktorer ser ni i skolans processer och strukturer?

(10)

10

Kränkningsanmälningar

I vår statistik av anmälningar till huvudman om avvikande händelser (misstänkta kränkningar) kan vi se att det totala antalet gått ner under de tre senaste åren.

Statistiken för avvikande händelser fördelat på det sammanlagda antalet elever/årskurs visar att antalet misstänkta kränkningar inte bara sjunker totalt, trenden är även tydligt nedåtgående i takt med att eleverna blir äldre.

Kommentar- Antalet anmälda avvikande händelser är relativt jämnt fördelade mellan pojkar och flickor.

Ett mönster vi ser är att antalet avvikande händelser är högst i anslutning till nya klassbildningar för att sedan minska i årskurserna tills nästa klassbildningsker (åk 4 samt 7). Följer man elevgrupp/klass ser man att antalet avvikande händelser sjunker för samma grupp över tid. En slutsats utifrån de två jämförelserna av det är att vi behöver arbeta mer med de nya klasserna men att vi är bra på att lösa problem som uppstår.

En tolkning av minskningen skulle kunna vara att personal avstår från att anmäla och att elever har gett upp i allt högre utsträckning. Detta motsägs dock entydigt av svaren i Brukarenkäten och

Trivselenkäten. I den senare har elevernas trivsel på skolan och i sin klass över tid legat stadigt på 89- 92%. Även Brukarenkäten visar på en positiv utveckling.

Arbetet med analys, identifiering och uppföljning av utvecklingsområden görs i bl.a. ledningsgrupp och Trygghetsteam där man samläser Trivselenkät, Brukarenkät samt annan relevant statistik.

0 50 100 150 200 250

2017-18 2018-19 2019-20

A N TA L - A NMÄ LNI NG A R O M MI SSTÄ NK T K RÄ NK NI NG

(11)

11

Otrygga platser

Vt 19

I Trivselenkäten kan vi se att vissa fysiska platser upplevs som mer otrygga än andra. Dessa sammanfaller till viss del med vad som framkommer i kränkningsanmälningar. Där kan vi se att platser som fotbollsplanen samt omklädningsrum upplevs som otrygga av en del elever, vilket är något som bekräftas i Trivselenkäten.

Ht 19

Vi kan konstatera att svarsfrekvensen skiljer sig starkt men tendensen är, proportionerligt, konstant. Vad beträffar definitionen otrygg plats på skolan (Annat), är vår slutsats att det gäller korridorer och/eller elevlokal.

Detta återstår att omformulera och definiera frågan tydligare i våra kommande enkäter, samt att lyfta för vidare dialog med elevrådet.

Vt 20

(12)

12

Trivsel

I Trivselenkäten kan vi se att 90% av eleverna trivs i sin klass och på skolan.

Siffrorna är stabila över tid och små avvikelser finns oavsett svarfrekvens.

Samma siffror gäller bemötande och att man känner sig ha någon vuxen att prata med om det behövs. Detta är siffror som bekräftas i Brukarenkäten.

Trots många nöjda elever är skolans utvecklingsarbete inriktat på att fånga upp de som inte är lika nöjda, som inte trivs lika bra eller som inte känner sig lika väl bemötta som majoriteten gör. Den minsta gemensamma nämnaren är alla elevers rätt till lärande och utveckling, trygghet och studiero och trivsel i sin skola.

Förbudet för elever att använda mobiltelefon på skolan har fortsatt medfört att trygghet och studiero förbättrats vilket också framkommer i intervjuer och läraranalyser. Vid analysarbetet inför rapporten kring kränkningsanmälningar kan det noteras att antalet händelseavvikelser där sociala medier och användande av mobiltelefoner i stort sett upphört. Mobilförbudet har också ökat säkerheten avsevärt för de elever med skyddad identitet vilka lidit extra mycket av otrygghet då man tidigare riskerat att fotas och/eller filmas under sin skoldag. Lärare har genom detta getts möjlighet att disponera sin tid på annat än komplicerade utredningar där man heller inte har laglig rätt att gå till botten med vad som egentligen skett då man inte har rätt att undersöka innehåll i mobiltelefoner.

(13)

13

5. Fritidshem

Kvalitetsarbete och framgångsfaktorer

Fritidshemmet har under läsåret haft regelbundna möten tillsammans med specialpedagog och skolledning. Dessa möten har syftat till utveckling av en pedagogisk grundsyn där läroplansmålen varit grunden. En mer strukturerad planering av verksamheten utifrån barnens behov och adekvata aktiviteter har initierats. De regelbundna planeringsmötena har även gett förbättrad information kring enskilda elevers sammantagna skolsituation vilket har gett fritidshemmet bättre förutsättningar att ta med det i sin egen planering.

Inför läsåret 2019-20 flyttades Fritidshemmet till nya lokaler i anslutning till mellanstadiets korridorer vilket ökat förutsättningar för samarbete med mellanstadiets arbetslag.

Personal har varit deltagit i skolverkets fortbildning kring Fritidshemmets uppdrag samt tagit del av skolans satsning kring rörelse och utomhuspedagogik ledd av förstelärare. Extern personal har utbildat både fritidshemspersonal och grundskolepersonal kopplat till dessa processer.

Vi har under läsåret stärkt kompetensen genom att anställa en fritidspedagog med riktat uppdrag mot fritidshemmet.

Utvecklingsbehov

Engagera fler pedagoger för att, tillsammans med fritidshemmets personal, fortsätta utveckla arbetet med läroplanens centrala innehåll.

Den digitala lärplattformen It´s kommer att användas även på Fritidshemmet nästa år för att bättra på kommunikationen med vårdnadshavare.

Närvarosystemet i Skola24 kommer att användas på Fritidshemmet för att säkerställa närvaro, frånvaro och lämning/hämtning.

För att få med frågor gällande Fritidshem och ytterligare stärka banden mellan skola och fritidshem kommer det finnas en arbetslagsledare som representerar Fritidshemmet i skolans ledningsgrupp fr.o.m. ht 20.

Frågor:

1. Vad har ni under läsåret arbetat med för att höja kvalitén i fritidshemmet?

2. Vad har arbetet gett för resultat? Hur vet ni det?

3. Vad visar Brukarenkäten och andra undersökningar som berör fritidshemmet?

Exempelvis elevernas lärande och möjlighet till inflytande. Hur arbetar ni för att förbättra resultaten?

4. Hur vet ni att övergångarna mellan förskola, förskoleklass, fritidshem och årskurs 1 stödjer elevernas utveckling och lärande?

5. Vilka framgångsfaktorer ser ni i fritidshemmets processer och strukturer?

(14)

14

13. Prioriterade utvecklingsområden

Fråga: Vilka utvecklingsområden, max tre, är mest prioriterade utifrån vad som framkommit i rapporten ovan. Presentera ett utvecklingsområde i sänder i mallarna nedan.

Prioriterat

utvecklingsområde:

Digital kompetens

- Digitala verktyg och läromedel Motivering:

Varför har detta

utvecklingsområde valts?

Vilka underlag ligger till grund för valet?

Vi behöver fortsätta med det arbete vi har startat upp utifrån de utvärderingar och analyser som inkommit från arbetslag och lärare.

Planerade aktiviteter:

Vad ska göras för att förbättra nuläget inom utvecklingsområdet? Vem ska göra vad? När ska det göras? Hur görs eleverna delaktiga? Hur säkerställer rektorn förutsättningar för utvecklingsarbetet?

All personal får kompetensutbildning inom Skola24, I´ts Learning samt digitala läromedel.

• Workshops med lärspridare på olika nivåer för It´s Learning planeras in i läsårets studiedagar.

• Lärspridare har regelbundna träffar för att planera aktiviteter i lärares lärande kring digitala läromedel.

• Miniminivåer för aktivitet i It´s Learning utarbetas och implementeras.

• Möjlighet till kompetensutveckling ges för de digitala verktyg och läromedel skolan använder.

Tid för detta ges på konferenstid samt på kompetensutvecklingsdagar.

Det som ingår i elevernas digitala användande delges dem löpande och kommer även att finnas tillgängligt på It´s.

Uppföljning/utvärdering:

Hur och när följs aktiviteter upp? Vem ansvarar för detta? Hur används utvärderingens resultat?

Aktiviteterna följs upp löpande samt efter genomförda insatser.

Lärspridare, ledningsgrupp, arbetslag.

Mål på kort sikt: Varje ämne och arbetslag använder digitala hjälpmedel i allt högre utsträckning i all form av kommunikation och information.

Eleverna möter digitalisering i klassrummet och tränas i att använda datorn som ett verktyg för lärande.

Mål på lång sikt: Effektivare och säkrare tillgång till adekvat material och information ökar måluppfyllelsen.

Eleverna hanterar digitala hjälpmedel på ett självständigt sätt i sitt lärande.

(15)

15

Prioriterat

Pedagogik och förhållningssätt - Engelbrektslyftet

- MI - LAB Motivering:

Varför har detta

Genom Engelbrektslyftet omdefiniera ”Engelbrektsandan” till en kultur där vi ständigt reflekterar, analyserar, prövar nytt och lär tillsammans genom kollegialt lärande. Vi förväntar oss att effekterna av en sådan kultur leder till förbättrad studiero och högre måluppfyllelse genom högre undervisningskvalitet.

Vi behöver fortsätta med det arbete vi har startat upp utifrån de utvärderingar och analyser som inkommit från arbetslag och lärare.

Förstelärarna planerar, tillsammans med skolledning, innehållet i Engelbrektslyftet vid veckovisa möten.

• Förstelärargruppen handleder regelbundet lärträffar med alla pedagoger utifrån planeringen.

• Under läsåret har elevhälsans skolpsykologer återkommande handledning för att uppdatera personal om LAB. Diskussion kring bemötande och förhållningssätt ges utrymme på studiedagar, arbetslagsmöten m.m.

• MI-coacher följer upp grundutbildningen all personal fått i MI.

Förstelärare, ledningsgrupp, arbetslag och trygghetsteam

Mål på kort sikt: Elever möter en förutsägbar och välstrukturerad lektionssituation som även möjliggör variation och hög elevaktivitet i lärandet.

Personalen ökar sin medvetenhet om sitt förhållningssätt gentemot elever, vårdnadshavare och kollegor.

Mål på lång sikt: Genom högre undervisningskvalitet med ett välstrukturerat och reflektivt arbetssätt får elever tydligare syn på sitt eget lärande.

Detta leder till bättre förutsättningar för högre måluppfyllelse.

Skolan har MI och LAB som ett naturligt förhållningssätt i mötet med alla.

(16)

16

Prioriterat

Systematiskt kvalitetsarbete

Motivering:

Varför har detta

Vi vill fortsätta utveckla den systematiska uppföljningen av studieresultat, skolnärvaro och trygghetsarbete. Arbetet i olika grupper ska kopplas till ledningsgrupp för att skapa en mer sammanhållen och starkare kommunikations- och

informationskultur. Vi förväntar oss att effekterna av ett sådant arbete leder till högre måluppfyllelse.

Avstämning och analys av resultat och närvaro vid varje terminsbryt.

• Mitterminsavstämning och analys för resultat och närvaro varje termin.

• Uppföljning av resultat i resp. arbetslag, ledningsgrupp samt rektorsgrupp.

• Veckovisa uppföljningar mellan elevhälsa och arbetslag.

• Revidering av skolans främjande och förebyggande årshjul.

Elevhälsa, ledningsgrupp, arbetslag och trygghetsteam.

Mål på kort sikt: Tillgång till ett regelbundet uppdaterat utvärderingsmaterial där samverkan kring insatser effektiviseras.

Mål på lång sikt: Ökad trygghet och studiero samt måluppfyllelse.