Uppföljning av genomförda aktiviteter Verksamhetsplan

LINKÖPINGS UNIVERSITET

PLANERINGS- OCH UPPFÖLJNINGSENHETEN

Uppföljning av genomförda aktiviteter 2018

av angivna prioriteringar i

Verksamhetsplan 2018-2020

Innehåll

Inledning ... 3

Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ... 3

Prioriteringar ... 3

Forskning och utbildning på forskarnivå ... 8

Prioriteringar ... 8

Samverkan och nyttiggörande ...9

Prioriteringar ...9

Ekonomi ... 13

Prioriteringar ... 13

Kompetensförsörjning och ledarskap ... 14

Prioriteringar ... 14

Lokalförsörjning ... 15

Prioriteringar ... 15

Verksamhetsstöd ... 17

Prioriteringar ... 17

Inledning

I verksamhetsplanen för 2018 med plan för 2019 – 2020 finns ett antal

övergripande prioriteringar och satsningar angivna. I det följande redovisas en enkel uppföljning av genomförda aktiviteter 2018, där respektive direktörs och utbildningsrådets bedömningar av effekter framgår.

Omvärlds- och invärldsanalys, möjligheter och utmaningar samt prioriteringar

Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

Prioriteringar

• Öka söktrycket till LiU:s utbildningar:

- För att uppnå detta mål kommer orsaker och mekanismer som kan tänkas ligga bakom förändringar i söktrycket att analyseras. Dessa analyser kommer sedan att ligga till grund för översyner och beslut om såväl utbud som rekryteringsinsatser, inklusive riktade

rekryteringsinsatser.

Söksiffrorna för 2018 innebar ett mindre trendbrott då nedgången vid LiU var något mindre än i riket. De närmaste åren väntas ungdomskullarna öka och dessutom förutspås en möjlig lågkonjunktur vilket tillsammans framöver kan komma att ge fler studenter och ett ökat söktryck. Söktrycket behöver därmed analyseras och bli föremål för aktiva åtgärder både vad gäller insatser för att hålla ett stabilt söktryck och för att öka övergångstalen från gymnasiet – åtminstone från vissa regioner - men också för strategiska satsningar inom LiU:s utbildningar och kursutbud.

LiU gör varje år jämförelser med andra lärosäten vad gäller söktryck till program och kurser och fakulteterna/området utbildningsvetenskap genomför varje år analyser av söktryck för sina specifika utbildningar. Gemensamt för Filosofiska fakulteten och Utbildningsvetenskap är att det varit svårt att fylla de nya plasterna på grund av minskat söktryck och därmed färre antagna, vilket gäller både program och fristående kurser. Anledningen är det goda arbetsmarknadsläget kombinerat med små gymnasiekullar. Tekniska fakulteten har försökt reglera sin tidigare överproduktion via färre antagna studenter vilket lett till lägre produktion än väntat.

Vidare har prestationsgraden minskat vilket man särskilt inom Tekniska fakulteten ser som anmärkningsvärt då den tidigare varit uppåtgående. Medicinska fakulteten nämner att en minskad antagning 2019 framför allt beror på neddragning av antal platser inom sjuksköterskeutbildningen med syfte att bättre dimensionera

utbildningen efter söktrycket och fortsatt hålla god kvalitet avseende den verksamhetsförlagda utbildningen.

Under 2018 genomfördes en utredning vid LiU som berörde frågor om de

humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas framtid och organisering inom LiU. I den rapport som utredningen lämnade 12 oktober, 2018 anges att ”de underliggande problem som den här utredningen försöker att hantera inte är begränsade till LiU – det är problem som härstammar från en långvarig nationell trend med minskat intresse för humaniorautbildningar”.¹ Det är således sviktande studentunderlag till vissa utbildningar inom humaniora såväl nationellt som inom LiU. I linje med utredningens förslag har LiU fattat beslut om att vissa program och kurser inom humaniora ska läggas ner som en konsekvens av lågt söktryck och därmed en ekonomi i obalans. För en strategisk profilering av humaniora inom LiU satsar nu LiU på nya kandidatprogram samt ett internationellt masterprogram.

Inom ramen för LiU:s satsning på humaniora kommer ”professionsspråk” utvecklas under 2019.

Området utbildningsvetenskap har rekryterat en utbildningsledare med särskilt ansvar för strategiutveckling och koordinering av planerade satsningar. Man för också en dialog med kommunerna i regionen angående vad som kan göras för att öka antalet legitimerade lärare. Förskollärarprogrammet startar från och med ht 2019 på 3 lokala campus ht2019 i Västervik, Hultsfred och Vimmerby och samtal pågår om möjlighet att ge fler program via lokala campus och även med fler kommuner. En arbetsintegrerad kompletterande pedagogisk utbildning startas ht2019.

Den tekniska fakulteten avser satsa mer på ”livslångt lärande” särskilt inom området digitalisering och AI. De har för avsikt att analysera orsakerna till lägre prestationsgrad och fler studieavbrott samt genomföra relevanta satsningar för att öka prestationsgraden i utbildningarna.

Den medicinska fakulteten har infört antagning till senare del av läkarutbildningen vilket redan har ökat produktionen av helårsstudenter och helårsprestationer.

1Jörgen Tholin och Johan Wänström (sekreterare). Redovisning av uppdrag om utvecklad verksamhet inom humaniora, ändrad institutionsstruktur och stabila ekonomiska förutsättningar.

Dnr LiU-2018-00478, s. 8.

För att uppnå högre söktal vid LiU behöver också strategiska satsningar göras inom Livslångt lärande. Här behöver prioriteringar göras för att exempelvis ta fram vilka yrkesgrupper som kan behöva kompetensutveckling (målgrupp), på vilket vis dessa grupper ska nås (flexibla tider, e-lärande). Alumniuppföljningar kan vara ett sätt att få tillbaka studenter till LiU som behöver uppdatera sina utbildningar. Med början under 2018 har LiU gjort en kraftfull strategisk satsning för att, genom uppdrags- utbildning, bättre kunna bidra till människors möjligheter till livslångt lärande och samhällets kompetensförsörjning. Under året har en särskild och universitets- gemensam enhet för uppdragsutbildning inrättats. Antalet uppdragsutbildningar vid LiU stiger snabbt.

• Anpassa LiU:s utbildningsverksamhet till de urholkade resurserna:

- För att uppnå detta mål kommer utbudet av program och kurser att ses över, administrativa system och rutiner effektiviseras och pedagogiska former att utvecklas.

LiU har under 2018 på central nivå arbetat med en effektiviseringsutredning, humaniorautredning och en utredning på medicinsk fakultet som alla har haft gemensamma utgångspunkter kring att skapa bättre förutsättningar för att administrativa system och rutiner ska kunna effektiviseras samt att se över program- och kursutbud och pedagogiska arbetsformer (exempelvis digital tentamen, streama föreläsningar mellan olika lärcentra) för att uppnå

effektivisering kring exempelvis rättningsarbete och samläsningsmöjligheter.

● Stärka LiU:s kompetens och kapacitet för digitalisering och e- lärande inom utbildningsverksamheten:

- För att uppnå detta mål kommer en särskild strategi för e-lärande att utarbetas. Strategin presenterar åtgärder för att:

- stimulera utveckling, innovation och kunskapsspridning inom området e- lärande,

- stärka lärarnas digitala kompetens,

- stärka och samordna lärosätets pedagogiska och tekniska stödresurser och göra dem öppna och tillgängliga för alla,

- fortsätta utvecklingen av digitala resurser för lärande (Lisam, digitala kursutvärderingssystem, digitala examinationer osv),

- klargöra upphovs- och arbetsrättsliga frågeställningar kring e-lärandet.

För att stimulera utveckling, innovation och kunskapsspridning inom området e- lärande har följande åtgärder vidtagits vid LiU:

• Skapa särskilda pilotprojekt med fokus på e-lärande.

• Stötta pilotprojekten genom att tillhandahålla nödvändig pedagogisk och teknisk support.

• Utse en särskild koordinator med ansvarar för samordning mellan projekten samt för spridning av kunskaper och erfarenheter från projekten till resten av LiU.

• Följa upp arbetet med pilotprojekten vid LiU:s pedagogikdagar.

För att stärka lärarnas digitala kompetens samt stärka och samordna lärosätets pedagogiska och tekniska stödresurser och göra dem öppna och tillgängliga för alla har följande åtgärder vidtagits vid LiU:

• Tillhandahålla särskilda kompetensutvecklingspaket med fokus på e- lärande.

• Stötta inblandade lärare genom att tillhandahålla tid för utvecklingsarbete och möjlighet till pedagogisk fortbildning.

För att fortsätta utvecklingen av digitala resurser för lärande (Lisam, digitala kursutvärderingssystem, digitala examinationer osv) och utvecklingen av kunskap och kompetens inom området e-lärande har följande åtgärder vidtagits vid LiU:

• Utlysta medel för utveckling av innovativa projekt med fokus på e- lärande.

• Följa upp de projekt som tilldelats medel vid LiU:s pedagogikdagar.

För att klargöra upphovs- och arbetsrättsliga frågeställningar kring e-lärandet återstår arbete att göra. Det handlar dels om att identifiera upphovs- och arbetsrättsliga frågor och sedan ta fram beslut för att reglera detta.

● Utveckla innovativa och funktionella lärandemiljöer:

- För att uppnå detta mål kommer arbetet med att skapa integrerade

lärmiljöer, med ett tydligt samspel mellan formella, informella och virtuella former av lärande, att intensifieras inom LiU:s campusområden. Ett viktigt led i detta arbete utgörs av det studenthus vid Campus Valla som kommer att stå klart 2019.

Under 2018 färdigställdes två Active Learning Classrooms (ALC-salar), en vardera på Campus Valla och Campus Norrköping. Ett forum för bättre dialog med lärare har skapats i syfte att fånga upp behov och önskemål från verksamheten. Arbetet sker med delat ansvar mellan Didacticum, IT-avdelningen och Fastighets-

avdelningen. Vidare har ett stort fokus legat på att få allt klart med hyresavtal och lokalanpassningar gällande decentraliserad läkarutbildning i Jönköping och Kalmar liksom arbetet med examination med hjälp av digitala verktyg.

● Utveckla och implementera en LiU-gemensam modell för kvalitetssäkring av utbildning på grund-, avancerad- och forskarnivå:

- För att uppnå detta mål kommer, under höstterminen 2017, ett antal pilottester av den nya modellen att genomföras vid samtliga fakulteter.

Testerna ska ligga till grund för fortsatt utveckling av de olika delarna av modellen. Parallellt med testverksamheten kommer kommunikations- insatser att genomföras.

Samtliga utbildningar på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå ska kvalitetssäkras i enlighet med de anvisningar som framgår av LiU:s modell för kvalitetssäkring. LiU:s modell för kvalitetssäkring tar sin utgångspunkt i de bedömningsområden och bedömningsgrunder som Universitetskanslersämbetet (UKÄ) har identifierat som centrala för kvalitetssäkring av högre utbildning i Sverige.

Under 2018 har följande arbete genomförts inom ramen för LiU:s kvalitetssäkringsarbete:

• Forskarutbildningar inom samtliga fakulteter och området för utbildningsvetenskap har genomgått LiU:s kvalitetssäkringssystem.

• Nya mallar har tagits fram för utbildningar på grundnivå och avancerad nivå samt för utbildning på forskarnivå. I dessa nya mallar ingår nu också frågor kring hållbar utveckling i enlighet med LiU:s beslut kring detta.

• Nya mallar har också tagit fram för uppdragsutbildning samt för enskilda kurser.

• Processbeskrivningar har uppdaterats under året för såväl grundutbildning som för forskarutbildning.

• Kvalitetsrapporter och handlingsplaner finns tillgängliga på LiU:s publika

.

• Nytt systemstöd, Hypergene, är under implementering och ska bidra till att skapa ordning bland kvalitetsrapporter, bedömningsunderlag och handlingsplaner.

• Stärka LiU:s kompetens och kapacitet att bidra till livslångt lärande och breddad rekrytering:

- För att uppnå detta mål kommer en LiU-gemensam organisation för uppdragsutbildning att skapas, kapaciteten för validering och

tillgodoräknande av reell kompetens att vidareutvecklas och arbetet med breddad rekrytering med fokus på orter med låga övergångstal att stärkas.

Vidare kommer samhällsorienterade satsningar riktade till flyktingar och migranter i behov av fort- och vidareutbildning att fortsätta.

Med början under 2018 har LiU gjort en kraftfull strategisk satsning för att, genom uppdragsutbildning, bättre kunna bidra till människors möjligheter till livslångt lärande och samhällets kompetensförsörjning. Under året har en särskild och universitetsgemensam enhet för uppdragsutbildning inrättats. Fakulteterna, institutionerna och uppdragsenheten har påbörjat och fortsätter att utveckla effektiva arbetssätt och rutiner och införliva uppdragsutbildningen i våra olika system, t ex kvalitetssäkringssystemet och det studieadministrativa systemet. I samverkan med företag och offentlig sektor och olika organisationer utvecklas en utbildning som vilar på vetenskaplig grund, håller hög kvalitet, svarar mot de behov som finns inom olika samhällssektorer och utvecklas i samverkan med befintliga och presumtiva uppdragsgivare.

Kapacitet för validering och tillgodoräknande kommer fortsatt att vara i fokus. ”En väg in” ska användas för att skapa en större tydlighet för studenter kring

ärendehantering, uppföljning och överklagande.

Arbete med flyktingar och migranter har fortsatt under 2018 om än i mindre

omfattning än tidigare.

Forskning och utbildning på forskarnivå

Prioriteringar

• Stärka LiU:s arbete med bibliometri/publiceringar samt externa medel:

- För att uppnå detta mål kommer LiU kontinuerligt utföra

kvalitetsutvärderingar av universitetets prestationer i form av externa medel och publikationer samt bedriva ett arbete för förbättrad kvalitet och

- utveckla en tydligare hanteringsordning vad gäller medfinansiering av externa medel.

LiU har som en återkommande åtgärd att samla in och följa upp bibliometriska data samt externa bidrag. Dessa uppgifter används naturligtvis vid institutionsdialoger och sammanfattas övergripande i årsredovisningen.

● Skapa förutsättningar för bättre utnyttjande av forskningsinfrastrukturen:

- För att uppnå detta mål kommer LiU att utarbeta en resurskatalog av i första hand befintlig och i andra hand önskvärd infrastruktur,

- utarbeta en tydlig hanteringsordning vad gäller prioritering av vetenskapligt dyrbar infrastruktur, samt

- utarbeta finansieringsmodeller som inkluderar investeringsplaner för desamma.

Detta arbete pågår fortfarande.

● Främja arbetet kring god forskningssed/värdegrundsfrågor:

- För att uppnå detta mål kommer LiU planera och genomföra

utbildnings- och seminarieaktiviteter. Målgrupper är både studenter och medarbetare.

Biblioteket genomför kurser/utbildningar kring publiceringar och däri ingår naturligt frågor om god forskningssed. Vidare diskuteras frågan både vid

ledningsråd och prefektledningsråd. Detta arbete är dock inget projekt som avslutas utan det kommer att fasas in i LiU:s arbete med värdegrundsfrågor.

Samverkan och nyttiggörande

Prioriteringar

● Öka volymen extra medel från nationella såväl som internationella samverkansprogram:

- För att uppnå detta mål kommer LiU utveckla förmågan att samlas runt utmaningsdrivna och fakultetsövergripande styrkeområden.

I samverkan med Region Östergötland har ett gemensamt ”projektkontor”

etablerats för att koordinera arbetet kring de fem akademiska fokusområden som rektor prioriterat samt Region Östergötlands smarta specialiseringsområden.

Projektet processleds av en samverkansgrupp som representeras av Linköpings universitet och Region Östergötland (den Regionala Utvecklingsberedningen), tillsammans med domänexperter som utgör samverkansnoder mot respektive fokus/strategi område. Utgångspunkterna för båda parter kommer från ett

samhällsutmaningsperspektiv, OECD respektive FN Agenda 2030, där samverkan kring komplexa samhällsutmaningar är efterfrågad.

Syftet är att:

• Nyttiggöra fokus- och smart specialiseringsområden genom samverkan kring samhällsutmaningar

• Identifiera och mobilisera styrkor inom Östergötland

• Attrahera resurser till LiU och regionen

• Stärka LiU och regionens varumärke

• Etablera infrastruktur och arbetsprocesser för samverkan

I dagsläget, arbetar projektet med tre stora utlysningar och ytterligare två är under planering för hösten. Hittills har initiativet inbringat forskningsmedel motsvarande 10 mnkr, en utväxling på 1:10 för LiU:s del.

● Ytterligare stärka den finansiella resursbasen:

- För att uppnå detta mål kommer LiU möjliggöra en utökad privat givarverksamhet.

Den 30:e augusti 2018 formaliserades LiU Donations implementeringsprojekt utgående från underlaget ”Förslag på strategi och infrastruktur för en

sammanhållen och långsiktig donationsfrämjande verksamhet vid LiU”. LiU Donation genomförde sin verksamhetsflytt från LiU Holding till

Universitetsförvaltningen per den 1:a oktober 2018.

Implementeringsprojektet är nu i full gång samtidigt som verksamheten hanterar inkommande donationer kontinuerligt. Ett närliggande fokus är en mindre fundraisingkampanj avseende studenthuset.

● Ta fram och implementera en LiU-gemensam strategi och systematik för att arbetslivssäkra LiU:s utbildningar.

I LiU:s gemensamma modell för kvalitetssäkring av utbildning ges följande kriterium i syfte att arbetlivssäkra lärosätets utbildningar:

• Utbildningen är användbar och förbereder studenter för ett föränderligt arbetsliv.

I mallen för kvalitetsrapportering för utbildning specificeras kriteriet ytterligare ur ett arbetslivsperspektiv, där följande exemplifierade redovisning utgör grunden för kvalitetsuppföljning:

• Hur arbetar utbildningen med att säkerställa att studenterna förbereds för arbetslivet?

• Hur samverkar utbildningen med omgivande samhälle? Hur bidrar samverkan till kvalitet i utbildningen?

• På vilket sätt inhämtar ansvariga för utbildningen information som är relevant för utbildningens användbarhet och förberedelse för arbetslivet?

• Hur följs arbetslivsperspektivet upp i syfte att säkerställa att utbildningen är användbar och förbereder studenterna för ett föränderligt arbetsliv?

• Hur arbetar utbildningen med att följa upp och tillvarata alumners erfarenheter?

• Utifrån ovanstående beskrivning och analys, vilka utvecklingsområden avseende användbarhet och förberedelse för arbetslivet identifieras?

• Som stöd för bedömningen av utbildningarnas relevans deltar LiU,

Universitetsförvaltningen, även i det nationella Vinnova projektet: Metoder Relevansbedömning av Utbildningar (MERUT). Där genomför LiU

tillsammans med KTH dialoger med externa aktörer för att fånga deras syn på hur relevansbedömningar av utbildningar fungerar idag och utveckla arbetsmetoder för att öka relevansen i framtida utbildningar.

• LiU har under 2018 även drivit en pilot inom projektet för att, i nära samverkan med Life Science industrin i Sverige (bl.a. Astra Zeneca, SwedenBio och LIF), ta fram en ny utbildningsplan för kandidat-

programmet Medicinsk Biologi. Projektet och piloten kommer ge en stabil

bas för bedömning och utveckling av relevansperspektivet i lärosätenas kvalitetssäkringssystem för utbildning.

• För att ytterligare stärka lärosätets utbildningar ur ett samverkans- perspektiv har LiU utvecklat webb-portalen Studentuppdrag.se, där utbildningar och kurser med uppdrag kopplade till näringsliv och samhälle presenteras. Här återfinns ett brett utbud från samtliga fakulteter samt goda exempel på genomförda uppdrag inom den reguljära

utbildningsverksamheten.

● Bygga upp en organisation för LiU:s uppdragsutbildning i syfte att stärka och ta ansvar för det livslånga lärandet.

Under 2017 togs ett beslut om en strategi för en ökad volym av uppdragsutbildning vid LiU. Beslutet innebär att LiU ska arbeta med uppdragsutbildning utifrån visionen ”Uppdragsutbildning i samverkan – för ett livslångt lärande på vetenskaplig grund och för kvalificerade analyser av nuvarande och framtida kompetensbehov.” Beslutet innebär bland annat att LiU, från och med den 1 januari 2018, har en universitetsgemensam funktion kallad LiU Uppdragsutbildning för att i samverkan med det omgivande samhället, utveckla och erbjuda uppdrags-

utbildning. Uppdragsutbildningen ger möjlighet att föra in yrkeslivets viktiga problem i den akademiska miljön, för att på så sätt skapa en bas för utveckling av utbildning och forskning. Den verksamhet vid LiU som rör uppdragsutbildning utvecklades på flera sätt positivt under 2018:

• Institutionerna, fakulteterna, LiU Uppdragsutbildning och universitets- förvaltningen har tillsammans utvecklat LiU-rutiner i arbetet med uppdragsutbildning.

• Antalet utbildningsprojekt som hanteras med hjälp av LiU Uppdrags- utbildning har successivt ökat under året och var i slutet av året över 70 stycken. Det handlar om förfrågningar, projektering av utbildning, att kursstart inväntas, pågående kurser och, i ett par fall, avslutade kurser. Till hösten startade ett helt program för Validering av barnskötare till

förskollärare (3,5 år).

• LiU Uppdragsutbildning har under året även arbetat med ett Vinnova- finansierat samverkansprojekt (LUPP), koordinerat av Samverkansenheten, som kommer att leda till fortsatt samverkan med näringsliv om uppdrags- utbildning. I projektet deltar ett antal företag: Saab, ABB, Scania och Telia samt intresseorganisationen Företagarna. Syftet med projektet är att dels ge kunskap om den process i vilken akademi och företag tillsammans

identifierar kunskapsbehov inom digitaliseringsområdet (det vill säga om hur samverkan går till), dels leda fram till en uppdragsutbildning inom detta område.

● Säkerställa LiU:s mål att nyttiggöra sina kunskapstillgångar till gagn för en positiv samhällsutveckling:

- För att uppnå detta mål kommer LiU stärka förmågan att identifiera kunskapstillgångar i syfte att sprida, tillgängliggöra och/eller nyttiggöra dessa och därmed nå genomslag utanför akademin.

Som ett resultat av rektors strategidialoger under hösten 2017 och våren 2018 fastställdes, i verksamhetsplanen för 2019 (2020-2021), att ett av de fyra prioriterade vägvalen för lärosätet skulle vara att ”Öka nyttiggörandet av LiU:s kunskapstillgångar” – en tydlig uppmaning till hela organisationen att utifrån olika förmågor och förutsättningar bidra till måluppfyllelse väglett av följande målbilder:

• Det finns ett utvecklat lärande vid LiU kring hur olika forsknings- och utbildningsmiljöer kan arbeta med nyttiggörande och bidra till en samhällsutveckling baserad på kunskap.

• Nya vägar för samproduktion och nyttiggörande har vuxit fram där genererad kunskap når praktisk användning.

• LiU:s forskning kännetecknas av att den når en bred publik och syns i samhällsdebatten.

Ekonomi

Prioriteringar

• För att nå en långsiktigt hållbar ekonomi behöver verksamhetens kostnader fortsatt anpassas till beräknade intäkter. För detta krävs prioriteringar och förmåga att välja bort till förmån för andra mer prioriterade verksamheter.

Under 2018 har LiU:s kostnader haft en måttfull ökning på 2 procent, medan intäkterna har ökat med 5 procent. Verksamhetens kostnader har varit lägre än intäkterna, varvid LiU redovisade ett överskott på 156 mnkr. Utmaningen nu är att anpassa bemanningen till den intäktsökning som har skett. Dock kvarstår ojämn ekonomisk balans bland institutionerna, där ett flertal institutioner redovisar negativt kapital och de behöver fortsatt anpassa verksamheten till ekonomisk balans.

• Arbetet med att återställa negativt kapital inom vissa organisatoriska delar i verksamheten fortsätter med stöd från såväl fakulteterna som

den centrala nivån.

Under året har de institutioner som redovisar negativt balanserat kapital understigande 5 procent av omsättningen arbetat med åtgärdsplaner.

Trepartssamtal har förekommit mellan institution, fakultet och central nivå. Arbetet är långsiktigt och flera av institutionerna har haft positivt resultat under 2018, vilket har minskat det negativa kapitalet.

• Kvalitetsförstärkningen, motsvarande 12,7 mnkr, inom humaniora, juridik, samhällsvetenskap, teologi, samt undervisning och

verksamhetsförlagd utbildning kommer kvarstå 2019-2020 till

fakulteterna i det fall staten inte förlänger satsningen som är utlovad till och med 2018. Temporär finansiering kan ske genom att ta

balanserat kapital i anspråk på grundutbildningen på central nivå.

I budgetpropositionen för 2018 utlovades att kvalitetsförstärkningen skulle kvarstå till och med år 2020. Det innebar att för 2018 kvarstod förstärkningen i

grundutbildningsanslaget från regeringen och det behövdes ingen temporär finansiering av LiU:s egna medel.

Kompetensförsörjning och ledarskap

Prioriteringar

• Fortsatt utveckling av det systematiska arbetsmiljöarbetet med fokus på Organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4) vilket bland annat ställer krav på tydlighet kring arbetsuppgifter, resurser och

befogenheter. Fokus på att utveckla stöd (t.ex. medarbetarsamtal, introduktion) för att hantera kraven i arbetet i syfte att undvika ohälsa.

Fortsatt utveckling av det systematiska arbetsmiljöarbetet med fokus på

Organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4) är ett långsiktigt arbete vilket fortgår löpande. Under perioden har ett önskat fokus varit att arbeta med stöd av olika slag, t ex påtala vikten av medarbetarsamtal och att dessa blir angelägna och innehållsrika, liksom en god introduktion av medarbetare. Framöver behöver vi fortsätta arbeta med ”ett hållbart medarbetarskap samt ledarskap”.

Värdegrundsfrågor diskuteras i ett av de prioriterade vägvalen ”värdegrund” som också kommer stödja ett arbete kring god arbetsmiljö, klimat och kultur.

• Utveckla och implementera arbetet med aktiva åtgärder enligt diskrimineringslagstiftning. Genomföra jämställdhetsintegrering, Equitas, för att stärka jämställdhet och jämlikhet.

Aktiviteter från föregående handlingsplan för lika villkor har genomförts.

Omprioriteringar har under perioden genomförts, varför vissa aktiviteter ej

genomförts medan det har fokuserats mer kring andra. Under 2019 är planen att bli klara med projektet Equitas för att stärka jämställdhet och jämlikhet – dock

kommer det långsiktiga arbetet att fortsätta efter projektet slut. En reviderad handlingsplan för lika villkor är genomgången och beslutad i US för det kommande året.

• Följa rekryteringsstrategi och se över utvecklings- och karriärvägar.

Utifrån verksamhetens behov sker ett antal aktiviteter för att kunna fylla LiU:s rekryteringsbehov. Ett arbete pågår med att förbättra LiU:s rekryteringsprocesser, där bland annat ”ledtider” i rekryteringen ses över. Detta arbete behöver vi också fokusera på framåt.

• På vetenskaplig och erfarenhetsbaserad grund främja ett hållbart chef-, ledar- och medarbetarskap genom utbildning och utveckling, bland annat med hjälp av de resultat som presenteras i utvecklingsarbetet MedLed (Ledarskap, chefskap och medarbetarskap).

Det värdegrundsarbete som pågår spelar en viktig roll då det har bäring på det grundläggande i chefskap, ledarskap och medarbetarskap. Resultaten från rapporten Medled utgör en viktig del i arbetet gällande chef, ledar- och

medarbetarskap. Översyn av roller samt förutsättningar pågår och revidering sker av dokument avseende värdegrund/medarbetarskap och ledarskap.

Lokalförsörjning

Prioriteringar

• Säkerställa ett gott samarbete mellan lärare och verksamhetsstödet i syfte att vara i framkant gällande framtidens lärmiljöer, ALC och andra metoder för framtidens pedagogik.

I enlighet med VP-uppdraget i 2019 års VP ”Uppdrag att utreda och ge förslag på hur en samlad organisering för en strukturerad utveckling av LiU:s fysiska och virtuella lärmiljöer ska se ut” föreslås att Didacticum, Fastighetsavdelningen och IT-avdelningen gemensamt utgör styrgrupp för styrning och utveckling av lärmiljöer.

Styrgruppen har tagit fram en modell för utveckling, förvaltning och stöd gällande effektiva lärmiljöer med utgångspunkt i ett gemensamt ansvar. För att säkerställa att lärarnas behov tillvaratas kommer styrgruppen bland annat anordna

”Lärmiljöfika” en gång per månad fördelat på LiU:s olika campus. Ett diskussionsforum där lärare ges möjlighet att komma med inspel och där styrgruppen ges möjlighet att lyfta fram förslag, frågor med mera.

Vidare finns en projektmodell framtagen som grundar sig i tre olika modeller på lärmiljöer: reguljära lärmiljöer, lärmiljöer under utveckling samt experiment- miljöer. Denna projektmodell samt hur styrgruppen kommer att arbeta utifrån denna kommer att presenteras för lärare vid ett eller flera cafétillfällen.

• Fortsätta det påbörjade arbetet för ett samlat campusområde vid Motala Ström på Campus Norrköping samt göra omförhandlingar av hyresvillkoren där så är möjligt.

Ht 2018 hade universitet lämnat lokalerna i kvarteret Bomullsspinneriet och verksamheterna flyttat in i befintliga lokaler runt Motala Ström. Upphandling av nytt kemilaboratorium vid Institutionen för teknik och naturvetenskap pågår.

Hyresförhandling pågår mellan Akademiska Hus och universitetet gällande Kåkenhus och Täppan i Norrköping.

• Verka för fortsatt god dialog med fastighetsägare i syfte att fler studentbostäder samt bostäder för gästforskare ska kunna byggas och underhållas.

På campus Valla har Bygg Vesta påbörjat byggnation av nya studentbostäder i Colonia, norra campus Valla. Dialog pågår mellan universitetet och Akademiska Hus för att fler studentbostäder byggs i södra delen av campus Valla. I Norrköping pågår byggnation av nya studentbostäder inom kvarteret Kopparhusen, i direkt anslutning till campusområdet.

• Att fortsätta arbetet med lokaleffektivisering samt översyn av internhyresmodell etc. i syfte att hålla lokalkostnaderna nere.

På grund av förseningar i upphandlingen av nytt fastighetssystem har arbetet inte kunnat komma vidare. Nytt fastighetssystem är nu upphandlat och arbetet med

översynen av internhyresmodellen, viss kategorisering av lokalerna, kommer att slutföras under 2019.

Verksamhetsstöd

Prioriteringar

Verksamhetsstödet behöver kontinuerligt anpassas till kärnverksamhetens behov och resurser. Under 2018 läggs särskild vikt vid att:

• Fortsätta arbetet med justeringar av arbetsprocesser och

systemfunktionalitet inom verksamhetsområden som nyligen fått ett förändrat systemstöd. Det gäller till exempel ekonomisystemet Raindance, den externa webbplatsen och det

utbildningsadministrativa systemet Bilda. I HR-systemet Primula kommer dessutom digital rapportering av ledigheter att införas.

Under året har ett systematiskt utvecklingsarbete i ekonomiprocesser och systemstödet för ekonomi i Raindance bedrivits. Arbetsgrupper som bestått av ekonomiadministrativ personal från verksamheten, systemförvaltare och processansvariga har genomfört utvecklingsarbetet. Bland annat har utdatarapporter, budgetering och uppföljning vidareutvecklats.

Inom HR-området pågår en utveckling av stödsystemet Primula för att möjliggöra digital rapportering av ledigheter. Nästa fas i detta arbete är implementering.

• Säkerställa att studenter och medarbetare får likvärdigt stöd, bemötande och service oavsett campusområde, fakultet, institution och utbildning, det vill säga, ”En-väg-in”.

Projektet ”En väg in” har under 2018 rekryterat medarbetare till den nya funktionen Infocenter. Lanseringen av Infocenter sker i maj 2019 på campus Valla, Norrköping och US. På campus Valla kommer Infocenter flytta in i Studenthuset med start höstterminen 2019. Infocenter på tre campus i kombination med ett nytt gemensamt ärendehanteringssystem för LiU borgar för att studenter och medarbetare får likvärdigt stöd, bemötande och service oavsett campusområde, fakultet, institution och utbildning.

• Påbörja införandet av det nya studieadministrativa systemet Ladok 3.

I december 2018 infördes nya Ladok på LiU. Innan införandet genomfördes

nödvändig process- och systemutveckling av Ladok och andra berörda kringsystem, t.ex. Bilda. Under 2019 fortsätter Ladokprojektet i två steg. I steg 1 utvecklas de funktioner som behövs för genomförande av ett helt studieår vid LiU, och i steg 2 fortsätter arbetet med att skapa en rationell och effektiv utbildnings- och

studieadministration vid LiU. Projektet kommer bland annat fokusera på en processkartläggning av Bilda, med syfte att ensa de utbildningsadministrativa processerna mellan de tre fakulteterna och området utbildningsvetenskap.

• Genomföra och följa upp åtgärder som initieras i arbetet med intern styrning och kontroll, inom exempelvis områdena

informationssäkerhet, miljö, säkerhet och kommunikation/synlighet.

Under 2018 fattade universitetsstyrelsen beslut om en informationssäkerhetspolicy.

Denna policy fastställer att målet med informationssäkerhetsarbetet vid LiU är att säkerställa att informationstillgångar hanteras så att LiU:s, dess samarbetspartners, och enskilda individers intressen tillvaratas, särskilt med avseende på

konfidentialitet, integritet, och tillgänglighet, samt att LiU följer gällande

lagstiftning. Rektor har även beslutat om riktlinjer för informationssäkerhet. Syftet med dessa är att med hjälp av konkreta riktlinjer och förslag på åtgärder stärka informationssäkerhetsarbetet. Under 2018 granskade Internrevisionen arbetet med IT- och informationssäkerhet. Som resultat har universitetsstyrelsen i november fastställt en rad åtgärder för att ytterligare stärka arbetet inom området. Planen är att dessa åtgärder ska genomföras under 2019.

Miljö- och säkerhetsområdet bidrar till flera olika risker inom arbetet med intern styrning och kontroll, varav några bedöms som höga. Arbetet med att genomföra åtgärder med hänsyn till detta pågår dels löpande men också i tillfälliga satsningar, inom de områden som bidrar till dessa högre risker. Under 2018 har nytt

lagbevakningssystem upphandlats för att underlätta lagefterlevnad och bidra till ökad säkerhet i vardagen. Det har också genomförts flertalet utbildningar av främst anställda, men även studenter och entreprenörer, gällande brandsäkerhet och laboratoriesäkerhet samt gjort justeringar av den centrala

krisledningsorganisationen som ska leda till en mer effektiv krisledning. För att minska risken gällande attentat pågår ett ständigt förebyggande arbete. Under 2018 har en rutin för hur man hanterar pågående dödligt våld tagits fram samt en

erfarenhetsgivande övning med polisens nationella insatsstyrka genomförts. Ett förbättringsarbete avseende larmsystem och larmförmedling har också bidragit till att minska denna risk.

Arbetet med att öka LiU:s synlighet genom digitala kanaler och förbättra den externa webbplatsen pågår kontinuerligt. Antalet unika besökare har ökat med 37%

på utbildningssidor, 40% på forskningssidor och 4% på samverkanssidor från 2017 till 2018. Samtidigt har trafiken från sociala medier till webbplatsen ökat starkt under perioden. Under 2019 kommer ytterligare arbete att genomföras på liu.se för att stärka LiU:s synlighet, som en uppföljning av den utvärdering som genomfördes 2018.