Självständigt arbete (15 hp)

Sida 1 av 43

Självständigt arbete (15 hp)

Författare Program/Kurs

Martin Jansson HOP1

Handledare Antal ord: 14015

Aida Alvinius Beteckning Kurskod

Självständigt arbete magisteruppsats, krigsvetenskap 2HO015 KLIMATFÖRÄNDRINGARNA, ETT PROBLEM?

En kvalitativ studie om synen på klimatförändringarna utifrån Försvarsmakten styrdokument och officerare på taktisk nivå

Sammanfattning:

Klimatförändringarna kommer att påverka alla, även Försvarsmakten. Politiskt och samhälleligt framkommer ett krav på förändring och anpassning för att nå en hållbar utvecklig. Försvarsmaktens styrdokument redogör för att klimatförändringarna medför säkerhetsrisker och att klimatanpassning är nödvändig för att bibehålla operativ effekt.

Genom WPR-Analys och en kritisk granskning av Försvarsmaktens policys och styrdokument samt intervjuer med officerare på taktisk nivå, framkommer en bild av hur problematiken kring klimatförändringarna ser ut. Vad problematiseras och hur tillämpas det på taktisk nivån? Syftet med studien är att nå en djupare förståelse för hur officerare i Försvarsmakten på taktisk nivå ser på klimatförändringar och hur det påverkar deras verksamhet. Studien syftar även till att nå en djupare förståelse för hur Försvarsmaktens policys och styrdokument problematiserar klimatförändringarna.

Studiens resultat visar på att Försvarsmaktens policys och styrdokument har svårt att nå ner till den lägre taktiska nivån. Officerare på taktisk nivå ser inte klimatanpassning som en möjliggörare för den operativa effekten, dock framställs att Försvarsmakten måste följa med i samhällsutvecklingen för att inte ses som en omodern organisation. Det framkomna resultatet kan förklaras genom att information filtreras i organisationen mellan olika nivåer. Det kan även förklaras i att Försvarsmakten är en byråkratisk, hierarkisk organisation med narcissistiska drag som har svårt att ta till sig nya förändringar, normer och värderingar.

Nyckelord:

Klimatförändringar, klimatomställning, militär organisation, krigsvetenskap, WPR-analys

Sida 2 av 43

Innehållsförteckning

1. INLEDNING ... 3

1.1BAKGRUND ... 3

1.2PROBLEMFORMULERING ... 4

1.3SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING ... 5

1.4MATERIAL OCH AVGRÄNSNINGAR ... 5

1.5CENTRALA BEGREPP ... 6

1.5.1 Hållbar utveckling ... 6

1.5.2 Klimatförändringar ... 6

1.5.3 Klimatanpassning ... 7

2. FORSKNINGSÖVERSIKT OCH TEORI ... 7

2.1FORSKNINGSÖVERSIKT ... 7

2.1.1 Klimatförändring ... 7

2.1.2 Klimatförändringarna ett hot mot mänskligheten ... 8

2.1.3 Klimatförändringars påverkan - framtida klimatanpassning ... 9

2.2FORSKNINGENS BIDRAG ... 10

2.3TEORI ... 11

2.2.1 Indirekt ledarskap – organisatoriska filter ... 11

2.2.2 Förändringstryck på den militära organisationen ... 13

2.2.3 En ”normal” organisation ... 15

2.1.4 Kritik mot vald teori... 16

3. METOD ... 17

3.1VETENSKAPSTEORETISK UTGÅNGSPUNKT ... 17

3.2METODVAL ... 18

3.2.1 WPR - Diskursanalys ... 18

3.2.2 WPR-Analys Carol Bacchi ... 18

3.2.3 Urval och datainsamlingsmetod ... 20

3.2.4 Dataanalys ... 22

3.2.5 Reflexivitet, reliabilitet och validitet ... 23

3.3ETISKT FÖRHÅLLNINGSÄTT ... 23

4. ANALYS OCH RESULTAT ... 24

4.1HUR REPRESENTERAS KLIMATFÖRÄNDRINGARNA I FÖRSVARSMAKTEN? ... 24

4.2VAD REPRESENTERAS INTE SOM ETT PROBLEM, VAD LÄMNAS OPROBLEMATISERAT? ... 28

4.3VILKA EFFEKTER PRODUCERAS AV PROBLEMET? ... 31

5. DISKUSSION ... 34

5.1SLUTSATSER OCH DISKUSSION ... 34

5.2METODOLOGISK DISKUSSION OCH REFLEKTION ... 37

5.3PRAKTISK IMPLIKATION ... 37

5.4FORTSATT FORSKNING ... 37

6. REFERENSER ... 38

BILAGA 1 ... 43

Sida 3 av 43

1. Inledning

I detta kapitel redogörs bakgrunden till studien, problemformulering, syfte och forskningsfrågor samt centrala begrepp. Vidare beskrivs vilket material som använts och vilka avgränsningar som är genomförda.

1.1 Bakgrund

Klimatfrågan tar allt större plats i vår vardag, allt ifrån nyhetssändningar, politiska styrningar till verkliga händelser i form av extrema väder och andra fenomen som påverkar oss såväl nationellt som globalt. Att klimatfrågan prioriteras i allt högre utsträckning blir mer tydligt då den högsta politiska nivån under de senaste åren har fattat en rad beslut om att en förändring och klimatanpassning behöver ske för att nå en hållbar utveckling. Ett tydligt tecken på detta är att de Förenta Nationernas medlemsländer antog den 25 september 2015 Agenda 2030.

Agendan är en gemensam plan vilken innehåller 17 globala mål för att nå en hållbar utveckling till 2030 som världens ledare har anslutit sig till. Genom de globala målen har man förbundit sig till att uppnå fyra huvudområden; avskaffa extrem fattigdom, minska ojämlikheter och orättvisor, främja fred och rättvisa samt att lösa klimatkrisen. (A/RES/70/1). Sverige har en politisk ambition att vara ett av de länder som är ledande i genomförandet av agendan, både nationellt och internationellt. För att kunna lyckas med detta måste hela samhället vara delaktigt i omställningen till ett hållbart samhälle (Regeringskansliet 2018, 6-9). Sverige har även egna nationella miljömål som är beslutade av Riksdagen, vilket inbegriper 16 miljökvalitetsmål. Den övergripande målsättningen, generationsmålet innebär ett löfte till nästa generation om frisk luft, hälsosamma miljöer och rikare miljöupplevelser (Naturvårdsverket 2021a). Sverige har även ett klimatmål som avser att Sverige ska vara klimatneutrala till 2045 (Naturvårdsverket 2021b).

Försvarsmakten som myndighet är en del av samhället och en del i Sveriges åtagande i att uppnå en hållbar utveckling enligt målen i Agenda 2030. Försvarsmaktens hållbarhetsarbete tar avstamp i Agenda 2030 där man har identifierat sju mål som är relevanta och vilka man kan påverka utifrån den verksamhet som Försvarsmakten bedriver (Försvarsmakten 2020a. 10-13).

Försvarsmakten är även en del av och ska agera utifrån Sveriges nationella miljömål enligt förordningen (2007:1266) med instruktioner till Försvarsmakten:

”5 § (…) ska Försvarsmakten ta miljöhänsyn i sin verksamhet i fred. Inom ramen för detta miljöarbete ska Försvarsmakten bidra till att det generationsmål för miljöarbetet

Sida 4 av 43 och de miljökvalitetsmål som riksdagen har fastställt nås samt vid behov föreslå åtgärder för miljöarbetets utveckling.”

Under senare år har även klimatförändringarna kommit att innebära en säkerhetsrisk, vilket har föranlett nya uppgifter till Sveriges myndigheter. Att klimatanpassa sin verksamhet genom att ta fram handlingsplaner, sårbarhetsanalyser och mål för sitt arbete med klimatanpassning. De ställda uppgifterna regleras utifrån förordningen (2018:1428) om myndigheters klimatanpassningsarbete vilken är ett led i att förbereda för och förebygga effekter av klimatförändringarna.

Vidare ses en risk för att klimatförändringarna kommer påverka Sverige och utgör ett möjligt säkerhetshot. I (Prop 2020/21:30, 67) och (Ds 2019:8 Värnkraft, 37-38) konstateras att klimatförändringar vi kan se omkring i världen blir mer påtagliga och påverkar i större utsträckning vårt sätt att leva. Extrema väder, bränder, rekordhöga temperaturer, översvämningar och höjda havsnivåer kan leda till stora konsekvenser både nationellt och globalt, som kan skapa stora störningar i samhällsviktig verksamhet och leda till en risk för människors liv och hälsa. Klimatförändringarnas effekter och tillgång av naturresurser kan leda till en ökning av konflikter mellan grupper och nationer.

”Försvarsberedningen anser att Sverige, liksom andra stater, måste fortsätta att förebygga och förbereda sig för säkerhetsrelaterade effekter av klimatförändringarna.”

(Ds 2019:8 Värnkraft,, 37-38).

1.2 Problemformulering

Utifrån den forskning som idag finns tillgänglig står det klart att klimatförändringarna kommer att påverka människan och världen på ett eller annat sätt. Dels genom extrema väder, brist på naturtillgångar och ett hot mot den mänskliga hälsan (IPCC 2021). Forskningen påvisar behovet av att genomföra klimatanpassade åtgärder för att möta effekterna av förändringarna.

Försvarsmakten står inför en rad utmaningar kopplat till klimatförändringarna, dels hur Försvarsmakten ska minska sin klimatpåverkan, dels kunna genomföra en klimatanpassning och fortsatt kunna genomföra ålagda uppdrag med bibehållen operativ effekt (Försvarsmakten 2020c, 1, 4). Världen går en framtid tillmötes som är till del oviss gällande vilken problematik klimatförändringarna kan föra med sig nationellt och internationellt. Klimatförändringar som ett hot eller säkerhetsrisk nämns inte i Militärstrategisk doktrin (MSD16) eller i Doktrin för gemensamma operationer (DGO 20). Klimatförändringarna tas upp som ett problem i

Sida 5 av 43 Försvarsmaktens miljöpolicy samt en rad styrdokument på högsta nivå, vilka redogör för hur klimatförändringarna förväntas påverka Försvarsmakten och även riktlinjer hur det skall mötas.

”Ett förändrat klimat kräver anpassningar” (Försvarsmakten 2020e, 2). Hur problematiseras detta och hur uppfattas det på taktisk nivå inom Försvarsmakten? Genom att kritiskt granska styrdokument utifrån ett bottom – up perspektiv kan en tydligare bild av problematiken skapas.

Då det inte föreligger någon tidigare forskning om hur Försvarsmakten problematiserar klimatförändringarna utifrån styrdokument och vilken syn officerare på taktisk nivå har på klimatförändringarna samt hur det påverkar deras verksamhet är detta en forskningslucka.

1.3 Syfte och frågeställning

Studien syftar till att nå en djupare förståelse för hur officerare i Försvarsmakten på taktisk nivå ser på klimatförändringar och hur det påverkar deras verksamhet. Vidare syftar studien till att nå en djupare förståelse för hur Försvarsmakten problematiserar klimatförändringarna i policys och styrdokument och hur denna problematisering når ut till den taktisk nivån. Studiens syfte kommer att besvaras genom Carol Bacchis analysmetod ”What´s the problem represented to be?” vilken är framtagen för att kritiskt granska bakomliggande problem i policys och beslut (Bacchi 2009).

Forskningsfrågor:

1. Hur upplever officerare på taktisk nivå att klimatförändringarna och klimatfrågan påverkar deras verksamhet och Försvarsmakten?

2. Hur problematiseras klimatförändringarna i Försvarsmaktens policys och styrdokument?

3. Vilken roll upplever officerare på taktisk nivå att deras verksamhet och Försvarsmakten har till och i hanteringen av klimatförändringar?

1.4 Material och avgränsningar

Ämnet hållbarhet är brett och inbegriper tre olika områden, social hållbarhet, ekonomisk hållbarhet och miljömässig hållbarhet (Försvarsmakten 2020a, 10-12). Avgränsningar har gjorts för att möjliggöra undersökningen inom given tidsram. Utifrån hållbarhet har studien begränsats till att enbart undersöka frågan kring klimatförändringar och klimatanpassning inom Försvarsmakten, vilka utgör en del av den miljömässiga hållbarheten. Centrala dokument och artiklar avseende klimatförändringar och klimatanpassning har använts för att beskriva den bakomliggande problematiken. Det empiriska underlaget är hämtat från styrdokument från

Sida 6 av 43 Försvarsmaktens strategiska nivå samt genom intervjuer med officerare på lägre taktisk nivå vilket skrivs ut som taktisk nivå. Studien syftar till att undersöka officerares medvetenhet och uppfattning kring klimatförändringarna på taktisk nivå och hur den strategiska nivån problematiserar klimatförändringarna samt hur denna nivå lyckats med att förmedla sin vilja och vision.

1.5 Centrala begrepp

1.5.1 Hållbar utveckling

Försvarsmakten definierar hållbar utveckling enligt följande:

”Hållbar utveckling är en utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationer möjligheter att tillgodose sina behov” (Försvarsmakten 2020a, 10)

Försvarsmaktens definition förhåller sig till Förenta Nationernas definition som fastställdes genom Brundtland kommissionen 1987:

”meeting the needs of the present without compromising the ability of future generations to meet their own needs.” (UN 2020)

Försvarsmaktens hållbarhetsarbete tar avstamp i ett samspel mellan de sociala, ekonomiska och miljömässiga perspektiven, där alla delar påverkar varandra och behöver fungera i symbios för att nå en hållbar verksamhet. Det miljömässiga hållbarhetsarbetet relaterar till klimatfrågor och biologisk mångfald medan det sociala och ekonomiska arbetet rör frågor som arbetsmiljö, mångfald, upphandling och jämställdhet (Försvarsmakten 20202a, 10-12).

1.5.2 Klimatförändringar

Klimatförändringar avser förändringar av klimatets tillstånd som kan identifieras genom mätningar vilka genomförs under lägre perioder, årtionden eller längre för att se variationer.

Förändringar i klimatet kan bero på naturliga inre processer men även av yttre processer så som solcykler, vulkanutbrott samt ihållande mänskliga aktiviteter (IPCC 2018, 544). United Framework Convention on Climate Change (UNFCCC) ramkonvention artikel 1 definierar klimatförändringarna som en direkt eller indirekt påverkan av mänsklig aktivitet. Detta påverkar den globala atmosfärens samansättning och bidrar till klimatvariationer som inte har en naturlig grund (IPCC 2018, 544). Den senaste rapporten från IPCC (2021) tydliggör att klimatförändringarna är orsakad av människan. Försvarsmakten tar en något annan ståndpunkt

Sida 7 av 43 i definitionen om hållbarhet då man beskriver det som variationer på klimatet över tid lokalt eller globalt. Försvarsmakten menar att förändringarna kan ha naturliga orsaker men kan också orsakas av människan (Försvarsmakten 2020a, 62-63).

1.5.3 Klimatanpassning

Klimatanpassning avser de anpassningsprocesser som genomförs för att möta pågående klimatförändringar och förväntade klimatförändringar. Anpassningen sker både genom att undvika att skada eller utnyttja fördelaktiga möjligheter (IPCC 2018, 542). Mer utförligt beskrivs i (IPCC 2014) att anpassning handlar om att minimera risken och sårbarheten som klimatförändringarna för med sig. Det handlar om att söka möjligheter och skapa förmågor för att hantera klimatförändringarna för nationer, regioner, städer, organisationer, företag och individer. Nationella kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI beskriver att med klimatanpassning minskas sårbarheter för eventuella klimatrelaterade händelser men kan även relatera till att ta vara på de positiva effekter det kan föra med sig. Arbetet med klimatanpassning handlar om att planera och skapa rutiner, både tekniska och fysiska men även andra typer av förbättringsarbete så som framtagande av information och nya bestämmelser (SMHI 2021). Klimatanpassning inom Försvarsmakten syftar till att säkerställa den operativa förmågan och att genomföra åtgärder som säkerställer att Försvarsmakten är tillgänglig och kan utföra sitt uppdrag. Anpassningen ska i sin tur ska leda till att nå svenska uppsatta hållbarhets och klimatmål (Försvarsmakten 2020c, 4).

2. Forskningsöversikt och Teori

I detta kapitel redogörs för tidigare forskning inom området klimatförändringar. Här presenteras även studiens teoretiska utgångspunkter som ligger till grund för att skapa förståelse för det resultat som framkommit.

2.1 Forskningsöversikt

2.1.1 Klimatförändring

Naturliga variationer i klimatet på lång och kort sikt har alltid existerat på jorden och sker även idag. Ett flertal institutioner och organisationer har genomfört mätningar av klimatet under längre tid där trenden om en global uppvärmning syns tydligt (Wong 2016, 5-6). Förenta Nationernas klimatpanel (IPCC) granskade och omfattande data samt resultat har blivit internationellt accepterat och har diskuterats politiskt och i forskning (Watts m.fl. 2021; Anon

Sida 8 av 43 2021; Diffenbaugh 2020). IPCC redogjorde 2007 att uppvärmningen av klimatet är uppenbart och på riktigt. Vidare redogjorde IPCC 2008 att de klimatförändringar som kan ses är orsakad av människan. Genom de globala erkännandena utmanas hela jordens befolkning och kräver både nationella och internationella lösningar (Wallace och Silander 2018, 2-3). I den senaste rapporten från IPCC (2021) redogör man för att de förändringar som skett i klimatsystemet de senaste decennierna inte setts på flera tusen år, där bland annat halterna av koldioxid, metan och dikväveoxid i atmosfären är högre än vad de någonsin har varit tidigare. Rapporten visar att det otvetydigt är människan som har bidragit till den snabba uppvärmningen av atmosfär, hav och land. Uppvärmningen orsakar en förändring i väder och ger extremt klimat så som värmeböljor, kraftig nederbörd och tropiska cykloner, vilka man sett en ökning av sedan 1950- talet. Om den globala uppvärmningen fortsätter finns det hög sannolikhet för att världen kommer se flera fall av extrema händelser med högre intensitet och varaktighet (IPCC 2021).

Även fast IPCC med många forskare menar att klimatförändringarna är ett av de största hoten mänskligheten står inför finns det skeptiker. Skeptikerna är i minoritet men är av åsikten att klimatförändringarna inte är mänskligt framställda. Vidare framförs att det är internationella organisationer, regeringar och media som framställer en felaktig bild och fortsätter att sprida denna. Det förekommer även argument om att det är makt och pengar som ligger bakom hur man framställer klimatfrågan (Giddens 2009, 22-25; Björnberg m.fl. 2017, 230, 238-239).

2.1.2 Klimatförändringarna ett hot mot mänskligheten

Om krisen kring klimatförändringarna är ett säkerhetsproblem är omdebatterat och skiljer sig mellan länder (Jayaram 2021, 619-621), dock finns det stöd hos FN:s säkerhetsråd och forskare att direkta eller indirekta klimatförändringar kan leda till konflikter på grund av brister på naturtillgångar eller ökat migrationstryck (von Lucke m.fl. 2014, 857-861; Levy 2019, 685- 687; Ide m.fl. 2020, 4-7). Vidare menar forskare att klimatförändringarna kan vara ett av de största hoten mot den mänskliga hälsan. Inget land eller region är skyddat mot de effekter klimatförändringarna för med sig. Redan idag finns det observerade fall som visar att förändringarna i klimatet har påverkat människans hälsa på grund av värmeböljor, översvämningar och extrema väder (Watts m.fl. 2015, 1866-1867). Det förändrade klimatet medför även annan problematik så som försämrat jordbruk och tillgång på rent vatten (He m.fl., 2021, 2-3; Molotoks m.fl. 2021, 1-2, 12). Även generationen av barn och unga i världen anser att klimatkrisen är en säkerhetsrisk som inte tas på allvar av den äldre populationen. Den yngre generationen lever med farhågan om hur deras framtid kommer att se ut. Om klimatförändringarna inte tas på allvar kommer denna generation inte stå vid sida av och titta

Sida 9 av 43 på när inget händer. Barn och unga förväntar sig att den äldre generationen agerar nu (Holmberg och Alvinius, 2021, 1, 8-9; Hagedorn m.fl. 2019). De kritiska menar att det finns en fara i att klassa klimatförändringar som ett säkerhetsproblem då det kan ge legitimitet till att utöka militär uppbyggnad (Chmutina m.fl. 2018, 460-461). Klimatförändringarna anses av flera nationer men inte alla att vara en framtida hotmultiplikator som adderar krav på militär förmåga och kapacitet (Brzoska 2012, 43-44).

2.1.3 Klimatförändringars påverkan - framtida klimatanpassning

Oavsett huruvida klimatförändringar är ett säkerhetsproblem eller inte kommer det att påverka länder, regeringar, och institutioner. Hur de kommer att kunna verka och bedriva sin verksamhet. Detta kommer sannolikt även påverka hur länder kan nyttja och verka med sin militära förmåga (Brzoska 2015, 172-173, 176). Brzoska (2015, 173-182) redogör för sex områden där potentiella framtida förändringar i militärens roll och funktioner kan eller behöver ske för att möta klimatförändringarna. 1) Grönare militär, militären är en stor utsläppskälla (Belcher m.fl. 2020; Liska och Perrin 2010), ett arbete med förminskat utsläpp skulle potentiellt ha en stor inverkan. Att vara en grönare militär handlar inte om att ändra funktioner inom militären utan hitta hållbara alternativ. 2) En mindre militär styrka, att minska den militära styrkan och fördela pengar och investeringar mot klimathantering skulle kunna vara en väg framåt. 3) Klimatoffer, även militären är påverkande av klimatförändringarna och behöver anpassa sin verksamhet och sina baser för att kunna stå emot översvämningar och andra extrema väder. 4) Militära ”krishanterare”, antagandet att extrema väder kommer fortsätta och även att öka kommer efterfrågan av katastrofhantering att öka, vilket kan leda till att militären oftare behöver understödja samhället. Det kan även ställa nya krav på att utrusta och utbilda militären för nya uppgifter. 5) Beväpnade humanitäre, humanitära insatser bedöms komma bli vanligare med anledning av klimatförändringarna, där konflikter kan uppstå, hot eller användning av våld med bakgrund av brist på mat och andra grundläggande behov. Efterfrågan på väpnade styrkor som bistår humanitära insatser kan komma att öka. 6) Klimatkrigare, klimatförändringarna skapar nya möjligheter att få tillgången till naturresurser, till exempel i Arktis, vilket kan leda till nya spänningar mellan länder och är ett exempel på framtida klimatkrig. Huruvida konsekvenserna av klimatförändringarna kommer att påverka militären i framtiden är oviss.

Det kommer att behöva fattas politiska beslut i länder avseende hur man väjer att utveckla militären (Brzoska 2015, 182-187).

Sida 10 av 43 För att möjliggöra implementering av klimatfrågan och att den ska få ta plats i militär planering behöver man öka medvetenheten om klimatförändringarna, ur ett ledarskapsperspektiv måste klimatfrågan prioriteras och vara en del i chefers agenda samt behöver kunskap spridas och överföras mellan organisationer (Burnett och Mach 2021, 9-10).

Det läggs allt större fokus på klimatförändringarna hos länder och andra organisationer. Tydliga exempel är att NATO så sent som i juni 2021 implementerade en handlingsplan för klimatförändringar och säkerhet (NATO 2021). USA har sedan 2003 sett klimatförändringar som ett säkerhetsproblem och har under senare år tagit stora steg i arbetet. Amerikanska faciliteter, träningsanläggningar och baser har under de senaste åren blivit utsatta för extrema väder vilket har skapat en stor ekonomiska kostnad men även renderat i operativa problem så som utebliven beredskap, träning och tillgänglighet (VanDervort 2020, 147). Att problematiken tas på allvar och realiseras i planering kan även ses i U.S. Army Climate Resilience Handbook (2020). Nederländerna redogör i rapporten Ready for take-off, military responses to climate change att landets primära hot kopplat till klimatförändringarna avser stigande temperatur, extrema väder och förhöjda havsnivåer (Schaik m.fl. 2020).

Sammanfattningsvis visar forskning på att klimatanpassning behöver ske för att inte påskynda den globala uppvärmningen samt minimera de effekter klimatförändringarna för med sig. Alla är påverkade och behöver bidra till en hållbar utveckling. För den svenska Försvarsmaktens saknas dock forskning på hur myndigheten problematiserar klimatförändringarna och hur denna problematisering genomsyrar organisationen.

2.2 Forskningens bidrag

Krigsvetenskapen grundläggande studieobjekt är krig och militär maktutövning, vilket vanligtvis förknippas med forskning avseende krigets natur och militära medels användbarhet.

Inom krigsvetenskapen inryms även forskning kring militära systemfunktioner som interaktionen mellan människor, ledningssystem, teknik och organisationer (Försvarshögskolan). Då ingen tidigare forskning är genomförd inom klimatförändringar ur ett svenskt militärt perspektiv breddar denna studie det krigsvetenskapliga ämnet. Studien bidrar även till krigsvetenskapen genom att skapa en djupare förståelse för hur officerare på taktisk nivå upplever att klimatförändringarna påverkar deras verksamhet. Studien bidrar även till att förstå hur Försvarsmakten problematiserar klimatförändringarna som ett kommande problem och hot. Detta i sin tur skapar förutsättningar för att fortsatta studier inom ämnet, hur klimatförändringarna påverkar militära medels nyttjande. Det resultat som framkommit innebär

Sida 11 av 43 att organisationen i sin helhet får en bättre förståelse för hur klimatförändringar påverkar Försvarsmakten och upplevs på taktisk nivå. Resultatet skapar möjlighet för organisationen att kunna vidta åtgärder för att skapa bättre förutsättningar för att hantera studiens påvisade problematik avseende klimatförändringarna.

2.3 Teori

I detta delkapitel presenteras studiens teoretiska ramverk som används i analysen och diskussionen. Teorierna belyser dels ett samhälls-, dels ett organisatoriskt perspektiv för att bidra till förståelse för det resultat som framkommit. Slutligen avslutas delkapitlet med kritisk reflektion av valda teorier.

2.2.1 Indirekt ledarskap – organisatoriska filter

Inriktningar och beslut avseende hur klimatförändringarna ska hanteras sker från Försvarsmaktens strategiska nivå. Därav är teorin kring det indirekta ledarskapet lämplig för att förklara hur förhållandet mellan den högsta och lägsta nivån ter sig. Teorin beskriver perspektivet utifrån top-down medan studien har fokuserat på att titta på uppfattningarna från bottom-up perspektiv.

Det indirekta ledarskapet till skillnad från det direkta ledarskapet, där man leder ”öga mot öga”, handlar om att leda från högsta nivå ner till den lägsta genom mellanchefer på olika nivåer samt länkar (Larsson m.fl. 2017, 97-99). Försvarsmakten som organisation är relativt komplext nivåindelad, men i enkelhet brukar man fördela in nivåerna i strategisk nivå (den högsta), operativ nivå (mellan nivå) och taktiska nivån (den lägsta). Inom alla dessa nivåer finns det också nivåindelningar med mellanchefer och länkar (Försvarsmakten 2020b, 39). På den lägre nivån är det direkta ledarskapet mest förekommande även om det finns inslag av det indirekta ledarskapet (Larsson m.fl. 2017, 97-99). Detta medför att ledare på en hög eller mellanhög nivå måste leva i en form ”modellvärld” där det inte finns möjlighet i samma utsträckning att vara på plats fysiskt och bedriva direkt ledarskap. Kontakten med de lägre nivåerna sker istället via underställda chefer (Larsson m.fl. 2017, 100).

Larsson m.fl. (2017) har tagit fram en modell för att förklara hur det indirekta ledarskapet ter sig mellan de olika nivåerna och vad som kan föreligga som hinder i att nå fram från högsta organisatoriska nivå till den lägsta organisatoriska nivån. Larsson m.fl. menar att man ska se detta som en process som börjar med idéer och visioner som sedan tar sig uttryck i hur detta ska implementeras. Detta sker genom två parallella spår, handlingsinriktat via länk och

Sida 12 av 43 imageinriktat via förebild. Länkar utgörs oftast av underställda chefer eller grupper av chefer.

Det imageinriktade ledarskapet handlar om att chefer på högre nivå påverkar den lägre organisationsnivån genom att vara goda eller mindre goda förebilder. De båda processerna påverkas av filter vid varje nivå, alltså att det man från högsta nivå få fram filtreras av mellanliggande nivåer (Larsson m.fl. 2017, 102-103).

Figur 1 Modell Indirekt ledarskap (Larsson m.fl. 2017, 102).

För att det indirekta ledarskapet ska fungera väl krävs ett bra samarbete mellan den högre nivå och länkarna. Inom det imageinriktade ledarskapet framhävs fyra olika delar för att nå framgång, grundläggande förhållningsätt, motivation/drivkraft, inspiration samt kommunikation (Larsson m.fl. 2017, 103-106).

Larsson m.fl. menar att det indirekta ledarskapet är komplext med hänsyn till att högre chefer leder genom länkar och det kommer att förekomma filtrering av information genom olika organisationsnivåer. I enkelhet kan detta beskrivas genom att varje chef på varje nivå behöver analysera vad som behöver göras utifrån ställd uppgift från högre nivå, här kommer det ske en filtrering som sker medvetet eller omedvetet. Att filtrera information är inget konstigt utan nästintill nödvändigt med hänsyn till all den information som kommer till chefer på olika nivåer.

Dock kan det förekomma viss problematik kring varför filtrering av information sker, vilket

Sida 13 av 43 förklaras genom tre olika orsaker individuella, grupp- och organisationsnivå och omgivning.

De individuella orsakerna till filtrering kan handla om en kognitiv brist där man inte förstår högre chefs vision och målbild men kan även relateras till personlig omognad och motivationsbrist där man ser till sig själv mer än organisationen. De orsaker till filtrering som ligger vid grupp- och organisationsnivå kan uttrycka sig i att det finns otydliga mål och visioner vilket leder till att länken går sin egen väg. Det kan även förekomma organisationskultur som filtrerar bort det man inte anser beröra just denna organisationsnivå, men kan även ta uttryck i sorg och förnekande, där man inte tar till sig ny information eller förändring. Vidare kan filtreringen på grupp och organisationsnivå handla om att man inte kan identifiera sig lika mycket med organisationen och dess mål som chefer på högre organisationsnivå gör, man har ett större lojalitetsband till sina kollegor (Larsson m.fl. 2017, 107-110).

Den sista delen i modellen är tillit, vilket tar uttryck i tre typer, beräknande, kunskapsbaserad och identifikationsbaserad tillit. Den beräknande tilliten handlar om att individer genomför tilldelade uppgifter på grund av rädsla för konsekvenserna om man inte utför dem.

Kunskapsbaserad tillit bygger på kännedom om motparten och hur denna agerar är förutsägbart.

Den sista delen identifikationsbaserad tillit handlar om ett så starkt band mellan parter att man är medveten om dennes innersta önskningar och behov (Larsson m.fl. 2017, 110-111).

2.2.2 Förändringstryck på den militära organisationen

Utomstående förändringstryck på militära organisationer att genomföra förändring och följa övriga samhällets utveckling kan skapa utmaningar för de militära organisationerna. Holmberg och Alvinius (2019) menar att om militära organisationer håller kvar vid det traditionella och inte utvecklas med övriga samhället finns det risk att man inte uppnår sina mål och kan förlora sin legitimitet både internat och externt.

Förändringstrycket tar sig uttryck i tre olika områden, strukturellt, normativt och funktionellt tryck, vilka utmanar klassiska militära organisatorers karakteristika. Militära organisationer är byråkratiska och hierarkiska där byråkratin tar sitt uttryck i regler och formaliteter. För att den byråkratiska organisationen ska fungera blir hierarkier en viktig del för att upprätthålla dess regler och formaliteter vilket även tar uttryck i disciplin och ordning. Andra relaterade karakteriserade drag i militära organisationer är meritokrati, narcissism och girighet.

Meritokratin kan ta sitt uttryck i uppfattningar om hur en officer ska uppträda. De narcissistiska dragen tar sitt uttryck i att militära organisationer tror sig vara viktigare än andra organisationer och kritik förnekas. Giriga organisationer tar sig uttryck i att ställa höga krav på personalen om

Sida 14 av 43 ingår i organisationen så som hög tillgänglighet och långa arbetsdagar (Holmberg och Alvinius 2019, 133-135).

Strukturellt förändringstryck – Från att kalla kriget avslutades har säkerhetshoten förändrats och internationaliserats vilket krävt en förändring i hur militära maktmedel nyttjas. Detta har lett till utmaningar i militära organisationerna att kunna förändras med utvecklingen.

Utmaningarna utifrån strukturella förändringstrycket framställs som hanterbara kopplat till strategier, doktriner och uppgifter. Utmaningar ligger i inneboende i organisationen, där olika individuella världsbilder och referensramar tar plats och påverkar förändringen utifrån vilka erfarenheter man dragit. Detta kan leda till dissonanser mellan generationer speciellt om vissa erfarenheter premieras mer än andra (Holmberg och Alvinius 2019, 136, 140-141).

Normativt förändringstryck – tar sig uttryck i huruvida militära organisationer finns till och vad de förväntas försvara. Potentiella utmaningar som militära organisationer står inför handlar om att hantera nya normer, värderingar och hur dessa uppfattas av allmänheten. Utifrån narcissistiska karaktärsdrag kan organisationen ha svårt för att omhänderta nya värderingar vilket leder till att de inte implementeras. Det kan finnas en positiv känsla att gå från något gammalt till något nytt alternativt kan det upplevas som ett hot mot det traditionella. Om organisationens narcissism och girighet inte omhändertar nya normativa krav föreligger det risk för att man tappar sin legitimitet och attraktionskraft (Holmberg och Alvinius 2019, 136-138, 141-143).

Funktionellt förändringstryck – teknisk utveckling, professionalisering och social acceleration.

Att försöka utveckla militära organisationer tekniskt för att hantera nya hot är inget nytt men det kan komma med vissa utmaningar. Teknikutveckling kan göra organisationen mer specialiserad, det kan vara svårt att hänga med i den snabba utvecklingen, vilket kan utmana de byråkratiska, meritokratiska och narcissistiska karaktärsdragen. Professionalisering är en del av samhällsprocessen och den tekniska utvecklingen där förändringstryck har påverkat militära organisationer. Professionaliseringen ses inte alltid på med god ton, den tenderar att utmana de narcissistiska karaktärsdragen om den militära särarten och dess storslagenhet utan att behöva påverkas av yttre utveckling. Under de senaste decennierna har en social acceleration och globalisering skett där världen och tiden aldrig står stilla. Detta leder till att politiker och stora organisationer snarare får reagera på händelser än att styra dem. För militära organisationer skapar detta problematik i form av att kunna hantera förändring tillräckligt snabbt (Holmberg och Alvinius 2019, 138-140, 143-145).

Sida 15 av 43 Sammanfattningsvis kan det sägas att det normativa förändringstrycket är det som föreligger svårast för militära organisationer att hantera. Det strukturella och funktionella förändringstrycket utmanar det byråkratiska karaktärsdraget men är hanterbart. Att hantera förändringstrycket handlar i slutändan om att de militära organisationerna inte ska tappa sin legitimitet (Holmberg och Alvinius 2019, 145).

2.2.3 En ”normal” organisation

Per M. Norheim-Martinsen (2016) menar att utvecklingen av försvarssektorn i Europa är lika influerad av New Public Magement (NPM) som den är av Revolution in Military Affairs (RMA).

Frågan hur försvarsorganisationer förändras har lämnats åt militärsociologer och militärhistoriker, vilket föranlett att frågan diskuterats utifrån en specifik förståelse och militära organisationen är som unika. Influerade av NPM har Europas försvarssektor blivit en mer

”normal” organisation som har samma krav på sig som resten av den ofattliga och privata sektorn.

Militär förändring I - den internationella strävan efter transformation

Militära organisationer i Europa har under de senaste 20 åren genomgått en nästintill pågående förändringsprocess. Förändring har blivit något normalt och militära organisationer har arbetat med att anpassa sig till en snabb föränderlig värld sedan slutet av kalla kriget. Den tydligaste förändringen är fokuset som flyttats från stora arméer utformade för att stå emot invasion till mindre professionella styrkor som ska operera utanför Europa, vilket kan spåras till amerikanska drivna idéer om teknisk driven RMA, men kan även härledas till försvarsorganisationer som anpassat sig till skärpta försvarsbudgetar och viljan till effektivisering, där effektivitetstrender så som NPM fått utrymme att ta plats. Norheim- Martinsen menar att även fast det funnits en stor vilja att skapa transformering så finns det tvivel på om det verkligen har skett en radikal förändring. Den förändring som skett under de senaste 20 åren går inte förklara i en enda transformationsprocess, förändring sker över tid, vilket är snarare det normala (Norheim-Martinsen 2016, 315-318).

Militär förändring II – en fråga om innovation?

Forskare tenderar att se militära organisationer som konservativa jämförbart med andra organisationer. Att få fotfäste med en ny idé är lika svårt som att få ut en gammal. Hur militära organisationer implementerar innovation tar sig uttryck i fyra olika skolor. Den första handlar om dynamiken mellan civil-militära relationer som avgör huruvida försvarsorganisationer

Sida 16 av 43 kommer att förnya. Den andra handlar om kapacitetsbehov, hur ny teknik eller områden kan bli en tävlan om resurser och möjlighet till att öka sin maktposition. Den tredje fokuserar på konkurrens mellan grenar inom samma militära förmåga, kampen som sker mellan de som vill reformera och de som håller fast vid det gamla. Den fjärde handlar om att kulturen i en militär organisation kan förblinda möjligheterna till innovation. Dock menar Norheim-Martinsen att detta är en något grov åskådning. Militära innovationsstudier tittar oftast på historiska fall som inte ger hela bilden och har svårigheter att ta hänsyn till den förändring som skett över tid och att försvarsorganisationer gradvis har blivit mer och mer ”normala” organisationer (Norheim- Martinsen 2016, 318-320).

Militär förändring III – försvarssektorn som en ”normal” organisation

Länge har militära organisationer setts som något unikt och inte i helhet kan jämföras med organisationer i den offentliga eller privata sektorn. Norheim-Martinson menar dock att militära organisationer och industriella organisationer har lika mycket likheter som de har olikheter. Det finns även en tendens att överdriva de funktioner som skiljer dem åt samt att det finns en förväntan på hur en militär organisation ska vara. Samhällets utveckling har även tagit sig in i militära organisationer. Dagens officerare som är specialiserade och välutbildade följer inte order blint och har en förmåga att uttrycka sina tankar utan att vara illojala till organisationen.

Detta medför att militära organisationer blir påverkade av samhällets utveckling och behöver anpassa sig efter det. Ingen organisation kan ses sig vara utanför eller isolerad från samhället, fast militära organisationer historiskt har i påvisat ett motstånd till förändring (Norheim- Martinsen 2016 320-322).

Sammanfattningsvis menar Norheim-Martinsson att de förändringar som skett inom försvarssektorn under de senaste 20 åren inte enbart har skett genom militär transformation eller revolution. Försvarssektorn är minst lika påverkad av andra reformer som skett i samhället över tid (Norheim-Martinsen 2016, 322-323).

2.1.4 Kritik mot vald teori

Teorierna har valts utifrån det resultat som framkommit i studien för att kunna förstå och förklara resultatet på olika nivåer. De styrande dokument och policys avseende klimatförändringarna som fastställs på strategisk nivå ska förankras och nå ut i hela organisationen genom olika nivåer. Den taktiska nivån som är längst ner i den organisatoriska nivåindelningen kan ha svårt att uppfatta vad som verkligen menas från den högsta nivån, vilket är fokus i denna studie. De valda teorierna belyser inte konkret klimatförändringarna utan

Sida 17 av 43 fokuserar på att titta generellt på samhällstrender och ledarskap som påverkar militära organisationer. Klimatförändringarna utgör en av många samhällstrender som påverkar Försvarsmakten. Genom detta perspektiv bidrar studien till mer kunskap men lyfter även fram problematik som inte är synlig inom detta område och utvecklar teorierna genom att kontextualisera dem mot just klimatförändringarna.

3. Metod

I detta kapitel redovisas studiens metodologiska val, urval av respondenter, datainsamling samt för vilken analysmetod som använts. Därefter redovisas studiens reflexivitet, reliabilitet och validitet för att slutligen redovisas etiska ställningstaganden.

3.1 Vetenskapsteoretisk utgångspunkt

Studiens ontologiska utgångspunkt tar avstamp i hermeneutiken och i socialkonstruktionismen vilken baseras på att verkligheten, de sociala företeelser och deras innebörd skapas av sociala aktörer och är alltid föränderlig (Bryman 2017, 58-60; David och Sutton, 78-80). Den epistemologiska utgångspunkten tar sig uttryck i förmågan hos forskaren att som en social aktör kunna förstå denna innebörd. Här är både subjektiva och objektiva betydelser viktiga. Forskaren behöver på djupet förstå vad som motiverar människors handlingar men även titta på vilka uppfattningar de har om världen (David och Sutton, 79; Della Porta och Keating 2008, 23-25) För att kunna ge svar på forskningsfrågorna har en kvalitativ metod med en tolkande induktiv explorativ ansats valts. Detta val lämpar sig då studien syftar till att undersöka hur ett fenomen ter sig i en organisation utifrån ord om hur individers uppfattningar, värderingar och attityder ter sig och inte i form av numerisk-data (David och Sutton 2016, 83). Den empiri som samlas in behöver ses på med ett öppet sinne för att kunna se nya mönster, en explorativ ansats (Jacobsen 2017, 19, 26-27). Explorativ forskning lämpar sig när man vill bygga teori utifrån verkligheten, verkligheten exploateras i forskningen till skillnad från deduktiv forskning där teorin används för testning om föraningar av verkligheten (David och Sutton 2016, 28-29, 83- 84).

Den empiriska data i studien har inhämtats utifrån från semistrukturerade intervjuer med officerare på lägre taktisk nivå samt underlag från Försvarsmaktens policy- och styrdokument.

För att analysera materialet behöver det ske med någon form av struktur. Detta kan ske genom att man skapar teman som gör det hanterbart att hitta det man letar efter i sitt material (Boréus

Sida 18 av 43 och Bergström 2018, 288-290). Med hjälp av teman, kodning, forskningsfrågorna och Carol Bacchis WPR-analys lyfts det viktigaste fram ur materialet.

Den tolkande ansatsen handlar om att det som studeras är föränderligt med tid så som kunskap inom en organisation eller hos människor (Jacobsen 2017, 21-23). I denna studie har en tolkande ansatts nyttjats på den empiri som samlats in. Att ha ett tolkningsperspektiv innebär även viss problematik, då jag som författare kan hamna i vissa forskningsfällor. Där författaren kan ha svårt att undvika att själv påverkar resultatet utifrån relationen till forskningsobjektet eller sin egen tolkning av hur verkligheten ser ut vilket medför att reflexivet blir viktigt i studien (Jacobsen 2017, 21-24).

3.2 Metodval

3.2.1 WPR - Diskursanalys

Under senare tid har diskursanalys blivit allt mer vanligt inom samhällsvetenskapen och det förekommer flera olika typer av diskursanalyser. Det gemensamma för begreppet diskurs inom samhällsvetenskapen syftar på någon typ av social praktik som tar sin utgångspunkt i hur vi använder språket eller hur vi förmedlar eller tänker kring ett fenomen. Med social praktik menas hur människor handlar, vilka vanor de har samt vilka sociala regler som följs. Exempel på sociala praktiker på en arbetsplats kan ses genom hur arbetsfördelning genomförs, hur arbetskollegor interagerar med varandra och hur fastställda rutiner efterlevs av personalen.

Diskursanalysen tar sin utgångspunkt i språket, hur världen förstås och hur den sociala verkligheten produceras. Språkets och tankens samspel är central i människans sociala praktik.

En diskurs kan ses som ett redskap för att skapa eller förmedla mening, när människor använder språket eller andra typer av medier för att åstadkomma något. Diskursanalysen avser att analysera de strategier människan använder sig av för att uppnå sina mål (Bryman 2018, 640- 642; Boréus och Bergström 2018, 23, 253-254).

3.2.2 WPR-Analys Carol Bacchi

Inom diskursanalys finns flera olika angreppsätt och inriktningar, studien tar sin utgångspunkt i den tredje generationens diskursanalys som omfattar alla sociala fenomen (Boréus och Bergström 2017, 254). Då studien avser att undersöka underliggande problem i en organisation utifrån policys, styrdokument och intervjuer är Carol Bacchis WPR analys en lämplig metod att använda då den till del ger en öppning till att vara kreativ och flexibel beroende på vad som ska undersökas (Bacchi 2009, 101).

Sida 19 av 43 Carol Bacchi har med sin bok ”Analysing Policy: What´s the problem representet to be?” tagit fram en diskursanalytisk metod för att analysera policys. Avsikten är att kunna komma djupare inpå och förstå meningen med policys och vad den underliggande tanken är med dessa. För att nå en djupare förståelse vad policys har för implikation i världen är det objekten för den som behöver studeras, inte de som skrev policyn. Initialt tog Bacchi fram metoden för att på ett djupare plan studera hur kvinnors ojämställdhet framställts i västerländsk politik, beslut och policys. Nyttjandet av detta tillvägagångsätt togs emot väl och metoden har därefter utvecklats för att kunna appliceras inom ett allt bredare område inom samhällsvetenskapen (Bacchi 2009, VI-XIII).

För att genomföra WPR analysen har Bacchi tagit fram sex frågor som forskaren ska ställa i den kritiska granskningen (Bacchi 2009, 2).

1. Hur representeras problemet i en specifik policy?

WPR analysens första fråga handlar om att identifiera, förstå och synliggöra problemets representation i beslut eller policys och vad problemet utgörs av och hur det klassificeras.

Genom att analysera och titta på policyns interventioner kan man förstå hur beslutsfattare egentligen tänker kring ett problem. Bacchi rekommenderar att använda sig av WPR analysen genom att jobba sig bakifrån och fram, från beslutad policy till vad det faktiska problemet är inom dem. Dock är policys ofta komplexa och kan innehålla flera förslag på lösningar vilket kan leda till att policyn även representerar flera problem. Problemen kan i vissa fall motverka varandra eller i vissa fall även motsäga varandra, därav kan arbetet med att identifiera problemrepresentationen vara komplex (Bacchi 2009, 2-4).

2. Vilka förutsättningar eller antagande ligger till grund för denna problemrepresentation?

Den andra frågan i WPR-analysen handlar om att identifiera och analysera vilka antagande som gjorts i problempresentationen, vad är tagit för givet och vad är inte ifrågasatt (Bacchi 2009, 4- 5).

3. Hur har representationen av problemet uppstått?

Fråga tre handlar om att lyfta fram och reflektera över vilka förhållanden som har möjliggjort att problemprestation framkommit och fått ta plats. Detta sker genom att göra en historisk tillbakablick för att se vad som påverkat till framställningen av problempresentationen (Bacchi 2009, 10-12).

Sida 20 av 43 4. Vad är oproblematiserat inom problemet? Kan man tänka på problemet annorlunda?

Fråga fyra handlar om att problematisera det oproblematiserade genom att kritiskt granska vad som inte blivit problematiserat i en policy eller beslut. En nyckel i denna frågeställning är att fråga sig, vad är det som misslyckas att problematiseras? Genom att reflektera, belysa och bringa klarhet i det som är tyst och inte får ta plats i den identifierade problemrepresentationen.

Vad är det policyn inte tar upp som problem och vad som har behov till förändring (Bacchi 2009, 12-14).

5. Vilka effekter produceras av problemet?

En WPR analys av policys startar med antagandet att problempresentationen skapar någon form av svårigheter för grupper eller organisationer. Det blir därför viktigt att kritiskt bedöma och belysa vilka effekter som en specifik problempresentationen skapar för att se vilka de ges fördelar till och vilka de inte gör det och vad som kan göras åt dem. För att lyckas med denna bedömning måste en analys genomföras på det studerade beslutet eller policy, vilka effekter som medföljer den specifika problemrepresentationen (Bacchi 2009, 15-18).

6. Hur produceras, sprids och försvaras problempresentationen? Hur skulle den kunna ifrågasättas eller ersättas?

Den sista frågan i WPR-Analysen riktar sin uppmärksamhet på metoder och processer som tillåter representationen av problemet att dominera. Hur når problempresentationen sin målgrupp och hur uppnår den legitimitet? Vilka har tillträde till problempresentationen och vilka sprider den? Vilka möjligheter finns det att utmana problempresentationen som bedöms vara skadlig? (Bacchi 2009, 19).

Utifrån Bacchis sex frågor har fråga 1, 4 och 5 använts för att analysera det insamlade empiriska materialet i denna studie. Bacchi menar att alla frågor behöver inte alltid nödvändigtvis vara med i varje analys, beroende på vilken policy eller empiri som studeras kan vissa frågor vara mer intressanta och vissa mindre intressanta för att förstå det studerande fenomenet (Bacchi 2009, 101). Valet av de tre frågor tar sin utgångspunkt i huruvida de är mest lämpliga för att kunna genomföra en analys och besvara syftet och forskningsfrågorna. Men även förhållandet till den tidsram och utrymmesram som är given har bidragit till att tre frågor avgränsats bort.

3.2.3 Urval och datainsamlingsmetod

Respondenter i denna studie har utgjorts av fem officerare på lägre taktisk nivå och tillhör anställningskategorierna specialistofficer och taktiskofficer, från översergeant- till majorsgrad.

Sida 21 av 43 En av respondenterna är kvinna. Urvalet har skett genom ett målstyrt urval där författaren valt deltagare utifrån relevans för att kunna besvara forskningsfrågorna (Bryman 2018, 496).

Respondenterna utgör inte experter i området kopplat till klimatförändringarna utan utgör militär expertis i sin verksamhet och representerar officerare i Försvarsmakten från plutons- till bataljonstabsnivå. När intervjuerna genomfördes hade en av respondenterna precis genomfört befattningsbyte till operativ nivå men lämnade ändå relevant empiri till studien utifrån sina tidigare erfarenheter på taktisk nivå.

Att enbart genomföra fem intervjuer kan tyckas vara otillräckligt för datainsamling. Studien har förhållit sig till metodmässig utformning av intervjuer samt till WPR som analysmetod. Om forskaren fortsätter samla in data utan att analysera den efterhand och se när mättnad infinner sig finns risk för att man blir överväldigad av all data som i sin tur kan leda till ett sämre resultat (Holton & Walsh 2017, 61-62, 73, 79; Jacobsen 2017, 127). På grund av detta finns det en behållning i att genomföra färre intervjuer.

Data samlades in genom semi-strukturerade intervjuer, men även textmaterial utgörandes av Försvarsmaktens styrdokument och policys avseende klimatförändringarna från strategisk nivå för att skapa ett mer heltäckande underlag. Intervjuerna som varade mellan 40-60 minuter, där en intervjuguide följdes med teman och öppna frågor avseende klimatförändringarna och dess påverkan på Försvarsmakten enligt bilaga 1:

• Bakgrundsfrågor

• Definition av klimatförändringar

• Klimatförändringarnas påverkan på Försvarsmakten och dess verksamhet

• Vidtagna strategier och åtgärder

• Försvarsmaktens roll i hanteringen av klimatförändringarna.

• Övrigt

Semi-strukturerade intervjuer tillåter att forskaren rör sig fritt utifrån en intervjuguide och bör ställa följdfrågor som inte ingår i guiden för att nå djupare i intervjun. Då avsikten med kvalitativa semistrukturerade intervjuer är att på djupet försöka förstå hur intervjupersonen upplever och förstår världen (Bryman 2018, 561-563, 569-570) ställdes följdfrågor på respondenternas svar där de fritt resonerade om uppfattningar och tolkningar utan styrning från intervjuaren. Intervjuguiden och frågeställningarna är utformade att vara så öppna som möjligt

Sida 22 av 43 för att nå ett induktivt och explorativt förhållningsätt. Alla interjuver har skett via videolänk vilket flera forskare har upplevt som positivt och att det för med sig en rad positiva effekter, en av dem är att det skapar en flexibilitet hos forskaren att snabbt kunna anpassa intervjuerna.

Studier visar att intervjuer via videolänk inte försvårar inhämtningen av data än vid en traditionell intervju (Bryman 2018, 590-593). Efter intervjuerna transkriberades ljudfilerna ordagrant. Även andra uttryck transkriberades ordagrant så som pauser, ljud, och upprepningar.

Detta för att få ett helhetsintryck av vad den intervjuade faktiskt uttryckte.

3.2.4 Dataanalys

Efter att intervjuerna transkriberats ordagrant har en analys av det inhämtade underlaget genomförts. Initialt lästes underlaget ett flertal gånger för att få en övergripande bild av det insamlande materialet. Därefter analyserades och strukturerades informationen åter igen med hjälp av Carol Bacchis analysfrågor för att skapa teman (Boréus och Bergström 2017, 288-290;

Bacchi 2009, 2). Genomförandet av dataanalysen visualiseras enligt figur 2:

Figur 2 Analysuppställning utifrån WPR-Analysmetod

Sida 23 av 43 3.2.5 Reflexivitet, reliabilitet och validitet

Studien har genomförts vid den organisation författaren själv är en del av, vilket innebär både för- och nackdelar som författaren måste vara uppmärksam på när det studerade ligger så nära (Jacobsen 2017, 40-41). Det handlar om att författaren är metodologiskt självmedveten, forskaren behöver fundera över vilken påverkan relationen till de studerade och den studerade organisationen har till den studie som bedrivs (Bryman 2018, 471). Fördelarna med att studera egen organisation är att författaren har en förstahandskunskap om hur organisationen är uppbyggd dess historia och vilka normer, värderingar och språk som ligger till grund i organisationen. Här kan man även få ta del av ”insider” information. Det blir lättare att hitta rätt information och även få ta del av information eftersom författaren kan anses som lojal till organisationen. Nackdelar kopplat till att studera sin egen organisation handlar om att hålla en kritisk distans till sin egen tidigare erfarenhet och att inte vara partisk mot egen organisation.

En annan problematik är att författaren kanske inte lägger fram kritiska synpunkter på grund av att författaren ska komma tillbaka till organisationen (Jacobsen 2017, 40-41).

Reliabilitet och validitet avser att redogöra för vilken kvalité en undersökning har. Kvalitativ forskning mäter inte fenomen i samma utsträckning som den kvantitativa. För att uppnå en god validitet i kvalitativa forskning är huvudfokus det metodologiska grundval som genomförs i undersökning. Validiteten handlar om att undersöker det man säger att man ska undersöka (Bryman 2017, 465). Studien bidrar till hög intern validitet då interjuver genomförts och respondenterna har fått redogöra för sin syn på verkligheten. Då studien omfattar ett mindre antal respondenter kan den externa validiteten bli lidande, men till förmån för den interna validiteten. Studien har avgränsats till att enbart studera officerare på lägre taktisk nivå vilket bidrar till att resultatet avspeglar just denna grupp (David och Sutton 2016, 33). Då studien är genomförd vid en given tidpunkt och del av den insamlade empirin utgörs av semi-strukturerade intervjuer kan reliabiliteten bli lidande. Att samma resultat skulle framkomma från respondenterna vid en förnyad studie är inte helt troligt. Dock skulle sannolikt samma resultat framkomma om nya respondenter från lägre taktisk nivå intervjuades (David och Sutton 2016, 33, 220).

3.3 Etiskt förhållningsätt

Studie har förhållit sig i enlighet med Vetenskapsrådets forskningsetiska principer. Som framförallt har rört de etiska kodexarna: informationskravet, respondenten är informerad om vad studien syftar till och hur materialet skall användas, respondenten är även informerad om

Sida 24 av 43 att deltagande är helt frivilligt. Samtyckeskravet, respondenten har rätt att bestämma över sin medverkan i studien. Konfidentialitetskravet, det insamlade materialet förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte får tillgång till det. Nyttjandekravet, det insamlade materialet används inte till något annat än forskningens ändamål (Vetenskapsrådet 2017, 13,27,40; Bryman 2018, 170-173.) Inför varje intervju delgavs respondenterna ett informationsbrev avseende studiens syfte, att respondentens deltagande är helt frivilligt samt att respondenten kan avsluta intervjun när som helts utan att behöva berätta varför. Inför varje intervju ställdes frågan till respondenten om den hade några frågor avseende informationsbrevet samt en återkoppling om att deltagandet är frivilligt och respondenten kan när som helst avsluta intervjun utan att berätta varför.

Försvarsmaktens styrdokument och policys som använts i studien är öppen information och är officiella dokument.

4. Analys och resultat

I följande kapitel presenteras det framkomna resultatet och analys av det empiriska underlaget.

Resultatet och analysen presenteras utifrån de tre frågeställningar som är hämtade ur Bacchis WPR-analys vilka även är anpassade för studien. Inledningsvis presenteras frågeställningen därefter redogörs den framkomna empirin som avslutas med en analys. Slutligen sammanfattas resultatet och analysen.

4.1 Hur representeras klimatförändringarna i Försvarsmakten?

Denna fråga avser att besvara hur Försvarsmaktens policys och styrdokument beskriver klimatförändringarna som ett problem och hur officerare på taktisk nivå presenterar det som ett problem. Första frågan i WPR-analysen handlar om att identifiera underliggande problempresentationer i policyn eller beslut och hur de förklaras. Vad är det beslutsfattarna försöker att uppnå med fattat beslut eller policy och finns det underliggande problem i dem?

(Bacchi 2009, 2-4). Inledningsvis presenteras Försvarsmaktens policy och styrdokument för att sedan efterföljas av respondenternas utsagor. Slutligen genomförs en analys utifrån det teoretiska ramverket av båda delar.

Förvarsvarsmakten erhåller inriktningar och uppgifter av regeringen men förhåller sig även till lagar och förordningar som omhändertas och omarbetas till ett rad antal policys och styrdokument för Försvarsmaktens medarbetare. Uttryck och arbetet kring klimatförändringar och klimatanpassning är relativt nytt inom Försvarsmakten (Försvarsmakten 2020c, 1).

Miljöarbete har under lång tid varit en del i organisationen och pågått sedan 90-talet

Sida 25 av 43 (Försvarsmakten 2020a, 60). Arbetet med klimatanpassning är problematisk i dubbel bemärkelse. Dels ska Försvarsmakten vara en del av samhället och minska påverkan på klimatet. Dels behöver Försvarsmakten klimatanpassa sin verksamhet utifrån en möjlig förändrad utveckling kopplat till klimatet. Hur arbetet genomförs eller ska genomföras går att utläsa i ett antal utgivna styrdokument och policys: Försvarsmaktens strategiska inriktning 2021–2025 (FMSI), Försvarsmaktens miljöpolicy, Försvarsmaktens verksamhetsplan (FMVP), Försvarsmaktens handlingsplan för klimatanpassning 2020-2025, Handbok, Hållbarhet – Miljö. Hur Försvarsmaktens styrdokument presenterar klimatförändringarna som ett problem går att utläsa i följande fyra citat:

Försvarsmaktens strategiska inriktning:

”…riskerar också klimatförändringarna att förvärra rådande läge och driva på potentiella konflikter på olika ställen i världen. En väntad befolkningsökning och fortsatt urbanisering kommer att öka efterfrågan på vitala resurser som till exempel vatten och livsmedel.” (Försvarsmakten 2021, 4)

Försvarsmaktens miljöpolicy, Energi och klimat:

”effektivisera verksamhetens energianvändning samt öka andelen förnybar energi under beaktande av behovet att stärka Försvarsmaktens robusthet.”

”anpassa verksamhet för att bibehålla Försvarsmaktens förmågor till följd av ett förändrat klimat” (Försvarsmakten 2019)

Försvarsmaktens verksamhetsplan, Klimatanpassning:

”Försvarsmakten ska stärka motståndskraften och minska sårbarheter genom att vidta anpassningsåtgärder mot klimatrelaterade risker för all verksamhet. Detta ska ske genom att öka medvetenheten inom myndigheten kring klimatförändringens påverkan på Försvarsmaktens verksamhet, fortsatt arbete med klimat- och sår-barhetsanalyser samt framtagande av klimatanpassningsåtgärder.” (Försvarsmakten 2020b, 42)

Försvarsmaktens handlingsplan för klimatanpassning:

”…klimatförändringars konsekvenser påverkar nationell och internationell säkerhet och försvarsverksamhet. Klimatanpassning är därför nödvändig för att bibehålla den operativa förmågan och säkerställa en god beredskap.” (Försvarsmakten 2020c, 1)

Sida 26 av 43 Följaktligen kan det utläsas att det egentliga problemet utifrån citaten från policys och styrdokument handlar om huruvida Försvarsmakten utifrån klimatförändringarna fortsatt ska kunna bedriva sin huvudverksamhet med bibehållen operativ effekt. Det är tydligt att klimatförändringarna är ett problem och kan ge konsekvenser på flera plan. En nationell påverkan kopplat till extrema väder, höjda havsnivåer som föreligger kan ha inverkan på den operativa effekten. En risk för att klimatförändringarna kan medföra nya konflikter internationellt föreligger. Denna presentation av problemet går i linje med den forskning som idag finns tillgänglig och redovisas i studien.

Utifrån den inhämtade empirin från intervjuerna med officerare på taktisk nivå framställs en bild över hur man ser på klimatförändringarna. Bilden som ges är inte helt samstämmig mellan respondenterna men det går att urskönja en övergripande bild. Initialt kan man säga att kunskapen om klimatförändringarna i stort skiljer sig mellan respondenterna där ibland knappa reflektioner har gjorts till att det dras mer klarsynta slutsatser om vad begreppet innebär och vilken påverkan det kan komma att få.

”...om man ska se det ur ett försvarsmaktsperspektiv som helhet så tror jag att det här kommer påverka. Hur liksom samhället ser och hur vår politiska situation ser ut, just nu, primärt tänker jag på ett torrare klimat, vad innebär det för livsmedelsförsörjningen, vad innebär ökade flyktingströmmar, nya transportleder runt nordkalotten och liksom nordpasagen? Det kommer nog få ganska kraftig påverkan på Försvarsmakten och Sverige som helhet om man breddar perspektivet och försöker liksom titta utåt och inte bara tittar inåt…” (R3)

Men samtidigt ger två andra respondenter en motsägande bild av problemet.

”…jag har svårt att se kopplingen mellan klimatförändring och förändrat uppträdanden ur Försvarsmaktens perspektiv, jag kan inte se en tydlig koppling att Försvarsmakten är påverkad av det faktiskt” (R1)

”…den är nog lite uppblåst i större proportion än vad det egentligen är ett problem om jag ska vara helt ärlig (…) Jag tror inte det kommer påverka Sverige i så stor utsträckning men det kommer helt klart att påverka världen.” (R4)

Utifrån Försvarets problempresentation ser man att klimatanpassning är nödvändig för att bibehålla operativ effekt. Resonemangen hos respondenterna skiljer sig även här kring klimatanpassning och vilka åtgärder man ser att Försvarsmakten har vidtagit eller behöver

Sida 27 av 43 vidta. Till del ser man inte alls att Försvarsmakten kan vidta åtgärder inom en snar framtid på grund av att man fortsatt ska kunna upprätthålla sin förmåga, vilket inte går i linje med vad Försvarsmaktens styrdokument redogör för, där man ser att klimatanpassning är en förutsättning för att fortsatt ha operativ förmåga.

En respondent resonerar kring att Försvarsmakten måste hantera effekterna av klimatförändringarna men är inte riktigt helt klar med hur och när.

”…jag tror vi kommer behöva hantera dom effekterna som klimatförändringarna får på olika sätt vi kommer nog behöva kanske ställa om en del av vår fordonsflotta till att gå på annat än fossila bränslen. Jag tror att det kommer bli en nödvändighet.” (R3)

Två av respondenterna redogör för att klimatanpassning inte är en del av deras vardagliga arbete och ser inte heller att det kommer påverka. Uppfattningen är att innan Försvarsmakten implementerar åtgärder behöver det vara tydligare att de faktor är klimatet som har orsakat förändringarna, innan dess kommer det ske reaktiva åtgärder.

”Så att när ja, när det blir ett årligt återkommande fenomen då kommer vi nog att hantera det där och då. Min uppfattning är att vi inte gjort några åtgärder nu liksom. För att förbereda för det.” (R4)

”jag kan inte se att jag i mitt arbete till vardags eller i de planer vi gör att man förändrar någonting i relation till en eventuell pågående dålig klimatförändring jag kan inte se att vi gör något annorlunda idag än vad vi gjorde för fem år sedan på grund av att det sker klimatförändringar.” (R1)

Av ovanstående problempresentation kan man utläsa att på strategisk nivå bedöms klimatförändringarna som ett pågående och kommande problem för organisationen medan på den taktiska nivån är till del omedveten om vilken inriktning Försvarsmakten har. Resultatet antyder om att det finns bakomliggande problem med att nå ut i hela organisationen.

Det kan konstateras att det finns tydliga skillnader mellan högre och lägre organisationsnivå gällande hur man uppfattar klimatförändringarna. Detta fenomen kan relateras till att det finns filtrering av information ut i organisationen från högsta nivå till lägsta nivå. Detta innebär i sin tur att beslut som fattas och ska implementeras ”skalas av” eller förvrängs på väg ner i organisationen. Chefer på olika nivåer kan tendera att skapa filter, vilket kan ta sig uttryck i egna agendor och egna prioriteringar för sin verksamhet (Larsson m.fl. 2017, 107-110).

Försvarsmaktens högsta nivå genomför och lägger resurser på att kommunicera klimatfrågan