• No results found

Mental träning 1, 2, 3

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Mental träning 1, 2, 3"

Copied!
5
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Mental träning 1, 2, 3

Av Carin & Håkan

Varför träna mentalt?

För att besvara det så behöver vi veta vad som avgör vem som gör bra resultat från en som gör mindre bra.

1: Skyttens kunnande och skicklighet.

2: Skyttens Attityd, skyttens vilja att lära, skyttens vilja att Träna.

3: Skyttens fysiska hälsa.

4: Skyttens Mentala Disciplin och mentala Kontroll.

5: Skyttens förmåga att anpassa sig

6: Skyttens utrustning.

Det kanske finns fler saker som påverkar resultatet än dessa men jag tror att dessa är de viktigaste. De av oss som varit på en tävling vet att de flesta som inte är nöjda med sitt resultat skyller detta på någonting, troligast är utrustningen (den skall vara kontrollerad före tävlingen, se kapitlet utrustning), det är dock sällan ett vapen går sönder under tävling och om det på annat sätt krånglar under tävling så har det med stor säkerhet gjort det på träning.

De som inte skyller på utrustningen brukar klaga på att de inte tränat vilket ofta är sant men de menar nästan alltid teknisk eller fysisk träning och sällan mental träning.

De flesta av oss skjuter bättre på träning än på tävling, Varför?

Jo de orkar inte med mentalt!

De flesta av oss har varit med om följande någon gång. Du har presterat bra fram till sista serien/stationen och vet att nu ligger jag bra till! Skjuter jag fullt nu så vinner jag (eller slår bäste kompisen). Men vad händer jag skjuter mycket sämre än normalt.

Det som händer är att du blir lite spänd får lite högre puls och vill ofta vara lite mer noggrann än vanligt och då kommer de dåliga skotten.

Hade du varit mentalt förberedd så hade du gjort som vanligt och inte känt pressen på dig, vilket resulterar i att du ha skjutit den där sista serien lika bra som vanligt och troligen vunnit (slagit bästa kompisen).

(2)

Mental kontroll.

För att hålla koll på.

1: Självförtroendet

2: Repeterbarhet av resultat

3: Positivt tänkande

4: Undvikande av hybris Mao veta vad som är möjligt att klara av.

5: Undvika depression och pessimism

6: Känslor

Självförtroende

.

Vi vet alla vad det är. Det handlar om att vi vet vad vi kan.

I de flesta tävlingar segrar en skytt som redan före tävlingen förväntade sig att han kunde vinna den. Varför?

Jo han/hon hade självförtroendet som behövdes.

Vet du vad du kan prestera så är det lättare att prestera det.

Om du (visar att du) har självförtroende så har det inte enbart en positiv effekt på dig det påverkar även andra skyttar i din omgivning de som tävlar i samma klubb som dig (eller är dina kompisar) kommer troligen att skjuta bättre och de som inte tävlar i din klubb kommer att skjuta sämre (de som inte tror på sig själva påverkas mest).

Slutsatsen av detta är att du bör veta vad du kan och vara säker på att du kan göra det flera gånger, detta hjälper inte bara dig det hjälper alla dina kompisar också.

Repeterbarhet av resultat.

Undvik att i tanken vandra iväg när du skall skjuta.

Under de få sekunder som du skjuter skall du enbart tänka på avfyrningen.

Om du innan du skjuter går igenom hela förloppet så är det lättare att orka koncentrera sig då du skall genomföra det (varför tänka på hur grannen skjuter eller på hur många poäng

kompisen fått du kan ändå inte påverka).

Först när du har tränat så mycket så att skottet blir till en reflex (skottet går utan att du tänker på hur du gör) så kan du få en repeterbarhet av bra resultat.

(3)

Positivt tänkande

Positivt tänkande är väldigt viktigt. Du får inte ha några som helst flykt tankar.

Bestäm vilket mål du vill uppnå.

Du kan klara av det (om du inte tror att du kan så kan du inte).

Tänk på vad du skall göra inte på vad du inte får göra.

Ex. Är du rädd för att göra en dålig avfyring så har du undermedvetet bestämt dig för att göra en dålig avfyring.

Har du däremot bestämt dig för att göra en bra avfyring så är chanserna mycket större att avfyringen blir bra.

Tänk på vad du skall göra allt annat är ointressant. Tankar som " jag får inte " får inte förekomma.

Om du är positivt inställd till vad du gör så är det mycket roligare. Med andra ord, tycker du inte det är roligt att skjuta så kommer resultatet att bli dåligt.

4. Undvika hybris

Om du är för självsäker så kommer du att göra slarvfel.

De gånger som du skjuter bra är det mycket lättare att bli för självsäker ( kaxig ).

Tänk på detta när du väntar på särskjutning/final!

5. Undvika depression och pessimism

Om du lider av ovanstående så påverkas din koncentration negativt och du blir ofta nervös.

6. Känslor

Vädret påverkar vårt humör. Ex. Om det regnar blir vi på något sämre humör. Det gör att vi får svårare att koncentrera oss (dessutom är det svårare att skjuta i regnkläder ).

Jag brukar vända på det, alla andra kommer att skjuta sämre idag eftersom det regnar. Men jag skjuter lika bra (då jag naturligtvis har tränat under regniga förhållanden). Resultatet av detta är att jag skjuter relativt bättre då det regnar.

I exemplet ovan har jag påverkat mina känslor till regn genom att visa att jag troligen skjuter bättre än de flesta när det regnar. Jag har påverkat mina känslor med positivt tänkande.

Ingenting är så pass viktigt att det får påverka ditt skytte. Tänk inte på skyttegrannens dåliga vapenhantering (det är skjutledarens sak). Om du funderar på grannens vapenhantering så har

(4)

du prioriterat bort skyttet för stunden.

Ett sätt att undvika orosmoment är att på träning ha byggt upp ett tankesätt (handlingsmönster) inför varje skott/serie.

Hur reagerar du på dåliga skott?

A.

Fokuserar du mer på nästa skott?

B.

Straffar du dig själv på något sätt?

C.

Blir du deprimerad?

D.

Skrattar du åt det?

E.

Äh, sånt händer

Reaktionen blir troligen flera av ovanstående exempel. Några dåliga skott måste vi kunna acceptera men vi får inte falla i fällan och bli deprimerade.

Att fokusera mer på nästa skott kan tyckas vara rätt sätt att hantera problemet, men risken är då att vi anstränger oss för mycket (vi tänker på vad vi gör istället för att låta kroppen göra som vi har lärt den ).

Spänningar

Om du spänner dig pumpar hjärtat ut mer adrenalin i kroppen, levern släpper ut mer socker i blodet och dina sinnen sätts i beredskap. Matsmältningen saktar ner, andningen blir tyngre och blodtrycket ökar. Det som får kroppen att återgå till vila är när vi har löst det problem som orsakade stressen.

Knep för att få spänningar att släppa A.

Ta tre-fyra djupa andetag.

B.

Sätt dig ner och koncentrera dig på att slappna av (gärna muskel för muskel ).

C.

Sätt dig ner och tänk på någonting annat (inte på om du stängde av spisen hemma).

D.

Ta en paus

E.

Gör någonting med händerna som inte kräver tankekraft.

(5)

Tävlingstryck

En del skyttar presterar bättre på tävling än träning andra sämre. Skillnaden på dessa skyttar är den mentala kontrollen.

Orsaken till denna prestationsångest är osäkerhet.

Du kommer alltid att vara lite nervös vid en tävling men ju mer du har tränat och ju säkrare på dig själv du är desto mindre nervös kommer du att vara.

Slutsats

Förvänta dig inte fantastiska resultat när du börjar träna mentalt men ju mer du tränar desto bättre kommer resultaten att vara. Självförtroende ökar viljan att vinna.

References

Related documents

Svenska språket är en social markör som säger att jag förstår ”fika”, ”konsensus”..

Vi tror vår studie om mental träning kommer kunna hjälpa oss på olika sätt ute i yrkeslivet och vi upplever även att ämnet är viktigt att belysa då det berör elever och

Då David i skrivande stund inte vet om han kan köra sin stand up-föreställning ”Nya svenska ord” (planerad att ha premiär nu i oktober, kolla in på davidsundin.se) så håller

Erfarenheter ifrån den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) och vikariat är dock att skolor eller lärare i idrott och hälsa inte berör dessa begrepp i sin undervisning, trots

A.V.F.A.R.
 är
 därför
 en
 bra
 metod,
 den
 är
 enkel
 att
 lära
 sig
 då
 den


revisorssuppleanter eller ett registrerat revisionsbolag. Uppdraget gäller till slutet av den årsstämma som hålls första räkenskapsåret efter valet av revisor. § 9 Kallelse

Jag fick under intervjuerna ett intryck av att lärarna tycker att ämnet är viktigt och att de tror att många elever skulle kunna vara behjälpta av att träna mentalt, men att det

Vi har valt att utgå från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv för att beskriva fenomenet åldersbedömningar i den kontext där vi studerat det, nämligen då ensamkommande