Elenor Spetz-Ramberg Regnbågsskolan Telefon:
Rektor Box 80 0506-36311
elenor.spetz.ramberg@gullspang.se 548 22 HOVA 0506-36304
0506-30229
Inledning
Kravet på kvalitetsredovisning regleras i ”Förordning om kvalitetsredovisning inom skolvä- sendet m.m. (1997:7029)”.
Syftet med denna kvalitetsredovisning är att kritiskt granska och bedöma i vilken grad vi un- der läsåret 08/09 har utvecklat verksamheten i förhållande till de nationella målen.
De insatser som beskrivs och utvärderas i kvalitetsredovisningen är nya insatser som gjorts under året samt insatser som utvecklats i förhållande till föregående år.
Skolverket har i sina ”Allmänna råd för kvalitetsredovisning” särskilt påtalat vikten att bredda delaktigheten i arbetet med att ta fram redovisningen. Vi har kontinuerligt reflekterat, obser- verat och analyserat verksamheten, men vi lägger också en stor vikt vid de synpunkter som har kommit från barn, föräldrar och andra intressenter.
Verksamhetsbeskrivning och ekonomiska förutsättningar
Fritidshem är avsett för barn 6-12 år. Verksamheten tillhör Regnbågsskolans rektorsområde.
Under 2007 har utkommit nya allmänna råd för fritidshem. Tyngdpunkten är lagd vid fritids- hemmets uppgift som den finns formulerad i skollagen: ”Skolbarnomsorgens uppgift är att komplettera skolan samt erbjuda barn en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen.” Mål för verksamheten anges i Lpo´94, den kommunala Skolplanen, likabehandlingsplanen samt den lokala arbetsplanen. Fritidsverksamheten ska bidra till att målen uppnås.
Tjänstefördelning Antal tjänster Antal personer
Fritidshem 3,0 5
Målområde 1 Pedagogisk utveckling
Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva skall varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga.(Läroplan Lpo 94)
Mål
1. Från och med hösten 2005 ska det i varje arbetslag och enhet finnas ett målmedvetet arbete kring språklig medvetenhet och problemlösning.
2. Från och med hösten 2006 ska en successiv förbättring av resultaten i de nationella proven kunna påvisas. En skriftlig analys av resultaten ska redovisas årligen i enheternas kvalitetsredovisning.
Mål på Regnbågsskolans fritids
Barnen ska ha en meningsfull sysselsättning.
Insatser
• Fri lek och daglig utevistelse
• Stimulerande aktiviteter, miljö och material
• Musik och dans
• Spel
• Högläsning och drama
Resultat
Vi bedömer att vi nått målen med gott resultat.
Analys
Vi har under läsåret prioriterat den fria leken på fritids. Den fria leken har gett barnen social, motorisk och språklig kompetens. Dessa kompetenser ger en god grund för barnens läs- och skrivinlärning. Vi anser även att den fria leken är betydelsefull för barnen när det gäller att bearbeta sina tankar och känslor.
Vi har försökt tillhandahålla en stimulerande lekmiljö, bl.a. genom att vi regelbundet bytt lek- material och förändrat lekmiljön. Vi har till exempel iordningställt café, blomsteraffär och sjukhus. Vi har ändrat miljö och material för att stimulera och utveckla barnens lek och fanta- si.
Vi har erbjudit barnen en mängd olika spel. De har spelat själva eller med någon vuxen. Att spela spel gör att barnen utvecklar en förståelse för regler och turtagning. Det stärker också det matematiska tänkandet. De lär känna igen siffrorna/prickarna på tärningen och hur många som kan vara med i spelet m.m.
Några fredagar har 6-åringarna bakat. Bakningen har stärkt den språkliga och matematiska utvecklingen. De har mätt och räknat när de t ex blandar en deg. De har även lärt sig många nya ord och begrepp.
Barnen har skapat mycket, både tillsammans och enskilt. Till påsk och jul har de erbjudits en mängd olika möjligheter till pyssel. Vi har pysslat med barnen för att det utvecklar fantasi och kreativitet. De har även lärt sig att planera, att omsätta tanke till handling när de hittat på eget pyssel.
I vårt musikrum har barnen gjort egna framträdanden med både sång och dans. De har haft tillgång till cd-spelare, låtsasmikrofoner, scen m.m. Det har gett glädje och stärkt gemenskap, självförtroende och samarbetsförmåga samt bidragit till att öka den motoriska och språkliga utvecklingen.
Vi har haft högläsning för barnen när de önskat det. Det fungerade inte att schemalägga hög- läsningen utan barnen har själva kommit och bett en fröken att läsa högt. På fredagarna har det varit högläsning vid fruktstunden. Högläsning utvecklar språket och kommunikationen samt ger en känsla av samhörighet och möjlighet att varva ner.
Åtgärder för utveckling
• Vi vill utveckla möjlighet till problemlösning på fritids, exempelvis under utevis- telsen.
• Vi vill tillvarata barnens intresse bättre, exempelvis genom experiment med vat- ten.
Målområde 2 Demokrati och inflytande
Verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratis- ka värderingar. Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje männi- skas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt ska den som verkar inom skolan främja jämställdhet mellan könen samt aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden.(Skollagen)
Mål
1. År 2007 har alla barn och elever fått ett ökat reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll, vilket ökar med stigande ålder och mognad.
2. I alla skolor bedrivs senast 2007 ett aktivt jämställdhetsarbete.
Mål för Regnbågsskolans fritids
Barnen ska känna sig delaktiga i verksamheten.
Insatser
• Samling och fritidsråd
Resultat
Vi genomförde en trivselenkät för att undersöka hur barnen uppfattade sin möjlighet att på- verka. Frågorna i trivselenkäten är hämtade från Skolverket.
1. Finns det saker för dig att göra på fritids?
Alltid 47 % Ofta 38 % Inte så ofta 5 % Vet inte 9,5 %
2. Känner du att du kan vara med och bestämma vad du gör på fritids?
Alltid 9,5 % Ofta 23,5 %
Ibland 62 % Aldrig 5 %
3. Behandlar de vuxna flickor och pojkar lika?
Alla 43 % De flesta 19 % Några 14 % Vet ej 24 %
Analys:
Vi bedömer att vi nått målen med gott resultat.
21 st barn på fritids i olika åldrar och kön svarade på enkäten.
Majoriteten svarade att de kände att de kunde vara med och bestämma ibland, medan några få kände att de alltid kunde vara delaktiga. Det känns positivt att så många kände att de kunde vara med och påverka sin dag på fritids i någon utsträckning.
Vi har haft samling innan mellanmålet. Då samlade vi alla barn och vi berättade om vad som ska hända på fritids under dagen, t.ex. gymnastik eller utevistelse.
Under läsåret har vi haft flera fritidsråd. Två elever från varje klass har träffats tillsammans med en pedagog för att diskutera olika saker som t.ex. aktiviteter och regler. Samling och fri- tidsråd har gett barnen möjlighet att träna sig att uttrycka sig i grupp och kunna påverka verk- samheten. Man har tränat den demokratiska processen och det demokratiska tänkandet samt fått tillfälle att utveckla normer och regler.
Under hösten utformade vi en egen Likabehandlingsplan för fritids. Vi utgick från vår verk- samhet och våra rutiner. Fritidsrådet gick tillsammans igenom de gemensamma reglerna.
Efter kritik från skolverket ska vi omarbeta den under hösten.
Vi har inte aktivt arbetat med jämställdhet och genus i verksamheten. Vi tycker själva att vi inte gör någon skillnad på flickor och pojkar utan försöker arbeta mer individanpassat. På frågan om barnen tycker att de vuxna behandlar flickor och pojkar lika svarade nästan hälften (43 %) att de tyckte att alla vuxna behandlade flickor och pojkar lika. Under året har vi fått inspiration från vår genuspedagog och hoppas få in mer jämställdhet- och genusarbete under nästa läsår.
Åtgärder för utveckling:
• 2 fritidsråd per termin nästa läsår.
• Sätta upp fritidsmål/arbetsplan och likabehandlingsplan på vår nya anslagstavla.
• Öka föräldrarnas delaktighet genom meddelanden på anslagstavlan och en triv- selenkät till dem också.
• Förenkla frågorna i barnens trivselenkät.
• Likabehandlingsplan och arbetsplan ska omarbetas. Hur kan det enskilda barnet kan vara med och påverka.
• Utveckla arbetet kring jämställdhet och genus.
Målområde 3 Hälsa och miljö
Skolan ansvarar för att varje elev efter genomgången grundskola har grundläggande kun- skaper om förutsättningarna för en god hälsa samt har förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan och miljön.(Läroplanen Lpo 94)
Mål
1. Skolorna i Gullspångs kommun skall ha nått utmärkelsen ”Miljöskola” alternativt ”Skola för hållbar utveckling” senast under 2008.
2. Barn och elever ska senast år 2008 ha nått en ökad förståelse för hur de kan påverka sin hälsa och livskvalitet.
Mål på Regnbågsskolans fritids
Barnen ska känna sig trygga och trivas.
Insatser
• Fri lek
• Daglig utevistelse
• Gymnastik
• Massage
• Kompost och sopsortering
• Hälsoslingan
Resultat
Känner du dig ensam på fritids?
Ofta 9,5 % Inte så ofta 52 % Aldrig 29 % Vet inte 9,5 %
Trivs du med de vuxna på fritids?
Alltid 57 % Ofta 33 % Ibland 5 % Aldrig 5 %
Analys:
Vi bedömer att vi nått målen med gott resultat.
Få barn känner sig ensamma på fritids, enligt enkäten. Det tycker vi är positivt. Vårt mål är dock att ingen ska känna sig ensam.
Eftersom det finns många barn på fritids är chansen stor för de flesta att hitta någon att leka med. Kanske är det så att de som känner sig ensamma är de lite äldre barnen som inte har så många i sin egen ålder att vara med.
De flesta trivs också med oss vuxna. Samma personal finns omkring barnen på dagarna och det blir en trygghet för dem.
Den fria leken, ute och inomhus är ryggraden i fritids verksamhet. Där har barnen tränat mo- torik och bearbetat nya händelser. De har även utvecklat sin konflikthanteringsförmåga och samarbetsförmåga.
Massage har vi haft en gång i veckan för att stärka kroppsuppfattningen och självförtroendet.
Massage förebygger även konflikter och ohälsa.
Vi har använt gympasalen två dagar i veckan till lekar och bollsporter. Gymnastik stärker häl- san, är lustfyllt och gör oss gladare och friskare.
Hälsoslingan har inte blivit använd så mycket som vi tänkt. Avståndsskyltar försvann och gick sönder och utlagt material fick inte vara i fred.
Komposten användes flitigt av barnen ända tills den blev full. Sedan blev det tvärstopp, tyvärr är den fortfarande ur funktion. Vi vill visa och lära barnen ett miljötänkande och då är det tråkigt när den inte fungerar och vi får slänga kompostmaterial i soporna.
Vi har kärl för pappersinsamling och annan källsortering. Det hinner oftast inte bli så mycket i källsorteringen för vi återanvänder skräp och sopor när vi pysslar. Barnen bygger med toarul- lar, äggkartonger, glas- och plåtburkar och liknande.
Åtgärder för utveckling
• Iordningställa ett gym på fritids enligt barnens önskemål.
• Utveckla hälsoslingan genom att utarbeta nya och fasta stationer så att den kan utnyttjas bättre.
• Skriva in i arbetsplanen att barnen ska öka sin förståelse för en god hälsa och miljö.
• Arbeta fram en idébank med arbetsmaterial för utomhuslek/pedagogik.
•
Arbeta mer med miljöarbete/sopsortera samt få till en fungerande kompost.
Målområde 4 Internationalisering
Det svenska samhällets internationalisering och växande rörlighet över nationsgränserna ställer höga krav på människors förmåga att leva med och inse de värden som ligger i en kulturell mångfald. (Läroplanen Lpo 94)
Mål
1. Barnens och elevernas förståelse och kunskap om nationell och internationell historia, kultur och näringsliv ska öka vårterminen 2006 – vårterminen 2009.
2. Varje enhet ska från och med höstterminen 2006 ha etablerat internationella kontakter.
Mål på Regnbågsskolans fritids
Skapa förståelse för andra kulturer.
Insatser
• Dagligt arbete i en barngrupp med olika nationaliteter.
Resultat
Vi bedömer att vi delvis nått målen.
Analys
Våra åtgärder för utveckling var alldeles för stort och svårt att nå upp till.
Genom att vi har olika nationaliteter i barngruppen har barnen fått inblick i olika kulturer.
En kartbok i jätteformat har inskaffats till fritids. Där har barnen visat vilka olika länder de kommer från, var de har varit på semester m.m. Den har använts flitigt.
Minior- och juniorverksamheten är en form av samarbete mellan oss och Kyrkan.
Vi har haft ett samarbete med 4-5-årsgruppen. Våra barn har hälsat på hos dem och deras barn hos oss. Samarbetet med 4-5-åringarna är en form av inskolning och har skapat gemenskap mellan barnen. Att se hur andra har det skapar gemenskap och förståelse för andra än sig själv.
Åtgärder för utveckling
• Arbeta mer med de olika nationaliteterna som vi har i barngruppen genom att bättre utnyttja deras kultur, kunskap och erfarenhet.
Hova 20090831 Personalen gm
Elenor Spetz-Ramberg/rektor
