DELPROJEKT FÖR ÄLDRE MED KOMPLEXA VÅRD- OCH OMSORGSBEHOV
• En utbildningsmodell för att stärka och
utveckla ett rehabiliterande förhållningssätt i en hemtjänstgrupp.
BAKGRUND
• Rehabilitering/Vardagsrehabilitering
• Hemtjänst
• Rikscitys hemtjänst
• Lärande i dagligt arbete
REHABILITERING def SoS
• Insatser som ska bidra till att en person med förvärvad funktionsnedsättning, utifrån
dennes behov och förutsättningar, återvinner eller bibehåller bästa möjliga
funktionsförmåga samt skapar goda villkor för ett självständigt liv och att aktivt kunna delta i samhällslivet.
VARDAGSREHABILITERING
• Utförs av undersköterskor och vårdbiträden och kräver ingen specifik kompetens.
Vardagsrehabilitering innebär att arbetet planeras och utförs på ett sådant sätt att
brukarens förmåga tillvaratas och bibehålls.
(Månsson, 2007)
SYFTE
• Att stärka det rehabiliterande
förhållningssättet hos hemtjänstpersonalen i ett avgränsat område i Norrköpings kommun och utveckla en modell som leder till ökad
samsyn hos hemtjänst- och rehabiliteringspersonal
FRÅGESTÄLLNINGAR
• Kan modellen integreras i hemtjänstens övriga arbetsuppgifter?
• Bidrar modellen till att samtliga vardagsrehabiliterande insatser har gemensamma mål?
• Skapas förutsättningar så att brukarens resurser bibehålls eller stärks?
• Kan denna modell användas i fler hemtjänstområden?
• Är modellen förenlig med övriga utvecklingsarbeten i kommunen riktade mot SÄBO.
REHABILITERINGSBEGREPPET
• ”Det är ju att hålla igång, det är ju någon form av rehabilitering eller?”
• Att man ska återgå till det normala….från sjukdom eller skada eller så, till att klara sig själv så gott det går?”
TID OCH RESURSER
• ”Tidsbrist i olika sammanhang då är det lätt att man kliver över och gör mer än vad man ska och vi har ju ofta tidsbrist i hemtjänsten alltså, så är det ju. Ibland kan det vara så att man har bråttom och så men
alltså ibland så går det av gammal vana, även om man känner att man inte behöver ha bråttom ibland så gör man ju vissa grejer i alla fall”
BEHOV AV STÖD OCH HANDLEDNING
• ”Jag tror ju att man har egentligen, har den
kunskapen men att man skulle behöva handledning och kanske någon så att säga som öppnar ögonen för en lite grann”
• ”Ja att få hjälp att träna upp ett par gånger alltså och sen tror jag att det är lättare att någon kommer utifrån och säger att nu ska du träna så här, för vi är liksom mer så här som tjatar”
HEMTJÄNSTARBETET
• ”Det är ju så att människor är ju sjukare
hemma nu, det finns ju inga platser och man måste ju, man måste ha mer kompetens för att jobba i det här yrket. Hemtjänst är inte det där enklaste jobbet som många tror, man går inte bara och städar, det är så mycket mer….”
INDIVIDUELLA MÅLPLANER
• ”Det är väl meningen att vi ska gå in och läsa vårdplanerna kan man väl säga, men jag har aldrig gjort det, men det är ju bra för
vikarierna och så där som inte känner till, så kan dom gå och läsa och se precis vad som ska göras”
SAMARBETE
• ”Ja det är ju viktigt att det blir rätt med kan jag tänka mig, så att man inte gör fel, att man
kommer hem och visar i hemmet”
• ”Ja och inte något hjälpmedel, dom kan inte skicka hem folk innan det har varit liksom, någon arbetsterapeut och gjort i ordning hjälpmedel innan man skickar hem en så pass dålig person”
MODELL FÖR REHABILITERANDE FÖRHÅLLSNINGSSÄTT
Närvaro av Sjukgymnast och Arbetsterapeut
Struktur Gemensamt
synsätt
Samarbete Arbetsledning
Handledning reflektion
SLUTSATSER
• Tillämpbar modell i andra hemtjänstgrupper
• Långsiktighet och kontinuitet
• Behov av en ”motor” som driver rehabiliteringsfrågor
• Viktigt att bedöma såväl omsorgsbehov som rehabiliteringsbehov
• Positiv tendens i personalgrupp, för kort tid för att utvärdera brukargruppen
• Ökad samverkan mellan kommun och landsting
