Kvalitetsrapport Så här går det

Kvalitetsrapport ”Så här går det”

Uppföljning av det systematiska kvalitetsarbetet

på

Klinte/Sanda förskoleområde Förskolan Holken

Verksamhetsåret 2014/2015

Kort sammanfattning av enhetens kvalitetsarbete under verksamhetsåret

Under året har Holkens avdelningar arbetat med olika teman men med gemensamt fokus på målen i läroplanen och likabehandlingsplanen. Det har skapats positiva lärotillfällen där barnen fått bekanta sig med ämnen som matematik, teknik, naturvetenskap, musik, känslor, sinnen och värdegrund. Lotus har använts för att förenkla och förbättra det pedagogiska arbetet med barnen.

1 b: Uppföljning av kvalitetsrapport 1 Mål och resultat, angivna förbättringsområden .

A: Främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt lust att lära och särskilt uppmärksamma förväntningar på pojkars resultat: Vi behöver arbeta med pojkars språkliga träning

B: Språk. Rörelse

C: Matematik - Utveckla sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring

D: Naturen - Utveckla sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen.

Vilka resultat har nåtts? Analys av resultatet. Åtgärder för ökad måluppfyllelse/fortsatta förbättringar!

A:

 I det vardagliga arbetet har vi tänkt på att bemöte barnen, oavsett kön, på ett sätt som gör att alla får samma förutsättningar

 Främjat barnens utveckling och lust att lära genom att fånga deras nyfikenhet i nuet. Vi väcker sedan deras intresse för att lära sig mer genom att tillhandahålla material och letar fakta på olika vis.

 Delat grupperna i mindre grupp så att alla får möjlighet att bättre komma till sin rätt.

Alla barn vågar be om och tar för sig av det som finns på avdelningen.

Det har infunnit sig en trygghet och lugn i gruppen vilket främjar barnens utveckling.

Forsätta jobba i små grupper och ge barnen nya utmaningar.

Utvärdera med barnen och låta dem visa sina arbeten för de andra.

B: Språk

 Arbeta medvetet med ”Före Bornholm”

Språk

Genom att medvetet ge barnen mer talutrymme och uppmuntrat berättandet

Forsätta arbeta med dagliga språkstunder och utveckla dem utifrån

 Daglig språkträning vid matsituationen

 Språksamlingar med rim och ramsor

 Bilder och fotoram

 Lånat språklådor

 Låsa bäcker på vilan samt när barnen är lässugna

 Besök på biblioteket

 Samtala med barnen och uppmuntra samtal mellan barnen

 Rim och ramsor

 Sång

Rörelse

 Dans

 Lekar (ofta på barnens initiativ)

 Promenader, på gator och i skogen

 Gympa

 Utevistelse

 Miniröris

 Röris

 Sporter som bandy och fotboll ute

 Klättrat i träd

både i grupperna och på samlingen så har barnen själva börjat ta initiativ till och hittat på egna berättelser.

Rim, ramsor och sång dagligen i samligen och vid andra tillfällen har inspirerat barnen att hitta på egna rimord och leka med språket.

Bilder och fotaram har givit flera billfällen till reflektion och diskussion mellan barnen.

Barnen har bivit sugna på de styrda aktiviteterna och frågar efter dem.

Besök på biblioteket och möjligheten för barnen att få välja böcker har lett till att barnens lust att läsa böcker har ökat.

Rörelse

När vi tränat kontinuerligt på att gå

prommenader och barnen har fått vara med och välja mål så blir de mer motiverade.

De olika sportaktiviteterna har ökat samspelet, motoriken och speltekniken.

Fler barn har lärt sig att följa instruktioner.

Lusten att röra sig har ökat.

Barnen har vågat prova nya saker och litar mer på sin egen förmåga. Barnen tar egna initiativ och hittar på aktiviteter själva på gården.

vår dokumentation och utvärdering.

Efter en kompetensutvecklingsdag på PMC ser vi att vi kan låna mer material från Språkoteket och PMC för att utveckla språkarbetet.

Eftersom vi ser att barnen ständigt rör sig ute på gården med olika aktiviteter så kommer vi att fortsätta att jobba med rörelseglädje under hösten.

Lyssna mer på barnens önskemål så de känner att de är delaktiga och kan påverka.

Ta upp gympan till hösten när lekhallen är färdigrenoverad.

C:

 Övningar utifrån matematiklyftet

 Synliggjort matematiken i vardagen

 Mäta längt, mängd, rymd

 Hittat matematik i miljön omkring oss

 Pratat hela och delar på fruktstunderna

 Öppnat affär

 Ramsräkna

 Antalsräkna

 Begreppsträna, t.ex. större – mindre, längre – kortare, lättare - tyngre

Personalen har blivit mer medveten om all matematik i vardagen och hittat andra ändamål för material som tidigare inte setts om matematiska.

Barnen benämner inte det vi synliggjort med begreppet matematik men kan ändå anväda det på ett adekvat sätt. De gör matematik.

Fler barn kan nu se antal även direkt i mönstret på en tärning.

Barnen har börjat bygga efter egna ritningar.

Återuppta matemetiklyftet på ett strukturerat sätt så att vi kan tillvarata det vi påbörjat.

Hitta fler aktiviteter och material som främjar barnens lust att upptäcka matematik.

D:

 Temaarbete

 Följt ett träds årstidsväxlingar

 Gjort saft

 Genomfört ”Ebba kretslopp”

 Gått till bäcken under hela året

 Tittat på insekter, växter och fisk

 Flyta – sjunka experiment, ute och inne

 Ytspänningsexperiment

 Haft Vinbärssnäckor i terrarium för observationer

 Matat fåglar

När vi fångat barnens intressen i idéer och tagit reda på vilka frågeställningar de har är de verkligen ”med på tåget”.

Vi ser att när pedagogerna verkligen är engagerade och tycker det är roligt smittar det av sig på barnen, alla vill vara med.

Barnen pratar med varandra om sådant de lärt sig när de hamnar i situationer som är relaterade till djur och natur.

Barnen funderar på och är intresserade av t.ex. recept för att kunna utveckla det de lärt sig om att ta vara på naturens resurser.

Den aktuella barngruppen får styra hur arbetet i naturen utvecklar sig.

När vi är i naturen, ge barnen olika uppgifter, stanna upp och

reflektera. Ta god tid på oss när vi är ute, uppmärksamma barnen på det vi ser och undersöka/utforska med barnen.

Planera utflykterna bättre.

Hitta modeller och metoder för att göra experiment på barnens villkor och efter deras intresse. Ta del av andras erfarenheter och t.ex. se vad som finns på nätet.

Visa film om naturen och naturfenomen.

Genom ”Ebba” har barnen fått kunskaper om olika kretslopp t.ex. kalender (år, månad, dagar) och återvinning. De reflekterar och använder det de lärt sig i vardagliga situationer.

Målet att gå till samma plats vid bäcken under hela året och ha en naturruta för att följa naturens växling blev inte helt

genomförbart p.g.a. personalförändringar. Vi lyckades att gå dit men vi har inte

dokumenterat och reflekterat i den omfattning vi velat.

Experimenten har varit för småskaliga och inte så mycket på barnens villkor. Det väckte ett visst intresse men inte så mycket som vi trott. Ska man skapa ett intresse måste man jobba mer med det och oftare samt hitta det som fascinerar och väcker nyfikenhet hos både barn och vuxna.

Arbetet med djur och natur har gjort barnen nyfikna och de har en varsamhet för de små djuren.

Arbeta i tvärgrupper mellan avdelningarna för att öka barnens möjligheter att gå till skogen.

Ordna temaveckor med experiment.

2 b: Uppföljning av kvalitetsrapport 2 Värdegrund och trivsel, angivna förbättringsområden

A: Holken & Vildrosen: Barns sociala förmåga

B: Holken & Vildrosen: Kommunikationen mellan förskolan och föräldrarna C: Sanda: Hur vi pratar om och med barn och föräldrar i barngruppen

D: Sanda: Förbättra de negativa konsekvenserna av den förändrade organisationen, från åldersblandade grupper till småbarns- och storbarnsgrupper. De äldre barnen har förlorat i hänsyn och respekt för de yngre och de yngre förlorat äldre förebilder.

Vilka resultat har nåtts? Analys av resultatet. Åtgärder för ökad måluppfyllelse/fortsatta förbättringar!

A

 De vuxna har deltagit och funnits nära i den fria leken.

 Vi har visat barnen olika strategier för att lösa konflikter

 Vi har pratat om och uppmärksammat olika känslor med barnen.

 Vi har läst litteratur och material med koppling till känslor och samspel för barnen.

 Vi har gjort samarbetsövningar och regellekar.

 Tränat turtagning, vänta och lyssna.

 Kompisböcker och kompiskort

Barnen har utvecklat sin förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation. De är även mer hjälpsamma mot varandra.

De använder olika strategier för hur man löser konflikter.

De har lärt sig säga ”stopp” och förklara hur det känns om någon säger eller gör något dumt.

När barnen har delats in i mindre grupper har t.ex. nya lekkonstellationer bildats och ingen har protesterat mot gruppindelningen.¨

Kontinuerligt föra samtal med barnen om känslor.

Återkoppla till använd litteratur för att hålle det påbörjade arbetet vid liv, t.ex. Tilde med is och sol.

Ge barnen mer ansvar att försöka lösa konflikter.

B:

 Möter föräldrar i hallen vid lämning och hämtning.

 Använder whiteboardtavlan dagligen för aktuell information.

 Skriver infobrev, sätter ett i hallen och lägger ut till alla på schoolsoft.

 Skickar sms om viktiga händelser till alla samt enskilt vid behov.

 Haft Lucia-firande, hamtfika och utställning

 Föräldrapärm

Barn och föräldrar har fortroende för oss och vågar prata med oss.

Vi märker att en del inte tar del av

informationen lika mycket som när de fick ett brev.

Föräldrarna säger att de uppskattar sms mycket.

Föräldrarna deltar i allt som vi erbjuder och yttrycker att de tycker att det är viktigt att komma.

Utveckla arbetet med Schoolsoft så att fler/alla tar del av

informationen och vi inte behöver dela ut papper som komplement utom i undantagsfall.

Utbildning i schoolsoft riktad till föräldrarna.

Eget föräldramöte på varje avdelning.

I värdegrundsarbetet ingår arbetet med Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vilket årligen skall uppdateras tillsammans med personal och barn/elever.

Aktuell Likabehandlingsplan bifogas som eget dokument eller länk!

Ytterligare prioriterade förbättringsområden i verksamheten

A: Formalisera våra APT och avdelningsmöten så att alla får möjlighet att ta del av och delge kompetensutveckling. Läroplanasarbete, likabehandlingsarbete och pågående arbete inom den pedagogiska arbetsgruppen.

B:

D: Arbeta med ”före Bornholmsmodellen” och TRAS E: Språksamlingarna

Vilka resultat har nåtts? Analys av resultatet. Åtgärder för ökad måluppfyllelse/fortsatta förbättringar!

A: Arbetet har påbörjats och olika mötestider har haft olika innehåll under året.

Bl.a. genom chefsbyte har arbetet inte kommit så långt som man kan önska och arbetet måste fortsätta för att tid och kompetens ska utnyttjas på bästa sätt

Struktur med vilka frågor som ska tas upp på varje specifikt möte, dagordning skickas i förväg och minnesanteckningar skrivs så att alla kan ta del av vad som diskuterats.

B: Q-pärm är gjord Q-pärmens innehåll och användning är ännu inte helt spridd i hela förskoleområdet.

De som använder Q-pärmen på ett bra sätt kan delge kollegor i området sina erfarenheter.

C: - D: Se redovisning under 1b, B och C