Prognos 2012
Västerbottens län:
Minskad tillväxt, ökad arbetslöshet
och osäker utveckling
Utvecklingen på arbetsmarknaden i Västerbottens län kommer att bli svag under 2012 med färre sysselsatta och fler blir arbetslösa jämfört med 2011.
I första hand drabbas tillverkningsindustrin och i synnerhet verkstadsindustrin då det mesta som tillverkas exporteras.
Företagen minskar antalet anställda och köper nya maskiner som gör att produkterna kan tillverkas billigare. Då ökar chanserna att kunderna återkommer och att
företagen överlever på lång sikt vilket gör att dom arbetstillfällen som blir kvar också blir säkrare.
I länet finns flera företag som bearbetar träråvara. Slutprodukter blir kartongpapper, komponenter till trähus och hela hus i byggsatser, elementhus. Marknaden har varit trög under flera år när det gäller trävaror och en förbättring väntas tidigast under 2013.
Problemen inom industrin sprider sig även till transportsektorn som inte får lika många fraktuppdrag samt till konsulter och andra företagstjänster.
Bygg- och anläggningsbranschen har fortfarande hög beläggning i kustregionen där många vägprojekt genomförs samtidigt i Umeåregionen. Kulturhuvudstadsåret, som planeras äga rum i Umeå 2014, innebär att även stadskärnan påverkas på grund av ombyggnad av vägar och farleder. Åren 2012 och 2013 blir intensiva för branschen.
Handeln påverkas negativt när antalet sysselsatta minskar och risken att förlora arbetet ökar under en period. Sällanköpsvaror som bilar och vitvaror till hus och hem påverkas mest medan livsmedel och andra dagligvaror påverkas i liten utsträckning.
Behoven inom vård och omsorg ökar med ett ökande antal äldre men antalet sysselsatta minskar trots det eftersom skatteintäkterna för kommuner och landsting blir lägre när färre har arbete.
Många lämnar arbetsmarknaden på grund av pensionering och det är viktigt att ungdomar har den utbildning och erfarenhet som efterfrågas när äldre slutar och ska ersättas.
SYSSELSÄTTNING OCH ARBETSLÖSHET
Under 2009 och 2010 har antalet arbetslösa minskat då företag inom industrin och privata tjänster som handel, hotell och restaurang samt annan service till företag och privatpersoner, har ökat antalet anställda.
Allt fler fick arbete under större delen av 2011 men under hösten vände utvecklingen och det blev svårare att få arbete. Företagen fick färre beställningar och personer med tillfälliga anställningar får inte fortsätta på arbetsplatsen. Uppsägningar har
förekommit och under första delen av 2012 kommer många att sluta arbeta mot sin vilja.
Det finns alltid lediga platser och det är viktigt att på bästa sätt behålla och förbättra
sina kunskaper inom yrken där det finns god efterfrågan. För den som ska välja
utbildning är det viktigt att läsa den information som finns och välja ett yrke som man kan trivas med och där det beräknas finns god chans att få arbete när man är klar med studierna.
Under 2010 ökade antalet sysselsatta i länet med 3 300 personer och ökningen beräknas bli 800 personer under 2011. För 2012 beräknas antalet sysselsatta minska med 2 200 personer. Antalet arbetslösa minskade under 2010 med 1 150 personer och med ytterligare 600 personer under 2011. Under 2012 är bedömningen att antalet arbetslösa kommer att öka med 1 300 personer.
VÄSTERBOTTEN – KONTRASTERNAS LÄN
Västerbottens län sträcker sig från kust till fjäll och skillnaderna är stora mellan länsdelarna. Umeå med dess fem kranskommuner utgör en allt större del av länet, såväl när det gäller befolkningen som antalet sysselsatta.
Vård och omsorg, undervisning, privata tjänster inklusive handel samt
verkstadsindustri kännetecknar regionen som har en modern infrastruktur och goda kommunikationer.
Ytterligare satsningar planeras. Norra länsdelen har en struktur som snabbt
förändras med ett allt större inslag av utbildning där samverkan med såväl Umeå som Luleå utgör viktiga inslag. Inlandet och fjällvärlden bygger på en traditionell struktur men området kring Hemavan och Tärnaby får snabbt ett allt större inslag av turism och upplevelsebaserad verksamhet med besäkare från många länder.
I södra länsdelen byggs vindkraften ut samtidigt som mineralfyndigheter ökar hoppet om fler arbetstillfällen. Några av länets kommuner betraktas som mycket sårbara vid konjunkturnedgångar.
BRANSCHUTVECKLING
JORD- OCH SKOGBRUK
Jord- och skogsbruk har långa anor i länet. Trenden mot allt större men färre enheter inom jordbruket fortsätter och mjölkproduktion har varit en framgångsbransch på senare år samtidigt som kraven på grisbönderna har blivit successivt allt svårare att leva upp till.
Mjölk från östra länsdelen har belönats vid flera tillfällen medan den internationella konkurrensen har blivit allt svårare att möta för grisproducenterna.
En stor andel av skogägarna i landets norra delar är nöjda med situationen men virkespriserna riskerar att falla till följd av avsättningssvårigheter på grund av den internationella ekonomiska oron. Brist råder på förare av större skogsmaskiner samt på avbytare inom lantbruket.
BYGG- OCH ANLÄGGNING
Stora infrastrukturprojekt har pågått längs kusten under många år, till exempel byggandet av Botniabanan och uppförandet av ytterligare en stor byggnad vid universitetssjukhuset i Umeå.
Dessa projekt är nu avslutade även om kringarbeten fortfarande pågår.
Det så kallade ”vägpaketet”, den nya dragningen av E12, har nu kommit igång i mindre skala efter flera år av väntan. Byggstarter sker i etapper och hela projektet ska enligt planerna vara avslutat 2014. Dessutom pågår ett omfattande arbete med att dra E4 i en annan, sydöstligare, sträckning vilket beräknas ta ytterligare ett par år i anspråk.
I centrala Umeå pågår mycket omfattande infrastrukturarbeten som till stor del når sin kulmen under 2013 och skall vara färdiga inför kulturhuvudstadsåret som planeras äga rum 2014.
Husbyggandet har inte tagit fart som förväntat och priserna på objekt som är till försäljning sjunker. En ökning av antalet påbörjade lägenheter har skett. Ytterligare byggstarter är önskvärda för att täcka det växande behovet. Mindre företag har klarat lågkonjunkturen bättre än större och ROT-avdraget har haft, och har fortfarande, betydelse för
sysselsättningen. Brist på utbildad arbetskraft råder när det gäller anläggningsarbetare och förare av större maskiner.
INDUSTRI
Industrikonjunkturen förstärktes kraftigt under 2009 och 2010 efter en djup nedgång åren innan. Den har åter mattas betydligt under andra halvåret 2011 och nedgången fortsätter. Detta påverkar avsevärt företagens benägenhet att anställa under en period framöver. Därtill kommer effekterna av de betydande investeringar och rationaliseringar som har genomförts under konjunkturavmattningen.
Under 2012 förväntas emellertid tillväxten bli negativ vilket även gäller ekonomin som helhet.
Inom industrin råder brist på all högt utbildad och kvalificerad personal, i synnerhet ingenjörer, medan överskottet på operatörer inom gummi- och plast samt på montörer inom verkstadsindustrin kommer att öka till följd av minskad aktivitet i branschen i Västerbottens län.
PRIVATA TJÄNSTER
Den privata tjänstesektorn är den näringsgren som, vid sidan av tillverkningsindustrin, har haft den starkaste utvecklingen i länet sedan första halvåret 2009. Under 2010 ökade emellertid varken orderingången eller sysselsättningen lika starkt som förväntat. Optimismen har avtagit betydligt för den närmaste sexmånadersperioden, såväl jämfört med i våras som hösten 2010.
Inom detaljhandeln är optimismen tydligt vikande vilket förefaller befogat enligt senast tillgängliga uppgifter. Försäljningsvolymerna minskar trots den starka kronkursen men utbudet är stort och konkurrensen är hård. Det gäller inte minst området hemelektronik men även vitvaror och andra sällanköpsvaror. Det finns emellertid en risk att konsumenterna blir ännu försiktigare till följd av den rådande oron inom, i första hand, eurozonen vilket snabbt skulle kunna leda till ytterligare minskande försäljning och lönsamhet.
Livsmedelshandeln bedöms vara på väg uppåt såväl när det gäller omsättningen som lönsamheten. En avgörande orsak är att många gärna betalar för råvaror av hög kvalitet och själva tillagar dem som alternativ till ett restaurangbesök. En motvikt är emellertid att resandet utomlands påverkas negativt av den ekonomiska oron och att ett restaurangbesök istället kan sätta lite guldkant på tillvaron. I Umeå planeras för ytterligare utbyggnader och nyetableringar på de köpcentra som idag dominerar i kommunen. Därtill kommer i framtiden Entré Syd där IKEA kommer att vara helt dominerande. Stort intresse finns för andra etableringar i samma område men antalet inlämnade ansökningar förefaller än så länge hållas tillbaka av den rådande ekonomiska oron.
Inom området finansiella tjänster och företagstjänster, även benämnd uppdragssektorn, har utvecklingen varit mycket stark under 2010 och under första halvåret 2011. Inget av de i våras 58 intervjuade företagen trodde då på en nedgång under det närmaste halvåret men av de 52 som denna höst har besvarat frågan anser två att förväntningarna inte uppfylldes.
Den största optimismen råder fortfarande inom ”Information och kommunikation” som omfattar företag inom IT, data och kommunikation som inte klassificeras som transporter utan som är av elektronisk natur. Antalet tillfrågade företag är ganska lågt men mönstret går igen.
Företag inom hotell, restaurang, konferensanordnare och turism är tydligt optimistiska inför framtiden och utgångsläget är fortfarande gott. I Umeå planeras påbyggnad på två hotell för att öka kapaciteten och restaurangerna har fortfarande gott om kunder.
Konferensanläggningarna kände mer än många andra företag av den ekonomiska nedgången åren 2008 och 2009 men upplever nu ett tryck och en efterfrågan som sällan tidigare.
Därtill kommer den kraftiga expansionen i fjällvärlden med företrädesvis norska kunder och Kulturhuvudstadsåret i Umeå 2014 väcker förväntningar och förhoppningar.
OFFENTLIG SEKTOR
Av svaren i vår intervjuundersökning framgår att landstinget räknar med ett minskat antal anställda såväl under 2011 som under 2012. En del av minskningen förklaras av strukturella förändringar till följd av förändrad lagstiftning. Ett antal av landstingets anställda kommer med stor sannolikhet att arbeta fortsätta arbeta inom sitt yrke men hos privata arbetsgivare. Därtill kommer effekterna av det nya skatteutjämningssystemet som innebär ett betydande intäktsbortfall för landstinget under en rad år framöver. Landstinget bedömer att antalet sysselsatta inom tandvården kommer att öka svagt medan minskningar förväntas inom såväl slutenvården som inom primärvården.
Bland primärkommunerna bedöms antalet sysselsatta komma att öka något inom barnomsorgen på orter där födelsetalen stiger samt inom vård- och omsorgssektorn.
Minskningar förutses i varierande grad inom övriga kommunala verksamheter, i synnerhet inom gymnasieskolan men även inom vuxenutbildningen och grundskolan. Kommunernas bedömningar varierar betydligt vilket förefaller ha ett nära samband med den förväntade befolkningsutvecklingen. Nära 60 procent av länets 15 kommuner uppger övertalighet i relation till budget när det gäller gymnasieskolan och knappt hälften gör en liknande bedömning avseende grundskolan.
Antalet statliga arbetsgivare som har intervjuats är för lågt för att bestämda slutsatser ska kunna redovisas men tendensen är att antalet statligt anställda fortsätter att minska.
SYSSELSÄTTNINGSUTVECKLING I VÄSTERBOTTENS LÄN (JÄMFÖRT MED 4:E KVARTALET ÅRET INNAN)
Bransch/näring Utveckling till
kvartal 4 2011
Utveckling till kvartal 4 2012
Jord och skog
Bygg och anläggning
Industri
Privata tjänster
Offentlig sektor
Summa Västerbottens län + 800 - 2 200
YRKESKOMPASSEN
Den regionala yrkeskompassen för 2012 är arbetsförmedlingarnas bedömning av arbetsmarknadsläget på ett års sikt.
Den är inte tänkt att användas i samband med långsiktiga studie- eller yrkesval. Bedömningen baseras bland annat på de intervjuer med länets arbetsgivare som görs i samband med prognosarbetet.
BRIST
Läkare, samtliga kategorier Sjuksköterska, specialutbildad Bergarbetare
Förskoleelärare GIS-ingenjör
Civilingenjör, flera grupper Vindkrafttekniker
Kock
IT-personal med lång utbildning
Lastbilsförare Långtradarförare
Faktarutan visar ett urval yrkeskategorier med stor brist på arbetskraft i länet
ÖVERSKOTT
Lagerarbetare Barnskötare
Handeläggare, offentlig förvaltning
Receptionist Vaktmästare
Montör: gummi-, plast- och tillverkningsindustri
Ekonomiassistent Köks- och restaurang- biträde
Faktarutan visar ett urval yrkeskategorier med stort överskott på arbetskraft i länet.
MER OM FRAMTIDSUTSIKTER FÖR OLIKA YRKEN: arbetsformedlingen.se/yrkeskompassen Arbetsförmedlingen gör två prognoser per år. De arbetsställen som intervjuas utgör ett slumpmässigt urval från SCB:s företagsregister och avser arbetsställen med minst två anställda. I Västerbottens län har 500 arbetsställen intervjuats. Resultatet av den genomförda undersökningen utgör basen för prognosbedömningarna.
Nästa arbetsmarknadsprognos publiceras 12 juni 2012.
Kontakta oss på 0771-416 416
