• No results found

Vad tycker ni är viktigt i en bra skola?

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Vad tycker ni är viktigt i en bra skola?"

Copied!
9
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Arboga 190823

Barn/elevperspektivet, att lyssna in elevrådets synpunkter gällande

”Framtida skolorganisation i Arboga”.

Vad tycker ni är viktigt i en bra skola?

Svar eleverna åk 7-9

• För att barn och elever ska trivas Att man känner folk

Fräscha lokaler

Bra och stora ytor för ytor för elever att umgås på

Flera ytor för eleverna, så man kan välja på fler ställen att vara på En cafeteria med fler alternativ

Bra lärare, bra resurser-utbildade, bra mat, fräsch lokaler, bra toaletter, städat och snyggt, många soptunnor.

Laddar uttag och bänkar att sitta vid i korridorer.

Fina skåp.

• För att barn/elever ska lära sig så bra och så mycket som möjligt i skolan

Bra lärare och bra resurser Möjlighet till korta pauser

Mycket material som inspirerar till lärare, exempel kartor och planscher Rätt material dator/ Ipad är bra med tangentbord, läromedel helst inte digitala, minska digitalisering användandet.

Bra ventilation- luft

Utrustning i no salarna som är modern Bra nätuppkoppling

Mörkläggningsgardiner- bra ljus Välplanerade klassrum

Bra ljudsystem- kvalitetsmässigt

(2)

Alternativa sittplatser, ståbord, runda bord, enskilda sittplatser Fungerande värme/kyla

Ljudisolerade dörrar

En bra och funktionell musiksal

• Lärare och andra vuxna som jobbar i skolan

Bra lärare, utbildade resurser, personal i cafeterian och i Uppis.

Raster och kaffemaskin

Hem/ämnesklassrum- så alla har sitt eget Tekniskt stöd

Flera kopiatorer

Redskap som läraren han använda för att förenkla undervisningen, ex whiteboardtavlor, kroppar och hjärtan i biologin

Digitala prov, så de slipper rätta själva Bredare korridorer, ytor att umgås på Lärarrum med plats för arbete

Cafeterian

Just nu är det bra storlek på klasserna.

Bra med vuxna i matsalen, fräsch matsal.

• Klassrum och andra rum/lokaler i skolan En byggnation som är sammanhängande Att det finns vilorum och studierum Tillgång till grupprum

En matsal som inbjuder till samtal

Flera handfat på vägen in till matsalen, så man kan tvätta händerna innan man går in och tar mat

Kodlås, eller personliga chip Skåp i omklädningsrummen

Fönsterlösa dörrar på undervisningssalarna, så man inte blir störd Fler duschar och fler bås i omklädningsrummen vid idrottssalen och bra upphängningsanordning

Speglar som sitter kvar och som inte går sönder i omklädningsrum

(3)

Hållare till tvålen i duschbåsen

Fler sittplatser och större yta i matsalen En fullstor idrottshall

Teknik ska funka, duk och ljudsladdar projektorer.

• Skolgården och utomhusmiljön Ytor där man kan röra sig

Sittplatser, några med tak

Fler alternativ som lockar till lek, spel och rörelse ex kingrutor, biljardbord, pingisbord

Klippt gräs, välskött skolgård

Fotbollsplan (helst konstgräs), basketplan med mål och korgar och linjer, kanske inhägnad

Gemensam skolgård yngre och äldre

Svar eleverna åk 1-6

Vad tycker ni är viktigt i en bra skola?

För att barn och elever ska trivas

att vi kan vara både ute och inne på lektionerna

att alla är snälla mot varandra inte dumma

att det är tyst och lugnt i klassrummet

att ingen bråkar

att det inte är hårda straff vid lekar

att alla använder ett vårdat språk

att alla får vara med och leka

att vi visar respekt för alla

att vi inte avbryter utan lyssna på varandra vi ska vara snälla mot varandra

våga fråga om man inte förstår

(4)

vi ska komma överens

säga förlåt

alla är vänner och bra kompisar

vi är försiktiga om varandra och om alla saker

alla hjälps åt

leker tillsammans

lyssnar på varandra

visa hänsyn

dela med sig

lyssnar när andra fått ordet

fråga nya elever om de vill bli kompis

svalare i klassrummet

längre raster

godare mat som gör att vi orkar

trösta de som är ledsna, barn har rätt att trösta

att det finns roliga leksaker ute och inne

- vi ska ha roligt i skolan

vi ska inte förstöra andras lekar

Det är bra om skolan ligger nära centrum när man går på högstadiet.

Det är bra om skolan ligger nära ishall, teater och skogen.

Om skolan är stor eller liten spelar ingen roll bara det finns fler årskurser i samma årskurser, flera lärare i klassrummet och arbetsro.

Rent i lokalerna. Bra personal är viktigt. Bra skolgårdar med lämpliga rastaktiviteter. Bra mat.

Att alla är snälla mot varandra. Visa respekt. Glada och positiva lärare, som det går att lita på. Ingen ska förstöra.

För att barn/elever ska lära sig så bra och så mycket som möjligt i skolan

eleverna jobbar mycket

Fler lärare. Ha bra lärare, som är snälla och lär ut bra. Om någon gör något dumt så säger läraren till på skarpen.

Arbetsro, bra läroplan, grupprum, lagom klasstorlekar. Bra och uppdaterade läromedel.

(5)

Tillgång till fungerande digital teknik.

Tystnad, arbetsro. Bra och tydliga genomgångar så att alla förstår.

lektioner på lagom nivå

bra instruktioner från läraren

tyst och lugnt så alla kan koncentrera sig – arbetsro

Fröken lär oss att skriva.

Fröken hjälper till att lära oss matte.

Fröken hjälper oss att tänka själv när man lär sig bokstäver.

Att få träna på att skriva.

En bra skola där alla är snälla. Barnen ska lyssna på fröknarna.

en bra lärare som är snäll och lite sträng

lugnt i klassrummet

arbeta i halvklass och mindre grupper

hjälp av andra/vi hjälper varandra

gärna ha 2 lärare i klassrummet

ha roligt på rasterna

veta vad jag ska göra på lektionerna

fler roliga temadagar

bra god mat

bra kompisar bredvid

bra läromedel, nya aktuella böcker

elektroniska hjälpmedel tidigare

byta plats oftare

utsövda elever

elever vågar säga till om man inte förstår

gör något aktivt innan skoldagen börjar

inte för långa lektioner

genomgång så vi förstår

eleverna behöver lyssna och samarbeta med lärarna

lyssna på barnen

tysta klasskamrater vi ska koncentrera oss och sitta still

fröken får inte prata så fort

(6)

fröken ska förklara så barnen förstår

lyssna

inte prata i mun på varandra

tålamod

mycket lektioner

läxor

lärarna ska kunna mycket för att kunna lära barnen

eleverna måste få skolmaterial så de kan skriva, rita, läsa, leka och lära sig av

eleverna måste trivas och vara trygga för att lära sig

lärarna måste vara snälla

eleverna räcker upp handen

Lärare och andra vuxna som jobbar i skolan

bryr sig om och reagerar om det blir bråk

Snälla, pratar med fin ton mot eleverna. Busiga och roliga.

Viktigt med bra personal. Bra lärare som är tydliga, har bra

ämneskunskaper och är empatiska (tar hand om oss). Lärare som lyssnar.

Eleverna ska vara snälla mot alla vuxna i skolan.

lagom sträng och inte för snäll

säga till elever om det behövs

snäll

att de kan lära barnen att skriva

att de vuxna ska vara snälla och barnen ska lyssna

Att lärarna ska använda en lugn röst och inte skrika. Skriket smittar av sig.

De vuxna ska vara nära barnen så att barnen inte blir ensamma.vara snälla, trevliga, kloka, roliga, omtänksamma, ta hand om oss och förklara bra

ge oss läxor så vi kan öva på att bli bättre i skolarbeten

stränga (blir ingen ordning annars)

(7)

hjälpa om man behöver hjälp

många vuxna som kan vara i olika rum

lärarna ska stötta eleverna, trösta om det behövs och hjälpa eleverna när de behöver

lärarna ska lyssna på eleverna

lärarna ska vara lite överallt ute, där det är mycket barn

lärarna ska vara med i aktiviteterna och lekarna ut

aktiva rastvakter som inte pratar med varandra

rastvakterna ska prata med eleverna

Klassrum och andra rum/lokaler i skolan

välja plats om man behöver sitta ensam eller själv

större klassrum så att alla får plats

alla ska ha en egen bänk men att det finns t.ex. ett större bord att jobba tillsammans vid, en stor matta att kunna sitta/jobba på, skärmar så man kan skärma av till en liten vrå

alla klasser ska ha ett eget grupprum att kunna gå till när det behövs

ett vilorum och ett rum man kan gå till på rasterna om det spöregnar eller om man inte vill gå ut

en större matsal för vi behöver fler sittplatser så att det inte blir så trångt

får sitta tillsammans för att kunna arbeta/ varandra

Det ska finnas slöjdsalar på alla skolor så man slipper transporter mellan skolorna.

 Fräscha klassrum som man trivs i.

 Stora och rymliga klassrum. Soffa i klassrummet. Många grupprum så man kan jobba i mindre grupper. Flera toaletter. Placeringarna i klassrummet. Stor idrottssal.

 Färgglatt, rent och snyggt.

 Fräscha lokaler, bra storlek så det inte blir trångt. Bra ventilation.

Ljudisolerat.

 Det ska finnas leksaker.

 Barnens arbeten ska sitta på väggarna.

(8)

 De som leker/stökar till får städa.

 Rummen ska alltid vara städade.

 ha en städdag

 biblioteket på skolan ska ligga mer i mitten av skolan

 färgglatt

 tydliga skyltar

 övervåning på skolan svalt i klassrummen

 ha bänkar att ha sakerna i

 leksaker och roliga spel på fritids

 vilorum (mörkt)

 mer blommor

 musikrum

 gym/bastu på idrotten

 finnas plåster i alla rum

 fler toaletter, flera ställen att tvätta sig på

 stora rum med leksaker

 stora rum med bord och stolar

 brandsäkra rum

 lärarna behöver planeringsdag för att möblera bra i rummen

 behövs roliga och bra leksaker i klassrummet

 väggarna ska vara vita och rena

 vara större klassrum och fler rum

 eleverna ska hålla ordning i klassrum, toaletter mm

Skolgården och utomhusmiljön

bra och roliga leksaker

många olika saker att välja på

Soptunnor så inte skolgården blir skräpig.

Bra med blandning av gräs och asfalt.

laga det som går sönder

eleverna får vara med och bestämma vad som ska finnas på skolgården

gott om plats

Det ska finnas cyklar, gungor, rutschkana, klätterställning och stänger att hänga i. Hoppborg, fotbollsplan, basketplan, innebandyplan, linbana, och hockeyrink.

En skog

(9)

Alla ska få vara med och leka.

Bättre skolgårdar är mycket viktigt.

fler gungor av olika slag, en större klätterställning, ett litet utegym, rutschkana, svårare hinderbana, flera snurrstänger

staket runt skolgården och fotbollsplanen

grusplan till fotboll och isbana på vintern, bandyplan, större kulle till pulkaåkning

rastskoj fler raster

fler vuxna ute på rasterna som kan vara med och leka

inga trasiga saker på skolgården

rent och snyggt runt skolan

mycket buskar, träd, gräsmatta, labyrint av växter/buskar

fler saker att leka med på rasterna

klättermiljö

is på vintern

en till plats där det är skugga

laga hål i asfalten

vi ska vara snälla mot varandra på skolgården

vi ska plocka undan leksakerna efter oss

vi ska ha roligt

ska vara rent och städat

nya och fler gungor, stänger, trädkoja, stor klätterställning, klätternät, snurrgunga, bandyplan, kingplaner, slänggunga, rutschkana, linbana

fler lekområden så alla får plats

stora gräsytor för lek

nytt klätternät på befintlig klätterställning

fler cyklar som man kan sitta på

eleverna ska få leka lekar som man själv vill om det är bra lekar

mycket saker så man kan leka

miljön ska vara snäll och med mycket lekar

References

Related documents

Detta visar även en korrelation mellan attityd till läxor och om eleverna upplever att läraren brukar förklara varför de ger ut läxor.. Att läraren är noga med att förklara

Den svårighet som finns med att i befintlig forskning hitta enhetliga definitioner och förklaringar till begreppen organiserad brottslighet och kriminella gäng, speglas även av

I testet med den produktiva delen av ordförrådet syns skillnader där sv- elever anger många olika betydelser för orden och där sva-elever endast anger några

Några elever kommer även att vara delaktiga i två laborativa lektioner där eleverna själva får utvärdera vad de tycker om laborativ matematik, kontra

Detta kan kopplas till att förskollärarna, med god kvali- tet arbetar med de strävansmål som är kopplat till teknik: att alla barn ska utveckla sin förmåga till att

Han frågar sig varför Svenskt Näringslivs respekt för den sven- ska modellen skulle öka bara för att parterna kommer överens om ett nytt huvudavtal och vill inte heller vara med om

■ Man kan från årsskiftet också få vårdbidrag för flera handi ­ kappade barn i samma familj, även om varje barn för sig inte berättigar till vårdbidrag.. För

Denna anmälningsprocess har vi valt att se utifrån det organisationsteoretiska perspektivet (Östberg, 2010) där socialtjänstens sorteringsarbete beskrivs med hjälp