Sammanfattande rapport
Undersökning om ungdomars relation till alkohol-, narkotika-, tobaks- och fritidsvanor i Bollebygds kommun
Mars 2004
Undersökningen är genomförd av Splitvision Business Anthropology på uppdrag av Folkhälsorådet, Bollebygds kommun
Innehåll
1 Förord 2
2 Bakgrund 3
3 Metod 3 - 5
4 Tobak 6 - 10
5 Alkohol 11 - 14
6 Narkotiska preparat 15 - 18
7 Dopning 19
8 Fritid 20 - 24
9 Skola 25 - 26
10 Relationer 27 - 28
11 Reflektioner och rekommendationer 29 - 32
Om Splitvision 33
1
Förord
Havet välte, stormen ven, Vågorna rullade askligt grå.
En man är vräkt över bord kapten!
Jaså.
Ännu kan Ni rädda hans liv, kapten!
Havet välte och stormen ven.
Ännu kan en linda den arme nå!
Jaså.
Vågorna rullade askligt grå.
Nu sjönk han, nu syns han ej mer kapten!
Jaså.
Havet välte och stormen ven.
Världens gång av Gustav Fröding
En undersökning som denna visar på både bra och mindre bra siffror angående situationen för ungdomar i Bollebygds kommun. Det är dock viktigt att man även med relativt bra resultat inte nöjdförklarar sig utan fortsätter att verka för ungdomars bästa.
Ett brukande eller missbrukande av alkohol, narkotika eller tobak har ett samband med vilka kulturer och normer som finns, hur man trivs i skolan och med sin fritid, hur bra relationer man har till kompisar och till
vuxenvärlden. Därför anser vi att det är viktigt att göra så som Bollebygds kommun har gjort, att genomföra en undersökning utifrån ett
helhetsperspektiv.
Tack alla ungdomar som fyllt i enkäten och deltagit i fokusgrupperna. Tack alla lärare, rektorer och skolpersonal som hjälpt oss med att distribuera enkäterna och med att möjliggöra genomförandet av fokusgrupperna. Utan Er insats hade denna undersökning inte varit möjlig att genomföra.
Göteborg, den 16 mars 2004 Nancy Aponno och Jonas Modin Splitvision Business Anthropology
2
Bakgrund
På uppdrag av Folkhälsorådet i Bollebygds kommun, Lars Paulsson, har Splitvision Business Anthropology genomfört en undersökning om alkohol-, narkotika och tobaksvanor samt fritidsvanor bland ungdomar i Bollebygds kommun, födda mellan 1985-1990.
Syftet med undersökningen är att ge svar på ungdomars fritidssituation och attityder till användande av tobak, alkohol och narkotiska preparat och även brukarmönster när det gäller tobak, alkohol och narkotiska preparat.
Undersökningen är en totalundersökning. Procenttal som redovisas i rapporten i text och diagram är närmevärden och har avrundats till hela tal.
Statistik kan ge skenet av att leverera sanningar med en mikroskopisk exakthet. Så är inte fallet. Därför ber vi Er läsa procentsatser och diagram utifrån att det visar tendenser.
I rapporten kommer vi att använda termen årskurs 7-9 när vi pratar om ungdomar som går i skolår eller år 7-9. Samtliga termer är enligt skolverket möjliga att bruka, men vi har valt att i rapporten använda oss av den term som är vanligast i dagligt tal.
Illustrationerna i rapporten är gjorda av Marika Sigvardsson.
3
Metod
Undersökningen har genomförts under perioden januari - mars 2004. Den har genomförts i tre delar, två med kvantitativa och en med kvalitativa metoder. De kvantitativa delarna syftar till att visa generella tendenser i ungdomars inställning och brukarmönster av tobak, alkohol och narkotika och främst besvara frågorna hur mycket och hur ofta. Den kvalitativa delen syftar till att skapa en fördjupad förståelse runt ungdomars resonemang runt alkohol, narkotika, tobak och fritid och främst besvara frågan varför.
De tre delarna är:
- En skolenkät som delats ut till alla ungdomar boende i Bollebygds kommun i årskurs 7-9 (födda 1988-1990) på Bollebygdskolan, Gustav Adolfskolan, Nolhagaskolan och Sandaredskolan.
Svarsfrekevensen för Bollebygdskolans elever, där majoriteten av ungdomarna i Bollebygds kommun går, är 91%. Övriga skolor har en lägre svarsfrekvens på 58%.
Majoriteten av de som inte besvarat enkäterna var inte närvarande vid undervisningstillfället när enkäten delades ut.
- En postenkät som gått ut till alla ungdomar i Bollebygds kommun, födda mellan 1985-1987. Av totalt 356 ungdomar har 58%, dvs 206 personer svarat. Det är en ovanligt hög svarsfrekvens när det gäller postutskick.
- Sex fokusgrupper har genomförts med tjej- respektive killgrupper var för sig för ungdomar födda 1990, 1988 samt 1986-1987. Varje grupp har bestått av 5-10 personer. Fokusgrupperna ägde rum på
Bollebygdskolan och Hulebäcksgymnasiet i Mölnlycke. Moderatorer har varit Nancy Aponno, Anna Hjertström och Jonas Modin.
Genom att en del frågor och ämnesområden är av känslig karaktär, kan det finnas en över- och underrepresentation när det gäller de enkätsvar vi fått in. Alla som har testat att ta narkotika kanske inte vågar svara på frågorna, medan andra ungdomar, av olika anledningar, överdriver och
"spelar över" i sina svar.
Ett fåtal enkäter är oseriöst ifyllda och har av denna anledning räknats som oläsliga.
Vissa enkätfrågor efterfrågar att ungdomarna tar ställning. Exempel på en sådan fråga kan vara: ”Är det vanligt att ungdomar i Bollebygds kommun använder alkohol?” Svarsalternativ är ja eller nej. Har man vid dessa frågor angett mer än ett svar eller exempelvis infogat egna svarsalternativ har dessa inte tagits med i sammanställningen.
Svarsdata har bearbetats i SPSS (Statistical Package for the Social Sciences) för analys och sammanställning till frekvens- och korstabeller.
Bakgrundsvariabler
Genomgående ligger undersökningens bakgrundsvariabler nära den rådande demografiska profilen för ungdomar i Bollebygds kommun (SCB, 2003-12-31).
Eftersom några av de svarande inte har uppgett bakgrundsvariabler som exempelvis kön, postnummer och skola stämmer inte alltid
totalsummeringarna i tabellerna överens med antalet besvarade enkäter.
Könsfördelning och antal intervjuade
Totalt har 554 personer besvarat enkäten, varav 51% är tjejer och 49% är killar. I förhållande till
befolkningsstatistiken i Bollebygds kommun (SCB, 2003-12- 31) har undersökningen en marginell överrepresentation av tjejer, då fördelningen av ungdomar i kommunen i samma åldersgrupper är 50% tjejer och 50% killar.
Kön Antal Procent
Tjej 281 51%
Kille 273 49%
Totalt 554 100
3:1 Fördelning efter kön bland undersökningens deltagare.
Åldersfördelning
Jämfört med kommunens befolkningsstatistik (SCB, 2003) har
undersökningen en överrepresentation när det gäller ungdomar i årskurs 7-9 och en underrepresentation när det gäller ungdomar i gymnasieåldern.
Födelseår Antal Procent Kommunantal Procent
1990 132 24% 156 21%
1989 97 18% 120 16%
1988 114 21% 142 19%
1987 75 14% 101 13%
1986 64 12% 117 16%
1985 60 11% 115 15%
Totalt 551 100 751 100
3:2 Fördelning efter födelseår bland undersökningens deltagare. Spalterna till vänster redovisar undersökningens antal deltagare. <1% har ej besvarat frågan. Spalterna till höger
"kommunantal" och "procent" kommer från SCB, 2003, och visar antalet invånare i kommunen.
Födelseår Tjejer Killar Tjejer Killar
1990 50% 50% 48% 52% Årskurs 7-9
1989 44% 56% 48% 52%
1988 46% 54% 48% 52%
1987 61% 39% 58% 42% Årskurs 1-3
1986 59% 41% 61% 39% i gymnasiet
1985 52% 48% 41% 59%
3:3 Fördelning bland undersökningens deltagare redovisad per födelseår och kön. Spalterna till vänster redovisar undersökningens deltagare. Spalterna till höger visar antalet invånare i
kommunen (SCB, 2003).
Bostadsort
Bakgrundsvariabeln bostadsort har delats in i tre stora postnummerområden:
1) Bollebygds centralort (517 33-37, 517 91-92) 2) Töllsjö (517 70, 517 93-94)
3) Olsfors/Hultafors (517 71, 517 95-96)
Bland de ungdomar som har svarat på enkäten kommer 61% från Bollebygds centralort, 12% från Töllsjö, 18% från Olsfors och Hultafors samt 8% som har annat postnummer (främst 430 63, men även andra postnummer än ovan nämnda).
4
Tobak
Det finns en bild av att de som röker är tuffa. I fyran var man töntig om man inte rökte.
Fokusgruppscitat.
De flesta ungdomarna i fokusgrupperna menar att det är skadligt att röka, men att det inte är lika skadligt att snusa eftersom det påverkar andra mer när man röker. Ungdomarna ansåg att det är svårt att sluta röka och att det är skadligt för lungorna. Snusning, ansåg de, fräter på tandköttet och man får sämre kondition och hälsa.
Det verkar vara i 11-15-årsåldern som de flesta ungdomar prövar på att röka och snusa, det stora flertalet prövar i 12-14-årsåldern.
Det är fler killar som snusar och fler tjejer som röker cigaretter.
I fokusgrupperna pratade främst tjejerna i årskurs 7-9 om att ungdomarna umgås i olika gäng, de som röker och de som inte röker.
Det är lätt att det blir en kultur, en norm inom vissa kompiskretsar, på vissa orter och skolor att ungdomar röker. Detta genererar en ökad grupp som påverkar de andra ungdomarna på orten eller skolan att det är coolt att röka eller snusa.
Cigaretter
55% av ungdomarna uppger att de någon gång har testat att röka
cigaretter. Flertalet av de ungdomar som har testat att röka gjorde det när de var mellan 12-14 år.
4:1 Hur gammal var du när du testade att röka?
24% av ungdomarna i Bollebygds kommun uppger att de är rökare. Av dessa röker 61% dagligen, 22% några gånger per vecka, 4% en gång per vecka och 13% sällan.
Övervägande delen av ungdomarna som röker, röker mellan några gånger per vecka till dagligen.
34% av tjejerna och 13% av killarna uppger att de är rökare.
6%
8%
10%
21%
22%
15%
10%
7%
1%
2%
0%
5%
10%
15%
20%
25%
<10 år 10 år 11 år 12 år 13 år 14 år 15 år 16 år 17 år 18 år
Födelseår Totalt Tjejer Killar
1990 10% 16% 4% Årskurs 7-9
1989 14% 26% 7%
1988 34% 36% 31%
1987 23% 39% 10% Årskurs 1-3
1986 33% 50% 6% i gymnasiet
1985 24% 33% 11%
Totalt 24% 34% 13%
4:2 Är du rökare? Per födelseår och kön.
Bland ungdomar födda 1988, som går i årskurs 9 i Bollebygds kommun, uppger 36% av tjejerna i undersökningen och 31% av killarna i
undersökningen att de röker (se tabell 4:2).
Jämför vi detta med CAN:s riksundersökning om skolelevers
narkotikavanor 1 som visar att år 2002 rökte 34% av tjejerna i årskurs 9 och 25% av killarna i årskurs 9, så ligger Bollebygds kommun runt rikssnittet och över snittet när det gäller killar.
1988 1988 Total Tjej Kille
Bollebygd 36% 31% 34%
Rikssnitt 34% 25% Saknas
4:3 Jämförande statistik mellan antal ungdomar som röker i Bollebygds kommun och riksundersökning CAN, 2003.
Feströkning
Enligt ungdomarna i fokusgrupperna är det vanligt att ungdomar feströker, till och från. Ämnet feströkning låg utanför undersökningens frågor. Men
1Drogutvecklingen i Sverige. Rapport nr 71, 2003. Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN.
även i enkäterna är det flera ungdomar som har lagt till att de feströker, även om de inte röker.
Har skolan ett ansvar för att ungdomarna röker?
Flertalet ungdomar i fokusgrupperna tycker inte att skolan har något ansvar för att ungdomarna röker. Det är ens eget val. Skolan har ett informationsansvar att informera om risker och följder, tyckte ungdomarna.
Vissa av ungdomarna i årskurs 7-9 och gymnasiet ansåg att det är bra om lärarna ringer hem, att de tar ansvar och bryr sig, andra tyckte att de inte borde göra det.
En del av ungdomarna i årskurs 7-9 sa att skolan inte bryr sig. De poängterade dock att de på fritidsgården bryr sig om de ser att någon röker och att det var bra. På gymnasienivå känner ungdomarna att de är mer fria under eget ansvar eftersom de är äldre, men att det var bra att lärarna ringde hem när de gick i årskurs 7-9.
Ungdomarna tror generellt inte att de påverkas av lärare som röker eller snusar på skolan, men lärarna föregår inte med gott exempel ansåg ungdomarna.
Vissa lärare gömmer sig i buskarna vid parkeringen så att det inte skall synas så väl att de röker.
Fokusgruppscitat
Vissa anser att det är föräldrarnas ansvar om ungdomar under 18 år röker, andra anser att det är upp till ungdomarna själva huruvida de röker eller ej.
Snus
Av ungdomarna uppger 40% att de testat att snusa någon gång. Flertalet av de ungdomar som har testat att snusa gjorde det när de var mellan 12- 14 år.
4:4 Hur gammal var du när du testade att snusa?
Det är vanligare att killar har testat att snusa (51%) jämfört med tjejer (30%).
Det är även vanligare att killar snusar (36%) jämfört med tjejer (6%).
Ungdomarna i fokusgrupperna menade att det kanske är så för att det anses mer manligt att snusa.
Födelseår Totalt Tjejer Killar
1990 8% 0% 12% Årskurs 7-9
1989 35% 10% 43%
1988 34% 11% 47%
1987 32% 7% 53% Årskurs 1-3
1986 10% 7% 12% i gymnasiet
1985 23% 0% 44%
Totalt 25% 6% 36%
4:5 Är du snusare? Per födelseår och kön.
Hur ofta snusas det?
Av ungdomarna i undersökningen uppger 25% att de är snusare.
Övervägande delen av ungdomarna som snusar, snusar dagligen. Av de ungdomar som uppger att de snusar är det 84% av ungdomarna som uppger att de snusar dagligen, 6% snusar några gånger per vecka 2% en gång per vecka och 9% uppger att de snusar mer sällan än en gång per vecka.
Rökare och snusare i ens närmaste omgivning
79% av ungdomarna i undersökningen uppger att de har någon i sin familj eller bland sina kompisar som röker eller snusar regelbundet.
Ungdomarna i fokusgrupperna pratade om att ungdomar generellt börjar testa att röka i ung ålder. Man börjar testa för att man tycker att det är tufft eller på grund av att kompisar gör det. Eller som en tjej i fokusgrupperna uttryckte det:
Det är nog väldigt få som börjar testa att röka ensamma hemma, då är det ju ingen som ser dem. Fokusgruppscitat
Man stjäl cigaretter eller snus från föräldrar som kanske inte märker att det fattas en dosa eller ett paket här och där. Vissa av ungdomarna fortsätter
3%
5%
6%
15%
21%
23%
9% 9%
6%
4%
0%
5%
10%
15%
20%
25%
<10 år 10 år 11 år 12 år 13 år 14 år 15 år 16 år 17 år 18 år
att röka eller snusa, cigaretterna blir godare med tiden och sedan är de fast. Andra testar utan att fortsätta. Här ansåg många av ungdomarna i fokusgrupperna att det var bra med en 18-årsgräns för att yngre ungdomar som har svårigheter med att få tag på tobak kanske slutar på grund av det.
Men, menar flertalet fokusgruppsungdomar, ju närmare ungdomarna kommer 18-årsgränsen, desto lättare är det att få tag på tobak.
Framförallt tjejerna i fokusgrupperna pratar om att ungdomar är uppdelade i grupper. De som röker och de som inte röker, som mest stannar hemma och kollar på TV istället för att gå ut om kvällarna. Grupperna umgås generellt inte, men det finns några enstaka ungdomar som kanske inte röker, men som umgås med rökare ändå.
Var röker och snusar ungdomar?
Bland de ungdomar som röker eller snusar uppger 78% att de oftast röker utomhus tillsammans med sina kompisar, 74% uppger att de röker eller snusar på fest och 69% uppger att de oftast röker eller snusar på skolan.
Var röker/snusar du någonstans? Totalt Utomhus, med kompisar 78%
På disco/krogen/fest 74%
I skolan 69%
Hemma 61%
Hemma hos kompisar 59%
På fritidsgården 45%
Hemma hos syskon 20%
Annat alternativ 12%
4.6 Var röker/snusar du någonstans? (Eftersom frågan är en flervalsfråga summerar svarsalternativen ej till 100%.)
Varför snusar och röker ungdomar?
Av de ungdomar som svarat på den öppna frågan varför om de använder tobak uppger 34% att de snusar eller röker för att det är gott, 23% uppger att de snusar eller röker för att de är beroende, 12% vet inte varför de gör det och 6% uppger att de inte har något bra svar på frågan. 24% har angett olika sporadiska anledningar som handlar om allt från att det gör dem lugnare till att de har koncentrationsproblem till att det blir en go’
effekt när man snusar, typ man blir yr.
Orsaken till varför ungdomar röker kan vara många enligt ungdomarna i fokusgrupperna. Framförallt verkar kultur och normer påverka varför ungdomar börjar röka. Majoriteten resonerade i följande banor:
Man börjar testa att röka på grund av grupptryck, men sedan röker man för att man blivit beroende. Fokusgruppscitat.
Som vi har fått det beskrivet i fokusgrupperna menar man med grupptryck att det är en social grej, till skillnad från ren påtryckning.
Ungdomarna i fokusgrupperna pratade även om orsaker till varför
ungdomar snusar. I gymnasieåldern slutar många killar att röka och börjar att enbart snusa istället. Tidigare har de kanske nyttjat både och eller
enbart rökt cigaretter. Det kan bero på nikotinbehov eller på att snusning inte syns lika mycket.
Ungdomarna i årskurs 7-9 pratade om att många elever snusar på lektionstid utan att lärarna ser det, eftersom de inte vet om att eleverna snusar. De menar att lärarna går på de elever som de vet snusar.
Hur får man tag på tobak om man är under 18 år?
Alla som vill röka får tag på cigaretter. Ofta känner man någon som säljer till en, även om det inte finns så många ställen att välja mellan i Bollebygd brukar man alltid känna till någon som kan tänka sig att sälja ut till en. Många ber vuxna att köpa ut cigaretter till dem (de frågar utanför affären tills de får napp).
Fokusgruppscitat.
Ungdomarna i fokusgrupperna hävdade genomgående att det är ganska lätt att får tag på tobak i Bollebygd, även om man är under 18 år.
Enligt ungdomarna i fokusgrupperna får man framförallt tag på tobak genom äldre kompisar, men även genom att handla själv. Viss personal i vissa affärer i Bollebygd säljer tobak till ungdomar under 18 år.
Ungdomarna pratade dessutom om att man får tobak av äldre kompisar som köper ut. I fokusgrupperna pratade man även om att vissa ungdomar stjäl en limpa eller en stock snus från vissa affärer i Bollebygd. I de yngre åldrarna är det vanligare att man stjäl cigaretter eller snus från föräldrarna.
Få tag på tobak Totalt
Äldre kompisar 67%
Handlar själv 43%
Äldre syskon 22%
Vuxna som köper ut mot ersättning 15%
Man får inte tag på tobak 13%
Annan vuxen 12%
Föräldrar 9%
Kompisars föräldrar 5%
4:7 Hur får man tag på tobak om man är under 18 år? (Eftersom frågan är en flervalsfråga summerar svarsalternativen ej till 100%.)
5
Alkohol
Man dricker för mycket om man dricker varje helg.
Fokusgruppscitat
Jämför vi Bollbygds kommuns ungdomar i årskurs 9 med CAN:s riksundersökning (2003) när det gäller om man har provat att dricka alkohol, ligger Bollebygds kommuns ungdomar över rikssnittet med 9% för tjejer och 12% för killar.
Årskurs 9 Total Tjej Kille
Bollebygd 84% 82% 79%
Rikssnitt 75% 70% Saknas
5:1 Jämförande statistik mellan antal ungdomar i årskurs 9 som uppger att de har provat att dricka alkohol i Bollebygds kommun och rikssnittet för årskurs 9 enligt CAN:s undersökning
(2003).
Den allmänna bilden hos ungdomar är att det är vanligt med alkohol bland ungdomar i Bollebygds kommun. Hela 90% svarar att det är vanligt med alkohol bland ungdomarna.
Dricker alla ungdomar alkohol?
79% av ungdomarna har någon gång druckit alkohol. Vad ungdomarna syftar på när det gäller provat att dricka alkohol kan innefatta en omfångsrik skala från "smakat vin tillsammans med föräldrarna" till att dricka sig full tillsammans med kompisar.
21% av ungdomarna har svarat att de inte dricker alkohol.
Resultatet från undersökningen visar att det finns ett samband mellan ålder och om man har provat att dricka alkohol. Med stigande ålder ökar de som testat att dricka alkohol. Ser vi till kön oberoende av ålder, så har fler tjejer provat att dricka än killar.
Födelseår Totalt Tjejer Killar
1990 59% 59% 59% Årskurs 7-9
1989 79% 76% 81%
1988 83% 84% 82%
1987 85% 78% 97% Årskurs 1-3 1986 95% 97% 92% i gymnasiet 1985 100% 100% 100%
Totalt 79% 85% 74%
5:2 Andel ungdomar som svarat att de någon gång har druckit alkohol.
Ser man till hur ofta ungdomarna dricker alkoholhaltiga drycker så är det färre än 1% som dricker några gånger i veckan och cirka 5% som dricker en gång i veckan.
De flesta av de ungdomar som dricker, dricker någon gång per månad (18%).
I samtalen i fokusgrupperna om när gränsen går för att man dricker för ofta tyckte alla ungdomar att gränsen går om man dricker oftare än på helgen och om det blir varje helg. De flesta av de äldre ungdomarna i
fokusgrupperna dricker någon gång i månaden. Ibland kan det bli både fredag och lördag, men det är sällan.
I fokusgruppssamtalen kunde vi märka att det skiljer sig ganska mycket mellan olika kompisgäng när det gäller hur ofta, hur mycket och på vilket sätt ungdomar dricker och vad de dricker för sorts alkohol.
Vad dricker ungdomarna?
Det som flest ungdomar dricker är i fallande ordning folköl/mellancider, starkcider/alkoläsk, starköl, starksprit, vin, och slutligen hembränt.
Jämför vi kön med hur ofta ungdomar dricker och vad de dricker, så dricker både killar och tjejer oftast folköl/mellancider och det mest frekventa intervallet är sällan. Därefter dricker tjejer oftast
starkcider/alkoläsk, också i intervallet sällan, och killar dricker starköl, även de i intervallet sällan. Hembränt hamnar i intervallet mellan aldrig och har testat en gång för både tjejer och killar.
Tjejer dricker överlag något frekventare än killar, men skillnaden är näst intill marginell.
Även i fokusgrupperna framkom det att det är just starköl, cider och alkoläsk som ungdomarna dricker mest. Ungdomarna menar också att framförallt yngre ungdomar dricker det de kommer över, men ju äldre ungdomarna är desto mer
"sofistikerat" blir drickandet.
Drickandet beskrivs som en
"social grej". Ungdomarna menar att det är lättast att få tag på hembränt. Vissa av ungdomarna menar även att det har blivit lättare för ungdomar att få tag på öl, vin, cider och starksprit sedan det har kommit ett systembolag till Bollebygds centrum.
Varför dricker ungdomarna alkohol?
På frågan vad det är som gör att en del ungdomar dricker alkohol har de flesta angett grupptryck följt av man känner sig tuff, därefter har tjejer angett att man vågar göra saker medan killar har angett för att ha roligt.
Som vi har fått det beskrivet i fokusgrupperna menar man med grupptryck att det är en ”social grej”, till skillnad från ren ”påtryckning”.
Flera av deltagarna i fokusgrupperna likställer fest med drickande av alkohol. De flesta av ungdomarna säger att de går på fest på helgerna eftersom det inte finns något annat för dem att göra.
Årskurs 7-9
Den vanligaste orsaken till varför ungdomar dricker är enligt ungdomarna i årskurs 7-9: grupptryck (37%), följt av man känner sig tuff (31%), man vågar göra saker (8%), annat alternativ (8%), för att ha roligt (7%) och det är gott (6%).
De anger dock följande orsaker till varför de själva dricker:
Livet blir roligare (28%) Annat alternativ (22%) Tycker att det är gott (17%) Det är lättare att släppa loss (14%)
Alla andra gör det (8%) Dricker med föräldrar (5%)
Blir mer självsäker (3%) Mår dåligt (3%)
Årskurs 1-3 i gymnasiet
Bilden av varför ungdomarna dricker skiljer sig lite åt mellan ungdomar i årskurs 7-9 och ungdomar i gymnasieåldern. De sistnämnda svarar att orsaken till varför ungdomar dricker är:
Grupptryck (52%), följt av att man vågar göra saker (43%), för att ha roligt (39%) och man känner sig tuff (29%).
På frågan Varför dricker du alkohol? svarar ungdomarna i gymnasieåldern att:
Livet blir roligare (38%) Det är lättare att släppa loss (24%)
Det är gott (20%) Annat alternativ (11%) Blir mer självsäker (4%)
Alla andra gör det (2%)
Hur får ungdomar tag på alkohol?
74% av ungdomarna vet var de kan få tag på alkoholhaltiga drycker. Det råder ett samband mellan ålder och kännedom om var man kan få tag på alkohol.
Födelseår Totalt
1990 48% Årskurs 7-9
1989 75%
1988 77%
1987 88% Årskurs 1-3
1986 92% i gymnasiet
1985 93%
Totalt 74%
5:3 Vet du var du kan få tag på alkohol? Per födelseår.
Vanligast är att någon kompis köper ut alkohol (59%), följt av att en förälder (23%) eller annan vuxen (22%) köper ut alkohol. I fokusgrupperna
berättade man att det har blivit lättare att få tag på ”systembolagsdricka”
sedan man fick ett systembolag i Bollebygd.
I fokusgrupperna var det flera som nämnde smuggelsprit, att det finns vissa personer som säljer smuggelsprit via bilar på parkeringsplatser.
Hembränt anses lätt att få tag på, det finns alltid folk som säljer.
Var dricker ungdomar någonstans?
Det vanligaste stället ungdomar dricker på är disco, krogen eller på fest (55%) följt av hemma hos kompisar (53%).
Var dricker du någonstans? Procent På disco, krogen eller på fest 55%
Hemma hos kompis 53%
Hemma hos mig själv 39%
Utomhus med kompisar 34%
Hemma hos syskon 7%
Annat alternativ 5%
På fritidsgården 2%
5:4 Var dricker du alkohol någonstans?
Om man blir för onykter
Övervägande delen av ungdomarna (69%) anger att de skulle få hjälp av sina kompisar om de blev för onyktra. 19% svarar att kompisarna skulle ringa deras föräldrar. I de yngre åldrarna är det färre som svarar att kompisarna skulle ta hand om dem. Här är det fler som svarar Utgå ifrån att jag klarar mig själv, De skulle inte bry sig eller Lämna mig där jag är för att nyktra till.
Jämför vi svarsalternativen mellan killar och tjejer, så har fler tjejer svarat att kompisarna skulle Ta hand om mig (77%) och fler killar har svarat att de skulle Ringa mina föräldrar (21%).
Svarsalternativen Utgå ifrån att jag klarar mig själv (4%) och Lämna mig där jag är för att nyktra till (2%) har bara angetts av killar. De skulle inte bry sig har 2% av tjejerna svarat respektive 3% av killarna.
0% 20% 40% 60%
Ringa mina föräldrar Ta hand om mig De skulle inte bry sig Lämna mig där jag är för att nyktra till
Utgå ifrån att jag klarar mig själv Kontakta Nattvandrarna
Annat alternativ Vet ej
19%
69%
2%
1%
2%
1%
4%
2%
5:5 Vad skulle din kompisar göra om du blev för onykter?
6
Narkotiska preparat
Lite drygt hälften (58%) av de ungdomar som besvarat frågan anser att det är vanligt att ungdomar i Bollebygds kommun använder narkotiska
preparat. 8% av ungdomarna uppger att de själva har testat narkotiska preparat.
Födelseår Totalt
1990 41% Årskurs 7-9
1989 48%
1988 60%
1987 69% Årskurs 1-3 1986 73% i gymnasiet
1985 81%
6:1 Andel ungdomar som svarat att det är vanligt att ungdomar i Bollebygds kommun använder narkotiska preparat, per åldersgrupp.
Enligt ungdomarna i fokusgrupperna verkar det inte vara speciellt vanligt med narkotiska preparat i Bollebygds kommun. Några av ungdomarna har nämnt att det inte är så vanligt med narkotiska preparat bland ungdomar i deras åldersgrupper, däremot så upplever man att det finns de som tar narkotiska preparat bland äldre ungdomar.
Allmänt ansåg ungdomarna i fokusgrupperna att det är fel och farligt att testa narkotiska preparat.
Själva testat narkotiska preparat
8% av ungdomarna uppger att de själva har testat narkotiska preparat. 9%
av ungdomarna i årskurs 9, födda 1988, uppger att de har testat att ta narkotiska preparat (se tabell 6:3). Detta ligger ungefär i snitt med övriga Sverige. I rapporten Drogutvecklingen i Sverige,2 uppgav 8% av
ungdomarna i årskurs 9, 2002, att de har testat att ta narkotiska preparat.
Det vanligaste narkotiska preparatet är hasch/marijuana, som 8% av ungdomarna i Bollebygds kommun har testat.
Narkotiska preparat Totalt Hasch/Marijuana 8%
Ecstasy 2%
Amfetamin 2%
GHB 1%
Rohypnol 1%
Stesolid 1%
Citodon <1%
Heroin <1%
Kokain <1%
Annat alternativ 1%
6:2 Vilka narkotiska preparat har du testat?
Det är 9% av tjejerna som uppger att de testat narkotiska preparat och 7%
av killarna.
Det sker en markant ökning av narkotikatestande bland de ungdomar som är födda 1987 och tidigare. Bland ungdomar födda 1985 uppger 18% att de har testat att ta narkotiska preparat. I samma åldersgrupp är det 23%
av tjejerna och 12% av killarna som uppger att de har testat att ta narkotiska preparat.
2 Drogutvecklingen i Sverige. Rapport nr 71, 2003. Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN.
Födelseår Totalt Tjejer Killar
1990 <1% 2% - Årskurs 7-9
1989 6% 8% 4%
1988 9% 8% 10%
1987 11% 11% 10% Årskurs 1-3
1986 11% 8% 16% i gymnasiet
1985 18% 23% 12%
Totalt 8% 9% 7%
6:3 Andel ungdomar som svarat att de testat att ta narkotiska preparat, per åldersgrupp och kön.
Enligt ungdomarna i fokusgrupperna är det främst ungdomar i 20-årsåldern (födda 1984 och tidigare) som använder narkotiska preparat, men även en mindre grupp av yngre ungdomar gör detta. Man tror att det finns yngre som prövar att ta narkotiska preparat, som man dock inte vet om eftersom de inte gör det så att det syns.
För majoriteten av ungdomarna i fokusgrupperna är det inte okej att använda eller testa narkotiska preparat. Några enstaka ungdomar förde en diskussion kring att man inte kan säga någonting förrän man själv har testat, så att man vet vad det handlar om.
Hur ofta brukas narkotiska preparat?
Bland de ungdomar som har svarat att de har testat eller att de tar
narkotiska preparat uppger 81% att de har testat att ta narkotiska preparat en gång, 10% att de använder narkotiska preparat mer sällan än en gång per månad, 5% någon gång per månad, 2% att de tar narkotiska preparat en gång per vecka och 2% några gånger per vecka.
Var får man tag på narkotiska preparat?
Det är 31% av ungdomarna som svarar att de vet var de skulle kunna få tag på narkotiska preparat om de skulle vilja det. 24% av ungdomarna i årskurs 7-9 och 42% av ungdomarna i gymnasieåldern uppger att de vet var de kan få tag på narkotiska preparat.
Födelseår Totalt Tjejer Killar
1990 10% 11% 10% Årskurs 7-9
1989 24% 15% 31%
1988 40% 45% 35%
1987 38% 32% 48% Årskurs 1-3
1986 37% 37% 36% i gymnasiet
1985 54% 57% 50%
6:4 Vet du var du kan få tag på narkotiska preparat? Per födelseår och kön.
Bland de ungdomar som uppgett att de vet var de kan köpa narkotiska preparat har följande alternativ angetts.
Var kan du köpa narkotiska preparat?
Totalt
Via kontakter 73%
I Göteborg/Borås 50%
På disco/krogen/fest 24%
Hos vänner 23%
Internet 18%
I skolan 17%
På fritidsgården 7%
Annat alternativ 9%
6:5 Var kan du köpa narkotiska preparat? Eftersom frågan är en flervalsfråga utgör summan av svarsalternativen ej 100%.
Några få personer bland ungdomarna i fokusgrupperna säger att de vet var det går att få tag på narkotiska preparat och vem de skall kontakta. Det finns ofta ett mindre gäng som håller på med narkotiska preparat och det är alltid någon som känner dem. Det verkar som att gruppen som brukar narkotiska preparat är ganska liten och att de som brukar narkotiska preparat oftast är äldre än ungdomarna, dvs att det inte är så vanligt i deras umgängeskretsar.
Både genom fokusgrupperna och via enkätsvaren verkar det som man får tag på narkotiska preparat främst via kontakter och preparaten kommer framförallt från Göteborg, Partille eller Borås.
Varför testa eller bruka?
Det är olika anledningar för olika personer varför man testar, vissa blir lurade, andra vill testa.
Fokusgruppscitat.
De ungdomar som uppger att de har testat att ta narkotiska preparat uppger olika anledningar till varför de har testat att ta preparaten. Den vanligaste anledningen är att de ville veta hur det var.
Anledningar Totalt
Ville veta hur det var 57%
För att jag mådde dåligt 9%
Har bara testat en gång 7%
Man slipper verkligheten 2%
Annat alternativ 25%
6:6 Varför har du testat att ta narkotiska preparat?
Annat alternativ i tabellen ovan utgörs av olika sporadiska svar som exempelvis Kul. Ingen baksmälla som med alkohol.; Misstag. Jag trodde det var vanliga cigaretter för jag var full.; För kicken och lite pga
grupptryck.; Många andra har gjort det. samt Jag var dum i huvudet och mådde dåligt.
Ungdomarna i fokusgrupperna resonerade kring varför man tar eller testar narkotiska preparat. Vissa anser att det hänger på ens kompiskrets om man tar eller testar narkotiska preparat. Andra menar att det kan vara av nyfikenhet man testar, för man vill veta hur det är. Det behöver inte ha med ens omgivning att göra. Ungdomarna resonerar också att det är lättare att testa narkotiska preparat om man är onykter och att grupptryck spelar in.
Av de som testat eller brukar narkotiska preparat uppger 35% att de var alkoholpåverkade när de prövade att ta narkotiska preparat.
Folk som inte dricker, röker inte och drogar inte.
Fokusgruppscitat.
I filmer, musik och böcker beskrivs det som en skön känsla att ta
narkotiska preparat. Skillnaden mellan denna mer glamorösa beskrivning och skolvärldens försök att avskräcka ungdomarna är stor menar några av ungdomarna i fokusgrupperna.
Gruppen som angett att de använder narkotiska preparat är för liten för att en bärkraftig beräkning på frågan varför de använder narkotiska preparat skall kunna genomföras. Betrakta följande uppräkning som en eventuell bild av hur verkligheten ser ut. Av åtta personer har exempelvis följande olika anledningar givits till varför man använder narkotiska preparat: Man slipper verkligheten.; För att få en kick. och Skön känsla.
Skulle omgivningen märka på dig att du tagit narkotiska preparat?
Bland de ungdomar som uppger att de testat att ta narkotiska preparat tror 61% att man i skolan skulle märka att de tagit narkotiska preparat och 49%
tror att man på fritidsgården skulle märka att de tagit narkotiska preparat.
Omgivningen skulle märka att jag tagit narkotiska preparat…
Totalt
…i skolan 61%
…hemma 59%
…i föreningen 52%
…på fritidsgården 49%
…på discot 21%
6:7 ”Skulle någon i din omgivning märka på dig att du har tagit narkotiska preparat när du är…”
På fritidsgården har de märkt, bra att de uppmärksammar det. Folk har blivit utslängda för att de druckit och tagit droger.
Fokusgruppscitat.
Psykofarmaka
Av ungdomarna i Bollebygds kommun har 1% testat Rohypnol, 1%
Stesolid och <1% har testat Citodon (se tabell 6:2).
De som tar lugnande medel är övervägande i gymnasieåldern. Det är ungefär lika många killar som tjejer tar lugnande medel.
7
Dopningspreparat
Mindre än 1% uppger att de använder dopningspreparat regelbundet. Man kan dock misstänka att det är fler som har testat eller under en kortare period använt sig av dopningspreparat, men det syns inte i denna undersökning eftersom frågeställningen gällde om de använder dopningspreparat regelbundet. I fokusgruppsdiskussionerna nämnde några av ungdomarna att det förekommer dopning i gym-kretsar.
Det är viktigt att ha i åtanke att undersökningar av känsliga frågor alltid har osäkerhetsmarginaler. Eftersom gruppen som använder sig av
dopningspreparat är så liten, är det väldigt svårt att dra några slutsatser då enskilda personers beteenden får för stor påverkan.
Sedan 1993 har Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN, mätt dopningsanvändandet. Rikssnittet för ungdomar i årskurs 9 har hela tiden varit näst intill oförändrat på 1% av killarna och 0% av tjejerna som uppger att de har använt anabola steroider.3
3 Skolelevers drogvanor 2002. Resultat från riksundersökningen i årskurs 9. Thomas Hvitfeldt, CAN. Stockholm 2003.
8 Fritid
Den allmänna bilden av fritidssituationen är att det inte finns mycket att göra bortsett från de vanliga träningsaktiviteterna, som exempelvis fotboll.
Övervägande delen av ungdomarna (66%) är missnöjda med hur fritidsituationen i Bollebygds kommun ser ut.
Vi får det beskrivet för oss att det inte finns någonstans att vara för
ungdomar vare sig de går i grundskolan eller gymnasiet. Man pratar om att det är mycket förstörelse och busliv i Bollebygds centrum. En grupp ungdomar i årskurs 7-9 hänger i centrum vid busskuren, vid ”Bolles”, eller vid fläkten utanför apoteket på vintern. Fritidsgården har bara öppet tre dagar i veckan.
Vad gör man på fritiden?
Det finns inte mycket mer att göra än att promenera i Bollebygd.
Fokusgruppscitat
Att vara med kompisar är det som flest anger att de gör på fritiden, (39%) följt av olika idrottsaktiviteter (31%).
I fokusgrupperna omnämns det att man främst tränar fotboll, rider och spelar musikinstrument.
10% 20% 30% 40%
Idrottsaktivitet Plugga Spela dataspel/Surfa Spela musikinstrument Vara med kompisar Annat
31%
7%
14%
4%
39%
6%
8:1 Vad brukar du göra på din fritid? Annat kan vara aktiviteter som exempelvis åka cross, meka, vara med pingstvännerna, sova och titta på TV.
Saknas det möjligheter till fritidsaktiviteter?
66% av ungdomarna är inte nöjda med fritidsaktiviteterna i Bollebygds kommun.
Jämför man ungdomarna i de olika åldersintervallen ser vi att ungdomar födda 1990 är mest nöjda med fritidssituationen (51%) och minst nöjda är ungdomar födda 1987 (21%).
Födelseår Nöjd med fritidssituationen
1990 51% Årskurs 7-9
1989 40%
1988 27%
1987 21% Årskurs 1-3
1986 27% i gymnasiet
1985 28%
8:2 Är du nöjd med de fritidsaktiviteter som finns i Bollebygd kommun? Per födelseår.
Tittar vi på de olika platserna inom Bollebygds kommun är de som bor med postnummer 430 63 samt på andra orter minst nöjda. Mest nöjd med fritidssituationen är man i Bollebygds centralort samt i Olsfors och Hultafors.
Ort Nöjd med
fritidssituationen Bollebygd centralort 38%
Töllsjö 32%
Olsfors/Hultafors 38%
Annat postnummer 25%
8:3 Är du nöjd med de fritidsaktiviteter som finns i Bollebygd kommun? Per ort.
Vad saknas?
De fritidsmöjligheter som flest ungdomar efterfrågar är badhus,
musikskola, bowling och biljardhall. Se diagram 8:4. Diagrammet visar vad ungdomarna svarat på just denna fråga. Avsaknaden av vissa
fritidsaktiviteter kommer också fram i vad som är dåligt med att bo i Bollebygds kommun.
Då flera ungdomar har angett mer än ett önskemål ska tabellen ses som en fingervisning på vilka fritidsmöjligheter och aktiviteter som efterfrågas. (I frågan efterfrågade vi vilken fritidsaktivitet de saknar mest.)
I en studie genomförd av ungdomsstyrelsen 2002 om vilka egenskaper som är viktiga för en bra fritidsaktivitet, enligt ungdomar i åldern 16-19 år, svarar de att: aktiviteter ska ge människor en möjlighet till att ha roligt, lära sig nya saker, uttrycka sig själv och sin personlighet, samt få tillfälle att umgås med andra som har liknande intressen som en själv. Denna studie visade också på att det är viktigare för ungdomar än för vuxna att genom sina fritidsaktiviteter få uttrycka sig själv och sin personlighet samt att erhålla status och prestige genom fritidsaktiviteterna.4
0% 5% 10% 15%
Se anteckningar Internetcafé/Café
Fritidsaktiviteter Musikskola Träningsmöjligheter Någonstans att vara
Badhus Bättre fritidsgård
Det mesta/allt Vet ej Bowling Ingenting Dans
"Skejtlokal"
9%
6%
8%
7%
17%
5%
12%
5%
2%
11%
6%
3%
4%
3%
Diagram 8:4 Om du saknar någon fritidsaktivitet, vilken saknar du mest? (Öppen fråga.) Under se anteckningar finns exempelvis bio, spelhall och replokal.
4De kallar oss unga: Ungdomsstyrelsens skrifter 2003:1, sidan 116-117.
Musikskola
Att det inte finns någon musikskola längre är något som väldigt många ungdomar anser begränsar deras fritidsval. Besvikelsen över musikskolans nedläggning kommer fram på flera ställen i enkäten. I samtliga
fokusgrupper kommer avsaknaden av musikskola upp som något mycket negativt för deras fritissituation. Att få möjlighet att kunna uttrycka sig genom musik är en viktig del i möjligheten att kunna ”skapa” sig själv.
Flera ungdomar har också efterfrågat replokaler.
Badhus, biljard och bowling
Det är inte helt oväntat att det är badhus, som enskild aktivitet, som flest ungdomar efterfrågar. Många efterfrågar även bowling och biljard. I riksundersökningar som är gjorda om ungdomars fritidssituation placerar sig just både badhus och bowlinghall bland det som ungdomar främst efterfrågar när det gäller ”idrottsaktiviteter”.
Fritidsgård
En bättre fritidsgård, den vi har är så tråkig att ingen vill gå dit.
Enkätkommentar.
Både i fokusgrupperna och i enkätmaterialet går det att utläsa att ungdomarna i årskurs 7-9 önskar mer av fritidsgården. Dels att den ska vara öppen oftare, dels att den skall kunna erbjuda ett större utbud av aktiviteter. Aktiviteter som exempelvis dans, pingis, teatergrupp mm efterfrågas.
Café
Bland ungdomarna i gymnasieåldern efterfrågas ett café med bra öppettider som är öppet för alla. Det är alltså inte ett ungdomscafé som efterfrågas.
Ett Internet-café har efterfrågats av ett flertal ungdomar.
Kommunikation
Transport med allmänna färdmedel som bussar och tåg är något som kommer upp på flera ställen i enkäten. Det är också ett genomgående tema i fokusgrupperna. Vi kan se att önskemålen på
kommunikationsmöjligheter utvidgas från det lokala närområdet till att omfatta ett allt vidare område utanför Bollebygds kommun med ungdomars övergång från grundskolan till gymnasiet.
Träning
Flera ungdomar har också efterfrågat olika träningsaktiviteter såsom ridning, pingis, fotboll, ishockey, volleyboll, basket mm.
Önskemålen om fritidsmöjligheter skiljer sig lite åt beroende på om man är kille eller tjej, se diagram 8:5, men i stort sammanfaller det.
Se anteckningar Internetcafé/Café Fritidsaktiviteter Musikskola Träningsmöjligheter Någonstans att vara Badhus Bättre fritidsgård Det mesta/allt Vet ej Bowling Ingenting Dans
"Skejtlokal"
8%
3%
6%
8%
18%
6%
16%
4%
3%
9%
6%
4%
8%
1%
Tjej
Kille
0% 5% 10% 15%
Se anteckningar Internetcafé/Café Fritidsaktiviteter Musikskola Träningsmöjligheter Någonstans att vara Badhus Bättre fritidsgård Det mesta/allt Vet ej Bowling Ingenting Dans
"Skejtlokal"
11%
9%
10%
5%
16%
5%
8%
6%
2%
12%
6%
3%
1%
6%
8:5 Om du saknar någon fritidsaktivitet, vilken saknar du mest? (Öppen fråga) korsad med kön. Under se anteckningar finns exempelvis bio och spelhall.
Vad är bra med att bo i Bollebygds kommun?
Det som flest ungdomar anser vara bra med att bo i Bollebygds kommun är: att det är lugnt och tryggt (13%), och att det är nära till Borås och Göteborg (10%). Men de flesta (35%) svarar att de inte vet eller att ingenting särskilt är bra med kommunen.
0% 10% 20% 30%
Lugnt och tryggt Lite småmysigt Se anteckningar
Naturen Vet inte /inget särskilt
Nära till Gbg & Borås Mina kompisar och vänner bor här
Nära till allt inom Bollebygd Det är litet
13%
6%
13%
8%
35%
10%
7%
4%
4%
8:6 Vad är bra med att bo i Bollebygds kommun? (Öppen fråga.) Under se anteckningar finns exempelvis bra promenadsträckor, vi har bredband, att det är väldigt fint, billigare hus, det är
väl bra att kommunen har de fritidsaktiviteter de har, men de borde ha fler och har ingenting annat att jämföra med.
Vad är dåligt med att bo i Bollebygds kommun?
Det som flest tycker är dåligt med att bo i kommunen är att det inte finns så mycket att göra (23%) och att kommunikationerna är dåliga (12%). Utöver dessa två svar är det framförallt tre förhållanden som är klart
framträdande, både i enkätsvaren och i fokusgruppsdiskussionerna.
0% 5% 10% 15% 20%
Se anteckningar Dåliga kommunikationer Tråkigt Det finns inte mycket att göra
Det är långt till allt Bredband saknas
Vet ej Allt Det är en fattig kommun
Stökigt och busigt Det finns mycket alkohol och droger
Ingenting Alla vet allt om alla (skitsnack)
14%
12%
2%
23%
1%
1%
10%
9%
11%
6%
6%
3%
2%
8:7 Vad är dåligt med att bo i Bollebygds kommun? (Öppen fråga.) Under se anteckningar finns exempelvis skolmaten, att det är en byhåla, fula hus, att det inte finns några klädaffärer,
att det inte finns någon gymnasieskola och att jag måste betala mitt busskort själv.
Nedläggningen av musikskolan
Det finns en besvikelse hos många ungdomar över kommunens
prioritering att lägga ner musikskolan. Flera ungdomar ser detta som en tydlig markering från politiker och kommunala tjänstemän att man inte bryr sig om ungdomarnas situation.
Ungdomars uppfattning om Bollebygds kommun
Ungdomarna har på olika sätt belyst att de bor i en fattig kommun, en kommun som prioriterar fel saker, inte satsar på ungdomar och skola, inte sköter åldringsvården, inte tar hand om sin
personal.
Busliv med alkohol och narkotika
Flera av ungdomarna i enkätundersökningen och i fokusgrupperna tycker att det är mycket skadegörelse och busliv i centrum. Man upplever det som att det är mycket alkohol och narkotika.
Bil- och mopedkörning i samband med alkohol och narkotika
23% av ungdomarna uppger att de har åkt bil med någon alkohol- eller narkotikapåverkad person och 14% uppger att de själva kört moped eller bil alkohol- eller narkotikapåverkade.
Vanligast att ha åkt bil med alkohol- eller narkotikapåverkad person är det bland tjejer födda 1986 där 45% har gjort det.
3% tycker att det är okej att köra bil eller moped med narkotika eller alkohol i kroppen. Det skiljer sig inte beroende på om man är kille eller tjej, däremot varierar det beroende på ålder, se tabell nedan.
Födelseår Tycker det är okej
1990 2% Årskurs 7-9
1989 6%
1988 6%
1987 0% Årskurs 1-3
1986 0% i gymnasiet
1985 2%
Tabell 8:8 Det är okej att köra bil eller moped narkotikapåverkad eller med alkohol i kroppen.
Per födelseår.
9
Skola
Skolan har en viktig roll att fylla på många olika sätt. Det ska vara ett ställe där man lär sig för livet. Inte bara "traditionell skolkunskap", utan
demokratiska värden, kreativitet, samspel med medmänniskor, civilkurage, planering, samtalets styrka osv. För att detta ska vara möjligt är en
grundförutsättning att man känner sig trygg och att man upplever skolan som ett trevligt ställe att vara på.
De flesta ungdomarna, hela 87%, trivs på skolan. Bland de som går i gymnasiet trivs 95% i skolan och bland de som går i årskurs 7-9 trivs 82%.
Ingen större skillnad råder mellan killars och tjejers trivsel i skolan.
4% av eleverna i årskurs 7-9 känner sig otrygga på rasterna och 2% bland dem som går i gymnasiet känner sig otrygga på rasterna.
Skolk
12% av eleverna skolkar oftare än var fjortonde dag. Skolkandet sker oberoende av ålder, man skolkar lika mycket i årskurs 7-9 som i gymnasiet.
Som anledning till att de skolkar anger de flesta ungdomar att det är tråkigt i skolan (24%), orkar inte (19%), att de är trötta på skolan (19%) och dåliga lärare (13%).
0% 5% 10% 15% 20%
Det är tråkigt i skolan Trött på skolan För att hinna plugga Se anteckningar Orkar inte Dåliga lärare
24%
19%
2%
24%
19%
13%
9:1 Vad beror det på att du skolkar oftare än vad fjortonde dag? I anteckningar nämns: dåliga lektioner, får ingen hjälp på lektionerna, morgontrött, vill inte vänta till lektionen efter
håltimmen, mår dåligt osv.
ANT-undervisningen
Vi har om rökning i sjuan, alkohol i åttan och droger i nian. Det vore bättre om man gick igenom rökning och alkohol i sjuan, ingen mening att ha undervisning efter att man har börjat röka eller dricka.
Fokusgruppscitat.
I fokusgrupperna efterfrågade tjejerna i gymnasieåldern mer information om exempelvis vad som händer i kroppen och upplysningar om
biverkningar av tobak, alkohol och narkotika.
Att bara att ha ”skrämselpropaganda” fungerar inte hela vägen, ansåg några av ungdomarna i fokusgrupperna. Andra ungdomar tyckte att det är de avskräckande exemplen som hjälper en att avstå från narkotika och andra berusningsmedel.
De flesta ungdomarna i fokusgrupperna ansåg att det är bra att det, till skillnad från strikt lärarundervisning, kommer folk utifrån som kan berätta utifrån egna upplevelser om vad de har varit med om. Ett plus är att de i så fall inte är med i någon sekt eller att de inte ser ”hur fräscha ut som helst”, för då resonerar man lätt att ”ja, de såg ut att ha klarat sig ganska bra ändå”, ansåg ungdomarna.
10
Relationer
I fokusgrupperna nämndes att det fanns både bra och dåliga lärare på skolorna. Ungdomarna menade att en del bryr sig och är insatta i elevernas vardag och har en hög nivå av socialt ansvar.
En av tjejerna i fokusgrupperna sa:
Vuxna tar sitt ansvar genom att vara vuxna. En vuxen ska inte försöka vara ungdom, då tappar man förtroendet för dem.
Fokusgruppscitat.
Relationen till föräldrarna
94% av ungdomarna är nöjda med relationen till sin mamma och 89% är nöjda med relationen till sin pappa.
I Bollebygds kommun svarar 65% av ungdomarna att de bor med båda sina föräldrar. 13% bor med en av sina föräldrar och 10% bor växelvis med sina föräldrar.
0% 20% 40% 60%
Bor med båda mina föräldrar Bor med en av mina föräldrar Bor växelvis hos mina föräldrar Bor med pappa och styvmamma Bor med mamma och styvpappa Bor själv Annat alternativ
65%
13%
10%
1%
7%
0%
3%
Diagram 10:1 Vem eller vilka bor du tillsammans med?
Relationen till kompisar
Kartläggningen visar att 81% av ungdomarna umgås med kompisar utanför skoltid några gånger i veckan eller oftare och 19% av ungdomarna umgås med kompisar utanför skoltid bara på helgerna eller mer sällan.
Undersökningen ger dock inte svar på orsaken till varför det är 19% som umgås med kompisar så sällan.
10% 20% 30% 40% 50%
Varje dag Några ggr i veckan
Bara på helgerna Några ggr i månaden Sällan Aldrig
24%
57%
7%
5%
6%
1%
Diagram 10:2 Hur ofta träffar du kompisar på din fritid utanför skolan?
Nästan hälften (49%) av ungdomarna umgås med kompisar som är två år äldre än dem själva.
I fokusgruppsdiskussionerna har vi märkt att ungdomarna pratar mycket utifrån gänggrupperingar. Det är framför allt i tjejgrupperna som
diskussionerna har varit runt grupperingar bland ungdomar. De kan inte vara på vissa ställen om andra grupper är där.
Vem vänder du dig till om du har problem?
92% av ungdomarna som besvarat frågan uppger att de har en kompis som de kan anförtro sig till. På just denna fråga är det ett stort mörkertal där vi inte vet hur deras situation ser ut. 77 personer eller 14% av alla som besvarat enkäten har valt att inte besvara just denna fråga.
85% anger att de har en vuxen person som de kan anförtro sig till. Det är främst en av föräldrarna som man vänder sig till (75%), följt av någon annan vuxen (10%) eller släkting (8%).
0% 25% 50% 75%
Förälder Annan släkting Skolpsykolog/kurator
Vuxen på skolan Annan vuxen Annat alternativ
75%
8%
2%
2%
10%
3%
Diagram 10:3 Vem vänder du dig främst till? Följdfråga till Finns det någon vuxen som du känner förtroende inför, som du skulle kunna vända dig till om du har problem? Under annat
alternativ finns exempelvis min storasyster, fritidsgårdsledaren, styvmamma och mammas kompis.
Det är cirka 2% som varken har någon kompis eller någon vuxen som de kan vända sig till. Vi befarar tyvärr att den siffran i själva verket är något högre eftersom bortfallet på frågan angående Har du någon kompis du kan anförtro dig till? var så stort.
