Elevers självkänsla

Karlstads universitet 651 88 Karlstad Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60 Information@kau.se www.kau.se

Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper

Maria Wallin

Elevers självkänsla

Hur stärker vi den i skolan?

Self-esteem of students

How do we strengthen it in school?

Examensarbete15 hp

Lärarprogrammet

Datum/Termin: 09-06-2011, VT11

Handledare: Anders Österberg

2

Sammanfattning

En av skolans uppgifter är att se till att eleverna utvecklas socialt och att de får en grund att stå på inför livet. Syftet med mitt arbete är att ta reda på hur elevers självkänsla påverkas i skolan och hur elevers självkänsla kan stärkas. Vidare är mitt syfte att ta reda på hur

personalen på fritidshem arbetar i den dagliga verksamheten med elevers självkänsla. Jag har genomfört min undersökning genom att intervjua personal på två fritidshemsavdelningar.

I intervjuerna framkom det att elever med en hög självkänsla är trygga i sig själva och att de litar på sin förmåga och då är modigare att prova på nya saker. En elev med låg självkänsla är däremot osäker och vågar inte stå upp för sina åsikter. Det utmärker sig ofta genom att eleven följer de starkare eleverna eller att de är tystlåtna och tillbakadragna.

En av frågeställningarna är hur fritidspedagoger kan stärka barns självkänsla. En slutsats är att det behövs ett tryggt klimat i klassen. Det innebär att alla elever ska våga dela med sig av sina tankar utan att vara oroliga för att någon ska skratta åt dem. En annan viktig del är

pedagogernas bemötande. Elever som blir sedda och positivt bekräftade får en positiv självbild och starkare självkänsla.

3

Abstract

One of the school’s tasks is to ensure that students develop socially and that they have a foundation to stand on for life. The purpose of my work is to determine how students’ self-esteem is affected at school and how students’ self-self-esteem can be strengthened, how the teachers at after-school work in day-to-day activities with the students’ self-esteem. I have completed my investigation by interviewing teachers at two after-school sections.

The interviews revealed that students with a high self-esteem are confident in themselves and that they trust their ability and daring to try new things. Students’ with low self-esteem, however, are uncertain and does not dare to stand up for their opinions. The students’ often stands out in the class by following the stronger students or they are quiet and withdrawn.

One of the issues is how educators can enhance children's self-esteem. One conclusion is that there is a need for a safe surrounding in the classroom. This means that all students should have the courage to share their thoughts without being concerned about someone to laugh at them; another important part is teachers’ response. Students’ that are being noticed and positively supported and confirmed gets a positive self-image and stronger self-esteem.

4

Innehållsförteckning

2 Metod, material och avgränsningar ... 9

2.1 Urvalsgrupp ... 9

2.2 Undersökningsmetod ... 9

2.3 Procedur ... 9

2.4 Avgränsningar ... 10

2.5 Källor ... 10

2.6 Validitet och reliabilitet ... 11

3 Forsknings- och litteraturgenomgång ... 12

3.1 Begreppsdefinitioner ... 12 3.1.1 Identitet ... 12 3.1.2 Självuppfattning ... 13 3.1.3 Självkänsla ... 13 3.1.4 Låg självkänsla ... 15 3.2 Utvecklingen av jaget ... 16

3.3 Rapport om ungdomar i Storstockholm ... 17

3.4 Metoder att stärka självkänslan ... 18

3.4.1 SET- social och emotionell träning ... 18

3.4.2 StegVis ... 19

3.5 Styrdokument ... 20

3.5.1 Lpo 94 ... 20

3.5.2 Allmänna råd och kommentarer Kvalitet i fritidshem... 21

4 Resultat ... 22

4.1 Intervju med pedagog A ... 22

4.2 Intervju med pedagog B ... 23

5

4.4 Intervju med pedagog D ... 24

4.5 Intervju med pedagog E ... 25

4.6 Sammanfattning intervjuer ... 25 5 Diskussion ... 27 5.1 Definition av självkänsla ... 27 5.2 Hög självkänsla ... 27 5.3 Låg självkänsla ... 27 5.4 Förebygga ohälsa ... 28 5.5 Namnets betydelse ... 29

5.6 Lita på sin förmåga ... 29

5.7 Trygghet ... 30

5.8 Avslutande tankar ... 30

6

1 Inledning

1.1 Bakgrund

Identitet är ett begrepp som används inom många olika områden och i olika sammanhang. Vi har till exempel vår identitet som äkta makar, föräldrar, barn, elever, lärare, målare eller författare. Alla dessa identiteter förknippar vi med vad vi har för yrke eller våra relationer inom familjen. En och samma person kan gå från att vara en aktiv idrottsledare till att vara en stillsam förälder som hjälper sitt barn med läxor inom loppet av några timmar. Ytterligare några timmar senare är samma person en arbetsam fabriksarbetare. Vi klär oss i olika identiteter beroende på vilken situation vi befinner oss i.

Ett annat sätt att visa vilka vi är kan ske genom att vi identifierar oss genom ett id-kort som innehåller en massa information om oss. Där står bland annat vad vi heter, när vi är födda, våra sista siffror, ett kort på oss och vilken nationalitet vi har. Med mitt arbete vill jag ta reda på vad det är som formar oss till vad vi är och hur andra människor ser på oss, men även hur vi kan påverka vår självkänsla och hur andras handlingar påverkar oss.

I skolans värld vistas barn och unga en stor del av sina liv och där ska de hitta sin

identitetsgrund och sin plats i samhället. Det finns många vuxna på skolan som inspirerar och formar dem till sina jag. Det finns gott om förebilder, men ibland krockar dessa förebilder med de som barnen har runt omkring sig hemma. Det kan vara att familjen har andra värderingar och regler än de som finns i skolan. En annan orsak kan vara att det saknas

manliga förebilder i skolan eller att det är stora kulturella skillnader. Jag tror att fritidshemmet kan ge barnen en vardagsmiljö som är trygg och demokratisk med tydliga regler där de kan växa som individer med stöd av vuxna med olika bakgrunder. De vuxna skapar den miljön tillsammans med barnen.

Terje Ogden skriver i sin rapport Skolans mål och möjligheter: ”Socialt lärande är inte något nytt tema i skolan, men det är ett område där det finns höga förväntningar men lite

7

Jag läste några rader i ett häfte som heter Nu är goda råd … enkla! – Ett inspirationsmaterial

för bättre hälsa i skolan och på fritiden som är utgivet av Statens folkhälsoinstitut (2011) och

som riktar sig till tonåringar:

En människas identitet formas under hela livet. Den beror bland annat på hur man ser på sig själv, hur man upplever sig själv eller hur andra uppfattar en. Till en början är det familjen och den kulturella miljön som har en stor betydelse för ens tankar om vem man är. Vilka man umgås med i

skolan kan även få en stor betydelse för hur man blir uppfattad av andra. Ditt val av musik, kläder eller fritidsintressen blir en stor del av din identitet (s. 40).

Musiken spelar en stor roll i de flestas liv. Vi förknippar viss musik med olika människor i vår närhet och vi visar vilka vi är genom att välja olika ringsignaler och låtar i mobiltelefonen. På 1980-talet när jag gick på högstadiet var det viktigt att utrycka sig med hjälp av kläder och frisyr om man var syntare eller hårdrockare. De som inte tog ställning i frågan eller gillade en annan musikgenre fick inte umgås med någon ur grupperna. Vi fick en gruppidentitet utanför familjen som vi värnade om.

Tv är ett annat medium som barnen inspireras av och med tanke på hur de skildrar ungdomar i olika tv-serier känner jag att det är viktigt att visa dem att verkligheten inte alltid är som på tv. Människor i vår omgivning är inte som Hanna Montana eller tjejerna i Gossip girl utan vår identitet är en spegelbild av våra egna uppfattningar och andras tolkningar av den. Om vi i skolan kan stärka barns självkänsla tror jag att de lättare kan bilda sig en sund bild av sig själva för att bilda en grund att bygga sin identitet på. De behöver en motpol till det glamorösa tv-serielivet.

Barnen i skolan ser upp till oss vuxna och ser oss som förebilder, de använder oss som

måttstock. Därför vill jag ta reda på mer hur vi vuxna kan vara bra förebilder och lotsa dem in i livet som starka individer med egna viljor samtidigt som de kan visa hänsyn och se andra som en tillgång. Det blir en stor utmaning i mitt blivande yrke som lärare med inriktning mot fritidshem.

8

1.2 Syfte

Syftet med arbetet är att ta reda på hur elevers självkänsla påverkas i skolan. Samt hur elevers självkänsla kan stärkas och hur personalen på fritidshem arbetar i den dagliga verksamheten med elevers självkänsla.

1.3 Frågeställningar

Vad är självkänsla och hur påverkas den?

Vad innebär det att ha en hög respektive låg självkänsla?

9

2 Metod, material och avgränsningar

I det här kapitlet avser jag att redovisa material jag använt mig av i forsknings- och

litteraturgenomgången. Jag vill även visa hur jag har tänkt inför undersökningen och hur jag har genomfört den samt vad som kan tänkas ha påverkat resultatet av den.

2.1 Urvalsgrupp

Jag har i min undersökning valt att intervjua fem ur personalen på ett fritidshem med två avdelningar. Den ena avdelningen har barn från förskoleklassen och årskurs ett och den andra har barn från årskurs ett upp till årskurs sex. Jag valde att göra alla mina intervjuer på samma fritidshem men på olika avdelningar för att inte alla jag intervjuade skulle arbeta tillsammans.

2.2 Undersökningsmetod

Jag valde att arbeta med intervjuer i min undersökning då jag i tidigare arbeten har arbetat på det viset och känner mig förtrogen med det arbetssättet. När jag genomförde min

undersökning använde jag mig av strukturerade intervjuer för att lättare kunna hitta likheter och skillnader. Strukturerade intervjuer innebär att den som intervjuar gör frågorna i förväg och ställer samma frågor till alla som den ska intervjua och svaren antecknas under tiden (Johansson & Svedner, 2006, s 42 ff). Jag ansåg att det skulle bli svårt att få fram konkreta arbetsmetoder för att stärka självkänsla om jag skulle använt mig av enkäter.

I mitt arbete valde jag att arbeta med en kvalitativ metod och genomföra ett fåtal intervjuer för att kunna få fram djuplodande information på kort tid.

2.3 Procedur

Jag började arbetet med undersökningen genom att ta kontakt med två fritidshem för att se om de var intresserade av att vara med i min undersökning. Jag presenterade mitt syfte och

frågeställningarna och undrade om de ville ställa upp på några intervjuer. Det ena

10

Inför intervjuerna skickade jag mail till fritidshemmet och presenterade ämnet jag ville intervjua dem om för att de skulle vara lite förberedda. Jag betonade noga att de som intervjuades skulle få anonymitet och att de när som helst kunde avböja att vara med i undersökningen. Jag valde att inte ge dem frågorna i förväg då jag befarade att jag skulle få tillrättalagda svar. Sedan bokade jag in fem tider med personalen så tätt inpå varandra som möjligt för att de inte skulle kunna diskutera frågorna med varandra. En av intervjuerna fick jag skjuta på för den jag skulle intervju var hemma för vård av barn. Jag hann dock få in alla intervjuerna inom en vecka. Ett krav jag hade var att vi skulle kunna sitta ostörda under intervjuerna. Samma dag efter intervjuerna satte jag mig ner och bearbetade dem genom att skriva rent anteckningarna och sedan skriva ut det som en löpande berättande text. För att få en struktur på intervjusvaren gick jag igenom fråga för fråga med tillhörande svar och skrev ut texten som en berättelse för att inte tappa bort något svar.

Jag valde att inte spela in mina intervjuer på bandspelare eftersom inte alla ville att jag gjorde det, det valet gjorde jag för att intervjuerna skulle bli så likvärdiga som möjligt.

2.4 Avgränsningar

Identitet och hur vi uppfattar vår identitetstillhörighet har alltid intresserat mig. Det är ett stort område och jag valde att avgränsa mitt arbete till att handla om barns självkänsla som är viktig i utformandet av den egna identiteten. Jag avgränsade även arbetet till hur pedagoger i skolan och på fritidshemmet kan stärka barnens självkänsla.

På grund av tidsramen som jag hade valde jag att genomföra undersökningen med hjälp av intervjuer istället för observationer. Vid utförandet av mina intervjuer avgränsade jag till att enbart intervjua personal som arbetar på fritidshem och inte några klasslärare eftersom det är på fritidshem jag kommer att ha min profession efter utbildningen. En annan orsak till det är att fritidshemslärare oftast arbetar i skolan under elevernas skoltid och då fick jag även in skolans verksamhet i mina intervjuer.

2.5 Källor

11

Jag har använt mig av material från statens folkhälsoinstitut och skolverket för att få med det senaste inom forskningen kring identitet och självkänsla hos barn och unga. På skolverkets hemsida har jag även hittat information om arbetsmetoderna SET och StegVis som ska hjälpa elever att stärka självkänslan. En metod att arbeta med för att stärka barns självkänsla är dem omtalade SET-metoden. Jag valde att ta med dessa metoder i arbetet för att visa på likheter och skillnader mellan dem.

Rapporten Fysisk aktivitet, matvanor, övervikt och självkänsla bland ungdomar. COMPASS –

en studie i sydvästra Storstockholm valde jag att ta med trots att den handlar om tonåringar för

att påvisa de risker som finns om barn och unga inte utvecklar en hög självkänsla.

2.6 Validitet och reliabilitet

Min avsikt med arbetet var att undersöka hur självkänslan hos barnen i skolan påverkades och att ta reda på hur pedagogerna arbetade för att stärka självkänslan hos dem. Jag anser att validiteten, det vill säga att jag mätte det jag ville mäta, är hög då jag fått utförliga svar som bekräftade litteraturen. En sak som skulle kunnat höja validiteten är om jag hade utfört några av intervjuerna på ett annat fritidshem.

12

3 Forsknings- och litteraturgenomgång

3.1 Begreppsdefinitioner

3.1.1 Identitet

Ordet identitet kommer från det senlatinska ordet ide´ntitas vilket betyder ”självbild,

medvetenhet om sig själv som en unik individ.” Att ha en identitet innebär att vara medveten om att vara levande, att ha ett jag och att vara avskild från andra människor. Identitet är att ha egna tankar och att kunna bestämma över sina egna handlingar och att i grunden ha samma personlighet genom livets alla skiften. Det gäller också att vara medveten om vad i livet som påverkat och format personens identitet. Självet är närbesläktat med identiteten och är hur vi upplever oss som människor, både kroppsligt och personligt, i förhållande till andra.

(http://www.ne.se/lang/identitet/ 209858)

Identitet kommer från latinets idem som betyder densamme, att någon är densamme vid olika tillfällen och under växlande omständigheter (Stier, 2003, s. 17).

Psykoanalytikern Erik H. Erikson har beskrivit identitetsutvecklingen på följande sätt: Det barnet gör och vad det upplever samt omgivningens reaktioner på detta avgör vad barnet får för självbild, vilket formar dess jagutveckling. Identiteten är en kontinuerlig känsla av vad som gör att ’jag är jag’ (Frisén, 2006, s. 11). Vidare menar Erikson att det är ett livsprojekt att behålla och forma sin identitet. Grunden läggs i barndomen genom att barnet identifierar sig med andra i sin omgivning och ju äldre barnet blir desto fler har det att identifiera sig med. Det gör att identiteten förändras lite i taget (Stier, 2003, s. 30).

13

3.1.2 Självuppfattning

Självuppfattning består av all den information vi har om oss själva och det värde vi sätter på oss. Vi tolkar våra känslor och upplevelser av oss själva i olika situationer och utifrån det får vi en uppfattning av hur vi är och fungerar som människor (Stier, 2003, s. 50). Hur vi uppfattar oss själva är en central del av vår identitet som påverkar vårt känsloliv och hur vi förhåller oss till andra människor. Charles Horton Cooley var en amerikansk sociolog som levde 1864-1929, han talade om ett spegeljag och menade att ”människor formar en bild av sig själva utifrån sina upplevelser och tolkningar av hur andra ser på dem.” (Stier, 2003, s. 51) Stier talar också om självbilden som är den kunskap vi har om oss själva angående hur vi tänker, ser ut och vilket humör vi har samt egenskaper som kön, religion och etnicitet (Stier, 2003, s. 51).

3.1.3 Självkänsla

Självkänsla innebär att vara medveten om den egna personlighetens värde, alltså att känna att man är värdefull som människa. (http://www.ne.se/enkel/självkänsla) Marianne Brodin skriver i sin bok Själv-känsla – att förstå sig själv och andra angående begreppet självkänsla: ”Det handlar alltså om att känna själv, att känna sig själv, hur man känner sig och hur man ser på sig själv.” (Brodin, 2010, s. 92)

Marianne Brodin menar att barnets namn är centralt för deras självkänsla. Under barnens tidiga år kopplar de ihop sitt namn med deras person. Hur vi tilltalar barnen påverkar hur de ser på sig själva. Om de hör sitt namn i positiva situationer med en snäll och uppmuntrande röst får de en god självbild, medan barn som ofta blir tillrättavisade med en skarp röst får en negativ självbild. Glada upplevelser enskilt eller i grupp är en viktig del för att stärka självbilden. När barnen leker tillsammans stimulerar de varandras lust att lära och de ger varandra goda minnen som stärker självbilden (Brodin, 2010, s. 92 ff). Enligt Stier är namnet starkt förknippat med vår självuppfattning. Det är en symbol för vilka vi är och har med vårt ursprung att göra. Ofta reagerar vi negativt om andra inte kommer ihåg vårt namn eller uttalar det fel (Stier, 2003, s. 18).

14

de vet att det är på låtsas och att allt känns bra igen när lampan tänds i rummet. De vågar utmana sig själva när de vet att de är i en trygg miljö. Brodin talar om de vuxnas ansvar när barnen utmanar varandra, de behöver vara med och se till att utmaningarna inte blir för svåra eftersom de som backar ur kan utsättas för de andra barnens förakt och deras självkänsla sjunker (Brodin, 2010, s. 94 ff).

I rapporten Skolans mål och möjligheter står det om en undersökning där de undersökte hur miljön påverkade elevernas självuppfattning och självtillit. Den gjordes av Brookover. De kom fram till att när elever, lärare och rektorer tror på sig själva och att de förväntas att klara sig bra i skolan så gör de det och elevernas självkänsla stärks (Ogden, 2005, s. 35).”Barn som känner att de kan, blir glada och stolta, självkänslan stärks och de tror sig om att kunna lära sig ännu mer.” (Brodin, 2010, s. 13)

I Terje Ogdens rapport står det att skolan kan vara ”en arena för att förebygga personliga, sociala och hälsorelaterade problem” (Ogden, 2005, s. 99) och att skolan kan förmedla normer och attityder samt ge eleverna verktyg för att förhindra dem att hamna i kriminalitet eller få hälsoproblem, men forskningen visar också att det finns mycket att förbättra på det här området. I sin rapport refererar Ogden till Pam Sammons med kolleger som menar att det behövs en balans mellan social kontroll, höga skolprestationer hos eleverna och social

sammanhållning för att skolan ska bli effektiv. De säger också att skolor med en elevcentrerad miljö där eleverna tar ansvar för sitt eget lärande och möts av respekt ger ett positivt klimat för lärande och det ger även en god social sammanhållning. Eleverna ska utveckla en inre känsla av att de måste ta vara på sin egen hälsa och att det kan ske genom förebyggande socialt arbete (Ogden, 2005,s. 102 ff).

Barn behöver bli sedda, förstådda och bekräftade i sina känsloupplevelser. Genom att uppleva samvaro, samspel och samförstånd i kommunikation med andra kan de så småningom förstå både

sig själva och andra. Barn behöver också utmaningar. Genom att uppleva ett visst mått av frånvaro, missförstånd och motstånd upptäcker de vilka de själva är i förhållande till andra.

Motståndet blir något att ta spjärn emot för att växa och utvecklas. (Brodin, 2010, s. 10)

15

nyfikenhet, intresse, glädje och stolthet bekräftas och stimuleras skapas goda förutsättningar för lärande.” (Brodin, 2010, s. 15)

Några av de personliga vinsterna med att ha en god självkänsla är enligt Mia Törnblom att vi känner oss så väl att vi inte behöver känna att vi måste vara mycket bättre än allt och alla för att inte känna oss värdelösa. Vi vågar också prova nya saker eftersom vi inte är rädda för att misslyckas och vår inre trygghet gör att vi vågar säga nej när vi inte vill vara med och ja när vi vill. Med en god självkänsla har vi en förmåga att hantera osäkra situationer (Törnblom, 2006, s. 23).

3.1.4 Låg självkänsla

Människor med negativa livserfarenheter som bristande omsorg, mobbning och utanförskap kan få en negativ självbild som leder till låg självkänsla. Dessa personer kan få en känsla av att samhället har svikit dem och de skärmar sig från de normer och regler som finns. De vill inte vara en del av samhället och utvecklar en identitet som avvikare, en negativ identitet (Stier, 2003, s. 101). Låg självkänsla hos unga ger ofta symptom och problem som övervikt, mobbning, ensamhetskänslor, nedstämdhet, konsumtion av cigaretter och alkohol

(Rasmussen, 2004, s. 24). Ogden menar att svaga elever kan utveckla en låg självkänsla om de går i en skola med höga genomsnittsresultat. De jämför sig med de som är bättre och värderar sig efter det istället för att se till sina egna resultat (Ogden, 2005, s. 45).

16

3.2 Utvecklingen av jaget

Daniel N. Sterns fyra känslor av ett själv:

1) Känslan av ett uppvaknande själv, 0-2 månader 2) Känslan av ett kärnsjälv, 2-6 månader

3) Känslan av ett subjektivt själv, 7-15 månader 4) Känslan av ett verbalt själv, efter 18 månader

Stern menar att de här olika känslorna och upplevelserna som spädbarnet har av sig själv inte ska ses som olika stadier som det går igenom utan självets känslor existerar, formas och utvecklas genom hela livet (Stern, 2003, s. 62).

Känslan av ett uppvaknande själv kommer när spädbarnet är 0-2 månader. Spädbarnet börjar känna att världen de befinner sig i är organiserad och de får en känsla av självet som är aktiv under resten av livet. Känslan av kärnsjälvet (2-6 månader) är när spädbarnet upplever sig själv som fristående från andra personer och föremål. De vet nu hur de kan använda sina handlingar för att uppnå något, det kan vara att de gråter för att få mat eller bli tröstade. Det här är en tid när mellanmänskliga relationer är viktiga, barnet söker ögonkontakt med den vuxne som anpassar sig efter spädbarnet och talar babyspråk. Vid 7-15 månaders ålder infinner sig känslan av ett subjektivt själv och barnet börjar nu förstå att andra har samma känslor och behov som de har och de kan dela sina känslor med andra. Modern och pojken delar en känsla och upplevelse av hans musik. Under barnets andra levnadsår kommer den fjärde känslan av ett verbalt själv. Barnet befäster nu det talade språket och det kan dela känslor och upplevelser med andra personer på ett annat sätt än tidigare. De kan även tala om saker och personer som inte är närvarande i rummet (Stern, 2003, passim).

En nio månader gammal pojke sitter med ansiktet vänt mot modern. Han har en skallra i handen och skakar den fram och tillbaka; han visar intresse och en viss munterhet. När modern tittar på

17

3.3 Rapport om ungdomar i Storstockholm

På uppdrag av Stockholms läns landsting och Statens folkhälsoinstitut är en rapport gjord i Storstockholm bland elever i årskurs åtta och nio för att kartlägga relationerna mellan deras fysiska aktivitet och självkänsla, matvanor, kroppsstorlek, etnicitet och socioekonomiska förhållanden. För att mäta den socioekonomiska statusen har de tittat på moderns

utbildningsnivå, hushållsinkomsten och hur stor bostad familjerna har. I studien deltog 4188 ungdomar från 44 skolor (Rasmussen, 2004, s. 8).

Ungdomarna fick bland annat ta ställning till hur olika påståenden om den egna personen stämde överens med hur de uppfattade sig själva. Svaren överfördes i en stanineskala, det är en niogradig, standardiserad skala, som är användbar när man vill jämföra klassers eller individers resultat med resultatet från en stor population elever. Stanine 9 är bästa värdet och stanine 1 är lägsta värdet. Medelvärdet ligger på stanine 5. Undersökningen visade att pojkar över lag hade bättre självkänsla än flickor. Resultaten visar inte att moderns utbildningsnivå påverkar ungdomarnas självkänsla, däremot hade de med utländsk bakgrund en bättre

självkänsla än svenskfödda. Det gäller både pojkar och flickor. Undersökningen visar även att ungdomar till sammanboende föräldrar har bättre självkänsla än de som lever med bara en förälder (Rasmussen, 2004, s. 74 ff).

Studier har visat att övervikt och låg självkänsla har ett samband och att elever som blir retade eller trakasserade för sin övervikt kan få självmordstankar som leder till självmordsförsök. Låg självkänsla kan även leda till andra problem hos ungdomar, som nedstämdhet och intag av nikotin och alkohol (Rasmussen, 2004, s. 24). Det finns ett samband mellan låg självkänsla och ett högt BMI, de med låg självkänsla upplever sig ofta som större än de vill vara och de känner också att deras kroppar inte har utvecklats lagom mycket. Rapporten visar att

ungdomar med hög självkänsla äter nyttigare mat och fler huvudmåltider än de med låg självkänsla och de rör mer på sig och röker inte lika mycket (Rasmussen, 2004, s. 116 ff).

…om man vill lyckas med beteendeförändringar bland barn och ungdomar kan det vara viktigt att aktivt jobba med att höja deras självkänsla. För hemmet och skolan kan detta vara en signal om att hitta varje barns starka sidor och inte enbart fokusera på kunskaper och färdigheter som krävs

18

3.4 Metoder att stärka självkänslan

3.4.1 SET- social och emotionell träning

Birgitta Kimber har arbetat fram en arbetsmetod som heter SET, det går ut på att träna barn och unga i att handskas med sina egna och andras känslor på ett sunt sätt och att lära sig att uttrycka sina åsikter och sedan stå för dem. De unga ska lära sig att säga nej när de inte håller med andra eller när de inte vill vara med. Kimber menar vidare att skolan är den arena där flest ungdomar nås och att det blir naturligt att lära ut SET där (Kimber, 2009, s. 28).

Social och emotionell kompetens innebär att kunna integrera kunskap, känslor och beteenden för att nå vissa mål. Social kompetens omfattar färdigheter, attityder och känslor som ges mening beroende på i vilket sammanhang man befinner sig. (Kimber, 2009, s. 28)

I SET-programmet ingår arbetsmaterialet Livsviktigt och Livskunskap som är utarbetat för elever mellan sex och arton år. Eleverna arbetar med följande fem moment: 1 självkännedom, 2 att hantera sina känslor, 3 empati, 4 motivation, 5 social kompetens. Detta tränas

regelbundet med två lektioner i veckan till och med läsår sex, sedan är det en gång i veckan för att kunskaperna om social kompetens ska automatiseras (Kimber, 2009, s 106).

Det är viktigt att skapa ett gott klimat i klassen för att alla ska känna sig trygga. Eleverna behöver känna sig sedda och uppmärksammade av läraren och varandra. När klassen är ny är det bra om alla lär känna varandra. Det kan ske genom att läraren tar med de yngre barnen på promenad och de får då visa var de bor, med äldre elever går det att göra olika lära-känna övningar. Det väsentliga är att man som lärare delar med sig av sina tankar och idéer för att eleverna sen lättare kan öppna upp sig i gruppen (Kimber, 2009, s. 71 ff)

Genom att uppmärksamma eleverna positivt och ge dem beröm när de hjälper varandra eller visar att de bryr sig om andra elever visar vi dem att det ger större uppmärksamhet än dåligt beteende. När man som lärare ger beröm är det effektivast om man är tydlig och konkret när man talar med en elev, att ge beröm som ’Toppen’ eller ’Bra gjort’ är det mindre effektivt än att säga ’Vad bra att du gjorde din hemläxa och lämnade in den i tid’. Det här bidrar till att eleverna får en god självkänsla och ger en bra grund för deras sociala och emotionella lärande (Kimber, 2009, s. 76 ff).

19

stärks. En annan övning består av att eleverna ska göra mer av saker som de mår bra av. De diskuterar i små grupper och avslutar med att skriva ned något som de och deras kamrater mår bra av. Det här stärker deras självkännedom (Kimber, 2009, s. 127, 144). Övningen ’Min runsten’ går ut på att eleverna ska formulera en runstenstext med viktiga händelser ur deras liv. Det kan vara att de bröt en arm under en skidsemester, någon närståendes död, att de är hjälpsamma eller någon annan god egenskap de har. Eleverna får tillfälle att tänka på vad det är som gör att de är de och hur de påverkas av händelser i deras liv (Kimber, 2009, s. 178).

3.4.2 StegVis

StegVis är ett arbetsmaterial som är den svenska varianten på livskunskapsprogrammet Second Step som utarbetades av den ideella organisationen Committee for Children i Seattle, USA. Det riktar sig till elever på förskolan och i skolan. StegVis finns i fyra utföranden för olika åldersgrupper. Eleverna tränar på att bättre förstå sig själva och andra i sociala

sammanhang, de går även ut på att elevernas sociala färdigheter ska tränas och deras

emotionella kompetens ska öka. StegVis syftar även till att förebygga aggressivt beteende och lära eleverna hantera deras ilska (www.gislasonlowenborg.com).

Inom den svenska skolan har man börjat introducera program för socialt och emotionellt lärande (SEL). Några orsaker till det är att det finns många olika beteendeproblem bland eleverna, det kan vara våld, konflikter eller mobbning. En annan orsak är att det finns fler splittrade familjer nu än tidigare vilket gör att det inte finns lika många vuxna i deras närhet utanför skolan som kan stödja dem i deras vardag. Eleverna behöver lära sig att hantera sina känslor och lära sig att fungera i sociala situationer. Genom att öka sin sociala och

20

3.5 Styrdokument

3.5.1 Lpo 94

Personlig trygghet och självkänsla grundläggs i hemmet, men även skolan har en viktig roll därvidlag. Varje elev har rätt att i skolan få utvecklas, känna växandets glädje och få erfara den tillfredsställelse som det ger att göra framsteg och övervinna svårigheter. (Skolverket, 2009, s. 7) I läroplanen under rubriken Grundläggande värden står det att det är skolans uppgift ”att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet.” (Skolverket, 2009, s. 3) Vidare står det att skolan ska ge eleverna förståelse för andra människor och att de ska få en förmåga till inlevelse.

”Medvetenhet om det egna och delaktighet i det gemensamma kulturarvet ger en trygg identitet som är viktig att utveckla, tillsammans med förmågan att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar.” (Skolverket, 2009, s. 4)

Eleverna ska känna att de är välkomna i skolan och att de har möjlighet att göra sitt bästa i en trygg och säker miljö. ”Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lära.” (Skolverket, 2009, s. 7) Skolan ska erbjuda elever olika vägar till kunskaper, inte bara läsa och lyssna på läraren. ”Skapande arbete och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet. Skolan skall sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen.” (Skolverket, 2009, s. 5)

En av skolans uppgifter är att stötta eleverna att bli medvetna om vad de kan och inte kan. ”Skolan skall sträva efter att varje elev utvecklar tillit till sin egen förmåga” (Skolverket, 2009, s. 9) Genom att läraren har utvecklingssamtal med eleverna och utarbetar en individuell utvecklingsplan tillsammans med eleverna främjar det deras utveckling. ”Läraren skall genom utvecklingssamtal främja elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling” (Skolverket, 2009, s. 16)

21

3.5.2 Allmänna råd och kommentarer Kvalitet i fritidshem

Ett av fritidshemmets uppdrag är att förena ”omsorg och pedagogik som stödjer barnets fysiska, intellektuella, sociala och emotionella utveckling.” (Skolverket, 2007, s 22)

Fritidshemmet ska erbjuda en miljö där barn i grupp utmanas och växer till trygga individer. ”Fritidshemmets verksamhet bygger på tanken att barns socialisation och utveckling sker i grupp. Barns självkänsla och identitet utvecklas i samspel med andra.” (Skolverket, 2007, s. 25)

Leken ska vara ett naturligt inslag på fritidshemmet, både den fria leken och den planerade och ledarledda. ”Genom leken kan barns mönster i sätt att tänka, lösa problem och hantera information förändras och utvecklas. De prövar och utforskar sin fysiska, psykiska och sociala kompetens. Det är i leken barn får prova olika sociala roller och lägga grunden till sin

identitet.” (Skolverket, 2007, s. 23)

Genom att erbjuda olika aktiviteter och miljöer att vistas i får barnen många tillfällen att praktiskt träna det de läst om i skolan. ”En helhetssyn på barns utveckling bygger på insikten att olika sidor av barns utveckling och lärande hör ihop och påverkar varandra. Till exempel kan ett barns självkänsla stärkas om det känner sig tryggt i en grupp och har utvecklat tillit till kamrater och vuxna.” (Skolverket, 2007, s. 23 ff)

22

4 Resultat

Jag har varit på en skola och intervjuat fem ur personalen på två olika fritidshemsavdelningar, en avdelning med barn i förskoleklassen och årskurs ett och den andra avdelningen har barn från årskurs två upp till årskurs sex. De jag har intervjuat är tre förskollärare med 13, 16 respektive 30 år i yrket och två fritidspedagoger med 12 respektive 14 år i yrket. Jag ställde följande frågor:

Hur skulle du beskriva begreppet självkänsla?

Hur skulle du beskriva en elev med hög självkänsla?

Hur skulle du beskriva en elev med låg självkänsla?

Hur arbetar du med att stärka elevernas självkänsla? I skolan? På fritidshemmet?

Tycker du att det är viktigt att stärka elevers självkänsla? Varför/varför inte? Beskriv!

Ge exempel på en situation där du känner att du som pedagog har stärkt en elevs självkänsla. Beskriv!

Ge exempel på en situation där du tror att en eller flera elever har stärkt självkänslan hos en elev. Beskriv!

Jag har valt att redovisa intervjuerna genom att återberätta vad de sa i en löpande text.

4.1 Intervju med pedagog A

Begreppet självkänsla skulle jag vilja beskriva med orden motivation, empati och social kompetens. Barnen behöver känna sig motiverade, de måste kunna känna av vad andra och de själva känner och ha social kompetens när de arbetar och leker tillsammans. Jag tycker att en elev med hög självkänsla har de förmågorna jag nämnde nyss. Att vara motiverade, att kunna känna empati och att ha social kompetens. Det är viktigt att aktivt underhålla arbetet runt livskunskap och att ha kompissamtal i klassen för att eleverna ska behålla sina sociala förmågor. En elev med låg självkänsla är för mig någon som inte är aktiv under

23

För att arbeta med att stärka elevernas självkänsla i skolan använder jag mig av SET. Vi gör livskunskapsövningar där de tränar upp förmågor som empati, social kompetens,

självförtroende och motivation. Jag använder mig även av kompissamtal i klassen. På fritidshemmet är vi pedagoger mer delaktiga i barnens vardag och då kan vi stärka deras självkänsla genom att finnas till hands och stötta dem i svåra situationer. Jag är en vuxen som de kan prata med. Jag tycker det är viktigt att stärka deras självkänsla för att det hjälper dem att lösa konflikter bättre och att samarbeta, det är bra egenskaper att ha med sig i livet. Jag känner att när jag arbetar intensivt med SET och det blir kontinuerligt blir barnen mer motiverade att bli en bra kompis.

4.2 Intervju med pedagog B

Självkänsla skulle jag beskriva att det är en person med empati, social kompetens och att den vågar. Att ha hög självkänsla är för mig när eleven vågar stå för sina åsikter och vågar säga nej till sina kompisar då har hon hög självkänsla. Det är att vara trygg i sig själv. Låg

självkänsla hos elever kan ses genom att hon är tyst, tillbakadragen och hänger på vad andra gör. Hon vågar inte säga vad hon tycker när andra kommer med frågor eller kommentarer.

För att stärka elevers självkänsla är jag med barnen och är aktiv. Jag diskuterar tillsammans med dem om hur man är en bra kamrat och i skolan gör vi sociala övningar bland annat för att de ska våga vara med och uttrycka sina åsikter. På frågan om hon tycker att det är viktigt att stärka elevers självkänsla svarar hon: ”Det är klart det är!” Särskilt i dagens samhälle där du måste göra aktiva val, stå för dina åsikter och söka information och kunskap. En situation när elever stärker varandra är när de ger beröm för något de tycker den andre gjort bra. Idag gav några elever beröm till en annan för en uppfinning han hade gjort av återvinningsmaterial. Det gick att se hur glad och stolt han blev.

4.3 Intervju med pedagog C

24

Han/hon låter sig ledas av någon annan och hamnar i konstiga situationer som de inte kan förklara.

För att stärka elevernas självkänsla måste de bekräftas positivt. Jag hälsar alla barn välkomna i dörren varje morgon och på så sätt ser jag varje individ. Ett annat sätt är att låta barn med ett annat modersmål få berätta om vad olika ord eller företeelser heter på hemspråket. Jag låter alla barn få komma till tals i samlingar och liknande, alla ska få del av talutrymmet som finns. Andra saker vi gör i förskoleklassen är att barnen skriver egna sagor som läses upp för klassen eller de ställer sig upp och framför till exempel en sång eller berättar en historia. Dagligen ser jag situationer där självkänslan stärks, det är när jag ger tid och uppmärksamhet till dem och visar att det är viktigt att just de kommer till skolan. En situation när elever stärkt varandra är när några barn gick fram till ett ensamt barn och frågade om hon ville vara med i deras lek.

4.4 Intervju med pedagog D

För mig är självkänsla att våga vara den man är och att stå upp för sina åsikter. Man kan säga att det är att ha en grundtrygghet och att man duger som man är. En elev med hög självkänsla är trygg i sig själv och uppträder med integritet, litar på att han/hon duger och även låter andra vara som de är, medan en elev med låg självkänsla är osäker. Han/hon tror sig att kunna i situationer som de hamnar i. Det kan vara elever som måste kompensera sig genom att bli utagerande, det blir en sorts clownaktighet. Eleven kan även var tillbakadragen och inte vågar stå upp för sig själv eller andra.

25

4.5 Intervju med pedagog E

Att ha självförtroende på ett positivt sätt är självkänsla för mig. Att ha hög självkänsla. Jag skulle säga att eleven har ett inneboende lugn, är empatisk och lyssnar på andra. Det kan också visa sig genom att de står för sin åsikt och kan säga ifrån om de inte vill vara med. De kan göra egna val och de tror på sin och andras förmåga. Man kan säga att de vet vilka deras starka och svaga sidor är. En elev med låg självkänsla är ofta lätt att se i gruppen. Jag skulle säga att det är en osäker elev. Det kan visa sig genom att eleven konstant kräver

uppmärksamhet av omgivningen. Eller tvärtom att det är en tyst och innesluten elev.

För att stärka elevernas självkänsla är jag positiv, berömmer och förstärker fina sidor hos eleverna. Jag lägger upp arbetet så jag ger dem utmaningar som stimulerar dem utifrån deras nivå. Det får inte vara för svårt och inte för lätt. Det är otroligt viktigt att arbeta med

självkänslan hos barn! För med en god självkänsla klara du det du vill i livet. Jag tycker att självkänslan är A och O vid inlärning i alla situationer och sociala sammanhang. Ett exempel på när jag kände att jag stärkte en elev var när en nyinflyttad elev som började på fritids hamnade lite snett med kompisar från början. Jag frågade henne om hon ville vara

programledare i Melodifestivalen på fritids och det ville hon. Det var för att stärka henne inför kompisarna jag gjorde det och hon klarade uppgiften med bravur. Det var väldigt lyckat. Jag uppmärksammade en gång när elever stärkte varandra. Det var på en rast. Jag såg flera elever gå fram till en kille som stod i mål i fotboll. De säger till honom: ”Bra, vad du är duktig. Du äger på att stå i mål!” Till saken hör att den här killen är lite klumpig och oftast inte får höra att han är bra.

4.6 Sammanfattning intervjuer

De pedagoger jag intervjuade ansåg att det är viktigt att eleverna har en hög självkänsla, det gör att de lättare kan lösa konflikter och att de vågar säga ifrån och stå upp för sina åsikter. En hög självkänsla leder till att de inte lika lätt hamnar i fel sällskap eller blir illa behandlade av andra elever.

26

ledas av. Osäkerheten kan även yttra sig i att eleven blir clownaktig eller att de är utåtagerande och hamnar i konflikter som de inte klarar av att lösa på egen hand.

För att stärka självkänslan hos eleverna arbetar pedagogerna jag intervjuade med

SET-metoden och kompissamtal under lektionstid. Under fritidshemstiden är de en del av elevernas vardag och finns till hands för att samtala, stötta och lyfta fram deras starka sidor. De

27

5 Diskussion

5.1 Definition av självkänsla

I nationalencyklopedin står det angående att ha självkänsla att det innebär att vara medveten om den egna personlighetens värde och att känna att man är värdefull som människa.

(http://www.ne.se/enkel/självkänsla) Marianne Brodin formulerar sig på ett annat sätt

angående begreppet självkänsla ”Det handlar alltså om att känna själv, att känna sig själv, hur man känner sig och hur man ser på sig själv.” (Brodin, 2010, s. 92) De pedagoger jag har intervjuat för det här arbetet sa att självkänsla handlar om att våga vara den man är, att stå upp för sina åsikter och att lita på sig själv och sin förmåga. Några dynamiska ord de nämnde var motivation, empati och att ha social kompetens. Svaren jag fick från pedagogerna skiljer sig i formuleringen jämfört med vad litteraturen säger, men jag uppfattar det som att de menar likadant fast de har benat ut det för att bli lättförståeligt. Jag tycker det är klokt att dela upp begreppet i mindre bitar för att kunna arbeta med en bit i taget och att kunna överblicka barnens framsteg.

5.2 Hög självkänsla

Gemensamt för de pedagoger jag intervjuade är att de talade om att elever med hög

självkänsla är trygga i sig själva och att de vågar stå upp för sina åsikter. De sa även att det märks på eleven genom att de vågar prova nya saker och att de litar på sin förmåga. En pedagog sa ”Elever med hög självkänsla vet om sina starka och svaga sidor”. Mia Törnblom säger bland annat att när vi har hög självkänsla har vi en inre trygghet som gör att vi vågar mer eftersom vi inte är rädda för att misslyckas och att vi känner oss så väl att vi inte behöver känna att vi måste vara bättre än alla andra hela tiden (Törnblom, 2006, s. 23). Två pedagoger jag intervjuade berättade om olika situationer där elever berömde varandra och på så sätt stärkte de den elevens självkänsla. Jag tycker mig se att det är viktigt att få eleverna att känna sig trygga i skolmiljön och med elever och lärare. Det får dem att våga prova sig fram och att formulera sina egna tankar till ord. Det är en stor och svår uppgift för oss som arbetar i skolan.

5.3 Låg självkänsla

28

föräldrarna brister i omsorgen, de blir trakasserade av andra barn eller vuxna och de känner sig utanför gemenskapen (Stier, 2003, s. 101). Pedagogerna jag intervjuat bekräftar det när de säger att låg självkänsla yttrar sig som osäkerhet och att de lätt följer starkare barn och inte vågar stå upp för sina åsikter. De talade även om elever som är tillbakadragna och inte vågar visar vilka de är. Arbetsmaterialet StegVis syftar till att förebygga aggressivt beteende och eleverna ska träna sig i att hantera konflikter och att få en bättre självkänsla

(www.gislasonlowenborg.com). Jag tror inte att vi enbart kan förlita oss på olika metoder utan vi behöver se till varje elevs behov. Genom att lyssna på eleverna och ge dem tid att utvecklas och växa kan vi pedagoger ge eleverna lite av den omsorg de behöver, men vi kan aldrig ersätta föräldrarna.

5.4 Förebygga ohälsa

Rapporten om unga i Storstockholm visar varför det är viktigt att stärka elevernas självkänsla och att de har en positiv självbild. Elever som har en hög självkänsla mår bättre, de äter nyttigare mat, rör på sig mer och röker i mindre utsträckning medan elever med en låg självkänsla oftare blir retade och trakasserade av skolkamrater. När de kommer i tonåren röker de mer och har en högre alkoholkonsumtion än andra ungdomar. Elever med låg självkänsla har högt BMI och en skev självbild angående sin vikt och kroppsstorlek

(Rasmussen, 2004, s. 24, s. 116 ff). Det står i läroplanen att vi ska erbjuda eleverna fysiska aktiviteter under skoldagen (Skolverket, 2009, s. 5). Här kan fritidspedagogerna bidra med sin kompetens och leda lektioner, det kan vara rörelselek, bygga kojor i skogen, lekar som kull eller andra gemensamma lekar som får eleverna att röra på sig. Jag tror att nyckeln ligger i att få eleverna att röra på sig under lustfyllda former så de inte ser fysisk aktivitet som något ansträngande och tvunget.

29

5.5 Namnets betydelse

Marianne Brodin talar om att barnets namn är en viktig del för självkänslan. Om barnet uppfattar sitt namn positivt när någon tilltalar dem höjer det deras självkänsla och det påverkar självkänslan negativt om de vid upprepade tillfällen hör sitt namn uttalat med en skarp tillrättavisande röst eller i en negativ situation (Brodin, 2010, s. 92 ff). Stier talar om att namnet är en del av oss och vårt ursprung. Om pedagoger eller andra barn uttalar deras namn fel eller de tilltalas med du istället för med namn reagerar de negativt och deras självkänsla minskar (Stier, 2003, s. 18). Pedagog C bekräftar att det är viktigt att lära sig barnens namn och att visa dem att vi vet vilka de är. Hon berättar att hon varje dag möter barnen i dörren och hälsar dem välkomna till skolan. När hon hälsar på dem tar hon i hand, tittar dem i

ögonen och säger deras namn. Jag tycker att det vore en självklarhet att hälsa på alla och att vi tänker på hur vi tilltalar barnen, men det är nog nyttigt att reflektera över det med jämna mellanrum för att inte komma in i onda cirklar med barn som ofta får tillsägelser.

5.6 Lita på sin förmåga

30

5.7 Trygghet

Birgitta Kimber talar om att skapa ett bra klimat i klassen för att alla ska känna sig trygga och vågar vara sig själva (Kimber, 2009, s. 71 ff). En av pedagogerna jag intervjuade sa att elever med hög självkänsla är trygg i sig själv och har integritet. För att de ska våga vara det och visa andra vad de tycker är ett tryggt klimat i klassen en förutsättning. I läroplanen står det ”att skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lära.” (Skolverket, 2009, s. 7) I fritidshemmets allmänna råd kan vi läsa ”En

helhetssyn på barns utveckling bygger på insikten att olika sidor av barns utveckling och lärande hör ihop och påverkar varandra. Till exempel kan ett barns självkänsla stärkas om det känner sig tryggt i en grupp och har utvecklat tillit till kamrater och vuxna.” (Skolverket, 2007, s. 23 ff) Barns självkänsla påverkas hela tiden. Det är viktigt att komma ihåg att bemöta barnen med respekt och värdighet. Barn som känner att andra tror på dem och att de känner sig trygga i gruppen och med sig själva har en inre trygghet som stärker dem och det gör att deras självkänsla höjs.

5.8 Avslutande tankar

Jag har med min undersökning fått litteraturen bekräftad, att elevers självkänsla har stor betydelse för deras kunskapsinhämtning och välmående. De pedagoger jag intervjuade var medvetna om detta och arbetade aktivt för att stärka och stötta eleverna i deras personliga utveckling.

En reflektion jag gjort är att lärarna behöver tänka på att eleverna inte tar till sig

ämneskunskaperna lika bra om de har en låg självkänsla då de inte vågar prova på nya saker och uttrycka det de tänker på samma sätt som en elev med högre självkänsla. Så för att eleverna ska höja sig kunskapsmässigt behöver de först få hjälp att höja självkänslan för att våga mer och få en tro på sin förmåga att ta till sig nya kunskaper.

Som lärare i fritidshem kan jag göra en stor insats för de elever som behöver stärka sin

31

Referenser

Litteratur

Brodin, M & Hylander, I.(2010) Själv-känsla – att förstå sig själv och andra. Stockholm: Liber AB

Frisén, A & Hwang, P.(2006) Ungdomar och identitet. Stockholm: Bokförlaget Natur och Kultur

Johansson, B & Svedner, P O.(2006) Examensarbetet i lärarutbildningen. Uppsala: Kunskapsföretaget

Kimber, B.(2009) Att främja barns och ungdomars utveckling av social och emotionell

kompetens. Dalby: Prepress Litho Montage AB

Ogden, T.(2005) Skolans mål och möjligheter. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut

Rasmussen, F, Eriksson, M, Bokedal, C & Schäfer Elinder, L. (Rapport 2004:1) Fysisk

aktivitet, matvanor, övervikt och självkänsla bland ungdomar. COMPASS – en studie i sydvästra Storstockholm. Rapport. Stockholm: Samhällsmedicin, Stockholmsläns landsting

och Statens folkhälsoinstitut.

Skolverket(2007) Allmänna råd och kommentarer Kvalitet i fritidshem.

Skolverket(2009) Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och

fritidshemmet Lpo 94

Statens folkhälsoinstitut(2011) Nu är goda råd … enkla! – Ett inspirationsmaterial för bättre

hälsa i skolan och på fritiden.

Stern, D.(2003) Spädbarnets interpersonella värld. Stockholm: Bokförlaget Natur och Kultur

Stier, J.( 2003) Identitet – Människans gåtfulla porträtt. Stockholm: Studentlitteratur

Törnblom, M.( 2006) Mera självkänsla! Stockholm: Bokförlaget Forum

Elektroniska källor

http://www.ne.se/lang/identitet/ 209858, Nationalencyklopedin, hämtad 2011-04-12