SAMHÄLLE-KULTUR-IDENTITET
Examensarbete i fördjupningsämnet samhällskunskap
15 högskolepoäng, avancerad nivå
Lärandet av källkritik och att söka på
internet
- en studie om hur lärare i samhällskunskap på gymnasiet
arbetar med digitalisering i sin undervisning.
Learning source critisism and searching the internet
– a study on how teachers of social sciences at upper secondary school work with digitalisation in their teaching.
Anders Kax
Ämneslärarexamen, 300 hp 2021-05-27
Examinator: Frida Wikstrand Handledare: Janna Lundberg
2
Förord
Jag vill rikta ett stort tack till min handledare Janna Lundberg som hjälpt mig med att bolla idéer och färdigställa arbetet. Vill även rikta ett stort tack till de lärare som ställde upp på intervjuer trots redan mycket arbete med betygsättning och andra aktiviteter i skolan. Även de lärarna som tog sig tid att skriva ner sina svar till mig vill jag rikta tack till.
3
Abstrakt
Under de senaste decennierna har digitala verktyg och plattformar utvecklats i en rasande fart och detta påverkar samhället och människan på flera olika plan. Bland annat har det drastiskt
förändrat hur vi söker information, inte minst inom skolans värld. Syftet med den här studien var att ta reda på hur lärare i samhällskunskap arbetar med att lära ut källkritik och att söka på
internet i sin undervisning på gymnasiet, samt genom Vygotsky’s perspektiv om sociokulturellt lärande tolka och analysera svaren. Den data som samlades in kom genom kvalitativa intervjuer med fyra lärare som alla arbetar på gymnasiet och undervisar i samhällskunskap, det samlades även in två skriftliga svar. Studien fann att lärarna fokuserar på källkritik i sin undervisning och att stort fokus ligger i diskussioner med eleverna. När det kommer till att lära ut hur man söker på internet kom studien fram till att hälften av lärarna inte lägger någon större vikt i det. Studien visade också på att vissa lärare ger eleverna specifika webbsidor att arbeta från. Fler studier med fler antal deltagare krävs dock för att kunna dra några slutsatser.
Nyckelord: Gymnasielärare, lärande, källkritik, sociokulturellt perspektiv, samhällskunskap, söka på internet.
4
Innehåll
1. Inledning ... 5
2. Bakgrund ... 6
3. Syfte och frågeställning ... 9
3.1 Syfte ... 9
3.2 Frågeställning ... 9
4. Tidigare forskning... 10
5. Metod ... 15
5.1 Insamling av data och urval ... 16
5.2 Forskningens etik ... 17
5.3 Metodkritik ... 18
6. Teori ... 19
6.1 Sociokulturellt perspektiv ... 19
7. Resultat ... 22
7.1 Hur tolkar lärarna syftetexten i styrdokumenten som handlar om digitaliseringen i skolan? ... 22
7.2 Lärarnas arbete och tankar kring att lära ut internetsökning ... 23
7.3 Lärarnas arbete med källkritik, värdering och hantering av information ... 24
7.4 Lärarnas egen utbildning och kunskap kring digitalisering ... 25
8. Analys ... 27
8.1 Lärares tolkning av syftestexten om digitalisering inom ämnet samhällskunskap ... 27
8.2 Att söka på internet ... 28
8.3 Lärandet av källkritik ... 30
8.4 Lärares egen utbildning inom källkritik, att söka på internet och digitalisering ... 31
9. Slutsats ... 33
9.1 Självkritik ... 35
Referenslista ... 36
Bilaga 1 ... 39
5
1. Inledning
Vi lever i en snabbt växande digital värld med ett samhälle som ständigt utvecklas med olika digitala verktyg och hjälpmedel, och digitalisering är en stor del av vår vardag. Under de senaste decennierna har digitala verktyg och plattformar utvecklats i en rasande fart och detta påverkar samhället och människan på flera olika plan. Bland annat har det drastiskt förändrat hur vi söker information, inte minst inom skolans värld. Med den enorma informationsbas som finns på internet och med de möjligheter för gemeneman att skapa hemsidor, skriva artiklar, söka information snabbt osv, ökar kraven på hur vi värderar den information vi möter. Samhällets utveckling är en central del i ämnet Samhällskunskap och som ämneslärare i Samhällskunskap är det av stor vikt att kontinuerligt hålla sig uppdaterad kring detta. Digitaliseringen, som en del i samhällets utveckling, är därav en central del för lärare att utveckla i undervisning. Det går att läsa i texten om syftet för ämnet Samhällskunskap på Skolverkets hemsida:
Elever ska ges möjlighet att utveckla ett vetenskapligt förhållningssätt till samhällsfrågor och en förståelse av det vetenskapliga arbetet med samhällsfrågor. Dessutom ska
undervisningen bidra till att skapa förutsättningar för ett aktivt deltagande i samhällslivet. Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen. (Skolverket, 2018).
Vad ställer detta egentligen för krav på lärarna i samhällskunskap? Och hur arbetar lärarna själva i sin undervisning mot detta syfte? Det väcker också tankar kring vad för utbildning och kunskap lärarna erbjuds för att utveckla denna snabbt växande del i sin undervisning.
6
2. Bakgrund
EU (2006) skriver om nyckelkompetenser, som innebär att den svenska skolan ska utveckla elevers kunskaper inom sociala och medborgerliga kompetenser och så även digital kompetens. Enligt den europeiska kommissionen för livslångt lärande är digital kompetens en förmåga att använda digitala verktyg och förstå vilken roll dessa verktyg spelar i vår vardag, men det omfattar även en förståelse för hur verktygen kan användas.
Ann-Britt Enochsson (2019) undersökte genom test hos en grupp högstadieelever förmågan hos elever att söka efter, värdera och använda information på nätet. Testet visade stora brister i elevernas förmåga att söka efter, värdera och använda viss information på internet. Samtidigt visar flera rapporter från Skolverket att elever faktiskt kan söka, värdera och använda information på internet (IT-användning och IT-kompetens i skolan: Skolverkets it-uppföljning, 2015). Här pekar Enochsson på elevers självskattning när det kommer till sin egen kunskap. Att när eleverna inte vet särskilt mycket om ett område så är eleverna också i regel oförmögna att uppfatta det, och tror sig därför veta mer än de gör. Detta kallas för Dunning-Kruger-effekten (Dunning & Kruger, 1999). Enochsson gjorde även samma undersökande test på några lärare och resultatet visade på samma sak, lärarna har för lite kunskaper kring ämnet digitalisering. Lärarna förväntas att kunna det som står att ämnet ska behandla i Skolverkets styrdokument, men vad händer när lärarna hamnar efter och det visar sig att lärarna själva inte har tillräckligt med kunskap för att kunna lära ut till eleverna?
Det test som Enochsson använde sig av, är ett test som är utformat avvan Deursen, van Dijk och Peters (2011) i Nederländerna, som mätte en viss form av digital kompetens genom separata färdigheter så som att söka efter, utvärdera och använda information. Enochsson reviderade testet för att passa in i ett svenskt sammanhang och specifikt till svenska tonåringar i årskurs nio. I Nederländerna har en studie på gymnasieelever gjorts med samma test och van Deursen & van Diepen (2013) kom även där fram till att gymnasieelevers kunskap inom digitalisering var
bristande och framför allt ifrågasattes då om eleverna har tillräckliga kunskaper att strategiskt värdera och söka information till att göra läxor hemma via internet.
Enochsson (2019) gjort ett test där elever skulle, med hjälp av sina datorer eller surf- och läsplattor, ta fram information om hur mycket den rekommenderade lönen för en 16-åring som arbetade i en affär i Sverige var. Bara 37% av eleverna lyckades på egen hand söka sig fram till rätt svar. I samma test skulle eleverna även ta reda på hur sent på dygnet de fick arbeta enligt lagar och regler. Endast 33% av eleverna kunde efter faktasökning på internet svara på den frågan.
7
Dessa två frågor var flersvarsalternativ, vilket även gav eleverna möjligheten att gissa vilket svar som var rätt utan att faktiskt leta reda på det rätta svaret. När eleverna skulle ge en orsak till att två tonåringar inte fick arbeta på vissa tider var det bara tre elever som gav ett svar där man kunde se att eleverna själva hade förstått varför dessa tonåringar inte fick arbeta under vissa tider på dygnet. Detta kan tyckas vara ganska enkla uppgifter för eleverna att söka fram svaren på via internet. I en annan av frågorna från samma test skulle eleverna försöka hitta en text som påstod att Donald Trump hade blivit nominerad till Nobels Fredspris och sedan skicka den länken till läraren. Bara 56% av eleverna klarade av uppgiften. Vidare skulle eleverna svara på frågan om det var sant eller inte att Donald Trump blivit nominerad till Nobels Fredspris och om eleverna svarade att det inte stämde skulle de även ge en förklaring om varför. Eleverna som svarade att det inte stämde utgick dels från sin egen uppfattning om Donald Trump, men också från en länk på internet de hittat, som de bedömde som trovärdig då informationen kom ifrån en stor svensk nyhetstidning. Testet som Enochsson (2019) gjorde var på svenska tonåringar som gick i nionde klass. Det skulle alltså kunna betyda att det är den typen av kunskap som elever i Sverige har med sig när de sedan ska börja gymnasiet och alla studier och test presenterade ovan pekar mot att elever generellt har begränsad kunskap kring hur de ska söka på internet, såväl som bristande källkritik för att värdera och granska de källor de använder.
Skolverket skriver i sin rapport ”Digital kompetens i förskola, skola och vuxenutbildning”, att andelen lärare som arbetar med källkritik i ”stor utsträckning” är fyra av tio på gymnasieskolan. Andelen lärare som inte alls arbetar med källkritik är en av tio. De skriver vidare att det är nio av tio elever på gymnasiet som anser sig själva som mycket bra på att hitta information på internet. I rapporter har Skolverket frågat lärarna om de känner behov av att utveckla sina kunskaper inom digitalisering och drygt hälften av lärarna svarar att de är i behov av att utveckla sin egen
kompetens för att kunna utveckla elevernas kompetens. Omkring 30–40 % av rektorerna i undersökningen säger att lärarna inte får den kompetensutveckling som behövs i sina roller som lärare (Skolverket, 2019).
Det är av vikt att undersöka vad lärare kan om digitalisering, och hur lärare faktiskt arbetar kring digitalisering, samt hur de lär ut hur man söker eller värderar olika information på internet. Även i vilken omfattning lärare lär elever att kunna strukturera upp sina sökningar och vilka slutsatser eleverna ska dra utifrån den informationen som de får fram, är en viktig del i skolundervisningen. Det är även viktigt att försöka få en bild av hur lärarna arbetar utifrån styrdokumenten, för att kunna få en bild av hur lärare tolkar och förstår styrdokumenten, och hur dessa påverkar undervisningen och den utbildning eleverna får. Det kan vara viktigt för Skolverket att veta hur lärare arbetar med och tolkar styrdokument, för att vid behov kunna erbjuda mer styrning och
8
stöd till lärare, för att i slutändan få ut den undervisning och kunskap som Skolverket vill med sina styrdokument, det vill säga lever utbildning och undervisning upp till det som Skolverket ämnar förmedla med styrdokumenten. Det kan även vara av vikt att undersöka detta för att med ett brett perspektiv kunna ta reda på hur mycket utbildning skiljer sig mellan län, områden, skolor och i vilken utsträckning elever på gymnasieskolan får samma möjligheter till kompetens och färdigheter.
9
3. Syfte och frågeställning
3.1 Syfte
Utifrån Enochssons test (2019) är elever sämre på digitalisering än vad vi verkar tro, än vad kanske lärarna verkar tro. Frågor man kan ställa sig är hur lär sig elever att söka efter information på internet? Hur lär sig elever att värdera och använda sig av den information de får fram genom sökningar på internet? Om lärare i samhällskunskap till exempel skickar ut sina elever med orden ”googla” så kan det, enligt den sociokulturella teorin om lärande (Säljö, 2014), bli svårt för
eleverna att lära sig något om digitaliseringens enorma. Digitaliseringen ställer högre krav än så på dagens människor och om svenska ungdomar ska hänga med i utvecklingen måste de få rätt kunskap och bättre hjälp i skolan. Lärare måste också följa digitaliseringens utveckling och få möjligheter att utvecklas med den. Det gäller då för skolor att erbjuda lärare fortbildning som främjar denna utveckling.
Syftet med denna studie är därför att undersöka hur lärare i samhällskunskap på gymnasiet lär ut och arbetar med digitalisering, tolkar digitaliseringens syfte i samhällskunskapen, samt vad de har för grund- och vidareutbildning för att undervisa kring ämnet digitalisering. Svaren lärarna ger kommer att analyseras utifrån ett sociokulturellt perspektiv för att försöka se samband och kausalitet.
3.2 Frågeställning
• Hur tolkar lärare i samhällskunskap på gymnasiet ämnets syftestext i styrdokumenten som handlar om digitaliseringen i skolan?
• Hur arbetar lärare i samhällskunskap på gymnasiet med att lära ut hur man söker på internet?
• Hur arbetar lärare i samhällskunskap på gymnasiet med att lära ut till eleverna hur de ska värdera och använda sig av information på Internet?
• Vad har lärare i samhällskunskap på gymnasiet för grundkunskap i digitalisering och får lärarna för fortutbildning i hur man lär ut digitalisering?
10
4. Tidigare forskning
Detta arbete koncentrerar sig främst på svenska förhållanden, och urvalet kring tidigare forskning gjordes i första hand med fokus på svenska studier och projekt för att stärka arbetets syfte och frågeställningar. För att bredda perspektivet och informationen kring digitalisering och dess användning i undervisning har även viss internationell forskning tagits med, denna bedömts relevant för detta arbetes syfte. Vidare har fokus legat på tidigare forskning som behandlar hur digitaliseringen används inom skolan, hur den lärs ut av lärare och hur den tas emot av elever. Det finns en del forskning kring hur digitala verktyg påverkar till exempel elevers resultat, betyg med mera. Denna typ av studier har exkluderats, för att behålla fokus på digitaliseringen som ämne, inom Samhällskunskapen, hur den lärs ut och används i undervisningen, och inte vad den har för påverkan hos eleverna resultatmässigt eller känslomässigt.
I Sverige finns en nationell strategi för digitaliseringen inom skolväsendet. Huvudmålet inom denna strategi är att ”det svenska skolväsendet ska vara ledande i att använda digitaliseringens möjligheter på bästa sätt för att uppnå en hög digital kompetens hos barn och elever och för att främja kunskapsutvecklingen och likvärdigheten” (Skolverket, 2020). Fokusområdena är digital kompetens för alla, likvärdig tillgång och användning samt forskning och uppföljning kring digitaliseringens möjligheter. Dessa mål är satta till 2022. En del i den strategi som är framtagen för att målen ska kunna uppnås är att huvudmän, rektorer och förskolechefer ska ges riktade resurser för att kunna välja fortbildning och ha möjligheter till verksamhetsutveckling inom området digitalisering (Skolverket, 2020).
Skolforskningsinstitutet (2020) har gjort en systematisk översikt över forskning med en frågeställning om ”Hur kan undervisning utformas för att stärka elevers kritiska tänkande och källkritik inom samhällskunskapen” (Skolforskningsinstitutet, 2020. s.11). Denna
forskningsöversikt visade att det finns olika sätt att utforma undervisningen på. Den undervisning som stod i fokus för översikten var Diskussionsbaserad, Textbaserad och Multimediabaserad. Författarna tog del av 30 olika studier från nio länder och studierna handlade om undervisning från lågstadiet till vuxenutbildning, med en jämn fördelning mellan grundskolan och gymnasiet. Slutsatserna från denna översikt var att för att elever ska utveckla sin källkritiska förmåga är det av stor betydelse att eleverna ges olika typer av stöd i undervisningen. Det kan handla om att ge elever oberoende källor parallellt med varandra eller att de presenteras olika strategier med att granska information. Texter kommer fram som en viktig aspekt av undervisningen för att eleverna ska tolka olika källor, medan diskussioner uppmuntrar eleverna att tolka och värdera
11
trovärdigheten hos olika källor. Diskussioner lyfts fram som en stark orsak till elevers
självreflekterande förmåga men även för argumentationsförmågan. Elever kan få inspiration av hur läraren ställer frågor och sedan själva använda det i sina egna diskussioner
(Skolforskningsinstitutet, 2020).
Limberg och Folkesson (2014) skriver att deras forskning visar på att lärare har brister i att handleda elever när eleverna ska göra sökningar på internet. Forskningen visar att när eleverna till exempel ska arbeta med området ”terrorism” och hur det påverkar samhällsutvecklingen får eleverna endast kunskap om olika terroristorganisationer och hur de fungerar. Det är den enkla vägen, att söka fram information om en terroristorganisation och hur den fungerar. Eleverna lärde sig mindre om hur terrorism faktiskt påverkade samhällsutvecklingen (Limberg &
Folkesson, 2014). Det behövs aktiva insatser av läraren för att vägleda eleverna rätt. Vidare i sin forskning visar Limberg & Folkesson på att när elever får mer komplexa uppgifter såsom ”vilka fördelar och nackdelar innebär ett svenskt EU-medlemskap?” tenderar eleverna själva att göra en tolkning till mer traditionella uppgifter, som enkelt går att söka fram svaret på. Eleverna tenderar alltså att sakna kunskaper i informationssökning, medan deras kunskaper inom enkel och ren faktasökning är bra. Detta kan leda till att elevers kunskaper och förmågor att resonera själva och formulera egna svar och tankar utifrån informationen de söker upp är bristfällig. Limberg & Folkesson skriver fortsatt att elevers lärande inom informationssökning gynnas av ett nära samarbete med lärare och bibliotekarier. Även Van Deursen & Van Diepen (2013) menar på att ungdomars brist på kunskap i att söka på internet gör att ungdomarna inte utnyttjar de
möjligheter som internet ger dem. Att internet är stort och fullt av information men ungdomarna, på grund av bristande kunskap, inte kommer åt den informationen. Van Deursen & Van Diepen (2013) menar också på att lärarnas utbildningsnivå har stor betydelse för elevernas lärande inom digitalisering. Att lärarna saknar den kompetens som krävs för att utveckla ungdomars färdigheter i att söka på internet.
Brante och Lund (2017) beskriver att ansvaret för att kritiskt granska och bedöma den information elever möter via Internet, oftare hamnar hos eleven själv. I sin studie undersöker Brante och Lund via intervjuer hur gymnasielärare i Sverige och Norge förhåller sig till
undervisning i källhantering och i kritiskt granskande av källor. Den svenska modellen, Målen i fokus, gav en mer kvantitativ utvärdering av källor, vilket innebär att den som söker information inte djupgående uppehåller sig vid vad som rättfärdigar de argument som finns i informationen eller hur dessa argument genererats. Även i betygskriterierna inom den svenska modellen kan man se att lärarnas krav och fokus ligger på att identifiera källor och se att det finns tydliga källhänvisningar, men ingen tydligt vikt läggs vid källkritik och hur elever kan tolka och värdera
12
den information de fått fram. Detta kan i stället leda till att man som lärare endast identifierar att korrekt källhänvisning finns och inte lägger tillräckligt med fokus på kvalitet och källornas värde. Brante och Lund menar att det inte räcker för lärare att identifiera ”bra” källor och inte heller att identifiera kvantitet, utan att eleverna behöver få stöd och verktyg att lära sig att kritiskt granska och utvärdera källinformation på flera olika nivåer.
I en forskningsrapport från Carlsson och Sundin (2018) vid Lunds universitet studeras
undervisning om och lärande av informationssökning och källkritik i grundskolan. De identifierar genom sitt resultat hur informationssökning har en nedtonad roll, både i undervisning, men även i bedömning. Informationssökning som undervisningsinnehåll är i läroplanen i första hand representerat för ämnet Svenska (Skolverket 2017b). Ett led i undervisningen som egentligen är av hög relevans inom andra ämnen, såväl Samhällskunskap. Carlsson och Sundin (2018) menar att informationssökning är en central aktivitet inom skolan, men det är också en aktivitet som inte problematiseras i någon större utsträckning.
Vidare beskriver Carlsson och Sundin (2018) i sitt resultat hur en kontextualiserad källkritik saknas i grundskolan. Det vill säga att eleverna inte får tillräcklig förståelse för internets uppbyggnad, med algoritmer och användargenererade data. Elever behöver förstå att den information de delges genom sina sökningar kan bero på popularitet, tidigare visningar, utplacerade länkar osv, och kritiskt granska detta när de värderar källornas trovärdighet. I en studie som gjorts i Italien där skolungdomar, i åldrarna 14–16 år, fick ett digitalt kompetensformulär att svara på, visade det sig att ungdomarna var dåliga på att veta varför sökresultaten ser ut som de gör. På frågan om vilka faktorer som påverkar resultatordningen av en sökning visste hälften av eleverna inte att detta var baserat på algoritmer och andra kriterier som sökmotorn har. Studien visar att eleverna helt enkelt oftast väljer bland de första sidorna som kommer upp när de gör en sökning på internet och inte kritiskt värderar källan (Calvani et al., 2012).
Van Deursen & Van Diepen (2013) gjorde en studie på nederländska gymnasieelever i åldrarna 11–17 år, i form av observationer på 54 elever där eleverna skulle utföra olika uppgifter på internet. De fann att informationsnivån och de strategiska internetfärdigheterna hos eleverna har stort utrymme för förbättringar. Med informationsnivå menar Van Deursen & Van Diepen ”Dessa härleds från studier som antar en stegvis metod för att förklara de åtgärder genom vilka användare försöker uppfylla sina informationsbehov” och de strategiska internetfärdigheterna beskriver de som ”Dessa avser förmågan att använda Internet som ett sätt att nå särskilda mål och det allmänna målet att förbättra sin ställning i samhället. Tonvikten ligger på det förfarande
13
genom vilket beslutsfattarna kan nå en optimal lösning så effektivt som möjligt.” (Van Deursen & Van Diepen, 2013, s.1). Endast 64% av de olika uppgifter som eleverna fick klarade eleverna av att lösa. Man kunde se att ju högre elevernas utbildningsnivå var, desto bättre klarade de av uppgifterna. När det kommer till att söka på Internet så visade det sig att eleverna mest var ute efter att hitta rätt svar på frågorna och inte att analysera eller värdera var den informationen kom ifrån. Eleverna tog informationen direkt från den lilla rutan som kommer upp överst om du gör en sökning på Google (Van Deursen & Van Diepen, 2013).
I ett försök att förbättra ungdomars kunskaper att söka på internet gjordes en studie i Chile där de utvecklade ett internetbaserat sökverktyg för att hjälpa ungdomarnas kunskaper kring att söka information på internet. Resultaten visade att de elever som fick hjälp av verktyget utvecklade sina kunskaper och sina förmågor att söka på internet bättre jämfört med elever som inte fick använda sig av verktyget (Ibieta et al., 2019).
Johanna Rivano Eckerdal (2012) skriver i sin studie där hon intervjuat fem unga kvinnor som sökt sig till en barnmorskemottagning i sydvästra Skåne, om vikten av källkritik i de unga kvinnornas val av preventivmedel. De unga kvinnorna berättar att deras informationskällor till största delen var vänner, familj, ungdomsmottagning, barnmorskor och internet. De nära relationerna bedömdes som den viktigaste informationskällan i studien, medan barnmorskan bedömdes som den mest användbara på grund av professionell utbildning. Internet var en självklarhet när det kommer till hur kvinnorna sökte efter information och Google var den vanligaste sidan kvinnorna försökte hitta information ifrån. Studien menar på att kvinnorna sökte sig till olika webbforum för svar på exempelvis hur vanligt det var med vissa biverkningar.
Kvinnorna la vikt vid att undersöka upphov samt korrekt språkanvändning för att bedöma om källan var trovärdig och gick att lita på. Kvinnorna sökte på internet för att hitta ett rätt svar, vilket enligt studien begränsade kvinnornas användning av källor. I stället för att söka ett enda gemensamt svar menar författaren av studien att man borde diskutera olika förståelser av kunskap och bedöma till exempel om kunskapen är skapad av en majoritet eller minoritet. Den forskning om digitalisering som ämne i skolan som granskats här verkas enas kring att elever genom undervisningen i skolan utvecklar färdigheter och förmågor att kunna söka på internet för att leta sig fram till rätt svar. När det kommer till konkret faktasökning där det finns ett rätt svarsalternativ har elever goda förmågor att klara av att finna information via internet. Däremot pekar forskningen på att elever har brister i att kunna värdera de svar de finner mot annan information, att kunna differentiera mellan fakta som presenteras och värdera och granska både fakta och den källa som presenterar faktan. Man ser även att elever saknar kunskap kring hur
14
internet fungerar, med olika databaser, algoritmer och andra faktorer som påverkar den
information som de presenteras vid en sökning. Sammanfattningsvis skulle man kunna säga att elever verkar ha goda förmågor att söka på internet, men bristande kunskap om dess
uppbyggnad. Detta kan vara negativt för hur eleverna tolkar och värderar fakta på vilket de senare baserar olika val genom livet.
En del forskning och undersökningar visar på att lärares utbildningsnivå spelar roll för de färdigheter eleverna utvecklar när det kommer till digitalisering. Elever påverkas och lär sig mycket utefter vad läraren väljer att presentera för eleven. Det är därför av vikt att läraren har kunskap, kompetens och möjlighet att utveckla sin undervisning gentemot kritiskt värderande och tolkande i undervisningen inom digitalisering.
Detta föranleder denna studies syfte med att undersöka hur lärare arbetar med digitalisering i form av internetsökning och källkritik, samt hur lärarnas utbildningsnivå inom ämnet ser ut.
15
5. Metod
Denna studie där frågorna riktar sig åt ”hur”-frågor, vilar i enhet med Backman (2008) mot en kvalitativ ansats. Metodvalet för denna studie är frågeformulär som via intervjuer besvaras, och riktar sig till lärare i samhällskunskap. Frågorna är av den typ där den svarande får svara utifrån egna ord och tolkningar. Frågorna ska ge den svarande större frihet att uttrycka sig och på detta sätt vill studien få fram lärarnas erfarenheter och uppfattningar. Studien grundar sig i
semistrukturerade intervjuer där frågorna är förbestämda och ligger som grund för intervjun, men informanterna formulerar svaren i egna ord. På detta sätt förväntas svaren bli fylligare men ger också möjlighet för intervjuaren att ställa följdfrågor för att få fram vad studien syftar till att undersöka. Genom att använda öppna frågor och därmed ge informanterna större möjligheter att uttrycka sig fritt finns det möjlighet för den intervjuade att rekonstruera händelse och beskriva specifika situationer, vilket det inte finns utrymme för inom till exempel ett strukturerat
frågeformulär. På så sätt ökar möjligheterna för att informanterna ska delge viktiga fakta som kan bidra till att svara på studiens syfte och frågeställningar (Christoffersen & Johannessen, 2012). Intervju väljs alltså som metod för att kunna få utförligare svar jämfört med en enkät där svaren kan begränsas av utrymme. Målet är att med bredare möjlighet till svar kunna undersöka och få fram hur individen, i detta fall läraren, ser på verkligheten och hur denne tolkar och formar den. Samtalet är viktigt för att förstå individers handlingar, läraren kan på ett mer beskrivande sätt berätta hur denne arbetar under lektionerna och vilka hinder som hen möter på vägen genom intervju. Samtalet ger en inblick i individens värld genom att den intervjuade själv får tala om sina tolkningar och berättelser (Christoffersen & Johannessen, 2012). Metodvalet föll på en
semistrukturerad intervju, med en övergripande intervjuguide i form av studiens frågeställningar samt enstaka eventuellt relevanta följdfrågor förbereddes inför intervjun. Informanterna i de muntliga intervjuerna kommer inte att ta del av dessa i förväg, för att möjliggöra för så sanningsenliga svar som möjligt. Med öppna frågor som inte delges i förväg ges informanten möjlighet att svara i egna ord utan att påverkas av forskaren (Christoffersen & Johannessen, 2012). Två av informanterna har valt att delta med skriftliga svar via mejl. De kommer att få ta del av frågorna i förväg, vilket kan ge dem en annan möjlighet till förberedelse och därmed följer en risk att svaren inte fullt ut reflekterar deras egentliga verklighet.
Intervjuerna kommer ske via datorn, dels för att informanten själv får bestämma vart hen vill sitta och göra intervjun, på det sättet skapas en trygg miljö för informanten själv kan sitta på ett ställe där denne inte blir störd och kan slappna av (Christoffersen & Johannessen, 2012), men också för
16
att det råder en pandemi vilket medför att fysiska möten ska undvikas. Inspelningarna kommer ske med endast ljudupptagning, och inte video, för att skapa en trygg miljö för informanten. Intervjuerna kommer att spelas in för att försäkra bästa redogörelse och analys av resultat. Via inspelningar blir det enklare för forskaren att kunna gå tillbaka och lyssna på vad informanten svarade och dokumentera det i efterhand (Christoffersen & Johannessen, 2012).
5.1 Insamling av data och urval
För att rekrytera deltagare till studien valde jag först att ta kontakt med alla lärare i
samhällskunskap på det gymnasium där jag hade min senaste VFU. Det uppgick till åtta lärare. Genom ett utskick via mejl med förfrågan om deltagande i detta examensarbete fick jag en deltagare till studien. Förfrågan gick som beskrivet ovan ut till totalt åtta gymnasielärare, men sju lärare tackade nej till deltagande på grund av tidsbrist i slutet av terminen. I nästa steg skickades samma mejl till en annan lokal gymnasieskola, där det finns en lärare i samhällskunskap som tackade ja till deltagande i studien. För att rekrytera fler deltagare skrev jag ut en förfrågan på sociala medier, dels via en gemensam grupp för lärare i samhällskunskap på Facebook, dels genom min privata Instagram. På det sättet fick jag ytterligare fyra deltagare till studien. Det totala antalet deltagare i studien uppgick till slut till sex personer. Antalet deltagare som ställde upp på muntlig intervju uppgick till fyra. Dessa intervjuer gjordes muntligen via Teams. De andra två lärarna som tackade ja till att vara med i studien gick med på deltagande med kravet att de i stället kunde svara hemma i lugn och ro och slippa bli intervjuade. Syfte och frågor skickades till dessa lärare via mejl (Bilaga 2) och de skickade även sina svar skriftligen tillbaka via mejl.
Urvalet av hur många som har deltagit i studien har varit begränsat på grund av tidsbristen som gäller när det kommer till examensarbete. Tiden för examensarbetet har varit begränsat till endast två månader och valet gjordes därför att inkludera färre antal informanter för att ha tillräckligt med tid för analys och redogörelse av resultat. Det har även funnits svårigheter i att rekrytera informanter, på grund av att många lärare är upptagna med betygssättning inför terminsavslut. Flera lärare har valt att tacka nej till deltagande i studien på grund av den orsaken.
När intervjuerna var klara och inspelade påbörjade jag transkriberingen av det inspelade
materialet. Transkriberingen gjordes på så sätt att det som intervjupersonerna sagt i de muntliga intervjuerna skrevs ner i text ordagrant, för att senare redigeras till ett mer förståeligt skriftspråk
17
där eventuella upprepningar och slang justerades eller togs bort. Detta gjordes för att få ett bättre flyt för läsaren (Christoffersen & Johannessen, 2015).
När sedan transkriberingen var klar lästes all text igenom och genom en tematisering delades svaren in i olika teman för att ge en överblick av vad lärarna hade svarat utifrån syftet med frågorna i intervjuerna. Jag delade in texten enligt teman som motsvarade de frågeställningar som studien har i syfte att svara på. Detta är ett bra sätt att få en helhetsbild av det insamlade
materialet (Christoffersen & Johannessen, 2015) för att kunna sätta insamlade data i relation till tidigare forskning och teorier. Det är även ett bra sätt att göra arbetet överskådligt och
lättnavigerat för läsaren.
I denna text presenteras de sex deltagarna i studien efter nummer i den ordning de tackade ja till studien, lärare 1, lärare 2, lärare 3 osv. Detta för att säkerställa att lärarnas identiteter förblir skyddade då alla deltagare fått information om att svaren kommer att presenteras helt anonymt utan anknytning till person.
5.2 Forskningens etik
Ämnet digitalisering brukar inte som ensamt ämne ge upphov till obehag hos informanten när detta diskuteras, dock kan ämnet ge upphov till obehag när det diskuteras, som i denna studie, utifrån vad informanten gör i sin undervisning. I ett försök att undvika obehag i denna studie kommer det läggas fokus i inledningen på varje intervju angående vad som verkligen ska undersökas och att det inte läggs några värderingar utifrån den enskildes undervisning. Alla deltagare kommer att få en samtyckesblankett för att ge sitt samtyckte att de vill deltaga i studien (Bilaga 1). Eftersom studien görs via datorn så kommer deltagarna att svara på en samtyckesblankett muntligt och den kommer spelas in. Deltagarna kommer få denna uppläst för sig innan frågorna för intervjun börjar. Samtyckesblanketten grundar sig i de fyra
huvudprinciperna i forskningsetik Informationskravet, Samtyckeskravet, Konfidentialitetskravet och Nyttjandekravet (Christoffersen & Johannessen, 2012).
Materialet som spelas in med informanterna kommer sparas på en digital plattform för att sedan transkriberas och analyseras av forskaren. När denna studie är examinerad och examensarbetet godkänt kommer allt inspelat material raderas för att skydda deltagarnas identitet och integritet.
18
5.3 Metodkritik
Utgångspunkt för kvalitativa studier är inte representativitet, att få med många deltagare, utan ändamålsenlighet, att hitta rätt målgrupp för studiens syfte (Christoffersen & Johannessen, 2012). Urvalet av informanter för denna studie begränsade sig till lärare i samhällskunskap på
gymnasienivå, för att relatera informanterna till syfte och frågeställningar, framför allt då studien huvudsyfte är kopplat till Skolverkets syftestext kring digitalisering för just ämnet
samhällskunskap. På så sätt representerar informanterna i bästa utsträckning studiens syfte. Det föll sig även att det förekom en spridning på när deltagarna i studien tagit examen som lärare. En av lärarna hade till exempel arbetat som examinerad och legitimerad lärare i cirka tjugo år, medan en annan lärare tog examen för två år sedan. Detta ger en stor spridning och man kan tänka sig en stor skillnad i hur grundutbildningen gällande digitalisering såg ut för tjugo år sedan, jämfört med hur den ser ut idag. Det kan dock vara av intresse för att jämföra hur utbildningen kring digitalisering såg ut för tjugo år sedan jämfört med hur den ser ut idag, samt hur stor plats
digitaliseringen har i grundutbildningen. Detta är inte syftet att undersöka med denna studie, men hade kunnat vara en viktig och intressant fördjupning inom forskningen kring området
digitalisering.
Tidpunkten för studien och examensarbetet försvårade, som tidigare beskrivet, rekryteringen av informanter. Flera lärare svarade att de avstod från att delta i intervju, då de var upptagna med betygsättning på sluttampen av terminen. Hade studien påbörjats tidigare och löpt över längre tid hade möjligheterna att inkludera fler informanter varit större. Ett annat alternativ för att skapa utrymme för fler lärare att ha tid att delta, är att använda sig av kortare, stängda frågor som inte kräver utförliga svar. Dock kan man då förvänta sig att svaren inte fullt ut reflekterar lärarnas erfarenhet och tankar. Människors erfarenhet och uppfattning framkommer bäst när informanten får en större frihet att uttrycka sig, till exempel genom intervju, än vad som är möjligt med ett strukturerat frågeformulär (Christoffersen & Johannessen, 2012).
Hänsyn bör tas till att informanterna ofta har intresse av att samtycka och att visa att de är bra eller gör rätt (Christoffersen & Johannessen, 2012). De olika frågorna skickades ut i skrift till två av informanterna, vilket kan ge dem en annan möjlighet att förbereda sina svar för att vinkla dem mot vad informanten själv anser vara ”rätt svar”.
19
6. Teori
Det sociokulturella perspektivet har påverkat den svenska läroplanen enda från 1990-talet, fram till nu och har fortsatt stor påverkan. Från 90-talet och framåt har de nya läroplanerna fokuserat på att ge elever verktyg för att lära. Den svenska skolan har gått ifrån den klassiska
katederundervisningen där lärarna står vid tavlan och delger eleverna fakta, till att i stället väga över åt att ge eleverna vägledning för att finna kunskap, vilket är helt i linje med den
sociokulturella teorin om lärandet där man menar att individer lär sig mest och bäst genom interaktion med andra människor (Säljö, 2015). Enligt en del av den forskning som granskats för grund till detta examensarbete pekar på att lärarens utbildningsnivå och undervisningsmetoder påverkar hur elever lär sig att använda digitala verktyg och hur de hanterar källkritik, vilket även det sociokulturella perspektivet belyser. Med detta som grund kommer det sociokulturella perspektivet vara en grund till att förklara och se på denna studies syfte och frågeställningar. Lärarnas svar kommer att analyseras med den sociokulturella lärandeteorin som ram.
6.1 Sociokulturellt perspektiv
Roger Säljö, professor i pedagogisk psykologi vid Göteborgs Universitet, behandlar i sin bok ”Lärande i praktiken – ett sociokulturellt perspektiv” människans lärande och utveckling ur just ett sociokulturellt perspektiv. Genom att betrakta människan långt bakåt i tiden och sedan idag, når man en bild av människans möjligheter och begränsningar (Säljö, 2014). Säljö menar vidare att vi lever i en brytningstid där kommunikativa traditioner testas. Utbildning har utvecklats med åren till att ses som ett livslångt projekt, där lärande och utveckling följer oss genom hela livet, och är inte något vi ska ”klara av” i skolåren.
Det sociokulturella perspektivet har sin utgångspunkt i samspelet mellan individers lärande och kollektiva resurser för tänkande och handling, som blir den grundläggande bilden av en persons utveckling. Människan lär sig genom att uppmärksamma, agera och beskriva på det sätt
omgivningen tillåter och uppmuntrar oss att göra. Det är genom kommunikation och
språkanvändning som vi lär oss. Genom att kommunicera vad som händer i olika situationer blir vi delaktiga och på det sättet lär vi oss också att uppfatta och förklara dessa företeelser och situationer. På det här sättet menar Vygotsky att vi människor lever genom kunskaper och insikter från andra människor som vi då lånar av dem (Säljö, 2014).
20
Inom det sociokulturella perspektivet är termerna redskap och verktyg av stor betydelse. Redskap och verktyg syftar till de resurser vi människor har tillgång till och sedan använder oss av när vi ska förstå eller agera gentemot vår omvärld. Det kan omfatta både språkliga och fysiska resurser. Många av de sociokulturella verktyg och förmågor människan utvecklar genom åren har uppstått för att effektivisera och förenkla för oss (Säljö, 2014). En del i denna utveckling är de tekniska och digitala hjälpmedel och verktyg vi har att använda oss av idag, och som förenklar och
effektiviserar vår möjlighet att söka information. Inom Sveriges satsning på 1:1, där varje elev ska ha en egen dator i skolan för att ha ett individuellt digitalt verktyg att kunna arbeta med, har sociokulturellt perspektiv spelat en viss roll, för att förstå villkoren för skolarbete och skolans utveckling. Enligt sociokulturellt perspektiv är mediering en stor del av lärandet, vilket vi nu ser i den svenska skolan. I dagens samhälle med digitalisering och globaliseringen har skolan och samhället blivit mer ett mångfaldssamhälle, vilket gör att i ett klassrum idag finns det många olika kulturer, språk, religioner och etniciteter bland eleverna. Det ställer stora krav på lärarna och deras pedagogiska arbete, där sociokulturella variationer har blivit en del av hur skolan måste arbeta. Lärarna behöver ha en större och bredare förståelse för hur lärande och kultur hänger ihop (Säljö, 2015). Samtidigt som man kan tänka sig att denna utmaning också är en stor möjlighet, då vi enligt det sociokulturella perspektivet lär som bäst av just andra individers olika perspektiv och kunskaper.
Ett annat koncept från Vygotsky som är viktigt för att förstå den sociokulturella lärandeteorin, är den proximala utvecklingszonen eller den närmaste utvecklingszonen. Vygotsky själv definierar det å ena sidan som ”avståndet mellan vad en individ kan prestera ensam och utan stöd” och å andra sidan vad man kan prestera ”under en vuxens ledning eller i samarbete med mer kapabla kamrater” (Säljö, 2014, s. 120). Med detta menar Vygotsky att det finns en utvecklingszon som omfattar förmågor som ännu inte utvecklats fullt ut och mognat och är ett sorts mellanting mellan vad ett barn kan och inte kan. Att det är skillnaden mellan en fullt utvecklad förmåga som barnet redan behärskat, och förmågor som har potentiell utveckling med stöd och hjälp av en vuxen eller andra individer som är mer kapabla än barnet själv.
Appropriering är ett begrepp som används inom sociokulturell teori och beskrivs som att en mindre lärd person övertar kunskap från en mer lärd person. Människor är ständigt under utveckling och i varje situation finns möjligheten att ta över kunskap från någon annan och att ta den till sig i olika samspelssituationer. Det handlar också om att människan kan skaffa sig insikter genom att se nya mönster och möjligheter (Säljö, 2014). Schaffolding är ett annat begrepp som är viktigt inom sociokulturell teori och handlar om att den lärde individen ger mycket stöd till en mindre lärd individ till en början, för att sedan allt eftersom individen lär sig ge mindre och
21
mindre stöd. Men det är också av stor vikt att den lärde individen inte övertar hela arbetet och gör den som lär till en passiv åskådare, utan den lärde individen måste också förstå och själv ställas inför utmaningar och ta sig vidare (Säljö, 2015).
Det sociokulturella perspektivet kommer att användas som ram för detta examensarbete, då det på flera sätt kan belysa hur individer lär och formas av sin omgivning. Det kan sättas i
sammanhanget lärare – elev, där läraren i undervisningen ska agera som ett stöd för eleven för att denne ska kunna utveckla förmågor och kunskaper, men samtidigt kunna ge tillräckligt med utrymme för att eleven ska lära på egen hand. Begrepp som just appropriering och scaffolding är viktiga i förhållande till denna studies syfte och frågeställningar då de båda belyser lärarens roll för elevens optimala sätt att lära. Som beskrivet tidigare har skolans värld övergått mer och mer till interaktioner, mellan lärare och elev men också elever sinsemellan. Med det sociokulturella perspektivet som grund kan man tänka sig att detta är den rätta vägen att gå, för att utbilda och guida elever till att formas till egna individer och kunna stå på egna stadiga ben i vuxenlivet, utanför skolans värld.
22
7. Resultat
I den här delen kommer studiedeltagarnas svar presenteras och sammanfattas på ett sätt där läsaren enkelt ska kunna få en bild av vad deltagarna har svarat. Endast svar kommer att presenteras i resultatdelen och det kommer inte göras några värderingar eller analyser utifrån svaren i det här avsnittet. Resultatdelen är en sammanfattning av den transkribering som är gjord från intervjuerna med lärarna, samt de skriftligt inlämnade svaren, och det är forskarens egna, utifrån syftet med frågeställningarna, sammanfattning. En tolkning av det totala svarsmaterialet från de muntliga intervjuerna och de skriftliga svaren har gjorts, för att kunna presentera konkret och mer lättläst information. Svarsmaterialet presenteras med en struktur utifrån de fyra
frågeställningar som följer studiens syfte.
7.1 Hur tolkar lärarna syftetexten i styrdokumenten som
handlar om digitaliseringen i skolan?
På frågan hur lärarna tolkar syftestexten ges olika svar från lärarna. Det som kan sammanfatta svaren från lärarna är det som lärare 2 svarar i sin intervju, ”…det vackra med den svenska demokratin är att vi lärare kan tolka syftestexterna på olika sätt”. Lärare 1 och 2 tolkar
syftestexten på ett sätt som kan beskrivas utifrån att eleverna ska lära sig om hur digitaliseringen har påverkat samhället och att eleverna ska lära sig specifik kunskap om tekniken, till exempel svarar lärare 1 ”att syftestexten tolkas som att eleverna ska kunna göra en
Powerpointpresentation eller använda sig av Prezi, samt att de ska kunna göra digitala prov”. Lärare 3 och 6 är inne på samma syften i sina svar, att eleverna ska lära och utveckla sina förmågor att söka information. Lärare 6 skriver i sitt svar att ”eleverna ska få öva på att hitta information på egen hand och få stöttning i undervisningen av detta. De här förmågorna är viktiga att ha tränat upp och att ha med sig när man väl slutar skolan.” Lärare 3 är inne på samma spår, att det handlar om att lära eleverna rent praktiskt hur man går till väga när man gör
sökningar på internet. Lärare 3 pratar också om något som är bra för eleverna att ha med sig när de väl slutar skolan och det är ”Att man kanske lyssnar på nyheterna när man gör sig i ordning på morgonen. Just för att hela tiden höra information och för att kunna använda den för att sedan också fungera som samhällsmedborgare”.
23
Lärare 4 är den enda utav de sex intervjuade lärarna som tar upp källkritik när hen pratar om syftestexten. Lärare 4 berättar att det är det centrala i hens undervisning. ”Genom att utbilda sina elever i att tänka kritisk, formar jag även eleverna till att bli bättre samhällsmedborgare, som även det finns med i syftetexten”, menar lärare 4 och fortsätter att prata om att eleverna genom att tänka kritisk ”kommer kunna delta på ett annat sätt i debatter, mediastormar, mediedrev, facebookdrev eller twitterdrev.”.
7.2 Lärarnas arbete och tankar kring att lära ut internetsökning
När frågan om hur lärarna lär ut internetsökning till eleverna finns det en viss
meningsskiljaktighet mellan lärarna. Lärare 1, 2 och 3 svarar att de använder sig av att ge eleverna olika hemsidor när eleverna ska arbeta med något eller göra ett arbete. Lärare 3 påpekar att hen har börjat göra det på senare år, kanske i ett bekvämlighetstänk. Lärarna säger att de använder sig av hemsidor som de vet är pålitliga och säkra, de ger exempel på SO-rummet, globalis.se och NE. Dock påpekar lärare 1 och 2 att eleverna är fria att arbeta med andra webbsidor så länge de kan argumentera för varför de har valt de sidorna. Lärare 4 använder sig också av samma metod, att ge eleverna webbsidor att arbeta med ibland. Men hen säger att det aldrig är webbsidor som SO-rummet, då de som publicerat där oftast har tagit sin information från någon annan och därför skickar lärare 4 sina elever, när hen hjälper till, i stället till förstahandskällorna. Även lärare 3 säger sig ha gett eleverna färdiga webbsidor att arbeta utifrån, men att det brukar ske i början på
terminen för att hjälpa eleverna komma i gång och sedan genom en progression låter hen eleverna arbeta mer fritt i kurserna i Samhällskunskap 2. Även lärare 6 berättar om en sådan progression.
Både lärare 1 och 2 berättar att de tycker att eleverna bör kunna söka på internet och att de ska ha dessa kunskaper med sig redan från grundskolan. Lärare 2 inleder dock med att säga ”När det kommer till att låta eleverna söka på internet, så faller jag ganska mycket under den kategorin som du inledde med, med att jag skulle tänka mig att jag tyvärr tillhör den utav dom som har en viss övertro på elevers förmåga”. Lärare 1 och 2 lägger inget större fokus på att lära eleverna hur man söker på internet.
Lärare 3 berätta att hen i sin undervisning om sökmetoder tar in skolbibliotekarien för att få hjälp. Där skolbibliotekarien får gå igenom med eleverna i helklass hur man söker via skolans olika resurser. När lärare 3 är ensam med eleverna och lär ut sökningar på internet så arbetar lärare 3 med att diskutera, visa och ha övningar tillsammans i helklass. Lärare 3 berättar att hen
24
kan säga till alla i klassen att ”Googla” på samma sak för att sedan gå igenom sökträffarna och diskutera utifrån träffarna, varför blev det olika träffar, varför fick en elev upp det som sin första träff och inte en annan. Lärare 5 skriver ungefär samma sak, att hen förklarar och visar i helklass hur en sökning kan gå till men lärare 5 skriver vidare att hen arbetar med hjälp mot enskilda elever mer än att ta det inför helklass.
Lärare 4 berättar att hen tycker eleverna har dålig kunskap i att söka på internet och berättar att det gör hens arbete svårare för hen måste börja från grunden med eleverna. Lärare 4 berättar att eleverna är vana vid att få olika ”färdiga paket” av läraren.
För det första kan man ju säga att det är nästan intressant hur faktiskt illa ställt det är med deras förmåga att söka information. De är rätt handfallna. De flesta elever jag har kommer fostrade i en tradition av att de har fått all information presenterad för sig i matriser, i färdiga system, där läraren presenterar alla texter, där läraren presenterar alla frågor, där läraren presenterar alla problem, där läraren presenterar alla utmaningar och där läraren faktiskt också i matriser presenterar lösningarna. Och utrymmet för eget sökande och eget kritiskt förhållningsätt har varit väldigt litet fram till gymnasiet tycker jag, på de elever jag möter. Alltså de är ganska dåligt förberedda på det. (Lärare 4).
Baserat på detta börjar lärare 4 med att ”tvinga” eleverna ut på hal is, att få eleverna att söka själva, och sedan diskuterar hen det i helklass. Till exempel varför olika sidor eleverna har fått fram ser ut som de gör. Vidare berättar lärare 4 att hen inte blir en populär lärare genom sitt sätt att arbeta utan, eleverna ifrågasätter hen ofta med att ”varför kan vi inte få webbsidor som vi ska arbeta från”.
7.3 Lärarnas arbete med källkritik, värdering och hantering av
information
Lärarna i studien berättar att källkritik är en av de viktigaste delarna i ämnet Samhällskunskap och gör att eleverna blir mer medvetna medborgare och att de blir mer aktiva i debatter och annat genom att på ett kritiskt sätt ta sig an och hantera information. Lärare 2 berättar ”Källkritik är någonting som är det absolut viktigaste i min mening, att vara just källkritisk är ju liksom essensen utav hela samhällskunskapen, att du ska vara kritisk till de du läser och ifrågasätta källan.”. Lärare 4 pratar om liknande tolkningar ”Har eleverna ett kritiskt förhållningsätt till detta så kan eleverna förhålla sig lugna i den digitala värld vi lever i. Att det spelar ingen roll vilket
25
arbete man har när man blir vuxen utan att så länge folk har ett kritiskt förhållningsätt så kommer det bli enklare.”.
Alla lärare i studien pratar om att de diskuterar och lär ut de ”klassiska källkritiska kriterierna”, tid, äkthet, vem, vad, varför och när. Lärare 4 diskuterar med sina elever att källkritiken inte kommer ge svar på vad som är sant eller falskt, utan att källkritik handlar om att analysera och värdera huruvida källan svarar mot det syfte den har.
Lärare 3 berättar att hen brukar lägga upp fyra olika källor som alla behandlar samma innehåll och sedan be eleverna diskutera dessa källor utifrån de klassiska källkritiska kriterierna. Även lärare 1 pratar om att hen visar eleverna olika hemsidor som läraren menar på är seriösa och diskuterar varför de anses som seriösa med eleverna. Lärare 5 arbetar med detta löpande med sina elever, när eleverna stöter på en webbsida de vill använda sig av kan lärare 5 i situationen diskutera om den websidan är trovärdig och relevant som källa.
Lärare 6 skriver i sitt svar att hen använder sig, i sin undervisning, av material från Skolverket om hur man kan arbeta med källkritik i undervisningen. Hjälpen från Skolverket beskriver hur lärare kan lägga upp undervisningen och vilka kriterier det finns för källkritik.
7.4 Lärarnas egen utbildning och kunskap kring digitalisering
Lärare 2 berättar att digitalisering fanns med i lärarutbildningen, men att den riktade in sig på hur digitaliseringen påverkar världen och inte på hur man lär ut källkritik, eller hur man kan lära ut att göra en sökning på internet på ett ”korrekt” sätt. Lärare 5 skriver att de hade digitalisering i sin lärarutbildning men att det inte var en stor del av utbildningen. Vidare skriver lärare 5 att de ”givetvis diskuterade källkritik och olika källor men det riktades inte särskilt mot det digitala.”. Lärare 4 pratar om att hen ”fått mycket teori om källkritiskt förhållningsätt i sin utbildning”, men inget om digitalisering eller hur man som lärare lär ut källkritik eller att söka på internet. Lärare 1 och 4 pratar enbart om egna erfarenheter när det kommer till att lära ut källkritik och hur man söker på internet.
Tre av lärarna säger sig inte minnas om det fanns med i deras lärarutbildning, varken digitalisering eller hur man lär ut källkritik och att söka på internet. Lärare 3 påpekar dock att när hen började arbeta som lärare, skulle alla lärare direkt efter examen gå en fortbildning som hette ”Läslyftet” där lärare 3 lärde sig om hur man söker på internet för att få bästa träffar men även hur man kritiskt granskar dessa. Lärare 4 och 5 pratar om att det inte finns någon fortbildning alls utan de
26
måste lära sig själva och hämta kunskaper på egen hand. Båda lärarna, 4 och 5, pratar om att det finns fortbildning, men lärare 5 skriver att den fortbildning hen har gått handlade om att studera och se skillnader i den nya reviderade kursplanen. Lärare 4 är inne på samma sak i sitt
resonemang där hen berättar ”Fortbildningen vi får är skittorftig” och att den handlar mer om hur man arbetar med och administrerar nya system som enligt lärare 4 görs ”hela tiden” och inte om hur man som lärare kan lära ut digitalisering, internetsökning och källkritik.
27
8. Analys
Under denna del av studien kommer frågeställningarna analyseras utifrån lärandeteorin som handlar om ett sociokulturellt perspektiv, den proximala utvecklingszonen och appropriering, där Säljös tolkningar kommer vara i fokus. Vidare kommer lärarnas svar från intervjuerna diskuteras i förhållande till lärandeteorin, tidigare forskning och dessutom kommer texter och rapporter från Skolverket lyftas in i resonemanget för att göra det relevant för nutidens undervisning.
8.1 Lärares tolkning av syftestexten om digitalisering inom
ämnet samhällskunskap
Lärarna i studien tolkade syftestexten på flera olika sätt. Två av sex lärare som deltog i studien tolkade syftestexten som att det mestadels handlade om att eleverna ska lära sig om historien för digitalisering, hur det har påverkat och påverkar samhället. Digitaliseringens historia är av vikt för elever att förstå den digitalt utmanande tidsålder vi lever i, och hur digitaliseringens framfart utvecklats under de senaste årtiondena. Elever bör få en förståelse för hur digitaliseringen, digitala verktyg och internet inte är en självklarhet för alla, beroende på exempelvis kultur, ålder,
socioekonomiska förhållanden. Syftestexten berör dock att eleverna ska få ett ”vetenskapligt förhållningssätt till samhällsfrågor” (Skolverket, 2018), vilket kan tolkas som förutsättningar att förstå digitaliseringens påverkan på samhället. Men vidare står det i syftestexten att eleverna ska få förutsättningar för ”ett aktivt deltagande i samhällslivet” (Skolverket, 2018), vilket inte bara kräver att de har kunskap om historia och uppbyggnad, utan även har möjligheter och förmågor att faktiskt använda sig av det. De två lärare som tolkade syftestexten som nämnt ovan, var också de lärare som arbetade mest med att förse eleverna med ”färdiga” sökord och websidor i stället för att låta eleverna söka själva. Det kan man tänka sig går emot syftestexten som säger att eleverna ska ges möjlighet att utveckla ett kritiskt förhållningssätt och kunna värdera olika källor och dra slutsatser (Skolverket, 2018).
En annan tolkning som framkommer i intervjuerna är att det handlar om själva tekniken och de digitala verktygen, att elever ska kunna hantera programvaror som till exempel PowerPoint och Excel. Detta kan vara av vikt för elevernas framtida karriärer, då flertalet arbeten idag på ett eller annat sätt involverar någon form av digitala medel och verktyg.
28
Flera av lärarna i studien tolkar syftestexten som att undervisningen ska baseras kring att utveckla färdigheter kring hur man söker information via internet och alla lärare arbetar mycket med detta i sin undervisning i samhällskunskap. Endast en lärare tolkar syftestexten som att det handlar om källkritik. Dock arbetar samtliga lärare i studien med källkritik i sin undervisning, om än på olika sätt. Det framkommer inte konkret om och hur lärarna sammankopplar internetsökning och källkritik, i förhållande till syftestexten utan det ena nämns utan det andra i intervjusvaren. En lärare säger ”…det vackra med den svenska demokratin är att vi lärare kan tolka syftestexterna på olika sätt”. Det kan betraktas som vackert med demokratin, att vi får valmöjligheter och att vi i Sverige har fria tyglar att tolka och tänka kreativt. Det kan dock också betraktas som något negativt att lärare som ska undervisa i skolan har så stor möjlighet till fri tolkning, vilket kan leda till att elever på olika skolor inte får samma undervisning och information.
8.2 Att söka på internet
Hälften av lärarna i studien svarar att de i kursen Samhällskunskap 1a1 ger eleverna specifika webbsidor att arbeta med, i stället för att eleverna fritt ska söka och hitta information själva. Lärarna pratar om bekvämlighet i sitt arbete, att arbetet blir enklare när de inte själva måste granska och värdera alla olika källor eleverna använder. De pratar om att arbetsbördan är stor nog. Enligt sociokulturellt perspektiv skulle detta arbetssätt inte gynna elevers utveckling. Enligt Säljö (2014) handlar lärandet om att ge elever handledning och assistans för att lösa problem, med hjälp av en vuxen eller i samarbete med mer kapabla kamrater kan man prestera mer än vad man kan ensam. Det är vad Vygotsky kallar den proximala utvecklingszonen, att människor alltid är i ständig utveckling. Människan lär så länge den lever men under förutsättning att hon får till sig nya erfarenheter (Säljö, 2015). Även om lärarna hjälper eleverna att klara uppgiften de fått, så hjälper det inte elever att lära sig något om att söka efter information själva eller hitta svar om de stöter på något annat problem, om de på förhand blir försedda med den enkla vägen fram till svaret. Skolverket (2020) menar också att om elever får stöd och handledning i arbetet med att söka på internet från lärare och bibliotekarier, kommer elevers sökande bli mer kvalificerat. Både Enochsson (2018) och Van Deursen & Van Diepen (2013) skriver i deras studier att ungdomar har svårt att utför enkla sökuppdrag på internet. En relativt enkel faktasökning, som att ta reda på hur länge, enligt lag, en 16-åring får arbeta eller att hitta en camping i Frankrike med vissa
kriterier, har ungdomar svårt att hitta genom egen navigering på internet. Enochsson och Van Deursen och Van Diepen tolkar detta som en följd av att ungdomar inte får tillräckligt med kunskap om att söka på internet via skolan. En studie som gjorts i Chile, där elever fick tillgång
29
till ett anpassat programpaket om sökning på internet, visade på ett ändrat sökbeteende hos eleverna som fick detta programpaket, men även en förbättring på kvalitet i det eleverna sökte, jämfört med en grupp elever som inte fick tillgång till samma paket (Ibieta et al., 2019).
En av lärarna i studien väljer i sin undervisning om hur man söker på internet att ”tvinga ut eleverna på hal is”, att försöka hitta källor själva. Läraren beskriver hur hen brukar säga till eleverna att hitta information om något, en uppgift som nämns är till exempel ”är statsministern åtalsimmun?”. När eleverna sedan har hittat information om huruvida statsministern är
åtalsimmun eller inte, samlar läraren ihop de olika sidor eleverna hittat informationen från och diskuterar källorna utifrån de källkritiska kriterierna och eleverna får tillsammans med läraren värdera källorna. I boken ”Lärande i praktiken”, som är skriven av Roger Säljö, diskuteras just ämnet att ge elever möjlighet att lära på egen hand. Att försöka med något och misslyckas för att sedan bli tillrättavisad av till exempel läraren, ses som viktiga komponenter av lärandet i skolan (Säljö 2014).
Den andra hälften av lärare i studien svarade att de oftast använder sig av diskussioner med eleverna i lärandet om att söka på internet. Lärarna visar olika webbsidor för att sedan diskutera med eleverna om vad eleverna tror är bra eller dåliga källor. Att i diskussionen komma fram till något resultat tillsammans med eleverna verkar vara den andra hälften av lärarnas didaktiska tillvägagångsätt. En undervisning som präglas av diskussioner för att eleverna ska skaffa sig den kunskap som krävs inom området digitalisering, källkritik och söka på internet är något som Skolverket (2021) främjar och gärna ser att lärare gör. Även i läroplanerna kan man läsa om att lärarna ska ”utveckla elevernas förmåga och vilja att ta personligt ansvar och aktivt delta i samhällslivet” (Skolverket, 2018), genom diskussioner får eleverna lära sig det. Det centrala i ett sociokulturellt perspektiv som Säljö (2014) skriver om och tolkar i sin bok ”Lärande i praktiken” är just kommunikation och språkanvändning. Genom att kommunicera och involvera eleverna i undervisningen så blir eleverna delaktiga och har lättare att lära och förstå. Det sociokulturella perspektivet pekar på att former av mänsklig kommunikation skapar en länk mellan en individs inre och yttre perception och genom det skapar lärande och utveckling. Även här pekar
Skolforskningsinstitutet (2020) att diskussioner är bra och leder till att eleverna kan urskilja, utveckla och ifrågasätta i större utsträckning. Elever tar inspiration av lärarens tillvägagångssätt att ställa frågor om hur man göra en sökning på internet till exempel. Att lärarna har diskussioner som en central del i undervisningen kan man alltså tolka som en positiv riktning för elevers lärande och möjlighet att skaffa sig bra kunskaper kring källkritik och internetsökning.
30
8.3 Lärandet av källkritik
Lärarna i studien pekar alla på att diskussionen som forum är det viktigaste när de lär ut källkritik till sina elever, bland annat säger en lärare ”Diskussionerna lutar sig åt de klassiska källkritiska kriterierna; tid, vem är den skriven av, när är den skriven, hur har den hittat hit, hur hittade du den här informationen osv”. Det här är även något som två andra lärare berättar om. En lärare inleder intervjun med att säga ”Källkritik är någonting som är det absolut viktigaste i min mening, att vara just källkritisk är ju liksom essensen utav hela samhällskunskapen, att du ska vara kritisk till det du läser och ifrågasätta källan”. Enligt lärarna i studien är det genom att använda sig av källkritik som de formar vad Skolverket (2020), i syftestexten till samhällskunskapsämnet, kallar ”Aktiva deltagare i samhällslivet”. Johanna Rivano Eckerdal (2012) beskriver i sin studie om kvinnors val av preventivmedel att det är av stor betydelse vilken informationskompetens som kvinnor har när de väljer preventivmedel. Hon menar på att när kvinnor möter en variation av källor från skolans värld, olika webbforum, webbsidor utan tydlig avsändare eller liknande, så i stället för att välja de alternativ som de personerna i deras närmaste tycker är bäst reflekterar kvinnor i stället över olika alternativa källor till varför och vilket preventivmedel de ska använda. Kvinnorna i studien försöker söka efter rätt preventivmedel och inte det som är bäst för deras syfte. Lärarna i studien är alltså överens om att lärandet kring källkritik och sökning av fakta till exempel via internet är av stor vikt för eleverna i livet i stort, utanför skolan.
Skolforskningsinstitutet (2020) har gjort en systematisk översikt över forskning från flera länder om hur undervisningen i samhällskunskap kan utformas för att stärka elevers källkritiska
förmågor. I denna översikt presenteras diskussioner som ett bra sätt att utveckla elevers
källkritiska förhållningssätt genom att uppmuntra elever att ”tolka och bedöma trovärdigheten i påståenden om samhällsfrågor” (Skolforskningsinstitutet, 2020, s.12).
Två av lärarna berättar att deras elever får veta att ingen källa är fel, utan alla källor går att använda, så länge eleverna själva argumenterar för varför de valt den källan. Och detta är också något som Skolverket berör där de skriver att eleverna ska ta reda på så mycket som möjligt om källan för att se att den svarar mot syftet (Skolverket, 2021). Detta kan dock tänkas vara
problematiskt om eleverna inte har lärt sig grunderna för källkritik och hur man bör värdera och granska den information man möter på internet. Europeiska kommissionen för livslångt lärande, som beskrivet ovan, talar om hur digital kompetens även omfattar en förståelse för hur digitala verktyg kan användas (EU, 2006). Detta kan man tolka som att det finns en viktig faktor att lära elever att kritiskt granska källor, varifrån den information de möter kommer ifrån och hur detta
31
kan påverka fakta, för att de i livet ska ha rätt kunskap att hantera den fakta och information de möter i olika delar av livet.
En lärare är också inne på att eleverna har ett syfte med en uppgift och om källan kan svara för det syftet så kan det vara en bra källa. Läraren pratar också om att ge eleverna ett problem eller en fråga de kan söka på och sedan är det alltid någon elev som säger ”men det står ju så på den hemsidan” och sedan är diskussionen i gång. Säljö skriver i sin tolkning av Vygotsky´s
sociokulturella perspektiv (2014) att kommunikation är en viktig del av ungdomars lärande och att det är genom kommunikation och interaktion som barn blir delaktiga. Kommunikation föregår tänkande. Det framkom som en grundprincip i intervjuerna med lärarna i denna studie att just diskussioner belyses som en central och viktig del i lärandet kring källkritik och sökning på internet.
Det är bara en lärare som pratar om att hen använder sig av skolans bibliotek och de
bibliotekarier som finns tillgängliga. Läraren berättar att hen tar in bibliotekarien när de ska arbeta med källkritik och söka på internet. Limberg & Folkesson (2014) skriver att bibliotekarien är viktig för elevers lärande om just källkritik och internetsökningar. Att de är en nyckelfaktor för ett gynnsamt lärande. Ofta kan bibliotekarier ha en uppdaterad kunskap kring digitalisering och faktasökning på internet, och därmed vara en viktig del i denna undervisning i skolan. Alla lärare som har varit med i studien är väl medvetna om källkritik och de källkritiska frågor som elever ska arbeta med utifrån vad Skolverket (2021) tycker ska ingå i undervisning om källkritik och alla de intervjuade lärarna arbetar efter de kriterierna, om än i olika utsträckning.
8.4 Lärares egen utbildning inom källkritik, att söka på
internet och digitalisering
Det är ingen lärare i studien som säger sig komma ihåg att de har fått någon speciell utbildning i att lära ut källkritik eller hur man ska göra en sökning på internet via sin grundutbildning till lärare. Dock säger sig några av lärarna ha haft digitalisering i utbildningen, men att den var inriktad på och handlade om hur samhället har blivit digitalt och vilka utmaningar det finns med digitalisering, snarare än konkreta sätt att lära ut digitalisering på. En lärare i studien säger sig ha fått en fortbildning inom området från Skolverket som heter ”Läslyftet”, där fick läraren lära sig om källkritik och hur man gör sökningar på internet. Den här utbildningen säger sig läraren sakna
