Namn: Henrietta Asplund & Malin Berg
Program: Sjuksköterskeprogrammet, 180 hp, Institutionen för vårdvetenskap
Kurs: Självständigt arbete i vårdvetenskap, 15 hp, VKGT13, VT21
Nivå: Grundnivå
Handledare: Elisabet Mattsson Examinator: Annica Lagerin
SJUKSKÖTERSKORS ERFARENHETER AV ATT VÅRDA PATIENTER MED COVID-19
EN LITTERATURÖVERSIKT
NURSES´ EXPERIENCES OF CARING PATIENTS WITH COVID-19
A LITERATURE REVIEW
Sammanfattning
Bakgrund: Smittsamma sjukdomar på grund av virus härstammar ofta från sjuka människor och djur och har länge varit ett stort hot mot människan och samhället. I december 2019 upptäcktes ett nytt coronavirus som får namnet SARS-CoV-2 och orsakar sjukdomen Covid-19. Det leder till en pandemi och sätter snabbt stor press på sjukvården världen över. Att vara sjuksköterska under en pandemi har visat sig vara utmanande men även givande.
Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med Covid-19.
Metod: Metoden är en litteraturöversikt baserad på 7 kvalitativa, 2 kvantitativa och en mixad artikel. Artiklarna hittades i databaserna CINAHL Complete och PubMed och var publicerade de senaste två åren. Sökord som
användes var Nurses, Experience, Attitude, Nursing, Nursing care och Covid-19. Analysmetoden som användes var enligt Friberg och Hendersons teori användes som teoretisk utgångspunkt.
Resultat: Analysen identifierade tre teman. Att arbeta under hot om smitta, Att utföra omvårdnad under utmanande omständigheter samt Förändrad syn på sjuksköterskeyrket.
Slutsats: Sjuksköterskor som arbetat med vård av patienter med Covid-19 har upplevt att bristande erfarenheter lett till att den kliniska omvårdnaden blir lidande. Rädslan av att bli smittad påverkade dem psykiskt och fysiskt.
Det var ett etiskt dilemma att utföra vård av smittsamma patienter utan adekvat skyddsutrustning. Stöd från samhället och patienter har stärkt sjuksköterskornas profession.
Nyckelord: Erfarenheter, Covid-19, Hälso- och sjukvårdspersonal, Omvårdnad, Sjuksköterskor
Abstract
Background: Infectious diseases due to viruses often originate from infected humans and animals and have for a long time been a major threat to humans and society. In December 2019, a new coronavirus was discovered which has been named SARS-CoV-2 and causes the disease Covid-19. This leads to a pandemic and quickly puts great pressure on healthcare globally.
Being a nurse during a pandemic has proven to be challenging but also rewarding.
Aim: The aim was to examine the experiences of registered nurses caring for COVID-19 patients.
Method: The method is a literature review based on 7 qualitative, 2 quantitative and one mixed article. The articles were obtained in the databases CINAHL Complete and PubMed, published in the last 2 years with the keywords Nurses, Experience, Attitude, Nursing, Nursing care and Covid-19. The analysis method used was Friberg's and Henderson's nursing theory was used as a model.
Results: The analysis identified three themes. To work under threat of infection, to perform nursing in challenging circumstances and changed view of the nursing profession.
Conclusion: Nurses who worked with care of Covid-19 patients experienced that lack of experience led to clinical nursing suffering. The fear of becoming infected affects them both mentally and physically. It was an ethical dilemma to perform care of infectious patients without adequate protective equipment. The support from society and patients has strengthened nurses' profession.
Keywords: Attitude, Covid-19, Experience, Nurses, Nursing, and Nursing care.
Innehåll
INLEDNING 1
BAKGRUND 1
SMITTSAMMA SJUKDOMAR ... 1
ETT NYTT VIRUS ORSAKAR EN PANDEMI ... 2
COVID-19... 3
ATT VARA SJUKSKÖTERSKA UNDER EN PANDEMI ... 4
PROBLEMFORMULERING 4 SYFTE 5 TEORETISK REFERENSRAM 5 METOD 6 DATAINSAMLING ... 6
URVAL ... 8
DATAANALYS ... 8
FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN 9 RESULTAT 10 ATT ARBETA UNDER HOT OM SMITTA ... 10
ATT UTFÖRA OMVÅRDNAD UNDER UTMANANDE OMSTÄNDIGHETER... 12
Att arbeta i skyddsutrustning ... 12
Brist på evidens och erfarenheter ... 13
FÖRÄNDRAD SYN PÅ SJUKSKÖTERSKEYRKET ... 13
Djupare yrkesansvar och plikt ... 13
Stärkt yrkesstolthet ... 14
DISKUSSION 15 METODDISKUSSION ... 15
RESULTATDISKUSSION ... 17
KLINISKA IMPLIKATIONER 19
FÖRSLAG FORTSATT FORSKNING 20
SLUTSATS 20
REFERENSFÖRTECKNING 22
BILAGA 1. SÖKMATRIS 27
BILAGA 3. GRANSKNINGSFRÅGOR FÖR KVALITATIVA RESPEKTIVE KVANTITATIVA STUDIER 38
INLEDNING
Författarna genomförde sin verksamhets förlagda utbildning i mars 2020 på S:t Görans infektionsavdelning. Detta var mitt under Covid-19-utbrottets begynnelse i Europa och det talades mycket om det höga trycket på italiensk sjukvård, då många var smittade och dödsantalet var högt. Detta väckte starka känslor hos både medarbetare, praktikanter och patienter. Under en veckas tid på infektionsavdelningen förändrades smittläget från att en enstaka patient testats positivt, till att en hel avdelning fylldes med smittade patienter. Det uppenbarades snabbt att det rådde stor brist på kunskap. De mest erfarna sjuksköterskorna och överläkarna stod maktlösa och kallade in personal för krismöte varje dag. Nya rutiner och riktlinjer presenterades dagligen och det rådde stor osäkerhet bland personalen.
Skyddsutrustning saknades och handsprit tog snabbt slut.
Författarnas erfarenheter av VFU väckte frågor om hur sjuksköterskor världen över hanterade och upplevde att arbeta under den pandemi som idag har påverkat hela världen.
Syftet författarna hade med denna litteraturöversikt var att öka kunskapen för sjuksköterskor som arbetar med Covid-19.
BAKGRUND
Smittsamma sjukdomar
Smittsamma sjukdomar härstammar ofta från sjuka människor och djur och har alltid varit ett stort hot mot människan och samhället (Melhus, 2013). På 1800-talet förbättrades
mikroskopen och forskningen kunde då ta sig an mikrobiologiska fynd. Människan började då få insikter om bakterier och dess infektionspåverkan och förstod att det fanns smittsamma sjukdomar. År 1892 upptäcktes virus som på latin betyder gift, saft, slem. Virus är ett acellulärt smittämne som består av DNA eller RNA (Melhus, 2013). Kunskapen om
mikroorganismer är av stor betydelse för att undvika smittspridning inom hälso- och sjukvård.
All personal behöver ha kunskap om hur smittspridning sker och vilka åtgärder som krävs för att förebygga vårdrelaterade infektioner (Edberg & Wijk, 2014).
Ett nytt virus orsakar en pandemi
I december 2019 i Hubeiprovinsens största stad Wuhan i Kina upptäcks ett nytt coronavirus, som får namnet SARS-CoV-2 och orsakar sjukdomen Covid-19 (World Health Organization, 2020). Orsaken eller uppkomsten av viruset är okänd men forskning indikerar att viruset kan härstamma från fladdermöss, då vissa likheter i det genetiska släktskapet har påträffats (Chan m.fl., 2020). Den 30 januari 2020 deklarerade generaldirektören för WHO att
coronavirusutbrottet var en nödsituation och ett internationellt hot mot människors hälsa (PHEIC; Public Health Emergency of International Concern) vilket är WHO:s högsta alarmnivå (WHO, 2020). Den 11 mars samma år klassificerade WHO utbrottet som en pandemi, det vill säga att människor i flera världsdelar smittas av det nya viruset. Sjukdomen fanns då beskriven i 114 länder. En av orsakerna till den snabba smittspridningen var att många av världens invånare reste mellan olika länder och kontinenter. Detta understryks i en studie som uppskattar att 60 procent av jordens invånare reste mellan olika länder under år 2018 (Balkhair, 2020).
Den aktuella pandemin har och har haft en enorm global påverkan. Antal smittade personer uppskattas hittills till 156 496 592 av dessa har 3 264 143 avlidit (WHO, 6 maj 2021). Hela eller delar av samhällen har stängt ned vilket lett till svåra konsekvenser. WHO (2021) uppskattar att hälften av världens befolkning riskerar att förlora sin inkomst och andelen människor som hamnar i extrem fattigdom har ökat stort. Jacqueline Levin (2019) beskriver att pandemier orsakade av virus och smittämnen inte bara leder till sjukdom och död, de medför även långvarig sorg, rädsla, förtvivlan, hopplöshet, sömnstörningar och
posttraumatisk stress. Detta påverkar människan och samhället på alla nivåer och leder i sin tur till betydande social, yrkesmässig och interpersonell dysfunktion.
I Sverige har samhället delvis stängts ned vilket påverkat invånarna på olika sätt. Barn och unga har drabbats hårt då skolor har tvingats stänga och undervisningen sker på distans. Detta får samhälleliga konsekvenser då elever som behöver mer stöd drabbas extra hårt. Även om de långsiktiga konsekvenserna av att skolor tvingats stänga är oklara så är det tydligt att pandemin bidragit till att det uppstått kunskapsluckor hos eleverna (IFAU, 2021).
Covid-19 klassas enligt Folkhälsomyndigheten (2020b) som både samhällsfarlig och allmänfarlig sjukdom och är därför smittspårningspliktig. Smittskyddslagen (SFS 2004:168) beskriver allmänfarliga sjukdomar som livshotande, kan leda till långvarig sjukdom och svårt lidande samt kan medföra allvarliga konsekvenser och bör förhindras med
smittspridningsåtgärder. Smittskyddslagen (SFS 2004:168) beskriver samhällsfarliga sjukdomar som avser allmänfarliga sjukdomar när dom får spridning i samhället.
Sjukdomarna kan innebära en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner, och kommer att kräva extraordinära
smittskyddsåtgärder.
Covid-19
Viruset, SARS-CoV-2, överförs från person till person via droppsmitta. Inkubationstiden är 2 till 14 dagar. Den som smittas av Covid-19 kan få symptom som hosta, feber, andningsbesvär, snuva, nästäppa, halsont, huvudvärk, illamående, muskel- och ledvärk samt påverkan på magtarmkanalen och symptomen kan påminna om en vanlig influensa. Hur sjuk man blir av viruset varierar alltifrån att personen får lätta förkylningssymptom till att personen behöver intensivvård (Folkhälsomyndigheten, 2021a).
Det är ett komplicerat virus av det faktum att det kan ge patienter avvikande symptom som akut andningsdepression och multipel organsvikt som leder till döden. Dessutom visar studier att Covid-19 kan ge långvariga symptom som kommer att kräva specialistutbildad
vårdpersonal (O´Brien m.fl., 2020). Sjukdomen kan påverka människans andningsorgan så pass att patienter kan behöva respiratorisk hjälp (Whittle m.fl., 2020).
Världen över har hälso- och sjukvården drabbats hårt av pandemin. Det beror delvis på att en otillräcklig pandemiberedskap. Det har saknats respiratorer, handskar och skyddskläder med mera. Personal har tvingats arbeta utan skyddsutrustning och sjukhusen har inte kunnat möta behovet av isoleringsrum och intensivvårdsplatser. Vidare låg möjligheten att testa och spåra viruset länge långt efter behovet (Kaye m.fl., 2020).
I Sverige har hälso- och sjukvården också ställts inför stora utmaningar. Vårdplatser har utökats och planerad vård har ställts in. Personal har flyttats från sina ordinarie arbetsplatser för att stötta vården av patienter som smittats med viruset (Socialstyrelsen, 2020). I april 2021 hade 7 av landets 21 regioner till följd av pandemin aktiverat krislägesavtal vilket innebär att bland annat sjuksköterskors arbetsvillkor tillfälligt förändras (SKR, 2021). Samtidigt har över en miljon människor konstaterats smittade av Covid-19 i Sverige. Av dessa har 62 546
sjukhusvårdats (Socialstyrelsen 2021).
Att vara sjuksköterska under en pandemi
Inom svensk sjukvård arbetar sjuksköterskor under hälso-sjukvårdslagen (SFS 2017:30) och smittskyddslagen och har därför som plikt att anmäla smittsamma sjukdomar (SFS 2004:168).
Sjuksköterskorna har en stark ställning i samhället i och med att det är samhället som utfärdat den legitimation som sjuksköterskan innehar. Grunden för sjuksköterskans
ansvarsområden är att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande (Svensk Sjuksköterskeförening, 2017b). Sjuksköterskans specifika kompetens är en kombination av vetenskaplig kunskap och patientnära arbete med grund i en humanistisk människosyn. Att ge omvårdnad till patienter innebär att sjuksköterskan gör bedömningar och beslut som innefattar etiska frågeställningar. Sjuksköterskan ska visa respekt och låta
patienterna vara delaktiga i den vård som ges (Svensk sjuksköterskeförening, 2017a).
Personcentrerad vård innebär att patientens värdighet och integritet bibehålls genom att sjuksköterskan har ansvar för att patientens individuella behov, resurser, värderingar och förväntningar. Behoven tillgodoses genom att man för en ömsesidig dialog med patienten (Svensk Sjuksköterskeförening, 2017b). En rapport från Storbritannien har undersök brittiska patienters erfarenheter av sjukhusvård under pandemin. Majoriteten av patienterna upplevde att de fick vara delaktiga och involverade i sin egen vård. Patienterna upplevde dessutom att de fått mycket bra emotionellt stöd under sin vistelse (CQC, 2020).
Enligt sjuksköterskans etiska kod bedriver och använder professionen forskning för att utöva aktuell och evidensbaserad omvårdnad. Sjuksköterskans ansvar är att patienterna får information som är adekvat och lättillgänglig så att de kan ta ställning och fatta beslut om sin vård och sin behandling (Svensk Sjuksköterskeförening, 2017a). Tidigt kom instruktioner om hur vårdpersonal skulle skydda sig vid vård av patient med misstänkt eller bekräftad Covid- 19-infektion. Basala hygienrutiner, stänkskydd i form av plastförkläde, visir och munskydd.
Alla vårdnära tag- och arbetsytor skulle rengöras och desinfekteras (Folkhälsomyndigheten, 2019).
PROBLEMFORMULERING
Smittsamma sjukdomar har alltid hotat människan och kan lätt bli världsomfattande om viruset inte stoppas i tid. Covid-19 som är en följd av det nya coronaviruset, beräknas idag ha smittat ca 141 miljoner människor runt om i världen. Dagligen rapporteras nya fall av
smittade och döda i Covid-19 och viruset har redan påverkat samhällen och hälso-sjukvården enormt. En betydande faktor till att Covid-19 spred sig så snabbt skall vara att människans
resande världen över. Kunskapen var i pandemins begynnelse bristfällig och behovet av adekvat kompetens har varit avgörande. Sjuksköterskan är i sitt kliniska arbete i stort behov av korrekt skyddsutrustning och information om smittspridningsåtgärder. Skyddsutrustning är något som är livsviktigt för sjuksköterskan men kan också påverka vårdrelationen mellan patient och sjuksköterska. Att få en ökad kunskap om hur det var för sjuksköterskor att vårda patienter som insjuknat i Covid-19 kan vara värdefullt för sjuksköterskor runt om i världen.
SYFTE
Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med Covid-19.
TEORETISK REFERENSRAM
Sjuksköterskans specifika ansvarsområde är att hjälpa sjuka individer med deras fysiska och psykiska stöd i förhållande till de grundläggande behov människan har. För att sjuksköterskan på bästa sätt skall kunna tillfredsställa dessa behov behöver hen skapa en relation till
patienten. Det är först då det blir möjligt för sjuksköterskan att bedöma vilka behov patienten behöver hjälp med (Henderson, 1970). Detta innebär enligt Wiklund-Gustin & Lindwall (2012) att omvårdnad enligt Hendersons teori skall utföras i en konstellation mellan sjuksköterskans hjärta, huvud och händer.
Hendersons teori att tillfredsställa behov kopplas till de vårdvetenskapliga begreppen.
Människan beskrivs som en komplex person som har 14 grundläggande behov. Varje människa är en individ och sjuksköterskan måste vara lyhörd för att kunna se och tillfredsställa varje patients unika behov. Hälsa innebär att vara oberoende. Nivån på en persons hälsa är kopplad till förmågan att tillfredsställa de grundläggande behoven och sjuksköterskan hjälper patienten till oberoende. Miljön är världen och allt som den består av.
Balans måste råda i både ekosystemet som är den fysiska världen och den sociala miljön.
Omvårdnad är en konst och sjuksköterskan är expert på området (Wiklund-Gustin &
Lindwall, 2012).
Författarna har valt Hendersons teori då den handlar om att sjuksköterskan ska ge stöd till patienter genom omvårdnadshandlingar som främjar hälsa eller tillfrisknande alternativt ger en fridfull död. Patienter som vårdas på sjukhus på grund av Covid-19 är isolerade och en del är så svårt sjuka att de behöver intensivvård (Socialstyrelsen, 2021). Henderson (1970) menar
att målet med omvårdnaden är att patienten ska återfå sitt oberoende genom att sjuksköterskan tillfälligt utför de handlingar som patienten hanterar i vanliga fall. Sjuksköterskan behöver möta varje patients individuella behov på ett sätt som är anpassat för just den personen. Det är därför viktigt att sjuksköterskan tar sig an uppgiften att lära känna patienten som vårdas för Covid-19 och ta reda på vad hen behöver för att vinna tillbaka sitt oberoende och sin hälsa.
Henderson (1970) poängterar att den primära uppgiften för sjuksköterskan är att hjälpa patienten med de uppgifter hen vanligtvis klarar själv så som att andas, äta, sova och vila, men även stötta patientens sociala liv vilket kan vara en utmaning under en pågående pandemi. De patienter som vårdas på sjukhus relaterat till Covid-19 har ofta svårt att andas (Folkhälsomyndigheten, 2021a). Att hjälpa patienterna att andas är en grundläggande faktor i Hendersons (1970) teori och därmed knyter teorin väl an till denna litteraturöversikt. Hon betonar vikten av kunskap om hur andningen fungerar och symtomen som uppstår när den är påverkad av sjukdom. Hon påpekar att andningen inte bara påverkas av fysisk sjukdom utan även av stress och oro (Henderson, 1970). Hendersons teori (1970) används i denna
litteraturöversikt för att fördjupa resultatdiskussionen.
METOD
Metoden är en litteraturöversikt som enligt Friberg (2017), används för att kartlägga
kunskapsläget kring ett valt problemområde. Grundtanken med att göra en litteraturöversikt var att sammanställa redan tidigare publicerade forskningsresultat samt skapa en överblick av det avgränsade området. De valda artiklarna är av kvalitativ, kvantitativ och mixad design. De kvalitativa artiklarna ger en god kännedom om individens upplevelse och de kvantitativa artiklarna ger en större bredd. De olika metoderna ger tillsammans både djup och bredd och ökar tillförlitligheten i en litteraturöversikt (Segesten, 2017).
Datainsamling
Databaser som använts för arbetet är CINAHL Complete och PubMed eftersom de tillhandahåller vetenskapliga artiklar inom området vårdvetenskap (Fribergs, 2017).
Författarna gjorde olika varianter på sökningar i ovan nämnda databaser. Då ämnet var relativt nytt undersöktes initialt om det fanns tillräckligt med material kring det valda problemområdet. Det gjordes genom fritextsökningar relaterat till syftet i både CINAHL Complete och PubMed. Fritext innebär att orden inte är indexerade enligt databasens
ämnesordlistor (Östlundh, 2017). Följande sökord användes i de initiala sökningarna; Health professionals, Nurses, Experience, Attitude, Nursing, Nursing care och Covid-19.
Förutsättningarna för att identifiera artiklar till denna översikt visade sig vara mycket bra och därefter inleddes en systematisk sökning för att finna relevanta artiklar.
Syftet var sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med Covid-19. För att hitta artiklar som beskrev det användes specifika sökord så kallade ämnesord. Det är utvalda ord som används för att indexera en artikels innehåll (Östlundh, 2017). De olika databaserna har specifika ämnesordlistor och därför blev sökningarna olika beroende på vilken databas som användes. Ämnesorden i PubMed kallas MeSH och i CINAHL Complete Headings.
I PubMed skrevs ämnessökorden enligt MeSH nurse, experience, nursing och Covid-19.
Samma ord skrevs även in som fritextsökning då ämnet var nytt och alla artiklar inte blivit indexerade. I CINAHL Complete skrevs ämnessökorden enligt Headings nurse attitudes (attitudes motsvarar MeSH experience), nursing care och Covid-19. Här användes samma ord som fritextsökning för att säkerställa att författarna även fick träff på oindexerade artiklar.
Trunkering (Östlundh, 2017) användes för att få med flera ändelser på experience. Genom att skriva experienc* kommer även experiences, experiencing att komma med i sökningen.
För att specificera sökningen har också boolesk söklogik använts. AND och OR är så kallade operatorer. De användes för att bilda en söksträng som binder ihop de olika sökorden
(Östlundh, 2017). Sökningen i PubMed blev följaktligen Nurses [MeSH] OR nurses AND experienc*AND "Nursing [MeSH] OR nursing AND Covid-19[MeSH] OR covid-19.
I CINAHL Complete skapades strängen enligt följande: nurs* attitud* OR (MH "Nurse Attitudes") AND nursing care OR (MH "Nursing Care") AND covid-19 OR (MH "COVID- 19"), se Bilaga 1.
Tillsammans gav sökningarna 417 träffar. Författarna läste var för sig igenom träfflistan i respektive databas. De titlar som uppfattades spegla det valda syftet valdes ut och då återstod 118 artiklar. Författarna läste gemensamt igenom sammanfattningarna/abstrakt för dessa vilket resulterade i 35 artiklar som beskrev sjuksköterskors erfarenheter av vård av Covid-19- patienter. -Tre av artiklarna påträffades i båda databaserna.
Artiklarna (n=32) lästes gemensamt i sin helhet för att se om de besvarade litteraturöversiktens syfte. De valda artiklarna undersökte opartiskt sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med Covid-19. Artiklar vars syfte var att undersöka en specifik upplevelse valdes bort för att få ett resultat som var brett och mångsidigt.
Endast artiklar som var forskningsetiskt granskade studerades och inledningsvis
fokuserades det på artiklarnas resultat och sammanfattning för att få en övergripande bild över
hur väl artiklarna besvarade denna litteraturöversikts syfte. Syftet styr vilka artiklar som utses.
För att få “svar” på problem och syfte krävs en planmässig sökteknik då sällan innehållet motsvarar det man söker efter en enda sökning (Friberg, 2017).
De utvalda artiklarnas kvalitet undersöktes med hjälp av de granskningsfrågor (Bilaga 3) som Friberg (2017) beskriver. Författarna valde följande frågor för att säkerställa att
problemet i studien var välformulerat och avgränsat. Att syftet var klart formulerat, att undersökningspersonerna var tydligt beskrivna i sitt sammanhang samt att metoden och analys av data var tydligt beskrivna. Efter granskning bedömdes tio artiklar uppfylla de uppställda kraven. Till sist fördes tio artiklar till matris två (Bilaga 2) varav sju hade kvalitativ, två kvantitativ och en mixad design.
Urval
För att avgränsa antalet artikelträffar har ett antal inklusionskriterier valts. Endast artiklar som utgår från sjuksköterskans perspektiv har tagits med. Sjuksköterskorna hade arbetat på
sjukhus och vårdat patienter med Covid-19. En tidsgräns för när artiklarna hade publicerats behövdes inte då ämnet var aktuellt och endast sträckte sig drygt ett år tillbaka i tiden. Alla artiklar som valts är peer reviewed, som ett bevis på att de är vetenskapligt granskade och publicerade i vetenskapliga tidskrifter (Fribergs, 2017). Endast artiklar på engelska har använts då författarna behärskar engelska och det fanns minimal risk för tolkningsproblem.
Artiklar som handlade om djurförsök har exkluderats då det inte fanns ett intresse av att få med den informationen i arbetet. En åldersgräns sattes till över 18 år.
Dataanalys
Författarna valde Fribergs (2017) modell i fyra steg för att analysera resultatartiklarna. Det inhämtade resultat bryts ner och en ny helhet skapas.
I det första steget skrevs de valda artiklarna ut på papper. Artiklarna lästes noggrant med ett öppet och kritiskt förhållningssätt för att få en övergripande förståelse av resultatet från respektive studie. Tillsammans fördes en gemensam diskussion för att säkerställa att
konsensus uppnåtts. De beskrivna upplevelserna som uppfattades som nyckelfynd markerades med färgpennor och fördes till ett försättsblad som sammanfogades med artikeln. Samma process gjordes med alla artiklar. Det andra steget bestod i att informationen fördes in i Bilaga 2 för att skapa en tydlig överblick av det samlade resultatet för varje artikel.
I det tredje steget analyserades de olika upplevelserna från alla artiklar för att upptäcka likheter och skillnader i resultaten genom att jämföra nyckelfynden från respektive artikel.
Utifrån dessa fynd utkristalliserades tre nya teman. I steg fyra sammanfattades de erfarenheter som representerade respektive tema och fördes in under rubriken resultat.
FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN
Då litteraturöversikt är ett vetenskapligt arbete är det viktigt att etiska övervägande sker löpande genom alla delar av arbetet (Sandman & Kjellström, 2018).
Författarna läste artiklarna med ett öppet förhållningssätt för att minska risken för att någon specifik synvinkel eller förförståelse skulle påverka valet av artiklarna. Etiska överväganden har funnits med i hela uppsats processen och litteraturöversikten skall presentera alla resultat som visas, inte bara de som svarar till författarnas egna hypoteser. Författarna reflekterade ständigt över de forskningsetiska övervägandena i allt från val av ämne till själva analys och skrivarbetet.
En forskningsstudie får kallas etisk om den uppfyller tre kriterium: Den ska inneha väsentliga frågor, den skall ha god vetenskaplig kvalitet samt att studien skall ha genomförts på ett etiskt sätt (Sandman & Kjellström, 2018). Det första villkoret gällande väsentliga frågor betyder att det forskarna undersöker skall leda till värdefull kunskap. Forskningen skall
eventuellt kunna leda till kunskap som är till nytta för samhället eller mänskligheten i stort.
Författarna ansåg att litteraturöversiktens ämne var oerhört aktuellt och hoppas den kan leda till ökad kunskap om sjuksköterskors erfarenheter av att vårda Covid-19 patienter.
Det andra kravet gällande god vetenskaplig kvalité betyder att studien innehar en design och metod som ger ett resultat man kan lita på. Designen skall matcha och besvara
forskningsfrågan. Litteraturöversiktens metod grundade sig i att alla artiklarna som valdes ut endast svarade på litteraturöversiktens syfte, och inte författarnas förutfattade meningar.
Att studien har genomförts på ett etiskt sätt innebär att deltagarna i forskningen är delaktiga på olika sätt. Insamlade data skall ske i respekt och hänsyn för de inblandade och människors autonomi, lika värde och integritet skall vägas in och beaktas (Sandman &
Kjellström, 2018). Alla artiklar som författarna valt ut till denna litteraturöversikt har blivit godkända av en etisk kommitté samt har uppfyllt Fribergs (2017) kriterier i
granskningsmodellen (bilaga 3).
RESULTAT
Resultatet presenterades i tre teman; Att arbeta under hot om smitta, Att utföra omvårdnad under utmanande omständigheter samt Förändrad syn på sjuksköterskeyrket som redovisas nedan. Kategorin Att utföra omvårdnad under utmanande omständigheter delas in i två
subteman; att arbeta i skyddsutrustning samt brist på evidens och erfarenheter. Den sista temat Förändrad syn på sjuksköterskeyrket delas in i två subteman; djupare yrkesansvar och plikt samt stärkt yrkesstolthet.
Att arbeta under hot om smitta
Under detta tema presenteras hur känslorna upplevdes för sjuksköterskor som vårdade patienter som insjuknat i Covid-19. Författarna redovisar även hur sjuksköterskornas upplevelser påverkade deras kliniska arbete.
Resultatet visar att sjuksköterskor som vårdar patienter med Covid-19 upplever rädsla och oro över att bli smittade av viruset samt att smitta andra i sin omgivning (Franco & Leví, 2020; Galehdar m.fl., 2021; Gonzales m.fl., 2020; Lapum m.fl., 2020; Lee & Lee, 2020; Liu
& Luo m.fl., 2020; Liu & Zhai m.fl., 2020; Robinson & Stinson, 2021; Sun m.fl., 2020; Tan m.fl., 2020).
Rädslan för att bli smittad och smitta andra gjorde att sjuksköterskorna kände sig maktlösa inför viruset. Sjuksköterskorna kände sig frustrerade och hjälplösa av det intensiva arbetet med att bekämpa smittan och det stora hälsohot som råder på grund av pandemin (Liu & Luo m.fl., 2020; Sun m.fl., 2020; Tan m.fl., 2020). Franco & Leví (2020) visar att
sjuksköterskorna upplevde att stödet från arbetsgivaren endast bestod av
smittspridningsåtgärder och kliniska implikationer. Sjuksköterskorna upplevde att arbetsgivaren inte tog någon hänsyn till personalens hälsa.
Sjuksköterskorna beskrev i flera studier hur deras rädsla för viruset blev överväldigande och gick ut över deras kliniska arbete så pass att kvalitén på omvårdnaden minskade. Till exempel upplevdes det som bristande omvårdnad då en patient var döende och sjuksköterskan var klädd i skyddsutrustning och inte kunde röra hen hud mot hud. (Galehdar m.fl., 2021;
González-Gil m.fl., 2020; Robinson & Stinson, 2021; Tan m.fl., 2020).
Den bristande säkerhet sjuksköterskorna upplevde på sjukhusen ansågs som den främsta orsaken till risk för att bli smittad (Franco & Leví 2020; González-Gil m.fl., 2020).
Sjuksköterskorna blev misstänksamma och oroliga för minsta möjliga symptom. Även om de testats negativt för Covid-19, beskrev sjuksköterskorna att tankarna om att ha blivit smittad
fanns kvar. Antydan till feber, andningspåverkan eller snuva gjorde sjuksköterskorna oroliga och ängsliga (Lee & Lee, 2020; Franco & Leví 2020).
Sjuksköterskorna upplevde rädsla och ångest över att ta med sig viruset hem och smitta sin omgivning. Rädslan för viruset påverkade även sjuksköterskornas privatliv då förhållande till vänner och familj blev lidande. De beskrev hur smärtsamt det var att både se hur patienternas familjeliv blev lidande av viruset och den isolering som krävdes för att inte föra smittan vidare, men även hur sjuksköterskornas egna privat och familjeliv påverkades negativt
(Franco & Leví, 2020; Galehdar m.fl., 2021; Lapum m.fl., 2020; Lee & Lee, 2020; Liu & Luo m.fl., 2020; Liu & Zhai m.fl., 2020; Robinson & Stinson, 2021; Sun m.fl., 2020; Tan m.fl., 2020). Sjuksköterskornas rädsla och ångest i de tidiga stadierna av pandemin minskade med tiden. Sjuksköterskor som kom till isoleringsavdelningarna upplevde att de anpassade sig snabbt till den nya miljön (Sun m.fl., 2020). När de kom in på avdelningen möttes de ofta av ett negativ känsla som sedan avtog när de började ta hand om patienterna, då kunde det till och med uppstå känslor av lugn och avslappning.
Sjuksköterskorna beskriver sig själva som att de representerar hjärtat av omvårdnad och känner en glädje i att bry sig om andra i hopp om att patienten skall börja må bättre (Galehdar m.fl., 2021; Liu & Zhai m.fl., 2020; Robinson & Stinson, 2021; Tan m.fl., 2020). Att få vara ett mentalt stöd och se hur patienterna återhämtade sig gav sjuksköterskorna en
tillfredställelse och lycka. Känslorna får sjuksköterskorna att utföra sitt arbete med kärlek och lojalitet trots de dåliga arbetsförhållandena. Liu & Zhai m.fl. (2020) visar att sjuksköterskorna kände ett stort hopp i att övervinna pandemin. Genom att arbeta i samordnade team,
tillsammans med internationella organisationer och en gemensam ansträngning från samhället kände sjuksköterskorna en hoppfullhet om att övervinna viruset.
Sjuksköterskorna upplevde ett starkt behov av att hitta strategier för att hantera sin oro. Det rörde sig om aktiviteter som att se en film, läsa en bok eller skriva dagbok då de var lediga.
Vissa ägnade sig åt trädgårdsarbete, medan andra använde sig av meditation, böner och andningsövningar. Några berättade att de tog till humor för att orka med det tunga ansvaret som de kände. Den vanligaste strategin var att sjuksköterskorna såg till att justera sin sömn efter behov och att de åt bra mat för att orka fortsatta arbeta under pandemin (Franco & Leví, 2020; González-Gil m.fl., 2020; Liu, Luo m.fl., 2020; Robinson & Stinson, 2021; Sun m.fl., 2020).
Att utföra omvårdnad under utmanande omständigheter
I detta tema presenteras sjuksköterskornas upplevda erfarenheter av att vårda patienter under utmanade omständigheter. Här presenteras hur det var för sjuksköterskorna att arbeta i Covid- 19 skyddsutrustning och hur vårdrelationen påverkades av arbetsbelastningen både psykiskt och fysisk. Författarna lyfter även fram hur sjuksköterskorna upplevde det att arbeta utan evidens och tidigare erfarenheter, då viruset var nytt.
Att arbeta i skyddsutrustning
Sjuksköterskorna upplevde en rädsla för att bli smittad trots skyddsutrustning (Galehdar m.fl., 2020; Lapum m.fl., 2020; Lee & Lee, 2020; Liu, Zhai m.fl., 2020). Säkerhetsklass och val av skydd ändrades oavbrutet och det fanns inte tillräckligt med information om viruset. På TV såg de hur andra sjuksköterskor bar Hazmatsdräkter med andningsapparater medan de själva endast hade munskydd, förkläde och visir (Lapum m.fl., 2020). Det skapade en osäkerhet i att inte vara korrekt skyddad. Sjuksköterskorna upplevde att de hade för lite kunskap om
sjukdomen och om hur effektiv skyddsutrustningen var (Lee & Lee, 2020). Att inte kunna lita på att mask och skyddsglasögon vara tillräckligt skyddande ledde till rädsla och obehag som gick ut över vård och vårdrelationen. Med tiden ökade kunskapen om viruset och sjukdomen vilket gjorde att sjuksköterskorna kände sig säkrare när de utförde vården tack vare
skyddsutrustningen (Lee & Lee, 2020).
Vårdrelationen mellan sjuksköterska och patient blev betydligt svårare med all den skyddsutrustning de var tvungna att bära. De beskrev skyddsutrustningen som en barriär mellan sjuksköterska och patient vilket försämrade vårdrelationen. Kommunikationen försvårades mellan vårdpersonal och patient på grund av all skyddsutrustning. Patienterna hade svårt att höra vad sjuksköterskorna sade, samt att det var svårt att läsa ansiktsuttryck då de alltid bar munskydd och visir alternativt mask. Vissa patienter som redan tidigare led av demens och förvirring kunde bli rädda för vårdpersonalen och påstod att de såg ut som rymdmänniskor eller astronauter i dessa dräkter (Lee & Lee, 2020; Robinson & Stinson, 2021). Sjuksköterskorna berättade att det var något speciellt att vårda patienter under denna okända sjukdom och relationen mellan patient och vårdare stärktes när de övervann viruset tillsammans (Lee & Lee, 2020). Sjuksköterskor beskrev hur viktigt det var att stödja patienten emotionellt, och inte bara behandla sjukdomen. Sjuksköterskorna försökte ge tröst samtidigt som de gav injektion, de ville inge hopp och uppmuntran till sina patienter oavsett hur stressade och upptagna de var i arbetet (Liu & Luo m.fl., 2020)
Brist på evidens och erfarenheter
De flesta sjuksköterskorna arbetade till vardags i annan vårdkontext. På grund av att pandemin slog till snabb så fanns det ingen tid för förberedelser för de som flyttades till avdelningarna för vård av Covid-19-patienter. Sjuksköterskorna beskrev att det innebar en enorm utmaning att snabbt lära sig nya metoder som till exempel dialys, syrgas och respirator (Lee & Lee, 2020; Liu, Zhai, m.fl., 2020; Liu, Luo m.fl., 2020; Tan m.fl., 2020).
Många sjuksköterskor upplevde att det var påfrestande att inte ha tillräckligt med kunskap om viruset eller den kompetens som krävdes för att ta hand om patienternas oberäkneliga tillstånd (Galehdar m.fl., 2020; Gonzáles-Gil m.fl., 2020; Lapum m.fl., 2020; Liu, Zhai m.fl., 2020; Sun m.fl., 2020; Tan m.fl., 2020). Att se patienter som drabbas av andnöd men inte kunna göra något för att lindra deras lidande upplevdes som speciellt smärtsamt för sjuksköterskorna (Galehdar m.fl., 2020; Sun m.fl., 2020).
Bristen på kunskap om viruset gjorde att det var svårt att utföra säker vård. Arbetsrutiner som ständigt ändrades och nya rutiner som utprövades parallellt beskrevs av sjuksköterskorna som ett stort stressmoment (Lapum m.fl., 2020; Lee & Lee, 2020; Robinson & Stinson, 2021;
Sun m.fl., 2020). Sjuksköterskorna upplevde stress över att det saknades vaccin och
behandling för sjukdomen (Franco & Leví, 2020; Lee & Lee, 2020; Liu, Luo m.fl., 2020; Liu, Zhai m.fl., 2020).
Förändrad syn på sjuksköterskeyrket
Vården av patienter med Covid-19 har lett till en förändrad syn på sjuksköterskeyrket.
Yrkesansvaret har för de flesta tillfrågade beskrivits som djupare. Majoriteten av sjuksköterskorna beskriver också en förändring i hur de själva och allmänheten ser på sjuksköterskans yrke.
Djupare yrkesansvar och plikt
Många sjuksköterskor beskrev att det var en självklarhet att arbeta med patienter som vårdades för Covid-19. Det bottnade i plikten och ansvaret i att vara sjuksköterska och beskrevs som en självklarhet trots att patienterna bar på ett smittsamt virus (Franco & Leví, 2020; Lapum m.fl., 2021; Lee & Lee, 2020; Liu, Zhai., m.fl., 2020; Liu, Luo m.fl., 2020; Sun m.fl., 2020; Tan m.fl., 2020). Några sjuksköterskor såg det som ett etiskt ansvar att ta pass inom Covid-19-vården. De hade tidigare sett det som ett kall att vara sjuksköterska och att
den upplevelsen förstärktes under pandemins gång (Lapum m.fl., 2021). Flera sjuksköterskor beskrev det som en självklarhet att ställa upp och arbeta eftersom att rädda liv ingår i
uppdraget som sjuksköterska (Liu, Luo m.fl., 2020; Sun m.fl., 2020). Sjuksköterskorna beskrev också att det var patriotism som gjorde att de ställde upp frivilligt (Liu, Zhai., m.fl., 2020). En annan anledning som uppgavs var att bekämpa viruset så att familjer kunde återförenas (Liu, Zhai., m.fl., 2020). I en studie uppgav 70% av sjuksköterskorna att det var yrkesansvaret som gjorde att de ställde upp och var med för att bekämpa pandemin (Sun m.fl., 2020). Det fanns även sjuksköterskor som beskrev det som ett tvång att ställa upp (Franco &
Leví, 2020; Lee & Lee, 2020). Några beskrev att de under pandemins gång insåg att de var rätt person på rätt plats (Lee & Lee, 2020).
Stärkt yrkesstolthet
Flera av de tillfrågade upplevde att sjuksköterskans ställning på ett eller annat sätt hade stärkts i och med Covid-19. Orsaken till det var arbetet med patienterna och/eller den respons som sjuksköterskorna fick från patienter, kollegor, anhöriga eller allmänheten (Franco & Leví, 2020; Galehdar m.fl., 2020; Lapum m fl., 2021; Liu, Luo m.fl., 2020; Lee & Lee, 2020; Sun m.fl., 2020). Sjuksköterskorna upplevde att patienterna, trots sitt dåliga allmäntillstånd, visat kärlek och uppskattning. När patienterna skrevs ut från sjukhuset upplevde sjuksköterskorna en stolthet över sin profession och den omvårdnad de utfört (Galehdar m fl, 2020; Lapum m.fl., 2021; Lee & Lee, 2020; Liu, Zhai., m.fl., 2020; Tan m fl., 2020). Sjuksköterskorna fann därmed en tillfredställelse av att vara med och bekämpa pandemin. Några jämförde med upplevelsen av att vara ute i krig. De beskrev en ökad stolthet i arbetet relaterat till att stödet från samhället växte (Galehdar m.fl., 2020; Lee & Lee, 2020; Robinson & Stinson, 2021).
Sjuksköterskorna upplevde att deras yrkesstatus har ökat under pandemin. Trots den rädsla som de flesta sjuksköterskor kände under pandemin så stärktes yrkesstoltheten (Galehdar m.fl., 2020; Lapum m.fl., 2021; Lee & Lee, 2020). Att följa nyheterna och se sjuksköterskor kämpa i vården av Covid-19-patienter gav kraft att fortsätta det tunga arbetet (Lapum m.fl., 2021). Några sjuksköterskor beskrev att erfarenheterna under epidemin gav dem ny mening i sitt yrke och att farorna med viruset gav dem kraft att kämpa vidare (Liu, Luo m.fl., 2020).
Samtidigt beskrivs också en sorg över att inte kunna utföra sitt arbete ordentligt relaterat till begränsad tid med patienterna och den skyddsutrustning som arbetet kräver (Lapum m.fl., 2021).
Sjuksköterskorna beskrev att de har reflekterat över värdet av yrket och identifierat sig mer med det valda yrket. Upplevelser av att ha räddat liv har gjort att man uppskattar sitt yrkesval
mer än tidigare och yrkesidentiteten stärktes under arbetets gång (Galehdar m.fl., 2020; Sun m.fl., 2020; Tan m.fl., 2020).
Även om flertalet sjuksköterskor upplevt stolthet tack vare sitt yrke, så beskriver de också att de i flera situationer behandlats som smittbärare (Franco & Leví, 2020; Lee & Lee, 2020).
I en studie var det så många som 85% som uppgav att de hade känt att släkt, vänner och grannar hade undvikt dem på grund av rädsla för smitta (Franco & Leví, 2020).
Lön för mödan under vårdandet av patienter med Covid-19 kom i andra former än
ekonomiskt bidrag. Sjuksköterskorna beskriver en ny upplevelse av att belöningen i vårdandet inte är ekonomisk, utan en känsla av andlighet och moral. När en patient tillfrisknar beskriver sjuksköterskorna det som en erfarenhet som är oersättlig (Galehdar m.fl., 2020; Lee & Lee, 2020; Liu, Zhai., m.fl., 2020; Sun m.fl., 2020). Beröm och bekräftelse kom från både patienter och andra kollegor. Sjuksköterskorna beskriver att de känner tacksamhet för det stöd och uppskattning som de fått genom hela pandemin (Lee & Lee. 2020; Liu, Zhai., m.fl., 2020;
Robinson & Stinson, 2021; Sun m.fl., 2020). I media har sjuksköterskor kallats hjältar (Robinson & Stinson, 2021; Sun m.fl., 2020) För några har det varit svårt att ta till sig hjältestatusen eftersom man upplever att man bara gör sitt jobb (Robinson & Stinson, 2021;
Tan m.fl., 2020).
Trots att många beskriver att belöningen många gånger kommer i form av uppskattning och bekräftelse så är det flera som upplever att de borde ha fått mer ekonomiskt bidrag (Franco & Leví, 2020; Lee & Lee, 2020), 80% av sjuksköterskorna i en studie uppgav att de hade uppskattat en ekonomisk kompensation (Franco & Leví, 2020).
DISKUSSION
Författarna presenterar under detta avsnitt en metoddiskussion samt en resultatdiskussion. I den första delen, metoddiskussionen, kommer författarnas val av metod och tillvägagångsätt att diskuteras utifrån dess svagheter och styrkor. I diskussionens andra del,
resultatdiskussionen, kommer författarnas val av artiklar lyftas fram och reflekteras.
Metoddiskussion
Författarna valde att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med Covid- 19. Ett ämne som var aktuellt och som de båda tyckte var intressant. Metoden som valdes till
detta examensarbete var en allmän litteraturöversikt enligt Friberg, 2017. Det var en lämplig metod med den givna tidsbegränsningen för att få en bra och tydlig översikt och specifik kunskap i ett begränsat område med hjälp av redan publicerad kunskap.
För att hitta artiklar som besvarade syftet krävdes systematiska sökningar i databaser.
Databaserna CINAHL Complete och PubMed användes eftersom de innehåller stora mängder av artiklar inom ämnet vårdvetenskap och kombinationen av två databaser ger resultatet bredd (Östlundh, 2017). Författarna tog hjälp av en bibliotekarie på Ersta Sköndal Bräcke högskolas bibliotek, för att förstå hur databaserna är organiserade. Då framgick att nya artiklar i
databaserna inte alltid hunnit indexeras. Alla ämnesord har därför kompletterades med fritext vilket gjorde sökningarna effektiva. Tillsammans med trunkering och boolesk sökteknik (Östlundh, 2017) gav sökningarna många bra träffar. Författarna sökte på varsin databas och gjorde individuellt det första urvalet. En svaghet kan vara att även om syftet diskuterats så fanns det risk för att enskilda tolkningar kan har påverkat det första urvalet. Arbetet med att läsa ett stort antal träffar (n=417) var mycket tidskrävande. Eventuellt hade mer tid kunnat disponerats för att få en än mer träffsäker sökning, men å andra sidan hade även detta tagit tid.
Träffsäkerheten stärks å andra sidan av att 3 artiklar påträffades i båda databaserna.
Slutligen skrevs 32 artiklar ut på papper för att läsas gemensamt. Detta förfarande gav författarna en tydlig överblick över det insamlade resultatet. Författarna ville att studierna skulle ha en variation av erfarenheter varför endast artiklar som ställde öppna allmänna frågor om erfarenheter togs med. Ett undantag gjordes dock med en artikel som undersökte
psykologiska erfarenheter av att vårda patienter med Covid-19 (Sun m.fl., 2020). Den behölls då det fanns information som styrkte resultaten från de andra artiklarna. I en artikel ingick även läkare i studien, men sjuksköterskor var i majoritet (Liu, Luo m.fl., 2020). Artikeln togs med trots att ett kriterium för inklusion var att studien skulle undersöka sjuksköterskors erfarenheter då det undersökta området svarade på författarnas valda syfte.
Artiklarna delades upp och analysen som utgick ifrån Fribergs analysmodell, 2017, skedde separat för att sedan diskuteras gemensamt. Inledningsvis ansåg författarna att det uppstod svårigheter i systematiseringen och tematiseringen av analysen. Trots att grundarbetet var noggrant genomfört hade det troligtvis underlättat om analysarbetet strukturerats tydligare innan arbetet påbörjades. En svaghet i resultatet kan vara att arbetet delades upp och tidvis skedde på varsitt håll, men eftersom resultaten jämfördes och diskuterades gemensamt blir det i stället en styrka.
Artiklarna som valdes var kvalitativa, kvantitativa och mixade studier. Författarna ser det som en styrka genom att de personliga beskrivningar som kommer med de kvalitativa
studierna kompletteras med mängddata från de kvantitativa och mixade studierna (Dahlborg Lyckhage, 2017). Studierna är utförda i olika länder och olika delar av världen. Resultatets tillförlitlighet stärks av att sjuksköterskornas erfarenheter liknar varandra oavsett vilket land de kommer ifrån eller arbetar i.
Tydliga ramar för hur arbetet skulle utföras har gynnat samarbetet mellan författarna.
Det bestämdes att arbetet skulle utföras vardagar mellan klockan 8–15 och att det var viktigt att fortlöpande ha en dialog om arbetets former. Det senare har varit en förutsättning i de fall när olika idéer och uppfattningar har diskuterats. Respekt för varandras olikheter och styrkor har bidragit till ett bra arbetsklimat.
De rådande restriktionerna på grund av pandemin som orsakats av Covid-19 samt tidsbegränsningen med uppsatsarbetet (10 veckor) medförde att mycket av arbetet behövde delas upp. Resultatet har eventuellt påverkats, men det är omöjligt att säga.
Resultatdiskussion
Denna litteraturöversikt hade som syfte att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter som insjuknat i Covid-19. Det framkom i resultatet att sjuksköterskor genomgående upplevde att de hade bristande kunskap om det nya coronaviruset samt mötte stora utmaningar i den kliniska omvårdnaden på grund av en rad olika faktorer. Resultatet visade även att sjuksköterskorna upplevde att deras yrkesidentitet stärktes i och med pandemin.
I litteraturöversiktens resultat framkommer att den bristande kunskap och ovisshet som rådde under pandemins begynnelse gjorde det svårt för sjuksköterskorna att utföra säker och god omvårdnad. Sjuksköterskorna beskrev att rädslan för att bli smittad av viruset påverkade dom i sådan omfattning att omvårdnaden blir lidande. De beskrev svårigheter att skapa en god vårdrelation när det var tvungna att bära all skyddsutrustning som krävdes. Kommunikationen mellan sjuksköterska och patient blev därmed lidande. Även skyddsutrustningen fanns det osäkerhet kring då riktlinjerna för vad som skulle bäras kontinuerligt ändrades.
Enligt ICN:s etiska koder skall sjuksköterskan främja hälsa och förebygga sjukdomar, återställa hälsa och lindra lidande (Svensk sjuksköterskeförening, 2017a). Det var svårt för sjuksköterskorna att följa dessa riktlinjer då pandemin snabbt bröt ut i samhället och vården saknade förberedelse, kunskap och skydd. Ett exempel på brister i säkerhet är att vårt resultat visar att sjuksköterskorna beskrev att de kom till arbetspassen och skyddsutrustningen hade tagit slut för dagen. Arbetsmiljöverket betonar vikten av att sjuksköterskan skall känna sig
trygg på sin arbetsplats och vara adekvat skyddad mot viruset Covid-19 (Arbetsmiljöverket, 2020). Att inte känna sig skyddad på sin arbetsplats beskrivs i litteraturöversiktens resultat och ger upphov till känslor av oro och rädsla hos sjuksköterskorna. En annan aspekt är den etiska utmaningen sjuksköterskor som saknar korrekt skyddsutrustning står inför (Rasmussen
& Dambrino, 2021). Sjuksköterskor som vårdade Covid-19 patienter var varken immuna eller hade vaccinerat sig och det var med hög risk för smitta som de utförde omvårdnaden av dessa patienter. Bristen på skyddsutrustning blev ett etiskt dilemma för den enskilde sjuksköterskan då hen skulle bedöma säkerhetssituationen och fatta beslut som inte bara påverkade dom själva, utan även kunde ge konsekvenser i form av smittspridning till familj, vänner och samhället i stort. Vår litteraturöversikt visar att sjuksköterskor behöver stöd och information från samhället för att kunna fatta moraliskt rätt beslut. Det uppstår ett moraliskt dilemma när sjuksköterskor ska ta risker som kan påverka både dom själva och samhället i stort, samtidigt som de kände ett stort ansvar och pliktkänsla gentemot patienterna.
En legitimerad sjuksköterska skall enligt svenska sjuksköterskeförening arbeta
patientsäkert och förebygga vårdskador (Svensk sjuksköterskeförening, 2017a). Vårt resultat visar att bristande kunskap och utrustning hotade patientsäkerheten. Dessa bristande
förutsättningar gjorde våra samhällen mycket sårbara gentemot viruset som snabbt spred sig världen över (WHO, 2021). Pandemin har dock gett samhället lärdomar och historien visar att adekvat kunskap och förståelse för det förflutna kommer ge plats i samhället som en ny vetenskap. Det vi har lärt oss kommer att göra samhället bättre förberett för eventuella framtida virusutbrott och kunskapen om det förflutna kommer göra att människan kan bilda nya strategier för att motverka global kris vid en pandemi (Purwanto, B., 2020).
Utifrån denna litteraturöversikts resultat kan vi konkludera att utföra omvårdnad under utmanande omständigheter kräver specialiserad kunskap och beprövade erfarenheter.
Henderson menar att all kunskap skall baseras på vetenskaplig forskning (Henderson, 1970).
Patienters behov är individuella och sjuksköterskan skall stödja/ge omvårdnad till patienten för att hitta tillbaka till hälsa. Författarna anser att Hendersons teori går att anknyta till Covid- 19 vården då betoningen ligger på att tillfredsställa olika former av omvårdnadsbehov. Det kan vara allt ifrån att stödja patienten med syrgas till att hjälpa patienten att gå (Wiklund- Gustin & Lindwall, 2012). Henderson (1970) beskriver att sjuksköterskans uppgift är att upprätthålla de behov som patienterna har och själva inte kan tillgodose. Sjuksköterskorna hade i början av pandemin få möjligheter att stötta patienterna då det var brist på kunskap och behandling av Covid-19, vilket författarna ser som ett etiskt dilemma. Sjuksköterskor känner
ansvar och plikt att utföra god omvårdnad samtidigt som det saknas resurser och kunskap (Rasmussen & Dambrino, 2021).
Resultatet visar att sjuksköterskor beskriver det som en självklarhet att arbeta trots hot om att smittas av ett nytt virus som det fanns lite kunskap om. Författarna till denna
litteraturöversikt har funnit flera anledningar till varför man väljer att arbeta till exempel vill sjuksköterskor vara med och bekämpa viruset eller och därmed försvara sitt land och dess befolkning. Den vanligaste anledningen som beskrivs i resultatet är att sjuksköterskorna har en stark pliktkänsla. Under pandemin har den upplevelsen förstärkts. Sjuksköterskorna beskriver att yrkesidentiteten har blivit starkare och att man är stolt över den vård man ger.
Pandemin har lett till att media fokuserat mycket på sjuksköterskans roll. Att
sjuksköterskor har en samhällsbärande funktion (Svensk sjuksköterskeförening, 2017b) har blivit påtagligt och konkret under pandemin. Redan innan pandemin fanns en stor efterfrågan på sjuksköterskor. Den senaste statistiken år 2021 visar att ansökningarna till landets olika sjuksköterskeprogram har ökat med 7 procent i år jämfört med höstterminen 2020
(Universitet- och högskolerådet, 2021). Detta trots att den pandemi som vi lever i har gjort att vården har blivit hårt belastad. Långa och tunga arbetspass har lett till att sjuksköterskor upplever stress. Varje enskild sjuksköterska behöver stöd på organisations- och professionell nivå som tar hänsyn flera aspekter som bör inkludera familjeliv, ekonomisk situation, rättsligt skydd och den personliga hälsorisken (Rasmussen & Dambrino, 2021).
Författarna till denna litteraturöversikt ställer sig frågan hur världen och samhället skulle se ut om sjuksköterskorna inte längre orkar med det höga arbetstrycket dom ställs inför under en pandemi. Hur ser ett samhälle ut utan sjuksköterskor och hur förbereder vi oss på eventuella framtida pandemier.
KLINISKA IMPLIKATIONER
Denna litteraturöversikt visar på att det råder bristande kunskaper om hur säker och adekvat omvårdnad skall utföras på patienter som smittats av Covid-19. Sjuksköterskor saknar tydliga riktlinjer att arbeta efter och detta leder i sin tur till en hög grad av oro och stress. Resultatet visar att sjuksköterskor behöver mer professionellt stöd och utbildning för hur de skall vårda patienter med Covid-19 på bästa sätt. Adekvat utbildning om riskfaktorer och smittspridning borde enligt författarna finnas på alla sjukhus som vårdar patienter med Covid-19.
Litteraturöversiktens resultat visar även hur problematiskt det var för sjuksköterskorna att utföra god omvårdnad utan korrekt skyddsutrustning. Det är därför av stor vikt att alla
vårdinrättningar som handskas med Covid-19-patienter tillhandahåller lämplig skyddsutrustning för att på bästa möjliga sätt förhindra smittspridning. Varje enskild sjuksköterska skall kunna utföra god och säker omvårdnad efter ICN:s etiska koder.
Sjuksköterskorna skall känna sig trygga och informerade och inte behöva fatta egna beslut som kan påverka deras privatliv. Det skall vara arbetsgivarens ansvar att tillhandahålla sjuksköterskorna med skyddsutrustning och erbjuda utbildning i riskhantering.
Sjuksköterskan skall inte behöva stå inför det etiska dilemma som det innebär att vårda smittsamma patienter utan korrekt skyddsutrustning. Författarna till denna litteraturöversikt hoppas genom att synliggöra detta ämne kunna öka kunskapen om sjuksköterskors
erfarenheter av att vårda patienter med Covid-19.
FÖRSLAG FORTSATT FORSKNING
Enligt författarna var forskningsläget mycket bra gällande sjuksköterskors erfarenheter av vård av patienter med Covid-19. Det finns många studier som på olika sätt undersöker sjuksköterskornas arbetssituation och privatliv som ger en relativt god bild av hur situationen har varit. Författarna hade dock svårigheter att hitta studier på hur patienterna har upplevt sin vårdtid. I några av artiklarna delas information om att de uppskattat sjuksköterskornas
insatser, men det är av intresse att utforska en bredare bild av deras tid på sjukhusens
avdelningar för Covid-19-vård. Att få insikt i patienternas erfarenheter kommer även ge ökad kunskap för sjuksköterskor. Vården, som ska vara personcentrerad, behöver kontinuerligt förnyas och patienternas erfarenheter är av stor vikt. Författarna föreslår intervjustudier för att få en god inblick i hur patienterna upplevde sin tid på avdelning och hur sjuksköterskornas bemötande upplevdes. Även forskning som studerar hur man på bästa sätt skapar en god vårdrelation trots den barriär som skyddsutrustning innebär kan enligt författarna vara till stor betydelse.
SLUTSATS
Litteraturöversiktens syfte var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med Covid-19. Resultatet har givit aktuell information om hur arbetet under pandemin har varit. Att arbeta under hot om smitta och brist på korrekt skyddsutrustning har påverkat sjuksköterskornas kliniska arbete. Vårdkvaliteten har varit svår att upprätthålla. Det har varit svårt att arbeta patientsäkert och den oro som uppstått på grund av detta har påverkat även
privatlivet. Det framgår också att sjuksköterskans yrkesstolthet har stärkts i och med pandemin, samhällets och patienternas stöd och sympati.
REFERENSFÖRTECKNING
*artikel inkluderad i resultatet
Arbetsmiljöverket. (2020). Personlig Skyddsutrustning som skydd mot covid-19. Hämtad 5 maj, 2021, från Arbetsmiljöverket, https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/sjukdomar- smitta-och-mikrobiologiskarisker/smittrisker-i-arbetsmiljon/coronaviruset/personlig- skyddsutrustning-som-skydd-motcovid-19/#3
Balkhair, A. A. (2020). Covid-19 pandemic: a new chapter in the history of infectious diseases. Oman Medical Journal, 35(2).
Care Quality Comission. (2020). Inpatient experience during the COVID-19 pandemic.
Hämtad 6 maj 2021 här https://www.cqc.org.uk/sites/default/files/20201118_COVID- IP-survey_report.pdf
Chan, J. F. W., Yuan, S., Kok, K. H., To, K. K. W., Chu, H., Yang, J., ... & Yuen, K. Y.
(2020). A familial cluster of pneumonia associated with the 2019 novel coronavirus indicating person-to-person transmission: a study of a family cluster. The lancet, 395(10223), 514-523.
Dahlberg, K. & Segesten, K. (2010). Hälsa och vårdande: i teori och praxis. (1. utg.) Stockholm: Natur & kultur.
Dahlborg Lyckhage, E. (2017). Kunskap, kunskapsanvändning och kunskapsutveckling. F.
Friberg (Red) Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (3.
Uppl., ss. 25-36). Lund: Studentlitteratur.
Edberg, A.-K., & Wijk, H. (Red.). (2019). Omvårdnadens grunder: Hälsa och ohälsa (3.
uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Folkhälsomyndigheten, (2019) Pandemiberedskap. Hämtad 6 maj, 2021 från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/2f2a536f14e54a83b983594b4b71 c3d4/pandemiberedskap-kommunicera-19074-2.pdf
Folkhälsomyndigheten, (2021a) Om viruset och sjukdomen. Hämtad 6 maj, 2021 från https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella- utbrott/covid-19/om-sjukdomen-och-smittspridning/om-viruset-och-sjukdomen/
Folkhälsomyndigheten (2020b). Pandemisk influensa. Hämtad 21 april, 2021, från Folkhälsomyndigheten, https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd- beredskap/krisberedskap/pandemiberedskap/pandemisk-influensa/
Folkhälsomyndigheten (2020c) Vägledning för smittspårning av covid-19. Hämtad 6 maj september, 2021 från Vägledning för smittspårning av covid-19 —
Folkhälsomyndigheten (folkhalsomyndigheten.se)
*Franco, J. A., & Leví PLÁ. (2020). Feelings, stress, and adaptation strategies of nurses against covid-19 in Guayaquil. Investigacion Y Educacion En Enfermeria, 38(3).
https://doi.org/10.17533/udea.iee.v38n3e07
Friberg, F. (Red.). (2017). Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (3. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
*Galehdar N., Toulabi T., Kamran A., & Heydari H. (2020) Exploring nurses' perception of taking care of patients with coronavirus disease (COVID-19): A qualitative study.
Nursing Open, 2021;8:171–179. https://doi.org/10.1002/nop2.616
*González-Gil, M. T., González-Blázquez, C., Parro-Moreno, A. I., Pedraz-Marcos, A., Palmar-Santos, A., Otero-García, L., Navarta-Sánchez, M. V., Alcolea-Cosín, M. T., Argüello-López, M. T., Canalejas-Pérez, C., Carrillo-Camacho, M. E., Casillas- Santana, M. L., Díaz-Martínez, M. L., García-González, A., García-Perea, E.,
Martínez-Marcos, M., Martínez-Martín, M. L., Palazuelos-Puerta, M.dP., Sellán-Soto, C., & Oter-Quintana, C. (2020) Nurses’ perceptions and demands regarding COVID- 19 care delivery in critical care units and hospital emergency services, Intensive &
Crititcal Care Nursing, 62 (2021) https://doi.org/10.1016/j.iccn.2020.102966 Henderson, V. (1970). Grundprinciper för patientvårdande verksamhet. (Ny omarb. uppl.)
Stockholm: Svensk sjuksköterskefören. Förl..
Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU). (2021). Barn och unga under coronapandemin. Hämtad 6 maj 2021, från
https://www.ifau.se/globalassets/pdf/se/2021/r-2021-02-barn-och-unga-under- coronapandemin.pdf
Kaye, A. D., Okeagu, C. N., Pham, A. D., Silva, R. A., Hurley, J. J., Arron, B. L., … Cornett, E. M. (2020). Economic impact of covid-19 pandemic on healthcare facilities and systems: international perspectives. Best Practice & Research Clinical
Anaesthesiology. https://doi.org/10.1016/j.bpa.2020.11.009
*Lapum, J., Nguyen, M., Fredericks, S., Lai, S., & McShane, J. (2020). “goodbye … through a glass door”: emotional experiences of working in covid-19 acute care hospital environments. Canadian Journal of Nursing Research, (20201220).
https://doi.org/10.1177/0844562120982420
*Lee, N., & Lee, H.-J. (2020). South korean nurses’ experiences with patient care at a covid- 19-designated hospital: growth after the frontline battle against an infectious disease pandemic. International Journal of Environmental Research and Public
Health, 17(23), 9015–9015. https://doi.org/10.3390/ijerph17239015
Levin, J. (2019). Mental health care for survivors and healthcare workers in the aftermath of an outbreak. In Psychiatry of pandemics (pp. 127-141). Springer, Cham.
https://doi.org/10.1007/978-3-030-15346-5_11
*Liu, Q., Luo, D., Haase, J. E., Guo, Q., Wang, X. Q., Liu, S., … Yang, B. X. (2020). The experiences of health-care providers during the covid-19 crisis in china: a qualitative
study. The Lancet Global Health, 8(6), 798. https://doi.org/10.1016/S2214- 109X(20)30204-7
*Liu Y-E., Zhai Z-C, Han Y-H., Liu Y-L., Liu F-P., & Hu D-Y. (2020) Experiences of front- line nurses combating coronavirus disease-2019 in China: A qualitative analysis.
Public Health Nursing, 2020;37:757–763. https://doi.org/10.1111/phn.12768 Melhus, Å (2013). Klinisk mikrobiologi för sjuksköterskor. (Andra upplagan).
Lund: Studentlitteratur.
O’Brien, H., Tracey, M. J., Ottewill, C., O’Brien, M. E., Morgan, R. K., Costello, R. W., ... &
Hurley, K. (2021). An integrated multidisciplinary model of COVID-19 recovery care.
Irish Journal of Medical Science (1971-), 190(2), 461-468.
Purwanto, B. (2020). Learning from the Corona Virus Pandemic: Interdisciplinary History and Strategic Issues of Historical Research. Indonesian Historical Studies, 4(2), 100- 112.
Rasmussen, A., & Dambrino, K. (2021). Is there an ethical mandate to practice without proper personal protective equipment? Journal of Hospice and Palliative Nursing : Jhpn : The Official Journal of the Hospice and Palliative Nurses Association, 23(2), 114–119. https://doi.org/10.1097/NJH.0000000000000723
*Robinson, R., & Stinson, C. K. (2021). The lived experiences of nurses working during the covid-19 pandemic. Dimensions of Critical Care Nursing : Dccn, 40(3), 156–163.
https://doi.org/10.1097/DCC.0000000000000481
Sandman, L. & Kjellström, S. (2018). Etikboken: etik för vårdande yrken. (Andra upplagan).
Lund: Studentlitteratur.
Segesten, K. (2017). Att välja ämne och modell för sitt examensarbete, F. Friberg (Red.) Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (3e uppl., ss. 105- 107). Lund: Studentlitteratur.
SFS 2017:30. Hälso-och sjukvårdslagen. Stockholm : Socialdepartementet. Hämtad 6 maj, 2021 från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-
lagar/dokument/svenskforfattningssamling/halso--och-sjukvardslag_sfs-2017-30 SFS 2010:659. Patientsäkerhetslagen. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad 4 maj, 2021
från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-
lagar/dokument/svenskforfattningssamling/patientsakerhetslag-2010659_sfs-2010-659 SFS 2004:168. Smittskyddslag. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad 6 maj, 2021 från
Smittskyddslag (2004:168) Svensk författningssamling 2004:2004:168 t.o.m. SFS 2020:430 - Riksdagen
Socialstyrelsen. (2020) Covid-19 har påverkat vårdkontakter, operationer och väntetider.
Hämtad 7 maj 2021 från https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint- dokument/dokument-webb/ovrigt/vardkontakter-vardgaranti-covid-19.pdf
Socialstyrelsen. (2021) Statistik och data. Hämtad 6 maj, 2021 från
https://www.socialstyrelsen.se/statistik-och-data/statistik/statistik-om-covid- 19/statistik-om-slutenvard-av-patienter-med-covid-19/
*Sun, N., Wei, L., Shi, S., Jiaob, D., Song, R., Ma, L., Wang, H., Wang, C., Wang, Z., You, Y.,Liu, S., & Wang, H. (2020). A qualitative study on the psychological experience of caregivers of COVID-19 patients. American Journal of Infection Control, 48, 592-598.
https://doi.org/10.1016/j.ajic.2020.03.018
Svensk Sjuksköterskeförening. (2017a) ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Hämtad 21 april 2021.
https://www.swenurse.se/download/18.9f73344170c0030623146a/1584003553081/icn s%20etiska%20kod%20f%C3%B6r%20sjuksk%C3%B6terskor%202017.pdf
Svensk Sjuksköterskeföreningen. (2017b) Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Hämtad 22 april 2021
https://www.swenurse.se/download/18.9f73344170c003062317be/1584025404390/ko mpetensbeskrivning%20legitimerad%20sjuksk%C3%B6terska%202017.pdf
Sveriges Kommuner och Regioner (2021) Krislägesavtal. Hämtad 6 maj 2021 här
https://skr.se/skr/arbetsgivarekollektivavtal/kollektivavtal/krislagesavtal.32467.html Universitet- och högskolerådet (2021). Fler vill bli sjuksköterska [pressmeddelande], Hämtad
26 april 2021 här https://www.uhr.se/om-uhr/nyheter/pressmeddelanden/2021- pressmeddelanden/fler-vill-bli-sjukskoterska/
*Tan, R., Yu, T., Luo, K., Teng, F., Liu, Y., Luo, J., & Hu, D. (2020). Experiences of clinical first‐line nurses treating patients with covid‐19: a qualitative study. Journal of Nursing Management, 28(6), 1381–1390. https://doi.org/10.1111/jonm.13095
Wiklund Gustin L., & Lindwall L. (2012). Omvårdnadsteorier i klinisk praxis. Stockholm:
Natur & kultur.
Whittle, J. S., Pavlov, I., Sacchetti, A. D., Atwood, C., & Rosenberg, M. S. (2020).
Respiratory support for adult patients with COVID‐19. Journal of the American College of Emergency Physicians Open, 1(2), 95-101.
World Health Organiztion (WHO). (2020). Coronavirus disease 2019. Hämtad 21 april 2021, från https://www.who.int/emergencies/diseases/novel-coronavirus-2019
World Health Organiztion (WHO). (2021). Impact of COVID-19 on people's livelihoods, their health and our food systems. Hämtad 6 maj 2021, från
https://www.who.int/news/item/13-10-2020-impact-of-covid-19-on-people's- livelihoods-their-health-and-our-food-systems
World Health Organiztion (WHO). (2021). Past pandemics. Hämtad 21 april 2021, https://www.euro.who.int/en/health-topics/communicable-
diseases/influenza/pandemic-influenza/past-pandemics
World Health Organiztion (WHO). (2021). WHO Coronavirus (Covid-19) dashboard 2021.
Hämtad 9 maj 2021, från https://covid19.who.int/
Östlundh, L. (2017). Informationssökning, F. Friberg (Red.) Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (3e uppl., ss. 59-82). Lund: Studentlitteratur.
BILAGA 1. Sökmatris
Databas Sökord Antal
träffar
Begränsningar Antal lästa abstrakt
Antal lästa artiklar
Ange antal valda artiklar till resultat, se bilaga 2
CINAHL Complete 2021-03-22
Health professionals experience AND caring OR nursing AND covid-19
25 Peer Reviewed, Engelska, Vuxna,
5 2 1
PubMed 21-03-24
(((("Nurses"[Mesh]) OR (nurses)) AND (experienc*)) AND (("Nursing"[Mesh]) OR (nursing))) AND (("COVID-
19"[Mesh]) OR (covid 19))
217 Engelska, Svenska, Vuxna (över 18 år)
90 25 7
CINAHL Complete 2021-04-10
nurs*attitud*OR(MH
"Nurse Attitudes") AND nursing care OR (MH "Nursing Care") AND covid-19 OR (MH
"COVID-19")
175 Peer Reviewed, Engelska, Vuxna (över 18 år)
23 5 2
(3 från tidigare sökning i PubMed)
