Självskadebeteende hos unga flickor: en studie om sambandet mellan självskadebeteende och kamkamratgrupper och Internet

Stockholms universitet

Institutionen för Socialt arbete HT 2006

C-uppsats 10 p

Självskadebeteende hos unga flickor

en studie om sambandet mellan självskadebeteende och kam- ratgrupper och Internet

Av: Yasemen Dinc

Handledare: Bodil Eriksson

Abstract

Self-destructive behaviour is a more and more occurring phenomenon in today’s society and there are mostly young girls who are affected by this behaviour. There are different explana- tions to why the phenomenon appears. The purpose of this research essay is to give a litera- ture overview of the phenomenon of self-harming behaviour of young girls. Two research questions have been used to study this phenomenon; How can groups of friends contribute to reinforce an identity with the self-destructive behaviour among young girls? How can Internet contributes to reinforce an identity with the self-destructive behaviour among young girls?

For the analysis this research essay uses the social constructive theoretical perspective. The method used in this study is based on systematic searching of relevant literature and research.

The findings indicate that groups of friends and the Internet constitute a forum where young people can create and develop their own identity. Therefore these two components can also have an important role in developing an identity with the self-destructive behaviour among young girls especially when they have a tendency to seek help from one another.

Keyword: Self-destructive behaviour, young girls, Internet, identity, peer influence.

Nyckelord: Självskadebeteende, subkultur, adolescensen, grupptryck.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING _Toc156654521

INLEDNING ... 5

S

YFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR

... 7

U

PPSATSENS AVGRÄNSNINGAR

... 7

U

PPSATSENS DISPOSITION

... 7

KUNSKAPSLÄGET... 8

BAKGRUND ... 8

Ä

R SJÄLVSKADANDE BETEENDE ETT OSYNLIGT PROBLEM

?... 8

V

AD ÄR SJÄLVSKADEBETEENDE

? ... 9

V

ARFÖR FLICKOR

? ... 10

E

N ALLMÄN BILD AV DEM SOM SKADAR SIG SJÄLVA

: ... 11

V

ILKA FUNKTIONER FYLLER DETTA BETEENDE HOS UNGA FLICKOR

: ... 12

TEORETISKA PERSPEKTIV... 13

S

OCIALKONSTRUKTION

... 13

V

ARDAGSLIVET SOM EN GEMENSAM VERKLIGHET

... 13

V

ERKLIGHETEN BEROENDE AV TID OCH KONTEXT

: ... 14

I

NDIVIDEN I ANSIKTE MOT ANSIKTE SITUATION

... 15

H

UR KONSTRUERAR VI VERKLIGHETEN

? ... 15

Objektifiering... 15

Typifiering ... 16

Institutionalisering ... 16

METOD ... 17

V

ETENSKAPSFILOSOFISK POSITION

... 17

M

ATERIAL

... 17

S

ÖKMETOD

... 18

Artikel- och litteratursökning ... 18

U

RVALSMETODIK AV ARTIKLAR

... 19

A

NVÄNDA NYCKELORD

... 19

B

EARBETNING AV MATERIALET

... 20

E

TISKA ASPEKTER

... 24

R

ELIABILITET

... 24

V

ALIDITET

... 25

Begreppsvaliditet ... 25

R

EFLEXIVITET

... 26

G

ENERALISERBARHET

... 26

RESULTAT ... 26

H

UR MÅR DAGENS UNGA FLICKOR

?... 27

G

RUPPER OCH IDENTITET

: ... 28

Hur skapar man sin identitet: ... 30

K

AMRATERS ROLL I DEN SOCIALA UTVECKLINGEN

... 30

G

RUPPTRYCK

: ... 32

Mobbning: ... 33

V

AD INNEBÄR

I

NTERNET

:... 34

H

UR ANVÄNDER UNGDOMARNA

I

NTERNET

? ... 35

A

NONYMITETEN PÅ NÄTET

:... 36

Ä

R DET EN MÖJLIGHET ELLER ETT HOT

?... 36

F

ÖRDELAR OCH NACKDELAR MED

I

NTERNET

... 37

Positiva aspekter av Internet ... 37

Negativa aspekter av Internet: ... 38

ANALYS ... 39

R

ELATIONEN MELLAN KAMRATER OCH SJÄLVSKADEBETEENDE

: ... 39

R

ELATIONEN MELLAN

I

NTERNET OCH SJÄLVSKADEBETEENDE

... 42

DISKUSSION ... 43

M

ETODDISKUSSION

... 44

V

AD RESULTATEN VISADE

... 44

F

ORTSATT FORSKNING

... 44

LITTERATUR ... 46

B

ÖCKER

... 46

T

IDSKRIFTER

... 47

R

APPORTER

... 47

E

LEKTRONISKA KÄLLOR

: ... 48

Inledning

Självskadebeteende debatteras allt oftare vilket har lett till att fenomenet mer och mer har varit förekommande i det samhället vi lever i. Från början var det ett storstadsfenomen, men har nu spridit sig över landet. Dagens nyheter skriver den 10 mars 2003 om att flera barn- och ungdomspsykiatriska mottagningar rapporterar om en ökning under de senaste åren av själv- skadebeteende. I sin artikel påpekar författaren Hodacs (2004) också att Bris

¹

har rapporterat att av de 16000 statistikförda samtal och de 6000 mejl som man tog emot under 2003 kom tre av fyra samtal och nio av tio mejl från ängsliga och ångestridna flickor.

Enligt Sundh (2004) är alla människor i någon mening självdestruktiva eftersom vi ägnar oss åt riskfyllda sporter, röker eller gör farliga omkörningar. De flesta av oss har dock effekti- va motkrafter att sätta in mot de här negativa fallen. Men just när det gäller dessa flickor som skadar sig för att hantera sin ångest saknar de enligt min åsikt de motkrafterna som behövs för att klara av stressen.

Självskadebeteende är ett mångfacetterat problem och behöver betraktas ur många olika perspektiv. På frågan om vad som får dessa flickor att göra våld på sina egna kroppar finns det inte ett enkelt svar. Johannisson (1999) anger att gränserna mellan tillåtet och otillåtet och normalt och galet är skapade av kulturen. Därför anser jag att man måste se till historien, kul- turen och den tid man lever i, vilket gör det konstruktivistiska perspektivet extra viktigt som är avsett att användas i den här uppsatsen.

I min uppsats har jag valt att fokusera på unga flickor med självskadebeteende med tanke på att denna företeelse anses förekomma oftare hos flickor jämfört med pojkar. Ett möjligt svar kan vara på detta att man inom forskning har hållit med att pojkar brukar vara mer utåt- agerande och visa sina känslor utåt medan flickor är inåtvända, brukar dölja sina känslor och hålla dem för sig själva. Johannisson (1999) hävdar i detta avseende att problemet tycks ligga i det kvinnligas omedvetna val att dämpa, inte höja jaget, gå inåt och agera defensivt.

I boken ”Vingklippt ängel” skriver författaren Berny Pålsson följande när det gäller flick- ors val att gå inåt; ”Jag vågade inte vara till besvär, rädd för att störa och irritera. Alltid slöt jag mina tankar och känslor inom mig själv.” (s. 81)

Det finns även ett stort mörkertal när det gäller hur många det är som lider av denna problematik. Därför kan även fler pojkar möjligen inrymmas i statistiken. Man kan även häv- da att inte minst media har en stor betydelse i denna målning av flickor med tanke på att i me- dias diskurs brukar unga flickar ta alltmer plats i dagens samhälle.

När det gäller vilken åldersgrupp jag menar med unga, ligger min fokus på åldersgrupper mellan 12-18 år. Anledningen till att jag valde att fokusera på ungdomar framför vuxna med samma problematik är att de i många lägen kan vara vilsna och ha svårt att finna sin väg i livet.

Vid en genomgång av befintlig litteratur upptäckte jag att man inom forskningen oftast har tagit upp problemet utifrån psykologiska perspektiv. Det som intresserade mig efter denna

1

Barnens rätt i samhället. (Bris är en ideell, partipolitiskt och religiöst obunden organisation som hjälper barn

som far illa och utgör en länk mellan barn, vuxna och samhälle)

genomgång var att ta upp en annan aspekt som tidigare forskning för det mesta hade lämnat öppen eller inte gjort några övergripande studier om. Därför har jag valt två forskningsfrågor i min uppsats, nämligen hur kamratgrupper och Internet kan ha betydelse i utvecklingen av en identitet med självskadebeteende. Anledningen till att jag använde dessa två frågor var för att de yttre faktorer som miljön eller omgivningen spelar en viktig roll i uppkomsten av en indi- vids depression. När man t ex har ångest och samtidigt mobbas av andra jämnåriga eftersom man inte passar in kan leda till att man väljer att klara av sin ångest genom att skada sig själv.

Vi människor kan alltså vara avgörande för hur en annan människa mår. Därför anser jag att det är viktigt att inte bara försöka hitta orsaker på en individnivå utan också höja blicken mot en gruppnivå. Att ordet ”passa in” har fått mig att tänka på vilka regler som finns för att vi ska passa in och hur dessa regler i så fall har blivit konstruerade. Som individer konstruerar vi saker på nytt i samspel med varandra. När vi delar en gemensam kultur som accepteras av helheten skapar vi å andra sidan vår egen kultur i gruppen med andra människor som vi kän- ner gemenskap med. Vi kallar oss feminister, nynazister, hip - hopare eller skejtare. Vissa kallar det för gruppkultur eller subkultur. Vi konstruerar våra ritualer, regler, värderingar eller symboler. I så fall kan även en skärkultur lika bra utgöra en annan subkultur bland vissa, lika- dant med piercing som också har blivit en symbol för vissa ungdomar. Därför tycker jag att våra kamrater kan spela en viktig roll i skapandet av subkulturer och därmed hur vi socialise- ras inom gruppen.

Sydsvenska Dagbladet presenterar i sin artikel om Berny Pålsson

²

och hur ungdomarna identifierar sig med henne och gjort henne till ikon. I artikeln framgår det att tusentals ung- domar skriver i sina mejl till Berny att de älskar henne, att hon är deras gud och att de bär med sig hennes bok som en bibel. Vidare skriver de att de dricker samma slags drinkar som Berny dricker, lyssnar på samma typ av musik, klär sig likadant som hon och skär sig. I samma artikel anger Bernys sambo, Lucas Lundström att det har vuxit fram en slags subkultur kring Berny och grunden är densamma som i alla ungdomskulturer; att känna sig utanför, att man är annorlunda och vägrar att vara som alla andra. Han uppger vidare att man även känner ett starkt behov av att tillhöra.

Huruvida Internet kan bidra till en identitet med självskadebeteende anser jag att Internet är ett kommunikationsverktyg som miljoner människor använder och detta innebär att många olika typer av individer möter varandra och kan inspirera andra till olika slags beteenden, li- kaså självskadebeteende. Med tanke på att Internet verkar vara mer lockande för dem som känner sig ensamma i det verkliga livet och behöver prata med någon utgör detta kommunika- tionssätt en högre risk eftersom dessa ungdomar lättare kan bli inspirerade av att pröva nya saker och ting. Det finns många olika bloggar, communities eller forum där man kan inspirera ungdomar. Där har man också möjlighet att bilda en grupp med människor med samma typ av beteendemönster, det som jag kallar för elektronisk subkultur.

2

Författare till Vingklippt Ängel där hon skriver om sitt liv med självskadebeteende.

Syfte och frågeställningar

Syftet med denna studie är att få en fördjupad kunskap om problemet ”självskadebeteende hos unga flickor” genom att fokusera på huruvida kamratgrupper och Internet kan bidra till en identitet med självskadebeteende ur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Socialkonstrukti- vistiskt perspektiv ger ett brett utrymme att se på problemet med olika synvinklar. Med tanke på att jag har fokuserat på unga flickor i min uppsats har jag även lyft upp synen på ”kön” i dagens samhälle genom att tänka på att könet också är något som är socialt konstruerat.

Här nedan följer mina två forskningsfrågor som jag har valt utifrån mitt syfte:

1. Hur kan kamratgrupper bidra till att förstärka en identitet med självskadebeteende hos unga flickor?

2. Hur kan Internet bidra till att förstärka en identitet med självskadebeteende hos unga flickor?

Uppsatsens avgränsningar

Självskadandebeteende är ett mångfacetterat problem. Det kan därför finnas många olika orsaker bakom denna problematik. En av dem förklaringsmodellerna kan lika gärna vara kam- ratgrupper och Internet. Med tanke på att uppsatsen utgick från två frågeställningar som hand- lade om huruvida Internet och kamrater kan ha betydelse i självskadebeteendet hos unga flickor, har andra typer av orsaker såsom biologiska eller psykosociala inte fördjupats i upp- satsen. I syfte på att förbereda läsaren skall ändå ges en allmän beskrivning om vad detta be- teende innebär.

Ordet ”självskadebeteende” är också ett begrepp som för många kan innebära många oli- ka saker, t ex alkohol- och drogmissbruk, ätstörningar eller att utsätta sig själv för situationer eller relationer där det är stor risk för att man blir skadad eller sexuellt utnyttjad, osv. Vad som menas med självskadebeteende i denna uppsats är avsiktliga beteenden som riktas mot den egna kroppen genom att t ex skära sig, bränna sig, rispa osv.

Uppsatsens disposition

En allmän beskrivning av fenomenet ”självskadebeteende hos unga flickor” följer i kapit- let ”Bakgrund” i syfte på att förbereda läsaren i ämnet som sedan ska fördjupas i uppsatsen.

Därefter följer en beskrivning av den teoretiska utgångspunkten som har valts att belysa ämnet med, i form av socialkonstruktivistisk teori.

I metoddelen beskrivs tillvägagångssättet kring insamlingen av litteratur, hur sökningen har gått till, hur litteratur har valts och bearbetats. I detta kapitel görs även en diskussion kring validitet, reliabilitet och generaliserbarhet..

I kapitlet ”Resultat” sammanställs litteraturstudier med anknytning till de två forsknings- frågorna som ställdes.

I delen ”Analys” görs en analys utifrån det valda perspektivet och resultatet genom att

höja abstraktionsnivån.

Till slut följer en diskussion utifrån de tankar som har väckts under studiens gång och en diskussion kring metoden som har valts. Det diskuteras även de resultat som studien visade och eventuell fortsatt forskning.

Kunskapsläget

Vid genomgång av litteratur och forskning konstaterades att de flesta undersökningar är kvantitativt utförda och självskadehandlingar ofta har studerats utifrån psykologiskt perspek- tiv, då problemet främst har setts ur de tidigare erfarenheterna i barndomen eller som ett sym- tom på en bakomliggande psykisk sjukdom eller störning. Detta har lett till att andra bakom- liggande orsaker som kan ha betydelse har utelämnats.

När det gäller studier om självskadebeteende i Sverige finns det inte mycket undersök- ningar. Den svenska forskningslitteraturen behandlar problemet på ett allmänt sätt genom att nämna sociala, psykosociala eller biologiska orsaker osv. Mycket av litteraturen och den mes- ta forskningen är gjord i andra länder, främst USA.

Det finns enstaka litteratur som kunde hittas om Internet. Dessa rapporter har lyft upp både positiva och negativa sidor av Internet och de har saknat kopplingen till självskadebete- ende. En forskningsartikel påpekar däremot relationen mellan Internet och självskadebeteende vilket också har presenterats i uppsatsen.

När det gäller litteratur om kamratgrupper finns det mycket litteratur som är gjorda om ungdomar, identitet, subkulturer, grupptryck osv. De saknar dock kopplingen till just själv- skadebeteende, om det kan finnas några relationer mellan dem.

De frågor som behandlas i uppsatsen är relativt nya inom forskningen vilket gör att det finns kunskapsluckor inom forskningsområdet. Detta förhållande har även lett till att många nyckelord har använts för att fånga in så mycket som möjligt inom forskningen. I studien har den befintliga och relevanta litteraturen redovisats.

Bakgrund

I detta avsnitt görs en allmän beskrivning bl. a vad självskadebeteende innebär, varför det mest flickor som drabbas, en allmän beskrivning av de som skadar sig och vilka funktioner beteendet uppfyller.

Är självskadande beteende ett osynligt problem?

Stiftelsen Allmänna Barnhuset (2004) meddelar att självskadande till stor del är ett dolt

problem och att ett fåtal av dem som skadar sig, söker vård. McAllister (2003) anger i sin ar-

tikel att uppgifterna om självskadebeteende i statistiken är opålitliga eftersom detta beteende

anses vara ett socialt tabu. Många händelser lämnas i skuggan eftersom personer med sådant

beteende tas om hand av privata personer och de på så sätt inte får någon uppmärksamhet av

professionella. Att skada sig anses i samhällets ögon vara ett avvikande och ett Oaccepterat

beteende som inte stämmer överens med samhällets värderingar. Detta medför i sin tur skam-

och skuldkänslor och hopplöshet hos den som skadar sig, vilket därefter kan omvandlas till

självmordstankar.

Samuelsson (2001) uppger i sin artikel att det finns en allmän uppfattning att självskade- beteendet hos ungdomar har ökat under de senaste åren. Samma signaler kommer också från skolsköterskor och skolkuratorer. I en rapport från Västra Götalandsregionen, där elever från 14 kommuner i årskurs 7-9 besvarat enkäter, framkom det att var tredje flicka i 15 årsåldern angav att de hade tankar på att skada sig själva. Det är framför allt bland unga flickor som kommer till den öppna mottagningen som ökningen har varit mest påtaglig.

Vad är självskadebeteende?

I detta avsnitt beskrivs Favazzas definition om vad självskadebeteende innebär där själv- skadebeteendet delas in i olika kategorier. Uppsatsen syftar däremot på episodiskt och repeti- tivt självskadandet. Anledningen till användandet av Favazzas definition är att författaren har skrivit omfattande studier kring detta fenomen och olika forskning som drivs kring självska- debeteende alltid refererar till författarens olika verk.

Favazza (1996) definierar självskadebeteendet som ”avsiktlig förstörelse eller förändring av den egna kroppsvävnaden utan medveten självmordsavsikt”. Han uppger dock att denna definition inte inkluderar sådana beteenden som indirekta metoder av självskadandet t ex svält eller sväljandet av glas eller naglar eller ämnen, som överdos av droger. Här kan man även ge exempel på andra typer av beteenden som t ex oskyddad sex, försummelse av egen hygien, missbruk, ätstörning osv. Yip (2005) anger i sin artikel att den vanligaste formen av självska- debeteende hos ungdomar bland många varierande former är att skära sig.

Favazza delar in självskadebeteendet i två stora kategorier:

1. Kulturellt sanktionerat självskadande där han skiljer på ritualer och sedvänjor.

Ritualer innebär aktiviteter som har upprepats genom flera generationer och som ock- så återspeglar samhällets traditioner och trossystem. Ritualerna påverkar hela samhäl- let. S.k. ”The Sun Dance” av Slättlands indianer är ett tydligt exempel på detta. I den- na ceremoni stirrar de unga modiga medlemmar i solen och samtidigt kämpar tills de sliter sig loss de spetten som är inlagda under kinden och stjärten. Sedvänjor betyder mer modebetonande aktiviteter. Piercing och tatueringar som har blivit mer eller mindre kulturellt accepterat är ett exempel på sedvänjor.

2. Avvikande-patologiskt självskadande beror på psykiska störningar eller neuro-

logiska sjukdomar. Denna kategori delas i sin tur in i tre delar. Den första kallar han

för Grovt (”Major”) som handlar om enstaka, ofta blodiga händelser. Den andra är

stereotypt självskadande (”Stereotypical”) där man skadar sig på grund av biologiska

tvång, detta medför inte heller några skam- eller skuldkänslor och kan utföras i andras

närvaro. Det här beteendet är vanligast hos utvecklingsstörda individer eller vid sjuk-

domen schizofreni eller autism. Den tredje kallar Favazza för måttligt/ytligt (”Mode-

rate/superficial”) som också i sig är indelad i tre undergrupper. Den första underkate-

gorin kallar han för tvångsmässigt (”Compulsive”) som omfattar repetitiva beteenden

som utförs många gånger varje dag. Detta beteende görs utan att den som utför det är

medveten om sitt beteende och utan koppling till något särskilt känsloläge. Episodiskt

(”Episodic”) som är den andra underkategorin, betyder att de som skär sig inte grubb-

lar över sitt beteende. De skadar sig för att känna sig bättre, för att bli av med oro- väckande tankar och plågande känslor och för att kunna känna självkontrollen. Denna typ av beteende kan inkludera sådana beteenden om att skära sig, rispa eller skrapa sig i armarna eller någon annanstans på kroppen, bränna sig, hindra såren från att läkas, sticka sig med nålar, banka huvudet mot väggen, osv. Den tredje är repetitivt (”Repeti- tive”) självskadande som framträder när personen har skaffat sig en skärande eller brännande identitet som beskriver sig själva som beroende av självskadebeteende. Fa- vazza uppger att den som skär sig episodiskt därefter kan övergå till det repetitiva be- teendet.

Varför flickor?

Wallroth och Åkerlund (2002) anger att självskadebeteendet börjar i adolescensen och fortsätter ofta sedan i många år. De flesta studier visar att beteendet är betydligt vanligare hos kvinnor än hos män. Författarna återger i sin bok att enligt Favazza är repetitivt självskadande beteende troligtvist tre gånger så vanligt hos kvinnor.

Smith, Cox och Saradjian (1999) anger att socialisationen i samhället har lett till olika förväntningar på kvinnor och män och att dessa olika förväntningar hjälper oss att förstå var- för kvinnor är mer benägna än män att avsiktligt skada sig själva. Generellt anses kvinnor ha mindre makt än män och det ställs olika förväntningar på vad kvinnor skall utföra och vilka positioner de ska uppnå. Kvinnor tenderar att erbjudas mindre möjligheter i livet och blir be- mötta med mindre respekt än män. De får generellt mindre belöningar för det arbete de utför och den roll de spelar. De känner sig ofta mindre viktiga och deras åsikter är ofta mindre gil- tiga.

Konstruktionen av hur en man ska vara har lett till att män skall uttrycka sina aggressiva känslor aktivt och utåtvänt. Kvinnor skall däremot tolerera situationer där de känner sig ut- nyttjade. Känslan av värdelöshet, aggression och frustration som detta skapar, bärs inuti.

Kvinnor anses även ha behov av andra.

Författarna anger vidare att allt som skrivits om självskadandet behandlar åldergrupper mellan 16 till 25 år. En anledning till detta kan vara att kvinnor i ungdomsåren är mer känsli- ga för och medvetna om de krav, begränsningar och begäran som ställs på dem som kvinna.

Statistiken påpekar även att äldre kvinnor är mindre benägna att skada sig själva än yngre

kvinnor eftersom roller som man har haft minskar i samband med att man blir äldre. Man får

mindre krav på sig (socialt, personligt och sexuellt) och kan också ha lärt sig att hantera stress

på ett mer logiskt sätt. En annan faktor som gör att äldre kvinnor inte framträder lika ofta som

yngre kan vara att de kanske inte söker hjälp på grund av dåliga erfarenheter av vård.

En allmän bild av dem som skadar sig själva:

I denna del av studien ges en allmän bild av dem som skadar sig själva. Det finns säkert de som avviker från denna kategori. Denna del är i grunden refererad till författarna Wallroth och Åkerlund (2002) men det förekommer även hänvisningar till andra författare. Det som anses vara karaktäristiskt hos personer med självskadande beteende är följande;

Ung: Självskadandet börjar vanligast i adolescensen och fortsätter under många år.

Kvinna: Enligt de flesta studier är beteendet vanligare hos kvinnor än män. Enligt Ab- rams (2003) är majoriteten av dem som skadar sig själva är kvinnor och de är ensamma indi- vider. Unga kvinnor är även en växande grupp av HIV-virusen, de röker mer än män och ut- gör fortfarande 90 % av dem som drabbas av ätstörningar.

Sexuellt liv: Många som skär sig har ett vidlyftigt sexliv. Samtidigt har andra inte någon sexuell erfarenhet alls. Många självskadande kvinnor känner en motvilja mot menstruationen, många känner avsky för sexuellt umgänge och för sina könsorgan. En stor del av dem som skadar sig själva har problem med sin sexuella identitet. Det är inte därför ovanligt att många kvinnor skadar sina egna könsorgan, oftast genom att skära sig. Sist men inte minst har några studier påvisat att detta beteende oftare förekommer hos homo- och bisexuella än hos hetero- sexuella människor.

Beroendeproblematik: I flera studier kunde man visa att ungefär hälften av de undersök- ta skärarna hade en missbruksproblematik med alkohol eller droger eller båda delarna.

Isolation: Det tycks att många skärare är socialt isolerade och har svårt att upprätthålla varaktiga relationer. Man kan även ha svårigheter att kommunicera verbalt, att använda ord för att meddela vad man känner eller vill.

Distans till föräldrarna i barndomen: Det är många som skär sig som har vuxit upp med kyliga och distanserade föräldrar som inte har gett sina barn tillräcklig kärlek och ömhet.

Självmordsavsikt eller inte: Många undersökningar har visat att självskadebeteende är någonting annat än självmordsförsök. Den som skadar sig gör oftast inte det för att ta sitt liv.

Det är emellertid viktigt att påpeka att de självskadande individer också gör självmordsförsök, men då använder man nästan alltid andra metoder än skärande. I detta avseende refererar Wallroth och Åkerlund till Favazzas citat (1999) där han redogör för skillnaden mellan själv- mord och självskadande beteende på följande sätt:

The difference between self-mutilation and suicide is simple yet profound: it is a difference between life and death. Suicide is an exit; suicidal persons want to stop all feelings and to terminate their existence. Self-mutilation is a morbid form of self-help; self-mutilators want to rid themselves of troublesome thoughts and feel- ings and continue living. (s. 125)

Samuelsson (2001) uppger också att de som skadar sig själva genom att t ex skära sig inte

gör det i syfte att dö, utan i syfte att lösa spänningar. Beteendet erbjuder en kontroll över ex-

trema känslor och kan även möjliggöra utlopp för ångest och raseri. Individen som skär sig

försöker genom självskada åstadkomma inre och yttre upplevelser för att komma ifrån suici-

dalitet. McAllister (2003) nämner i detta avseende att både gråtandet och skärandet förmedlar vad vi känner inuti. När vi gråter känner vi att ilskan, rädslan, sorgen och spänningen förvand- las till en känsla av välbefinnande. De som skär sig är kanske för förlamade att gråta och skä- randet kan då vara ett sätt att gråta. Författaren hävdar även att beteendet kan betyda ”cry for help” och handlar om överlevnad.

Lättnaden som uppstår: Efter att ha skadat sig känner man en lättnad och ökat lugn och välbefinnande. För dem som skär sig är lättnaden ofta kopplat till åsynen av det egna blodet.

Rädslan för ensamhet: Den som skär sig gör det ofta när han/hon känner sig övergiven eller sviken av en viktig person eller upplever att det finns ett hot om en sådan separation.

Senare forskning har påpekat att många av dem som skär sig har varit utsatta för svåra separa- tioner och övergivanden, fysisk misshandel i hemmet eller sexuellt övergrepp under uppväxt- åren. I detta avseende upplever kvinnor mer sådana erfarenheter i barndomen, eftersom de blir socialiserade att hantera sin ångest genom att agera emot sig. De blir också mer sårbara att utnyttjas som vuxna enligt McAllister (2003) vilket också är en förklaring till varför det är just fler kvinnor som skadar sig själva.

Ett liv i overklighet: Det har också framkommit att många som skadar sig själva befinner sig i ett tillfälligt tillstånd av dissociation, derealisation eller depersonalisation, dvs. att de upplever starka känslor av overklighet, emotionell avtrubbning och främlingskap för sig själ- va. De vill känna igen och återvända till verkligheten. De vill hejda känslan av främlingskap och att vara uteslutna.

Stiftelsen Allmänna Barnhuset (2004) meddelar att i många av studierna ingår självska- dande beteende också som ett av flera symtom hos patienter med andra psykiatriska diagnoser.

Självskadebeteende kan finnas hos personer med depression, ätstörningar, PTSD

³

, missbruk, personlighetsstörning, oftast med diagnosen borderline

⁴

och impulskontrollstörning. Yip (2005) tillägger även i detta avseende att ungefär 70-80 % av dem som skadar sig själva har borderlinepersonlighet.

Vilka funktioner fyller detta beteende hos unga flickor:

Samuelsson (2001) menar i sin artikel att det vanligaste skälet till självskada är att det lö- ser spänningen. Efter att ha upplevt denna känsla gör man det om och om igen, vilket kan uppfattas som en slags copingstrategi. Författaren hävdar vidare att patienter har uttryckt att de har upplevt en känsla av att vara avskurna från livet precis före självskadandet. Det verkar som om handlingen ger en möjlighet att få kontroll över extrema känslor och en hotande om- givning. Det erbjuder även en känsla av trygghet och möjliggör för dem att vända sin ilska mot den egna kroppen vilket kan fungera som en säkerhetsventil och som en befriande hämnd mot andra människor som har misshandlat dem (emotionellt, sexuellt eller fysiskt).

Stiftelsen Allmänna Barnhuset (2004) rapporterar även att självskadande beteende kan vara ett sätt att reglera känslor och hantera stress ur ett affektregleringsperspektiv och görs i

3

Posttraumatiskt stressyndrom.

4

Personlighetsstörning, som innebär svåra problem med att hantera känslor, extremt svart-vitt tänkande, definie-

rad ur Wikipedia (den fria encyklopedin).

syfte att dämpa ångest, känslor av tomhet, nedstämdhet och hantera påträngande minnen. Vis- sa skadar sig för att synliggöra den känslomässiga smärtan och göra den verklig. Att man se- dan konstaterar den fysiska läkningen, ger hopp om den känslomässiga läkningen. För vissa personer kan det handla om att straffa sig själva eller ge uttryck för självhat.

Enligt Wallroth och Åkerlund (2002) kan det också handla om att återfå en känsla av be- härskning och självkontroll, skapa en känsla av säkerhet och av att vara speciell, påverka andra, få utlopp för vrede, förhöja eller slippa sexuella känslor och lyda order från en eller flera av de multipla personligheterna.

Yip (2005) menar att frustrerade ungdomar kan skära sig i syfte på att lätta på sin spän- ning, få uppmärksamhet eller demonstrera mot skolan, familjen eller samhället. Ibland kan de skära sig för att få kamraterkännande eller för att visa sitt mod för andra. Skärandet kan också ibland förvandlas till en symbolisk ritual eller tävling bland vänner i skolan.

Teoretiska perspektiv

I detta kapitel redogörs för uppsatsens teoretiska perspektiv, nämligen det socialkonstruk- tivistiska perspektivet. Det inleds först med en översiktlig beskrivning av socialkonstrukti- vismen och därefter nämns viktiga begrepp ur detta perspektiv. Anledningen till användandet av detta perspektiv är för att fenomenet ”självskadebeteende hos unga flickor” har konstrue- rats som ett avvikande beteende i dagens samhälle. Denna konstruktion påverkar i sin tur hur vi talar om fenomenet och förhåller oss till detta.

Socialkonstruktion

Enligt detta perspektiv betraktas verkligheten som en social konstruktion som har skapats av människor tillsammans genom språk i en given tid och kontext, viket förutsätter att verk- ligheten kan betraktas och tolkas olika utifrån vilken institution man befinner sig i. Därför behöver verkligheten inte vara objektiv för alla i alla sammanhang.

Vardagslivet som en gemensam verklighet

Enligt Berger och Luckmann (1998) framträder vardagslivet som en verklighet tolkad av människor och är subjektivt meningsfullt för dem som en värld med inre sammanhang. Den samhälleliga verkligheten är i grund och botten en mänsklig social konstruktion där man ständigt interagerar med varandra och på så sätt utgår ifrån en gemensam verklighet som i sin tur definieras som objektiv.

Det dagliga livets verklighet tas för given av människor till dess att ett problem uppstår som inte kan lösas av det kunskapsförråd som man har upprättat från det vardagliga livets verklighet genom internalisering. Så länge det dagliga livet rutinmässigt går vidare utan av- brott uppfattas det som problemfritt.

Författarna anger vidare att människors naturliga attityder motsvarar varandras. Den na-

turliga attityden bygger på ”common-sense medvetandet” just därför att den refererar till en

värld som är gemensam för många människor. Commonsense-kunskap är den kunskap som

individen delar med andra under vardagslivets normala, självklara rutiner. Genom att ta del i

varandras tillvaro internaliserar man commonsense-kunskap som hjälper oss att iaktta världen som ett objekt. Enligt Searle (1997) är verkligheten konstruerad av ”institutionella fakta” som är beroende av människors kollektiva överenskommelser eller ett kollektivt accepterande.

Commonsense-kunskap byggs genom att människor lär sig normer och regler från andra som redan är inlärda och socialiserade i det samhälle som de lever i. Denna process kallas för internalisering och sker på två sätt. Den första internaliseringen kallas för primär socialisation och den andra för sekundär socialisation. Primär socialisation sker i barndomen, barnet lär sig grundläggande normer från signifikanta andra och sedan generaliserar deras handlingar och på så sätt identifierar det sig med allmänhet. Det nästa steget i socialisationsprocessen är sekun- där socialisation där individen i detta stadium lär sig speciella kunskaper och färdigheter ut- ifrån vilka roller han eller hon spelar och därmed generella normer och värderingar i den insti- tution han/hon befinner sig i. Internalisering hjälper alltså individen att forma sin identitet genom att ta del av sociala processer (Berger & Luckmann, 1998).

Wetherell och Maybin (1998) anger vidare att jaget behöver ses som ett föränderligt ting eller som en historia som rör relationer. Jaget kan konstateras som något som hela tiden sprids, förändras, grupperas och omgrupperas och bäst uppfattas som deltagandet i det sociala livet.

Vi blir olika människor i olika miljöer beroende på vilka sociala relationer vi är en del av.

Identiteten utvecklas och konstrueras alltså i samspelet med andra. De uppger även i detta sammanhang att identiteterna måste vara rimliga i relation till det kollektiva. Den samling identiteter som utgör en människa får alltså inte vara alltför fragmentiserad, de måste uppvisa en inre överensstämmelse. Annars kan det finnas risk att man bokstavligen uppfattas som udda eller galen.

Verkligheten beroende av tid och kontext:

Vardagslivet värld är både rumsligt och tidsmässigt strukturerad. Människan deltar inte enbart i ett samspel med en speciell naturlig miljö utan även med en specifik kulturell och social ordning. Socialisation sker alltid i den kontext som bildas av en specifik social struktur.

Det mänskliga är sociokulturellt föränderligt. Här och nu står i centrum för min uppmärksam- het på vardagslivets verklighet. Vi orienterar oss alltid efter vilken tid och kontext vi lever i, vi anpassar oss efter denna tidsram (Berger & Luckmann, 1998).

Conrad och Schneider (1992) berättar även hur verkligheten konstrueras genom vilken kontext vi lever i genom att ta upp exemplet om konstruerandet av ”sjukdomar” som baseras på människornas gemensamma uppfattning och som är beroende av den kulturella kontexten.

Författarna menar att sjukdomar inte existerar utan att någon föreslår, beskriver och känner

iden dem. De uppstår inte som sjukdomar utan att man ger en social mening till dem. Så fort

ett ting får en etikett som sjukdom blir den icke-önskvärd genom vår common-sense kunskap

som berättar för oss att det är icke-önskvärt. Ett konkret exempel på hur sjukdomar konstrue-

ras i olika samhällen kan vara fetma som anses vara en hotande sjukdom i det västerländska

samhället. Fetma betraktas dock inte som en sjukdom bland Papago Indianer som finns syd-

väst om Amerika därför att denna företeelse ofta förekommer där. Det är t.o.m. mycket van-

ligt att människor tar med sig sina små barn till kliniker och frågar varför deras barn är så

smala och sjuka även om deras utveckling anses vara normal enligt västerländsk standard. I detta specifika samhälle är fetma alltså inte någon sjukdom, medan den är det i det väster- ländska samhället. Vilken definition är då i så fall mer giltig? Om verkligheten är socialt kon- struerad av människors aktivitet kan den även förändras och omskapas i den dialektiska pro- cessen mellan kommunikativa individer och samhället.

Samma förhållande gäller även för fenomenet ”självskadande beteende”. Detta fenomen skulle naturligtvis inte ha kunnat existera utan att forskarna/experter talade om detta och gav ett namn på problemet. Detta beteende har på så sätt fått en etikett genom vilket vi kan känna igen och förhålla oss till det. Beteendet har stämplats som ett psykiskt problem i forskarvärl- den och därmed unga som ett offer. Inte minst media har stor betydelse för hur vi har interna- liserat fenomenet ”självskadebeteende” i vår commonsense – kunskap och därmed stämplat beteendet som ett problem. På detta sätt bidrar vi även till att fenomenet fortsätter att existera och ses som ett icke-önskvärt beteende.

Individen i ansikte mot ansikte situation

Den mesta kommunikationen sker i ansikte – mot – ansikte - situationer. I den typen av kommunikation har vi möjlighet att få tillgång till den andres känslouttryck som han signale- rar utifrån de budskap som jag förmedlar till honom. På så sätt kan vi anpassa oss till den and- re och finna en nivå där kommunikationen sker utan störningar. I ansikte - mot – ansikte - situationerna är det svårt att använda negativa uttryck, med tanke på att den andre reagerar och ändrar sina attityder och möter personen i fråga på denna nivå i stället. För att nå den fun- gerande kommunikationen skickar man i stället vänligare budskap. Men i det andra fallet, då man inte ser personen som man kommunicerar med, är det lättare att ignorera de känslout- tryck som väcks hos den andre i och med att man saknar tillgång till dessa. Det blir även gi- vetvis vanligare att feltolka vad den andre menar om jag inte kommunicerar i ansikte mot an- sikte situation (Berger & Luckmann, 1998).

Hur konstruerar vi verkligheten?

Det finns tre viktiga begrepp i det socialkonstruktivistiska perspektivet för att kunna för- stå hur verkligheten skapas och därmed betraktas som en objektiv verklighet. Dessa tre be- grepp kallas för objektifiering, typifiering och institutionalisering vilka presenteras nedan:

Objektifiering

En subjektiv attityd som består i ett känslotillstånd uttrycks i ansikte mot ansikte situatio-

nen med en rad olika fysiska tecken som hela tiden uppträder, vilket ger mig möjlighet att få

grepp om en annan persons subjektiva känslor. Samma tecken kan dock inte överleva utanför

det omedelbara som ansikte – mot - ansikte - interaktionen utgör. Då kan de subjektiva käns-

lorna i alla fall objektiveras med hjälp av symboler. Om jag t ex befinner mig i vredestillstånd

och inte kan förmedla denna typ av känsla till den andre i ansikte – mot - ansikte - interaktion

kan jag i stället objektivera denna känsla med hjälp av vapen, eftersom vi människor vet vad

ett vapen föreställer och varför man använder det. De vanliga objektiveringarna i vardagslivet vidmakthålls främst med hjälp av språket genom kommunikation.

Typifiering

Bäck-Wiklund (2003) uppger att vår vardagsverklighet består av olika tankescheman och typer som gör det möjligt för oss att identifiera och känna igen vår omvärld. Vårt sätt att tolka världen sker med hjälp av s.k. typifieringar av rutinmässiga företeelser, människor och upplevelser. Dessa typifieringar är också integrerade i den konkreta historiska sociokulturella livsvärlden. Genom typifieringar får vardagsvärlden mening och ter sig normal och välkänd.

Enligt Berger och Luckman (1998) är den sociala strukturen totalsumman av dessa typifie- ringar och av de återkommande interaktionsmönster som etableras med hjälp av dem. Ett en- kelt exempel på typifiering är när jag uppfattar den andre som en typ och interagerar med ho- nom i en situation som i sig är typisk. Om jag t ex uppfattar min kompis som en viss typ som medlem av kategori X tolkar jag hans uppträdanden som ett resultat av denna typifiering, hans sätt att tala eller klä sig kopplas till denna stora kategori som han är medlem i. Han represen- terar alltså för mig den mångfalden vars egenskaper är typiska. Alla dessa typifieringar påver- kar alltså min interaktion med individen.

Institutionalisering

Institutionalisering uppträder där det förekommer en ömsesidig typifiering av vanemässi- ga handlingar av aktörer. Det typiska finns inte bara i handlingen utan också hos aktörerna i institutioner. Själva institutionen typifierar både individuella aktörer och individuella hand- lingar. Institutioner förutsätter historicitet och kontroll. Ömsesidiga typifieringar av handling- ar byggs upp under loppet av en gemensam historia som inte kan skapas på ett ögonblick.

Institutioner kontrollerar också genom sin existens det mänskliga handlandet genom att upp- ställa i förväg definierade handlingsmönster. I verkligheten uppträder institutioner i kollektiv som består av betydande antal människor, men det är även möjligt att institutionalisering upp- står då det finns två individer som interagerar med varandra med tanke på att de även genom typifieringar kommer att finna specifika handlingsmönster som i sin tur blir vanemässiga för båda två. Genom att den tredje parten deltar i denna sociala interaktion förs de institutionella värdena vidare. Under denna process fullbordas institutionaliseringen. Ju fler människor som delar de institutionella värden som skapats genom interaktion, desto mer ökas dess objektivi- tet. Genom institutionaliseringen blir interaktionen och handlingarna förutsägbara vilket inne- bär att handlingarna blir vanemässiga. Individerna befrias alltså från åtskillig spänning som en följd av detta. Det skapas rutiner som tas för givna av medlemmarna i institutionen. Det mins- kar även antalet alternativ eftersom vanemässigheten gör att man inte på nytt behöver definie- ra sin situation. (Berger & Luckmann, 1998).

Sammanfattningsvis kan man hävda att, om verkligheten skapas som en följd av dessa processer kan likaså fenomenet ”självskadebeteende” även skapas genom dessa processer.

Forskarna/experter har gett namn på fenomenet ”självskadebeteendet” och typifierat detta

genom att kategorisera beteendet. Favazza (1996) har t ex delat beteendet in i olika kategorier

då han t ex har kallat beteendet som ett avvikande - patologiskt beteende för att hjälpa andra att få ett grepp om självskadebeteende. På så sätt har beteendet fått en stämpel och blivit nå- got som ska hanteras av specialister. I och med att denna verklighet har delats av andra indi- vider i det kollektiva samhället har fenomenet blivit institutionaliserat som ett problem. Ge- nom institutionalisering har vi kunnat typifiera beteendet och på så sätt känna igen det. Men det är också viktigt att nämna att självskadebeteendet inte behöver vara ett problem i alla sammanhang eftersom den objektiva verkligheten är skapad av kultur och tid. Man kan t ex internalisera beteendet som en ritual i ett annat sammanhang. På det sättet lär man sig att det går att bete sig på det sättet och anpassar sig till detta.

Metod

I detta kapitel beskrivs det metodologiska tillvägagångssättet för studien. Inledningsvis presenteras studiens vetenskapliga position och därefter redogörs hur urval, avgränsningar och materialbearbetning har gått till. Sist men inte minst diskuteras uppsatsens reliabilitet, validitet och generaliserbarhet.

Vetenskapsfilosofisk position

Denna uppsats vetenskapsfilosofiska position är socialkonstruktivistisk. Detta innebär att de forskningsfrågor som ställs och de metoder som har använts för att besvara dem förutsätter ett socialkonstruktivistisk förhållningssätt att se på verkligheten. Därför är det av betydelse att klargöra att uppsatsen inte syftar till att redogöra för hur det faktiskt ligger till utan belysa de möjliga tankegångarna som är skapade av vår konstruktion av verkligheten.

Material

Som underlag för denna kunskapsöversikt användes vetenskapliga artiklar, hämtade av peer-review, böcker och rapporter från myndigheter. Totalt utnyttjades 16 vetenskapliga artik- lar, 21 böcker, 2 rapporter från myndigheter samt ett fåtal tidningsartiklar. De böcker som användes i studien var både svensk och engelsk litteratur och de flesta av dem nämnde själv- skadeproblematiken utifrån psykologiskt synsätt. Det fanns svårigheter att hitta litteratur som just berörde det valda ämnet i uppsatsen. Andra böcker som valdes, tog upp hur grupper och därmed identiteten skapas samt vilka steg man går igenom i ungdomsperioden. Anledningen till användandet av dessa böcker var för att synliggöra hur gruppen skapar den deltagande personens identitet och vad den unga personen har för en bild av kamratgrupper och vilka funktioner gruppen fyller för den unga. När det gäller böcker om Internet finns det en brist på litteratur där man nämner relationen mellan Internet och självskadebeteende. Detta innebär att de tankegångar som har väckts i analysen när det gäller Internet, är i viss mån spekulationer.

Ju fler forskning bedrivs kring detta område desto pålitligare slutsatser kan dras. Anledningen

till användandet av bara två rapporter var för att hålla hög vetenskaplighet i studien. Mängden

av litteratur bestämdes å andra sidan utifrån de bearbetningsmöjligheter under perioden som

forskningen skulle ske.

Sökmetod

För att hitta relevanta artiklar till studien gjordes en systematisk litteratursökning med hjälp av följande databaser:

Använda databaser:

• Social Services Abstracts

• PsycInfo

• PsycArtikel

• Libris

• Miks katalog för biblioteken vid Karolinska Institutet och Södertörns högskola

• Diva

Sökning och insamling av data har skett på följande sätt:

• Sökningar efter artiklar i vetenskapliga databaser

• Sökningar i referenslistor

Artikel- och litteratursökning

Forsberg och Wengström (2003) berättar att litteratursökning kan göras på två olika sätt.

Det ena kallas för manuell sökning och det andra kallas för databassökning. Med manuell sökning menar författarna att forskaren söker sina forskningsdokument genom att studera re- ferenslistan där det finns andra artiklar som berör ämnet i fråga, eller genom att ta personliga kontakter med forskare inom området och fråga om pågående aktuell forskning. På detta till- vägagångssätt kan man även få tillgång till även icke-publicerade artiklar. Med databassök- ning menar de att man kan söka respektive litteratur genom olika databaser som finns till- gängliga via Internet eller via olika bibliotekens hemsidor. Här nedan följer en beskrivning av hur den utvalda litteraturen och forskningsartiklarna har sökts:

Sökningarna har gjorts på två sätt:

• Först gjordes ett antal sporadiska och översiktliga sökningar med hjälp av de nyckelord som i första hand var åtkomliga i minnet. Detta gav en översiktlig bild av den aktuella forskningen som bedrevs inom området. I detta skede hittades artiklar och litteratur som bedömdes vara intressanta för studien vilket förutsatte en låg grad av systematik.

• I det andra skedet gjordes en omfattande och systematisk sökning. Utifrån mate-

rialets innehåll som träffades i första omgången av sökningen konstaterades andra nya

typer av nyckelord som bidrog till att utvidga forskningsområdet. Referenslistorna i

litteratur och forskningsartiklar gicks igenom för att kunna få tips om mer litteratur

vilket förutsatte en manuell sökning. I denna sökning användes samtliga artiklar och

litteratur som stämde överens med forskningssyftet. I studiens gång togs även kontakt

med vissa lärare som kunde tipsa om relevant litteratur för studien. Dessa lärare kon-

taktades med tanke på att de ansågs ha relevanta kunskaper i det forskningsområde

som eftersöktes.

Urvalsmetodik av artiklar

Under studiens gång blev det angelägenhet att hitta fler vetenskapliga artiklar för att kun- na se vad det fanns för forskning kring ämnet som behandlades i uppsatsen samt för att kunna behålla en viss forskarnivå i uppsatsen. Urvalet av vetenskapliga artiklar baserades på rele- vanta databaser som kunde ge en tydlig bild av forskningsproblem. Genom att först klicka på peer-review i dessa databaser och läsa artiklarnas titel avgjordes om de kunde vara relevanta i studien. Anledningen till användandet av peer-review var för att så mycket som möjligt höja kvaliteten på dessa artiklar. Även tillgängligheten efter artiklarna och tillgång till fulltext i artiklarna hade betydelse för vilka artiklar som i första hand användes. Andra artiklar valdes från erkända vetenskapliga tidskrifter eller tidskrifter som bedömdes ha en hög grad av veten- skaplig nivå. En viss begränsning i mina forskningsdokument gjordes även utifrån språk och publiceringsår. De artiklar som var på annat språk än svenska och engelska valdes bort och litteraturen utvaldes även utifrån vilket publiceringsår de hade i syfte att behålla relevant in- formation som kunde relateras till dagens samhälle. Med tanke på att uppsatsen gick ut på att behandla ungdomar mellan 12-18 år bortsågs litteratur som behandlade unga som inte ingick i denna ålderskategori. Tyngdpunkten på materialet låg på referenser fr.o.m. 1992 och framåt för att fånga in den senaste forskningen.

Använda nyckelord

Följande nyckelord användes, även i kombination med varandra och kombination med ”och” / ”eller” samt med hjälp av trunkering

⁵

. Det användes relativt många sökord för att fånga in en stor del av den befintliga forskningen inom forskningsområdet. För det mesta utnyttjades de engelska sökorden pga. de databaser som förutsatte engelska ord för att söka efter forskningsdokument.

De använda nyckelorden redovisas här nedan:

• Självskadebeteende • Identitet

• Self-injury • Ungdomar

• Self-cutting • Ungdomskultur

• Self-mutilation • Subkultur

• Internet • Grupptryck

• Identity • Adolescensen

• Peer Influence • Peers

• Sub-culture • Självdestruktivt beteende

• Youth • Unga flickor, young girls

• Groups • Self-destructive behaviour

• Beauty

• Bully

• Self-harm

• Mobbning

5

Man kan klippa orden vid stammen för att få med olika tänkbara fortsättningar. T ex. missbruk* ger även träf-

far på missbrukare, missbrukarvård osv.

Bearbetning av materialet

De litteraturer som användes i studien bearbetades utifrån syfte och frågeställningar. Hu- vudmålet med granskningen av materialet var att kunna se samband och beskriva problemom- rådet. Det gjordes genom att plocka ut och sammanställa relevanta fakta utifrån syftet och frågeställningarna. Till exempel; sökningarna i databaserna gav en träfflista där det avgjordes om studien i fråga utifrån dess titel var relevant för själva uppsatsen. I dessa artiklar lästes först abstractet för att avgöra om det var en studie som kunde vara relevant för undersökning- en och därefter skrevs de ut.

När litteraturen hade samlats in konstaterades det att vissa av dem hörde ihop med var-

andra utifrån studiens syfte och frågeställningar. På så sätt gjordes en kategorisering av denna

litteratur och vissa av dem kategoriserades även som underkategorier.

Var för är de n i n - tress a nt? Den ge r e n bes k ri v- ni n g hu r fl ic ko r har det oc h h u r de hant e- rar sin ilska . Kamratavvisande och att v i v äljer v åra kam rat er ut ifrå n at t hu r l ik a vi ä r d em spelar roll. In tern et o ch dess ef- fekt er på ut vec k li n g - en av bar n oc h un g - do m. Framh åller o lik a för- kl ari n gsm o del le r, ty d ligg ö r sk illnad en mel la n sj äl vm o rd oc h sj äl vska debet eende o ch ang er att det är ett d o lt p rob lem.

Syfte Att mera fö rstå o m o lik a fakt ore r s o m i n teragera r i flick o rs u ttryck. A tt fö rk lar a fy ra fo rs k - ni n g sp ers p ek ti v i ut vec k - li ngen av ri sk ta gan d e bet e- ende n. At t vi sa vari er ande as pekt er av bar n oc h un gd oma rs ut - veckl in g i de n vi rt uel la värl den . Att kritisk t an aly sera o ch förk lara d en u tv ald a littera- tu re n o ch hö ja medv etand et fö r at t f ö rs tå sj äl vska da ndet .

Met o d Att studera be fint- lig litteratu r ino m om rådet . Näm n s ej. Beh and lat sex em- p irisk a artik lar. Att studera be fint- lig litteratu r ino m om rådet .

Relev a ns 2 3 3 2

Design R R R R

Årt a l 2 003 2 006 2 006 2 003

Författare Ab rams B oye r Green field &Yan M cAllister

Artikelmatris Jag vill här presentera de i nkluderade artiklarna i korthet i en artikelmatris. De presentera de artiklarna är här endast ett resultat av sökning i databaserna, (PsycInfo, PsycArtikel och S ocial S er vices A bstract).

Var för är de n i n tres - san t? Kom fram till att d et finns tre steg so m ut- v eck lar en k onstr u er ad id en titet G er sex o lik a per sp ek- tiv som h jälp er att to lk a skära n dep robl em at ik . Ger en bild av kamra- ters b et y d else fö r att pr o voce ra och fö reb y g - g a s k ära n det. St udi en vi sade at t In- ternet var en ny plats för att s k apa en subkul- tu rell scen där man ku n d e ko nst rue ra si n eg en id en titet.

Syfte H u ruvi da gr u p p tr yck på ver - kar me nt al häl sa. Att fö rk lara sex o lik a p er- sp ek tiv p å u ngd oms sk är and e. Att analysera huruvida kamra- te r ka n på ver k a skä ran de be - teendet . Int er n et s oc h musi kens r o ll fö r ut vec k la n d et av sj äl vi den - titet so m med lem av ung - d o mssu bku ltu r.

Met o d In terv ju er med 41 h ögr iskb enäg n a u ngd omar mellan 1 3 -1 8 år , i ko n- tak t med ter apeu ter i n om sist a 12 mån. Näm n s ej. In terv ju er med tre u n g a so m sk är sig , d eras familjer o ch k amrat er i H ong K ong . Und ersökn ing av ett In tern et fo - rum so m är tillg äng lig t för all a so m h ar tillg ång till d et.

Relev a ns 3 4 4 2

Design R R R R

Årt a l 2 000 2 005 2 002 2 006

Författare Un ga r Yip Yip, N g an & Lam Williams

V arf ör är d en in tr es- sant? St udi en vi sade at t onl i- ne ko mm uni ka ti on ger so cialt stö d fö r iso lera- d e u ngd omar och k an även normalise ra själv- ska d ebetee ndet

Syfte Att stud era ro llen av In tern et v id spri- dan d et a v i n fo om sj äl vska de bet een de och på ve rka n d et av hj äl ps öka nde bet e- ende .

Met o d Har an vä nt s si g av tv å ob se rv a- tio n ella stud ier p å Inter n et.

Rele- van s 5

Desig n R

Årtal 2 006

Fö rfattare Wh itlo ck , Powers & Ecke nr ode R: Review Artikel. Relevans innebär hur relevant en vald artikel är utifrån studiens syfte.

Etiska aspekter

Forsberg och Wengström (2003) uppger att innan man påbörjar en systematisk litteratur- studie bör etiska överväganden göras när det gäller urval och presentation av resultatet. Enligt författarna är det av betydelse att:

• Välja studier där noggranna etiska överväganden har gjorts

• Redovisa alla artiklar som ingår i litteraturstudien

• Presentera alla resultat som stöder respektive inte stöder hypotesen. Det är oe- tiskt att endast presentera de artiklar eller litteratur som stöder ens egen åsikt.

Utifrån dessa punkter om etiken kan jag påstå att i min studie har jag varit noggrann med att välja artiklar som har fått vetenskaplig stämpel genom att använda mig av peer-review och vetenskapligt kända artiklar. Jag har även redovisat alla mina artiklar på beroende på vilket syfte de fyllde i uppsatsen. Sist men inte minst har jag även presenterat fakta som både stöder eller inte stöder mina hypoteser. Ett konkret exempel på detta är när jag redovisar både nack- delar och fördelar med Internet för att inte förvränga den pågående diskursen.

Reliabilitet Bjereld, Demker och Hinnfors (2002) redogör vad reliabiliteten innebär genom att ange

att reliabiliteten i en undersökning är beroende av hur undersökningen mäts. Det finns flera sätt att pröva reliabiliteten i en undersökning. Ett sätt att mäta den är exempelvis genom att låta någon annan person genomföra eller upprepa delar av undersökningen för att se om resul- taten blir desamma. Om undersökningen till slut pekar på samma resultat kan man uppnå en god intersubjektivitet. Forskaren kan även välja att upprepa delar av sin undersökning genom t ex omläsning för att stärka reliabiliteten.

Jag har i denna studie försökt att stärka reliabiliteten genom att gå igenom vissa material ytterligare en gång för att säkerställa om jag förstått rätt och inte glömt att ta upp viktiga aspekter, samt låtit någon annan gå igenom min undersökning och komma med eventuella förbättringsidéer. I detta avseende är det även viktigt att nämna att en undersökning med en konstruktivistisk ansats innebär olika möjliga verklighetsförklaringar på fenomenet man un- dersöker och att man inte kan ställa samma krav på intersubjektivitet som inom empirismen i och med att forskaren själv är mätinstrument.

För att minimera förbiseende av viktigt material för min undersökning har jag använt mig av ett brett urval av sökord i databaser och även andra metoder för materialinsamling.

Det sägs även att reliabilitet är en fråga om forskarens skicklighet. Med tanke på detta kan jag ange att min brist på erfarenhet av liknande vetenskapligt arbete kan göra att min under- sökning med stor sannolikhet inte skulle genomföras på samma sätt av en mer erfaren forska- re.

Reliabiliteten hänger ihop med hur undersökningen har gått till och om den kan vara på-

litlig. Därför är det av betydelse att nämna att i min studie har jag utgått ifrån en hypotes som

handlar om huruvida Internet och kamratgrupper kan bidra till självskadebeteendet. Vid

genomgången av materialet har jag dock konstaterat att det inte finns tillräckligt belägg för

denna forskning. Även om jag har redovisat det material som har nämnt dessa samband i min

studie, kan det ändå finnas framtida forskning som talar emot detta. Min forskning kan därför fungera som en förundersökning som kan möjliggöra en fortsatt forskning.

Validitet

Validitet innebär enligt Kvale (1997) i vilken utsträckning en metod undersöker vad den är avsedd att undersöka. Författaren menar att inom positivismen finns det bara ett riktigt sätt att se på verkligheten och därmed uppfatta den som valid medan i det postmoderna synsättet har grunderna för en sann och valid kunskap upplösts. Kunskapen betraktas i stället som en konstruktion av verkligheten och sanning skapas genom dialog. Sökandet efter en absolut kunskap ersätts då av föreställningen om försvarbara kunskapsanspråk och gemenskapens diskurs, vilket också tyder på kommunikativ validitet. Med koppling till detta kan jag ange att mitt resultat i denna undersökning inte behöver vara sann för alla, utan att det ständigt kan förekomma andra typer av argumentationer som jag inte kommer med i analysen. Hur pass valid min undersökning är, kan alltså avgöras om det resultat som jag fick fram i studien, ock- så delas av gemenskapen.

Validitet vilar också på forskarens skicklighet med ständigt kontrollerande, ifrågasättan- de och teoretisk tolkande av upptäckterna. Det är viktigt att forskaren betonar en kritisk syn på sin analys och tydligt anger sitt perspektiv på det undersökta ämnet. Frågor som ”vad”

och ”varför” besvaras före frågan ”hur” för att inta ett kritiskt förhållningssätt (Kvale, 1997).

Jag har också i denna undersökning haft ett kritiskt öga på allt material som jag samlat in och även tagit med de olika möjliga argumentationer som talar för och emot min utgångspunkts- tanke för att så bra som möjligt prägla hur man inom forskningen talar om mitt undersök- ningsfenomen och i vilken utsträckning man är enig om hur jag själv tänker. Detta kan i viss mån stärka validiteten i undersökningen.

Begreppsvaliditet

Ur den sociala konstruktionen av valid kunskap framträder begreppet ”begreppsvaliditet”

som innebär en överenskommelse med andra mått på begreppet och logisk analys av samban- den dem emellan. Ett begrepp och måtten på det valideras när diskursen om relationerna mel- lan dem övertygar forskarsamhället, enligt Kvale (1997).

Enligt Esaiasson, Gilljam, Oscarsson och Wängnerud (2004) innebär begreppsvaliditeten att de teoretiska begreppen översätts till operationella indikatorer och dessa operationalise- ringar alltid kan ifrågasättas. Det är alltså viktigt att tydliggöra vad man menar med sitt be- grepp och vad begreppet i fråga täcker in. Vilka dimensioner kan det finnas i det begrepp jag väljer att undersöka? Man kan t ex inte ta reda på vem som bestämmer i en viss kommun ge- nom att fråga rakt upp och ner, eftersom det då blir upplevd makt och inte faktiskt makt man mäter.

När det gäller min undersökning innehåller självskadebeteende olika dimensioner såsom

avsiktlig eller oavsiktlig, direkt eller indirekt osv. Jag har sökt och behandlat min litteratur

genom att först redogöra för mig själv vilken typ av dimension jag var intresserad av att ta

upp, för att sedan inte råka undersöka andra dimensioner. För min studie innehåller begreppet

självskadebeteende två dimensioner dvs. avsiktlig och direkt genom vilka jag har undersökt fenomenet och försökt redovisa forskningen kring det. Därför anser jag att det finns en viss begreppsvaliditet i min undersökning.

Reflexivitet

Inom den konstruktivistiska forskningen kan vetenskap betraktas som produktiv i stället för att vara objektiv sanning som positivisterna söker efter. Vi skapar verkligheten genom att samtala med varandra och accepterar den som en objektiv kunskap när gemenskapen delar den. Denna commonsense-kunskap behöver ändå inte vara objektiv sanning i alla möjliga kontexter och tidsperioder. Det uppstår alltid vissa åsikter som inte delar samma verklighet.

Allting är alltså diskursivt skapat i olika sammanhang och ingenting är en enda sanning. Där- för kan jag som sagt inte uttrycka att mitt resultat kan framställa en objektiv sanning som alla kan vara eniga om, utan den kan betraktas som en del av många olika synvinklar. Reflexivite- ten är i detta avseende väldigt hög.

Generaliserbarhet

Bjereld et al. (2002) anger att en empirisk generalisering innebär en förutsägelse om att en händelse kommer att uppträda efter en annan eftersom den brukar göra det. Genom empirisk generalisering kan vi komma åt vetenskapliga förklaringar på ett visst spår men kan inte tala om deras giltighet. Gäller sambandet mellan Internet/kamratgrupper och självskadebeteende alltid och överallt?

Den statistiska generaliseringen bygger på det representativa urvalet. Om inte urvalet har gjorts på goda grunder kan inte resultaten statistiskt generaliseras. Därför är det viktigt att lägga ned all möda för att få ett tekniskt korrekt urval.

Även om denna typ av generaliseringsmetod mest lämpar sig för den kvantitativa meto- den kan denna metod också lämpa sig för min undersökning, i och med att mitt urval baseras på forskningsmaterial. För att uppnå denna typ av generalisering har jag använt ett brett urval av sökord för att få översikt om hur forskningen ställer sig gentemot mitt undersökningsfe- nomen.

Resultat

I denna del av uppsatsen ges först och främst en allmän bild av synen på flickor i dagens samhälle i syfte att synliggöra den situation som de befinner sig i och de krav som ställs på dem. Detta är viktigt för att konstruktionen av verkligheten i samhället i de flesta fall sam- manhänger med konstruktionen av verkligheten på gruppnivån. Detta innebär alltså hur sam- hället ser på unga självskadande flickor påverkar i sin tur hur kamratgrupper ser på dem.

Därefter ges en beskrivning av hur vi bildar och utvecklar vår identitet då uppsatsen har

en frågeställning som utgår ifrån kamraters eventuella bidrag till självskadebeteende. Grupper

kan ha stor betydelse för en individs utveckling, hur man formas som person och på så sätt

skapar sin identitet, inte minst när man utsätts för grupptryck. Detta blir extra viktigt då vissa

ungdomar lättare kan påverkas av sina kamrater för att utveckla en identitet med självskade- beteende.

Sist men inte minst besvaras den andra frågeställningen, nämligen hur Internet kan ha be- tydelse i detta beteende genom att först beskriva vad Internet innebär, hur Internet används av ungdomarna och de positiva och negativa sidorna hos Internet.

Hur mår dagens unga flickor?

Abrams (2003) refererar i sin artikel att massmedia och de dominerande sociala förvänt- ningarna i samhället har lett till att det skapats tryck på unga flickor för att de ska leva upp till det sexiga och smala idealet samtidigt som de försöker klara av de utmaningar och den press som ungdomsåren för med sig. I detta avseende anger Sundh i sin artikel att flickor som har bulimi eller som skär sig ofta har orealistiska jagideal. Han menar att de ska vara snygga, duktiga, smala och ha många vänner etc. och basen för detta är bristen på självkänslan. Pipher (1997) uppger återigen att klyftan mellan synen på flickorna i samhället och flickornas sanna själv skapar oerhörda problem. Flickorna upplever en social press på sig, vilket gör att de fles- ta flickor blir deprimerade och förvirrade. De träder in i ett samhälle där det finns full med företeelser som skadar flickorna såsom sexism, kapitalism och utseendefixering och där man bedöms utifrån sitt yttre. De upplever en konflikt mellan sin önskan att vara självständiga och sitt behov av att vara kvinnliga; mellan sin ställning som individ och sin roll som kvinna.

Kvinnor har enligt författaren blivit mer sexualiserade och objektiverade och deras kroppar används för att marknadsföra varor i alla möjliga sammanhang. Pornografi finns överallt och sexuella och fysiska övergrepp har blivit vanligare mot flickor, vilket utövar en oerhört nega- tiv effekt på dem. Johannisson (1999) tillägger att det finns en gemensam kvinnlig depression skapad av att vara instängd inom könets och rummets gränser och den kvinna som inte är följ- sam och mjuk utan otillfredsställd bedöms som avvikande av andra. Hon anger även att den destruktivitet som har riktats mot den egna kroppen, egentligen har riktats mot det kvinnligas begränsningar. Många ungdomar enligt Yip (2005) skär sig eller använder andra former av självskadebeteende för att kunna uttrycka sin ilska och frustration gentemot vuxensamhället.

Socialstyrelsen (2004) uppger att tonåren är en period när förändringar i den egna krop- pen sker och omgivningens bemötande sätter stor press på flickorna. För dem är det ofta svårt att sätta ord på sina upplevelser och att sortera tankar och känslor. Flickor känner sig ofta tvingade att ha en kvinnoroll som passar in i en kultur präglad av sexism och utseendefixering för att bli socialt accepterade. De inre egenskaperna som intelligens, social mognad och kom- petens eller förmåga till medkänsla beaktas inte lika högt som de yttre. Klyftan mellan flick- ornas sanna själv och samhällets syn på dem är stor.

En annan studie som genomfördes av stressforskaren Alexender Perski, docent i medi- cinsk psykologi på Karolinska Institutet, har visat att varannan tjej på gymnasiet visar tecken på utmattning. Undersökningen har gjorts bland 200 elever i årskurs 2 i tre gymnasieskolor i Stockholm där ungdomarna fick svara på en enkät om livsstil och självkänsla. Perski anger i den artikeln som Ungdomsstyrelsen har presenterat under namnet ”Tjejer stressar sig sjuka”

att för tjejerna handlar det mycket om att göra läxor, prestera, eventuellt jobba extra och på så