AKADEMIN FÖR UTBILDNING OCH EKONOMI
Avdelningen för utbildningsvetenskap
Förskollärares och barns uppfattningar om vuxnas deltagande i barns lek som stöd för barns utveckling
Josefin Eklund & Jessica Ytterbom
2020
Examensarbete, Grundnivå (yrkesexamen), 15 hp Pedagogik
Förskollärarprogrammet PEG700
Handledare: Johan Liljestrand Examinator: Daniel Pettersson
Förord
Vi vill börja med att tacka rektorerna från de respektive förskolorna för ett varmt
välkomnande och bemötande. Ett stort tack också till de förskollärarna och förskolebarn som deltagit i studien som gjorde det möjligt för oss att få fram våra resultat.
Avslutningsvis vill vi tacka vår handledare Johan Liljestrand som stöttat och vägledigt oss genom detta arbete, tack!
Eklund, J., & Ytterbom, J. (2020). Förskollärares och barns uppfattningar om vuxnas deltagande i barns lek som stöd för barns utveckling. Förskollärarprogrammet. Akademin för utbildning och ekonomi. Högskolan i Gävle.
Abstract
Syftet med studien är att öka kunskapen om hur förskollärare uppfattar sitt deltagande i barnens lek för att stödja barnens utveckling samt att synliggöra barns uppfattningar om förskollärares deltagande i deras lek. Studien grundar sig på kvalitativa
semistrukturerade intervjuer med 9 förskollärare samt gruppintervjuer med 10 barn.
Utifrån barns perspektiv och barnperspektiv analyserades empirin som i sin tur bildade tre huvudkategorier samt åtta underkategorier som beskriver hur förskollärare och barn uppfattar vuxnas deltagande i leken. Resultatet visar att barnen har olika uppfattningar om vuxnas deltagande i leken där vissa barn tycker om att leka med de vuxna medan andra föredrar att leka själv med en kompis. Förskollärarna hade en gemensam syn på att deras deltagande i leken är betydelsefull för att stödja barns utveckling. Slutsatsen visar att förskollärarna har en pedagogisk syn på lek medan barnen verkar leka mestadels för att det är roligt.
Nyckelord: Barns perspektiv, förskollärares deltagande, förskola, lek
Keywords: Children’s perspective, Preschool teachers participation, preschool, play
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 1
1.1 Problemformulering ... 1
2 Syfte & Frågeställningar ... 2
2.1 Disposition ... 2
3 Styrdokument ... 2
4 Tidigare forskning ... 3
4.1 Förskollärarens perspektiv på deltagandet i barns lek ... 3
4.2 Hur går förskollärare in i barns lek ... 4
4.3 Barns perspektiv på förskollärares deltagande i leken ... 5
5 Teoretiskt perspektiv ... 6
6 Metod ... 7
6.1 Datainsamlingsmetod ... 7
6.2 Urval ... 8
6.3 Undersökningsgrupp ... 9
6.4 Genomförande ... 9
6.5 Dataanalys ... 10
6.6 Forskningsetik ... 11
6.7 Validitet, reliabilitet & generalisbarhet ... 11
7 Resultat del 1 – förskollärares uppfattningar ... 12
7.1 Timing: Förskollärares uppfattningar om när de ska delta i barns lek ... 12
7.1.1 Att delta när barnen inte kan samspela ... 12
7.1.2 Att delta när barnen behöver utmanas ... 13
7.1.3 Att inte delta när leken fungerar ... 13
7.2 Varför delta? Förskollärares uppfattningar om deras deltagande i leken för att stödja barns utveckling ... 14
7.2.1 Deltagande för att stödja barns akademiska kunskaper ... 14
7.2.2 Deltagande för att stödja barns sociala utveckling ... 14
7.3 Sammanfattning av förskollärares uppfattningar ... 15
8 Resultat del 2 – Barns uppfattningar ... 15
8.1 Barns upplevelser av vuxnas deltagande i leken ... 16
8.1.1 Vuxna både deltar och deltar inte ... 16
8.1.1.1 ... 16
8.1.1.2 ... 16
8.1.2 Både önskvärt och inte önskvärt att vuxna deltar i leken ... 16
8.1.2.1 ... 16
8.1.3 Både ett lärande och ett icke lärande i leken ... 17
8.1.3.1 ... 17
8.1.3.2 ... 17
8.2 Sammanfattning av barns uppfattningar ... 17
9 Resultatet del 3 – analys utifrån barnperspektiv och barns perspektiv ... 18
10 Resultatet del 4 - Jämför med tidigare forskning ... 19
11 Diskussion ... 20
11.1 Metoddiskussion ... 20
11.2 Resultatdiskussion ... 21
11.3 Förslag på forskningsmöjligheter ... 24
12 Slutsats ... 24
13 Referenser ... 25
14 Bilagor ... 28
14.1 Bilaga 1: Artikelsök ... 28
14.2 Bilaga 2: Missivbrev ... 29
14.3 Bilaga 3: Samtyckesblankett ... 30
14.4 Bilaga 4: Intervjufrågor ... 32
1
1 Inledning
Lek har troligen existerat sedan människans begynnelse. Många forskare hävdar att leken har funnits lika länge som vi människor medan andra påstår att leken uppkom tidigare än människors kultur hade blivit skapad. Det är inte bara människor som utövar lek utan lek är även en betydelsefull del av djurens liv och utveckling. Många forskare har jämfört människors och djurs beteende i leken för att få en förståelse om vad leken innebär och vilken betydelse leken har för utvecklingen av både människan och djuren (Welén, 2009). Enligt Bäckman (2020) har leken en betydelsefull plats i
förskoleverksamheten eftersom leken ger utrymme för barnen att erfara nya kunskaper.
Att lek är betydelsefullt för barns utveckling och lärande är något många forskare är överens om (Welén, 2009).
I förskolan finns förväntningar av vad leken ska åstadkomma för barns utveckling och lärande. Leken förväntas utmana barns kommunikation, samarbete och
konflikthantering. Därför uppfattas det betydelsefullt att ge barn utrymme till att leka samt att förskollärare uppmuntrar till lek och bekräftar lekens betydelse för barns
utveckling och lärande (Skolverket, 2018). Förskollärarna har ofta en tanke om att leken är ett pedagogiskt verktyg och används ofta för att uppnå olika mål vilket medför att förskollärarna involveras i barns lek på ett eller annat sätt beroende på vad de har för syn och syfte. Barn och förskollärare gör förskolan tillsammans så hur blir det då från ett barns perspektiv? Studien kommer undersöka både förskollärares syn på deras deltagande i leken samt synliggöra barnens tankar om hur de ser på förskollärarens deltagande i leken.
1.1 Problemformulering
Det finns en pedagogisk syn hos förskollärare om hur de ska delta i leken för att barnen ska utvecklas men frågan är hur barnen ser på detta? Vi vet för lite om hur barnen erfar vuxnas ambitioner om vad de tycker om att vuxna är med i leken och deltar. Genom att undersöka barns perspektiv och barnperspektiv ges en större förståelse om vad leken är för barnen och förskollärare som kan hjälpa oss att förstå mötet mellan dem.
2
2 Syfte & Frågeställningar
Syftet med studien är att öka kunskapen om hur förskollärare uppfattar sitt deltagande i barnens lek för att stödja barnens utveckling samt att synliggöra barns perspektiv för att undersöka deras uppfattningar om förskollärares deltagande i deras lek.
• Hur uppfattar förskollärare deras deltagande i barnens lek med syfte att stödja barns utveckling?
• Hur uppfattar barn förskollärares deltagande i deras lek?
2.1 Disposition
Examensarbetet disponeras först med tidigare forskning och de teoretiska perspektiven studien grundas på. Metoden beskriver sedan tillvägagångssättet och de etiska principer som användes. Vidare följer resultat och analys där det empiriska materialet redovisas.
Därefter presenteras diskussionen av studiens metod och resultat. Avslutningsvis presenteras studiens slutsats.
3 Styrdokument
Förskolläraren har ett ansvar att se till att undervisningen främjar barns utveckling och lärande och i förskolans läroplan beskrivs leken som grund för barns utveckling
(Skolverket, 2018). Lek är betydelsefullt för barn för i den får de möjlighet att utveckla sin fantasi, imitera och bearbeta intryck. Lek kan även utmana barnens kommunikation, samarbete och problemlösningar och därför behöver barnen ges tid till att leka
(Skolverket, 2018). Det är dessutom en rättighet enligt barnkonventionen att alla barn har rätt till lek samt utveckling (SFS 2018: 1197). Leken kan utvecklas när någon i arbetslaget följer eller leder lek antingen utanför leken eller genom att själv delta, detta eftersom faktorer som kan begränsa leken kan uppmärksammas med en närvarande vuxen. Genom en aktiv närvaro är det möjligt att stödja barns kommunikation mellan varandra samt barns sociala interaktion med varandra genom att förebygga och hantera konflikter. Ett sådant förhållningssätt bekräftar lekens betydelse för barnens utveckling (Skolverket, 2018).
3
4 Tidigare forskning
Nedanstående avsnitt består av artikelsökningar och en rapport av tidigare forskning som riktar sig mot studien syfte om förskollärarens syn på deras deltagande för att stödja barns utveckling. (Se bilaga 1 för val av sökord).
4.1 Förskollärarens perspektiv på deltagandet i barns lek
Två studier har uppmärksammat förskollärares perspektiv på deltagande i barnens lek. I Pyle & Danniels (2017) studie redovisas två olika förskollärarperspektiv gällande i vilka situationer de ska medverka och inte. Det ena är att barns lek ska förbli ostörd från vuxnas deltagande att lära ut akademiska kunskaper och att leken endast är till för barns sociala och emotionella utveckling medan den andra perspektivet är att förskollärares deltagande skapar möjligheter för barn att utvecklas inom båda dessa områden genom leken. Studiens resultat visar alltså att förskollärarna har olika syn på deras deltagande i barns lek. En grupp av förskollärare (6 av 15) uppfattar att lek och lärande skiljer sig åt och anser att leken är till för barnen och att de själva ska bestämma innehållet i leken utan vuxna. De hävdar att leken är till för att främja personliga och sociala förmågor och inte akademiska kunskaper. En annan grupp av förskollärare (9 av 15) i studien menade däremot att vuxna har en betydelsefull roll i leken för att stödja barnens utveckling.
Förskollärarens roll uppfattades vara att utveckla barnens lekar men även skapa nya lekförhållanden med barnen för att de ska på ett lustfyllt sätt erfara nya kunskaper (Pyle
& Danniels, 2017).
I Pyle och Bigelows (2015) studie redovisas förskollärares perspektiv i tre
förskoleklasser om betydelsen av deras deltagande i leken för att främja barns lärande.
Förskollärarna i den första klassen menade att deras roll är att följa läroplanen och utforma leken för att barnen ska utveckla akademiska färdigheter. Förskollärarna i den andra klassen menade att det var betydelsefullt att delta i barnens lek och skapa
möjligheter för barnen som underlättar den sociala och emotionella utvecklingen hos barn. Förskollärarna i den tredje klassen hade samma syn som både första och andra förskolan. Förskollärarna menade att det var betydelsefullt att delta och samspela med barnen i leken för att stödja inlärningen av akademiska färdigheter men även för barns sociala utveckling (Pyle & Bigelow, 2015). Pyle och Bigelows (2015) framhäver att förskollärares deltagande i leken behövs för att barnen även ska utveckla akademiska
4 kunskaper men däremot behöver de se över hur och när de integrerar i leken.
Förskolläraren kan medverka genom att skapa lekmiljöer till barnen eller genom att vägleda barnen under leken mot ett specifikt mål som leder till ett lärande inom området.
4.2 Hur går förskollärare in i barns lek
Två studier har observerat olika tillvägagångssätt för hur förskollärare går in i barns lek och varför. I Tsais (2015) studie redovisas flera sätt där förskolläraren medverkar i barnens lek och beroende på leksituation medverkar förskolläraren på olika sätt. Att hjälpa och vägleda barnen är ett sätt som förskolläraren medverkar på genom att observera och vänta in barnen fram till den vuxne känner sig behövd. I sådana situationer är det barnen som väljer om de vill ha med den vuxna i leken eller inte.
Förskolläraren lyssnar till barnets önskemål för att skapa möjligheter för barnen att på egen hand lösa problem. I andra situationer tar förskolläraren sig in i leken för att arbeta med konflikthanteringar mellan barnen. I vissa situationer avvaktar förskolläraren sitt deltagande så att barnen kan lösa problemen på egen hand men i andra situationer kan förskolläraren behöva gå in omedelbart för att hjälpa barnen att lösa konflikter.
Resultatet synliggör även att förskolläraren medverkar i barns lek av pedagogiska skäl för att undervisa barnen och bearbeta tidigare kunskaper som de har arbetat med.
När förskolläraren utövar ett pedagogiskt ledarskap genom ett medvetet tänkande och specifika mål för leken kommer automatiskt leken att främja barns utveckling inom området menar Fredriksson m.fl. (2019). Resultatet visar att förskollärarna engagerar sig i barnens egen lek för att stödja deras sociala förmågor. Resultatet visar även att förskollärarna har tre tillvägagångssätt för att stödja barns lek. Det första är att förskollärarna planerar och skapar lärmiljöer för barnen i förskolan. Det handlar även om att erbjuda barnen lekmaterial. Det andra tillvägagångssättet är att förskollärarna själv deltar i leken på olika sätt. De anser att deras roll kan vara att delta på sidan om men även deltar i leken för att erbjuda barnen olika strategier för att vidareutveckla leken. Förskollärarens närvarande roll kan även handla om att underlätta barnens lek genom att hjälpa barnen att kommunicera med varandra samt vägleda barnen vid behov för att undvika konflikter. Det tredje och sista tillvägagångssättet är att de observerar barnen för att få syn på hur barnen leker och reflekterar över olika leksituationer för att
5 de själva ska få verktyg för hur de kan arbeta med barnen för att stödja deras utveckling och lärande (Fredriksson m.fl., 2019).
4.3 Barns perspektiv på förskollärares deltagande i leken
Två studier har utgått från barns perspektiv i leken och tar upp situationer där de vill ha en delaktig förskollärare. I Pálmadóttir och Einarsdóttirs (2015) studie lyfts barns perspektiv i åldrarna 1-3 år om förskollärarens deltagande i leken. Resultatet visar fyra kategorier som ansågs betydelsefulla för barnen och stödjer dem i deras lek. Den första rollen som barnen ansåg att förskollärarna skulle ha var att erbjuda barnen material för att vidareutveckla leken samt vikten av att ha ett tillgängligt material så att barnen på egen hand kan skapa olika lekvärldar. Den andra rollen handlar om vikten av att som förskollärare bekräfta barnens kompetens i leken för att stärka barnens självförtroende i syfte att de ska tro på sig själva och att de kan. Den tredje rollen består av att stödja barnens sociala samspel exempelvis när det blir konflikter mellan barnen kan
förskollärarens stöd att lösa konflikterna medföra att barnens lek kan fortsätta. Fjärde rollen beskriver förskolläraren som aktivt deltagande i barnens lek.
I Pramling Samuelsson och Johanssons (2009) studie visas fem situationer när barnen vill involvera de vuxna i leken. Den första situationen barnen vill involvera
förskollärare i är när barnen behöver hjälp på olika sätt. Ett exempel som tas upp i resultatet är att barn involverar förskollärare på grund av att förskolemiljön hindrar barnen att utföra aktiviteter då materialet är oåtkomligt för barnen. Barnen ber de vuxna om hjälp för att komma åt materialet och kunna fortsätta på sin aktivitet. Vidare
presenteras situationer där barnen vill bli uppmärksammade av de vuxna och på så vis involvera de vuxna i leken. Ofta handlar det om att barnen vill visa vad de har skapat och bli bekräftade i sin kompetens genom att höra de vuxna berömma barnet. När någon bryter mot förskolans regler vill barnen även att förskollärarna ska vara delaktig för att kunna lösa problemet. Den fjärde situationen är att barnen vänder sig till en vuxen för vägledning vid specifika aktiviteter. Barnen vill i dessa situationer veta om de gör rätt eller fel för att de ska komma vidare i aktiviteten. Den sista kategorin som resultatet visar synliggör hur barnen involverar de vuxna i leken och att det oftast sker vid
rollekar. Barnen försöker ta kontakt med de vuxna i olika rollekar genom att börja prata om vad de leker och ofta erbjuder barnen de vuxna en plats i leken genom att
exempelvis erbjuda de vuxna kaffe eller kakor.
6 Sammanfattningsvis har forskningen visat att förskollärarna har olika syn på när, hur och varför de ska delta i barns lek. Forskningen har även visat olika tillvägagångssätt på hur förskollärare deltar i barns lek men även på vilka sätt barnen vill att förskolläraren ska delta i leken. Vissa förskollärare anser att leken är till för barns sociala utveckling medan andra anser att leken är till för att barn ska utveckla akademiska kunskaper. I likhet med detta anser barnen att de behöver vuxna som stöd i det sociala samspelet.
Däremot belyser barnen att de vill bli bekräftade i leken av de vuxna vilket inga förskollärare benämner. Forskningen antyder att vuxna och barn har olika erfarenheter av vuxnas medverkan i leken. Vi vill vidare fördjupa förskollärares och barns syn på deltagandet i leken.
5 Teoretiskt perspektiv
De teoretiska utgångspunkterna som studien grundar sig på är barns perspektiv och barnperspektiv. Perspektiven har valts eftersom studiens syfte baseras på förskollärares uppfattningar på deras deltagande i barns lek för att stödja barns utveckling samt barns uppfattningar om förskollärares deltagande i leken.
Barns perspektiv innebär att vuxna utgår från barns synvinkel. Det kan vuxna göra genom att ta sig tid till att samtala och lyssna på vad barnen har att säga. Att samtala med barnen och låta deras röster blir hörda anses vara det bästa sättet att närma sig barns perspektiv (Arnér & Tellgren, 2006). Detta är särskilt betydelsefullt eftersom barns perspektiv inte är densamma för alla barn utan det kan variera från barn till barn därför behöver de vuxna ta sin tid att lyssna in varje enskilt barn (Arnér & Tellgren, 2006). Genom att samtala med barnen om deras erfarenheter skapas nya erfarenheter som leder till ett utvecklat lärande baserat på barnens intressen. Som förskollärare är det inte bara betydelsefullt att samtala och lyssna på barnen utan även ta barnen på allvar och respektera deras åsikter och tankar (Pramling Samuelsson & Johansson, 2017).
Förutsättningen för att närma sig ett barns perspektiv är alltså att vuxna behöver samarbeta med barnen och ha en syn på barn som kompetenta aktörer (Arnér &
Tellgren, 2006). Den vuxne kan dock aldrig vara helt säker på att den intagit ett barns perspektiv enligt Roos (2014).
7 Barnperspektiv innebär att den vuxna ser barnet samt att den vuxna tänker på barnet (Arnér & Tellgren, 2006). Detta är två betydelser som vuxna måste utgå ifrån när de intar ett barnperspektiv eftersom det är större chans att vuxna då ser utifrån barnets synvinkel och fokuserar på att förstå vad barnet uttrycker. Att vuxna försöker förstå barnets omvärld är betydelsefullt för att barnet ska känna att deras tankar och åsikter har en betydelse för deras utveckling. När den vuxne har fått en förståelse om vad som är barnets bästa är det lättare för den vuxne att erbjuda barn de specifika möjligheterna utifrån de styrdokument som verksamheten förhåller sig till (Arnér & Tellgren, 2006).
6 Metod
Nedanstående avsnitt inleds med en motivering av den valda datainsamlingsmetoden som sedan följs av urval och undersökningsgrupp. Därefter redogörs för genomförandet av studien samt för dataanalys och vilka etiska antaganden som studien grundas på. Till sist beskrivs validiteten och reliabilitet i studien.
6.1 Datainsamlingsmetod
Syftet med studien är att öka kunskapen om hur förskollärare uppfattar sitt deltagande i barnens lek för att stödja barns utveckling samt att synliggöra barns perspektiv för att sedan undersöka deras uppfattningar om förskollärares deltagande i deras lek. Studien utgår därför från kvalitativa intervjuer med förskollärare samt barn i åldrarna 2-5 år som metod eftersom att deras egna uppfattningar får uttryckas och i kvantitativ metod är inte detta möjligt. Förskollärarna intervjuas enskilt medan barnen intervjuas i grupp. Enligt Doverborg och Pramling Samuelsson (2012) kan det vara en fördel att intervjua barn i grupp om de inte känner intervjuaren eftersom barnen är bekant med varandra och kan skapa ett lugn hos barnen. Därför valdes gruppintervjuer med barn. Studien använder sig av semistrukturerade intervjuer som är en typ av kvalitativ intervjumetod där intervjufrågorna utgår från ett specifikt tema och som respondenterna kan svara fritt (Bryman, 2018) (Se bilaga 4). Att använda kvalitativa intervjuer som metod skapar möjligheter att synliggöra både förskollärares och barns uppfattningar om ämnet som studeras enligt Enochsson (2014). Genom att ta sig tid till att samtala och lyssna på vad barnen har att säga synliggörs barns perspektiv. Att samtala med barnen och låta deras röster blir hörda menar Arnér och Tellgren (2006) vara det bästa sättet att närma sig barns perspektiv. Detta är särskilt betydelsefullt eftersom barns perspektiv inte är
8 densamma för alla barn utan det kan variera från barn till barn därför behöver de vuxna ta sin tid att lyssna in varje enskilt barn (Arnér & Tellgren, 2006). Detta har i studien gjorts genom att ställa samma fråga till alla barn för att alla ska komma till tals för att få syn på varje barns uppfattning. Genom att samtala med barnen om deras erfarenheter skapas nya erfarenheter som leder till ett utvecklat lärande baserat på barnens intressen (Pramling Samuelsson & Johansson, 2017). Den vuxne kan dock aldrig vara helt säker på att den intagit ett barns perspektiv (Roos, 2014).
Det är en fördel att spela in intervjuer på grund av att det kan vara svårt att hinna med och skriva ned allt med papper och penna menar Doverborg och Pramling Samuelsson (2012). Ljudupptagning användes för att spela in intervjuerna. Genom att spela in samtalen skapades möjligheten att kunna lyssna, analysera och reflektera över materialet i efterhand.
6.2 Urval
Urvalsprocessen började med att sex rektorer för 12 förskolor kontaktades belägna i samma kommun. Rektorerna kontaktades via e-post och telefon med information om oss studenter samt en beskrivning av syftet med studien och vilken metod som skulle användas. De fick sedan återkoppla deras intresse att delta i studien genom att
återkoppla via mail. Förskolorna valdes på grund av att det inte fanns någon tidigare koppling till dessa förskolor varken till förskollärare eller barnen. Enligt Franzén (2014) är det en fördel att göra sin studie på en förskola där ingen haft en tidigare relation med förskolan för att inte riskera att ha redan förutfattade meningar om förskollärares och barns deltagande i studien.
Av de sex rektorer som kontaktades var två rektorer som tackade ja till studien.
Rektorerna från förskolorna som var intresserad valde att kontakta medarbetarna på förskolorna för att informera om studien och undersöka om intresset att delta fanns.
Totalt tre förskolor tackade ja till att delta i studien. Därefter bestämdes en träff med rektorn på en av de två förskolorna för att samtala mer om studiens upplägg men också för att presentera oss för förskollärarna. Samtyckesblanketter lämnades ut till rektorn och förskollärarna tog ansvar över att lämna ut blanketter till barnens båda
vårdnadshavare. På den tredje förskolan fick vi en kontaktperson som ansvarade över att lämna ut samtyckesblanketter till båda vårdnadshavares barn. Totalt samlades elva
9 samtyckesblanketter in men endast tio barn ville delta i studien. Totalt nio förskollärare tackade ja till att delta i studien.
6.3 Undersökningsgrupp
Undersökningsgrupperna som var 9 förskollärare och 10 barn. Av etiska skäl presenteras förskollärare och barn med fingerande namn för att de inte ska kunna identifieras. Barns ålder och förskollärarens erfarenhet presenteras även i tabellerna.
6.4 Genomförande
Intervjuerna hade bokats in i förväg där dag och tid bestämdes och anpassades efter verksamheternas rutiner. Utifrån förskollärares önskemål utfördes samtliga intervjuer på förmiddagen. När vi anlände till förskolorna mötte en förskollärare upp oss och
tilldelade oss ett rum för intervjuerna och samlade barnen som skulle delta i studien.
Samtliga intervjuer genomfördes i ett ostört rum vid ett bord i barnens höjd. Barnen intervjuades i grupp och intervjuerna utfördes av oss båda studenter. På två av förskolorna deltog tre barn i en gruppintervju. På en förskola deltog fyra barn i en gruppintervju.
Innan barnintervjuerna påbörjades samlades samtyckesblanketterna in och dubbelkollades så att båda vårdnadshavarnas underskrifter fanns med. Sedan presenterade vi oss för barnen och berättade att frågor skulle ställas och frågade om barnen ville delta. Vi frågade barnen om ljudupptagning kunde användas och berättade att vi tillsammans kunde lyssna på det inspelade materialet efteråt. Alla barnen
Förskollärare Erfarenhet
Anna 9 år
Birgitta 26 år Cecilia 16 år
Diana 26 år
Elsa 15 år
Frida 2 år
Gunilla 29 år Hanna
Indra
32 år 1 år
Barn Ålder Amanda 4 år Beatrice 4 år Calle 2 år David 4 år Elvira 4 år Fanny 5 år Greta 5 år Hilda
Inez Jonas
4 år 4 år 4 år
10 godkände detta och intervjuerna genomfördes genom att vi ställde semistrukturerade frågor till barnen (Bilaga 4). Följdfrågor ställdes även vid behovet av ett djupare svar.
Vi planerade inte i förväg vem som skulle ställa vilken fråga utan för att det skulle bli ett naturligt samtal anpassade vi oss efter situationen och kände själva efter vem som skulle ställa nästa fråga. Efter intervjuerna ville samtliga barn lyssna på det inspelade materialet.
Samma tillvägagångssätt användes vid intervjuandet av förskollärarna. Vi presenterade oss och frågade om ljudupptagning kunde användes vilket samtliga förskollärare gav medgivande till. Intervjuerna genomfördes genom att vi ställde semistrukturerade frågor (Bilaga 4) samtidigt som följdfrågor ställdes vid behovet av ett djupare svar. Ingen förskollärare ville lyssna på det inspelade materialet. På en förskola deltog tre förskollärare på en annan deltog två förskollärare och på den tredje förskolan deltog fyra förskollärare.
6.5 Dataanalys
Direkt efter intervjuernas genomförande transkriberades det insamlade materialet för att återge förskollärares och barnens röster medan det fortfarande fanns i minnet. Vi
lyssnade tillsammans till det inspelade materialet flertal gånger för att säkerställa att det transkriberade materialet blev korrekt. Det inspelade materialet med barnintervjuerna varade cirka 8 minuter för varje grupp. Det inspelade materialet med
förskollärarintervjuerna skiljer sig tidsmässigt där den kortaste intervjun varade i cirka 5 minuter medan resterande mellan 10-12 minuter. I det transkriberade materialet
fingerades både förskolornas, förskollärarnas och barnens namn för att de inte skulle identifieras. Efter att materialet transkriberats bearbetades materialet och svaren
sammanställdes från förskollärarna och barnen separat. Därefter markerades svaren med olika färger utifrån svaren på frågorna för att det skulle bli en tydligare koppling till vilket svar som hörde till vilken fråga. Därefter sorterades alla svar och lades under den specifika intervjufrågan. För att få fram huvudkategorier sorterade vi ut de material som kunde besvara undersökningsfrågorna om hur förskollärare och barn uppfattar de vuxnas deltagande i barn lek för att tydligare se vilka huvudkategorier som passade in på svaren. När huvudkategorier bestämts började vi sortera svaren utifrån likheter och skillnader för att skapa underkategorier. Underkategorier skapades av allt material från förskollärarna men bara en del av materialet från barnen eftersom det inte var lika
11 utförligt därför gjordes endast underkategorier på en av de två huvudkategorierna.
Utifrån intervjuerna med förskollärarna skapades två huvudkategorier och fem underkategorier.
6.6 Forskningsetik
Studien är genomförd i enlighet med Vetenskapsrådets (2017) forskningsetiska principer. Först kontaktades rektorerna på de utvalda förskolorna för att få ett
godkännande att intervjua förskollärare och barn. Information om studien delades ut till förskollärare och samtyckesblanketter delades ut till vårdnadshavare för att få ett godkännande om att deras barn deltar i studien. I samtyckesblanketten informerades båda vårdnadshavarna om syftet med studien och vilken metod som skulle användas.
Information om att deltagarna i studien inte skulle på något sätt kunna identifieras samt att de material som kommer att samlas in förvaras så att ingen obehörig får tillgång till det. De informerades även om att studien var frivillig att delta i samt att deltagandet kunde avbrytas när som helst. Barnen samt förskollärarna tillfrågades även innan påbörjad intervju om de ville delta och informerades om att de när som helst kunde avbryta sitt deltagande. Även om vårdnadshavarna redan gett samtycke till barnens deltagande så är det viktigt att barnen själva får ge sitt godkännande till att delta (Vetenskapsrådet, 2017).
6.7 Validitet, reliabilitet & generalisbarhet
Validitet syftar på studiens trovärdighet och hur slutsatsen av studien kan kopplas till syftet (Bryman, 2018). Studiens slutsats kan kopplas till syftet eftersom intervjufrågorna är baserade och uttagna i relation till studiens syfte vilket medför en hög validitet.
Däremot kan inte resultatet göra anspråk på hur alla förskollärare och barn upplever förskollärarens delaktighet i barns lek eftersom urvalet är litet. Barnens svar var även kortfattade och vissa gånger instämde de kort i varandras svar. För högre validitet hade fler förskollärare och barn behövts intervjuats eftersom syftet knappast kan uppfyllas fullt ut med vårt underlag. Enskilda intervjuer med barn hade även kunnat bidra till en högre validitet eftersom barnen då inte kan påverkas av varandras svar. Att observera för att få syn på om förskollärares och barnens uppfattningar stämmer överens med de som visas i praktiken hade även varit ett sätt för att öka validiteten.
12 Reliabilitet innebär hur tillförlitlig undersökningen är och att undersökningen ska kunna upprepas och att studierna ska få samma resultat (Bryman, 2018). Studien har hög tillförlitlighet eftersom ljudupptagning användes vid alla intervjuer som medförde att intervjuerna kunde lyssnas på flera gånger i syfte att inget missades. Studien kan upprepas eftersom studiens tillvägagångssätt beskrivs utförligt och att intervjufrågorna som användes till förskollärarna och barnen är bifogade som en bilaga vilket leder till att undersökningen kan utföras igen på samma sätt. Detta behöver däremot inte innebära att alla studier får samma resultat eftersom respondenterna kan svara olika trots samma frågor.
Generaliserbarhet innebär att kunna generalisera sitt resultat till en större grupp (Kihlström, 2007). Studiens urval är relativt litet och generaliserbarheten hade blivit större om fler intervjuer genomförts. Det finns däremot en variation i vårt resultat som ger en större chans att fler känner igen svaren och troligtvis hade det blivit ett liknande resultat om fler deltagit och detta medför att resultatet kan generaliseras.
7 Resultat del 1 – förskollärares uppfattningar
Resultaten kommer presenteras med huvudkategorier och underkategorier. Citaten från förskollärare och barn kommer presenteras med fingerande namn. Resultaten kommer delas in i fyra delar. Del 1 handlar om förskollärares perspektiv på deras deltagande i barns lek för att stödja barns utveckling.
7.1 Timing: Förskollärares uppfattningar om när de ska delta i barns lek
Denna huvudkategori beskriver när förskollärarna ska delta och inte delta i leken.
Huvudkategorin har tre underkategorier där den första är att förskollärarna går in när barnen inte kan samspela med varandra i leken. Den andra underkategorin innebär att förskollärare deltar i barns lek med avsikten att barnen ska utveckla ett lärande. Den tredje underkategorin innebär att förskollärarna inte deltar i barns lek när den fungerar som den ska utan istället står de på sidan och observerar barns lek.
7.1.1 Att delta när barnen inte kan samspela
Denna kategori beskriver att förskollärarna deltar i barns lek när de bedömer att barnen inte kan samspela. Vid intervjun fick förskollärarna frågor om vid vilka tillfällen de går in i barns lek respektive vid vilka tillfällen de inte går in i barns lek. Alla förskollärare
13 är eniga om att de deltar i barns lek när de märker att leken inte fungerar. Det kan bero på att barnen har svårt med det sociala samspelet, att det uppstår konflikter eller när de ser att barnen inte kommer vidare i leken. Vid dessa tillfällen går förskollärarna in i leken och vägleder dem samt erbjuder barnen lekmaterial. Två av förskollärarna beskriver att de deltar i leken för att hjälpa barnen att komma in i en lek och bli delaktiga. Kategorin kan belysas med ett citat där Elsa beskriver varför hon deltar i barns lek.
Ibland kan man behöva stötta dom barnen i leken och ge dom verktyg så dom kommer vidare i leken. Det kan vara att tillföra material som för leken vidare
Förskollärare Elsa
7.1.2 Att delta när barnen behöver utmanas
Denna kategori beskriver att förskollärarna deltar i barns lek för att utmana barnen. Två av nio förskollärare beskriver att de deltar genom att undervisa barnen i leken. En av förskollärarna beskrev att frågor kan ställas till barnen för att utmana deras tänkande under leken. Den andra förskolläraren deltar genom att visa och samtala om hur man är mot varandra för att barnen ska lära sig att samspela och vänta på sin tur. Kategorin kan belysas med ett citat där Anna beskriver när hon kan undervisa i barns lek.
Att man ställer barnen frågor så de får tänka efter. Sedan om man leker affär exempelvis kan man tänka att man får in matematik exempelvis hur mycket får jag för dessa två kronor, vad kostar de här? Så att man är med och stöttar
Förskollärare Anna
7.1.3 Att inte delta när leken fungerar
Denna kategori beskriver i vilka situationer förskollärarna inte deltar i barns lek.
Samtliga förskollärare (9/9) anser att det inte alltid ska delta i barnens lek specifikt när leken fungerar och barnen kan samspela med varandra. En anledning till att de inte går in i dessa leksituationer är för att inte störa barnen i deras lek. En annan anledning till att de inte deltar i barns lek är när barnen själva uttrycker att de vill leka själv. Alla
förskollärare uttryckte att när de inte deltar i barns lek så står de på sidan och observerar barnen och lyssnar in deras lek. Kategorin kan belysas med ett citat där Diana beskriver när hon inte går in i barns lek.
14
Det finns inga situationer där jag inte deltar i barns lek utan behöver jag gå in och delta så måste jag det för de är det jag är till för. Om jag inte går in i leken och hjälper barnen då gör jag inte mitt jobb. Barnen kan säga att vi vill leka ifred och då kan jag stå och övervaka och se vad som sker i leken.
Förskollärare Diana
7.2 Varför delta? Förskollärares uppfattningar om deras deltagande i leken för att stödja barns utveckling
Denna huvudkategori beskriver grundläggande motiv till varför de deltar i barns lek.
Den första underkategorin beskriver att förskollärare menar att deras deltagande kan stödja barns akademiska kunskaper medan den andra underkategorin beskriver att förskollärarnas deltagande i leken kan stödja barns sociala utveckling.
7.2.1 Deltagande för att stödja barns akademiska kunskaper
Denna kategori beskriver att förskollärarnas deltagande i leken kan stödja barns akademiska kunskaper. Förskollärarna fick en fråga om de anser att deras deltagande i leken bidrar till att stödja barns utveckling. De flesta förskollärare (6 av 9) hävdar att de kan undervisa barnen i leken för att barnen ska lära sig. Förskollärarna uppfattar att det alltid går att utmana barnen i leken genom att ställa frågor så barnen får förklara hur de har tänkt samt erbjuda barnen att lösa problem för att utvecklas. Att erbjuda barnen material och skapa miljöer är också ett sätt för att delta för att stödja barns akademiska kunskaper. Gunilla säger att det är ”dom som är lärandefunktionen” som ska se till att barnen blir nyfikna och intresserade för att de ska vilja lära sig nya saker. En annan förskollärare beskriver att barns utveckling kan stödjas genom att den vuxne benämner ord och begrepp i leken. Kategorin kan belysas med ett citat från Anna som beskriver att förskollärares deltagande i leken kan stödja barns akademiska kunskaper.
Jag tycker absolut att förskollärares medverkan i barns lek kan stödja barns utveckling. Man kan hela tiden utmana barnen och titta var dom är och lägga till saker som utmanar barnen till exempel hur tänker du nu och att de får tänka ett steg längre och göra de lite svårare så dom för prova på att lösa problem, matematik, språk, naturkunskap i leken.
Förskollärare Anna
7.2.2 Deltagande för att stödja barns sociala utveckling
Denna kategori beskriver att förskollärarnas deltagande i leken kan stödja barns sociala utveckling. Vissa förskollärare (4 av 9) uppfattar att de kan stödja barns sociala
utveckling i leken genom sitt deltagande. Att visa med kroppsspråket och samtala med
15 barnen om hur man leker och även vad som är rätt och fel är exempel på hur
förskollärare försöker stödja barnen i deras sociala utveckling. De hävdar att barnen utvecklas med hjälp av att vuxna ger dem verktyg för hur de ska samspela med varandra. Elsa beskriver hur vuxnas beteende speglar av sig till barnen och att det är betydelsefullt att vara en förebild som föregår med gott exempel. Kategorin kan belysas med ett citat från Diana där hon beskriver hur hon kan stödja barns sociala utveckling i leken.
Vi har jätte många barn som inte vet hur man tar kontakt med varandra, som knuffar och biter varandra och där blir det viktigt att jag som vuxen går in och visar hur man leker, hur kör jag med bilen eller hur klär jag på dockan. Går jag inte in och visar så utvecklas inte barnet alls. Dom blir trygga om man går in och hjälper. Dom behöver ha en stöttande som finns runtomkring för att utvecklas.
Förskollärare Diana
7.3 Sammanfattning av förskollärares uppfattningar
Sammanfattningsvis visar resultatet att förskollärarna har lika uppfattning om att de deltar i barns lek när leken inte fungerar. Det kan exempelvis vara när barn inte kan samspela eller för att utveckla leken. Vid dessa tillfällen är förskollärarens roll att vägleda barnen och erbjuda lekmaterial. Samtliga förskollärare är även eniga om att de inte alltid behöver delta i barns lek om de har en fungerande lek och de kan samspela med varandra. Vissa förskollärare deltar i barns lek för att undervisa barnen och beskrev att deras deltagande i leken kan stödja barns akademiska kunskaper genom att
exempelvis benämna ord och begrepp i leken. De andra förskollärarna beskrev att deras deltagande kan stödja barns sociala utveckling genom att visa med kroppsspråk samt samtala med barnen om hur man leker med varandra.
8 Resultat del 2 – Barns uppfattningar
Resultat del 2 handlar om hur barnen upplever förskollärares deltagande i leken. Vissa svar är utförligare än andra vilket kan innebära att alla barn inte reflekterat över detta men alla har fått möjligheten att uttrycka sin åsikt. Eftersom barnens svar är korta är resultatet inte indelat i huvudkategorier utan endast underkategorier med tillhörande styckesindelningar.
16
8.1 Barns upplevelser av vuxnas deltagande i leken
Denna huvudkategori beskriver hur barnen upplever vuxnas deltagande i barns lek.
Huvudkategorin har tre underkategorier där den första belyser att vuxna deltar och inte deltar i barns lek. Den andra underkategorin beskriver att barn uppfattar det både önskvärt och inte önskvärt att vuxna deltar i leken. Den tredje underkategorin beskriver både ett lärande och ett icke lärande i leken enligt barns uppfattningar.
8.1.1 Vuxna både deltar och deltar inte
Denna kategori beskriver barns uppfattningar om vuxna deltar i leken eller inte. Barnen fick frågan om de vuxna brukar leka med dem.
8.1.1.1
Vissa barn (4 av 10) upplever att de vuxna deltar i barns lek där de uttrycker att de leker tillsammans när de pärlar och leker kull. Vissa andra barn (4 av 10) svarade ibland varav ett av barnen svarade att vuxna leker med barnen när barnet bestämmer och det sker när de ritar eller leker doktor.8.1.1.2
Två barn ansåg att de vuxna inte brukar leka med dem varav ett av barnen uttrycker att det endast sker vid planerad aktivitet. Kategorin kan belysas med ett citat från Greta om när de vill att en vuxen ska delta i leken.Bara ibland när vi vill leka med dom vuxna. Vi brukar rita med dom och leka doktor.
Greta, 5 år
8.1.2 Både önskvärt och inte önskvärt att vuxna deltar i leken
Denna kategori beskriver om barnen tycker om att vuxna deltar i leken eller inte.
Barnen tillfrågades även vad de tycker om att vuxna leker med barnen.
8.1.2.1
De barn som hävdade att de vuxna deltar i deras lek tycker att det är roligt när de är med och leker. Tre av de fyra barnen, som svarade att de vuxna ibland brukar leka med barnen, tycker att det är bättre att leka själv med kompisar utan vuxna. Ett av barnen säger också att de vuxna inte tycker om att leka med barnen.17 De andra barnen uttrycker att de inte tycker om när de vuxna deltar i leken specifikt vid rollekar. Kategorin kan belysas med ett citat från Hilda som beskriver när de inte vill ha med de vuxna i leken.
Nej vi vill inte ha med dom vuxna. Vi vill inte att dom vuxna ska vara med när vi leker mamma, pappa, barn för då har vi redan en vuxen och lekar att en är storasyster, en är mamma och en är bebis
Hilda, 4 år
8.1.3 Både ett lärande och ett icke lärande i leken
Denna kategori beskriver vad barnen anser att de lär sig när vuxna deltar i barns lek.
8.1.3.1
De flesta barn (7 av 10) anser att de inte lär sig något i leken varav ett barn specifikt uttrycker att de inte får läxor på förskolan.8.1.3.2
Vissa barn (3 av 10) anser att de lär sig i leken när de vuxna deltar. Debeskriver att de lär sig praktiska saker som att klippa och måla. Ett barn uttrycker även att de har en regeltavla på väggen i samlingsrummet där gemensamma regler sitter uppe.
Dessa regler har tillsammans med vuxna bestämts och innefattar normer och värden.
Kategorin kan belysas med två citat från Inez och Hilda om vad de lär sig i leken.
Ja vi lärde oss igår att klippa i tidningen med fröken Elsa. Jag klippte ut olika blommor.
Inez, 4 år
Ja i förrgår målade vi figurer med Anna. Man skulle klippa ut olika saker och fina grejer att sätta på… vi övade på att klippa ut bokstäver.
Hilda, 4 år
8.2 Sammanfattning av barns uppfattningar
Sammanfattningsvis visar resultatet att barnen har olika uppfattningar om vuxnas
deltagande i barns lek där vissa ansåg att de vuxna brukar delta medan vissa ansåg att de inte brukar delta eller bara deltar ibland. Barnen hade även olika uppfattningar om de ville att de vuxna deltar i leken där ville vissa barn ha med de vuxna i leken medan vissa barn föredrog att leka själv med sina kompisar. De flesta barn ansåg att de inte lär sig
18 något i leken medan andra barn beskrev att de lär sig praktiska saker i leken som att klippa och måla.
9 Resultatet del 3 – analys utifrån barnperspektiv och barns perspektiv
I resultatet synliggörs barns och förskollärares uppfattningar om vuxnas deltagande i leken där det finns olikheter mellan barnen och förskollärarna. I resultatet kan vi se att förskollärarna utgår från ett barnperspektiv och att barnen utgår från barns perspektiv.
De syns att barn och förskollärare befinner sig i olika livssituationer där förskollärarna har en pedagogisk institutionell syn på deras deltagande i barns lek medan barnen leker utan ett större intresse om att leken kan bidra till lärande och utveckling. Barnen
upplever inte att de ska lära sig akademiska kunskaper eller utveckla sitt sociala samspel i leken vilket också framkommer i resultatet där samtliga barn uttrycker en tveksamhet i vad och om de lär sig något i leken. Förskollärarna intar ett professionellt
förhållningssätt i relation till deras deltagande i leken där det finns en pedagogisk kultur. Förskollärarna är medvetna om att leken kan utvecklas och att barnen kan erfara nya erfarenheter med hjälp av förskollärares deltagande. Förskollärare har även
styrdokument som tillhör deras vardag vilket synliggörs i deras svar som visar att de använder leken som ett verktyg för lärandet. Samtliga förskollärare hävdar att de ska delta i barns lek på ett eller annat sätt vilket skiljer sig delvis från barnens uppfattningar som visade att vissa barn gärna leker själv med sina kompisar. Detta resultat visar att förskollärarna intar ett barnperspektiv genom att de deltar på olika sätt i relation till vad de tror är det bästa för barnet och vad barnet behöver. Förskollärarna beskriver att de deltar i barns lek när de behöver stöd i det sociala samspelet likväl när de anser att barnen behöver utmanas vilket är tydliga exempel på att förskollärarna utgår från vad de anser är för barnets bästa. Vissa barn tyckte även att de inte behövde de vuxnas
deltagande speciellt vid rollekar eftersom de själva ansåg sig vara vuxna. I resultatet framkommer det även att barnen uttrycker att förskollärare inte vill leka med barnen vilket också kan vara en förklaring till att de vill leka själva med kompisar. Detta visar ett ytterligare exempel på att barnen och förskollärarna ser leken utifrån olika
perspektiv.
19
10 Resultatet del 4 - Jämför med tidigare forskning
Resultatet visar att förskollärarna anser att barnens sociala utveckling främjas i leken eftersom de lär sig att samspela med varandra. Resultatet visar även att förskollärarna anser att barnen lär sig akademiska kunskaper i leken. Detta resultat skiljer sig från Pyle och Danniels (2017) studie där förskollärarna gjorde åtskillnad mellan det sociala och akademiska lärandet. Hälften av förskollärarna ansåg att leken var till endast för barns sociala och emotionella utveckling och inte för att barnen ska lära sig akademiska kunskaper medan de andra menade att leken gav barnen möjligheter att utvecklas inom båda områdena vilket är i enlighet med resultatet i vår studie.
I Pyle & Bigelows (2015) studie framgick att förskollärarnas syn på deras roll var både att följa läroplanen och utforma leken för att barnen ska utveckla akademiska
färdigheter samtidigt som vissa förskollärare ansåg att deras roll i leken var stödja barnen i deras sociala utveckling. Detta bekräftas i vår studie som påvisar att samtliga förskollärare anser att de har en betydelsefull roll i barns lek för att stödja deras
utveckling av sociala och akademiska kunskaper. Förskollärarna menar att det är deras uppgift att väcka en nyfikenhet i leken och utmana barnen så de utvecklar akademiska kunskaper, medan de även anser att deras roll är att stötta barnens sociala utveckling för att de ska kunna samspela med varandra och komma vidare i leken. Resultatet från Pyle och Danniels (2017) forskning skiljer sig också vårt resultat där deras studie visade att endast nio av femton förskollärare hävdade att deras roll i leken var betydelsefull för barns utveckling medan alla i vår studie hävdade det. I vår studie ansåg alla
förskollärare att deras deltagande i leken kunde stödja barns utveckling av akademiska kunskaper genom att utmana barnen men frågor och benämna olika begrepp. De menade även att deras deltagande stödjer barns sociala utveckling genom att visa hur man samspelar med varandra.
Det finns likheter i Tsais (2015) studie och vår studie om varför och på vilka sätt förskollärare deltar i barns lek. I Tsais (2015) studie visar resultatet tre olika sätt förskollärare deltar på. Ett motiv till att förskollärarna väljer att delta i barns lek är på grund av att de uppstår konflikter. Ett annat motiv är på grund av pedagogiska skäl där förskollärarna deltar i barns med syfte att undervisa och lära ut nya kunskaper men även för att bearbeta tidigare erfarenheter. Det tredje motivet är att förskollärarna observerar
20 barnens lek för att känna av när och om den vuxne behöver gå in och stödja leken samt att det är barnen som väljer om och när den vuxna får delta. Detta bekräftas i vårt resultat där förskollärarna har en motsvarande syn på när och varför de deltar i barns lek. Det finns även en likhet i vårt resultat jämfört med skolforskningsinstitutet (2019) där resultatet visar att förskollärare väljer att delta i barns lek genom att erbjuda material och skapa miljöer för att barn ska kunna leka och utvecklas i leken. Detta bekräftas i vår studie där förskollärarna också hävdade att de deltar i barns lek genom att erbjuda material som för leken vidare.
Tidigare forskning har undersökt i vilka situationer barnen vill att den vuxne deltar i leken men de har inte undersökt vad barnen generellt tycker om att den vuxne deltar i barns lek som vår studie handlar om. Därför kan endast tidigare forskning jämförs med en viss del av resultatet som beskriver när barnen vill att den vuxne deltar i leken. Både Pálmadóttir och Einarsdóttirs (2015) och Pramling Samuelsson och Johanssons (2009) studie visar situationer där barnen vill att den vuxne deltar i leken. Detta kan kopplas till vårt resultat där ett barn uttryckte att barnet vill att de vuxna är med ibland och leker vid rollekar och när de ritar. Däremot uttryckte ett flertal barn i vår studie att de inte ville ha med de vuxna vid rollekar eftersom de själva intar roller som vuxna. Detta visar både likheter och skillnader i relation till tidigare forskning.
11 Diskussion
Nedanstående avsnitt presenterar en metoddiskussion samt en resultatdiskussion om studiens resultat.
11.1 Metoddiskussion
Metoden som användes var enskilda intervjuer med förskollärare och gruppintervjuer med barn. Valet av metoden grundades på frågeställningen och syftet med studien därför intervjuades både förskollärare och barn för att få syn på bådas perspektiv.
Semistrukturerade intervjuer var en metod som fungerade bra eftersom frågorna var öppna och förbestämda utifrån ett specifikt ämne som gjorde att respondenterna kunde besvara frågorna på ett fritt sätt som ändå var inom ramen för ämnet.
21 Genom att intervjua barn blir deras röster hörda och deras egna upplevelser bekräftas genom deras röster. Detta visar att barns åsikter är betydelsefulla och har en betydelse (Dalen, 2015). Vid gruppintervjuer behöver intervjuaren vara uppmärksam på att alla barnen får möjlighet att delta i samtalet och komma till tals eftersom vissa barn kan ta mer plats än andra (Doverborg & Pramling Samuelsson, 2012). Detta löstes genom att barnen först fick uttrycka sig fritt angående frågorna och när ett barn inte kom till tals upprepades frågan till det specifika barnet. Ett dilemma som framkom av att intervjua barn i grupp var att många barn svarade kortfattat på intervjufrågorna och de instämde i varandras svar vissa gånger. Hade barnen intervjuats enskilt hade svaren kunnat blivit annorlunda på grund av att de inte påverkas av varandra. Enligt Doverborg och
Pramling Samulesson (2012) är det en fördel att intervjua barn enskilt om syftet är att få en förståelse om vad barn tycker eller tänker om ett visst ämne. Det blev det svårt att jämföra förskollärarnas svar med barnens eftersom det var stor skillnad på omfattningen av innehållet. Förskollärarna hade mer omfattande svar och barnen kortare. Detta
medför en brist i jämförelsen mellan båda materialen eftersom de inte är utvecklade för en djupare jämförelse. Att vissa svar blev kortare än andra upplevdes dock inte som ett problem då syftet var att synliggöra barns perspektiv vilket det gjordes eftersom alla barnen fick komma till tals och uttrycka sina åsikter och det gick ändå att jämföra deras uppfattningar med varandra.
11.2 Resultatdiskussion
Syftet med studien är att öka kunskapen om hur förskollärare uppfattar sitt deltagande i barnens lek för att stödja barnens utveckling samt att synliggöra barns perspektiv för att undersöka deras uppfattningar om förskollärares deltagande i deras lek. Resultatet i studien kan kopplas till att förskollärarna utgår från ett barnperspektiv som innefattar vuxnas syn på barn och i förskolan kan det innebära att vuxna utformar verksamheten utifrån vad de tror är det bästa för barnet (Halldén, 2007).
Vi tolkar att förskollärarna grundar sitt deltagande på deras erfarenheter om vad som är bäst för barnet när de väljer att delta och inte delta i barns lek. Att de intar ett
barnperspektiv synliggörs exempelvis när förskollärarna väljer att gå in och delta i barns lek vid konflikter eftersom de anser att det är de bästa för barnen för att de ska lära sig att samspela och komma vidare i leken. Att förskollärarna deltar i leken av pedagogiska skäl visar även att de utgår från barnperspektiv eftersom förskollärarna har kunskapen
22 och är medvetna om att barnen kommer lära sig och utvecklas i leken med hjälp av vägledning av förskolläraren.
När förskollärare observerar barns lek synliggörs både barnperspektiv och barns perspektiv. Det kan tolkas som att förskollärarna utgår från barns perspektiv när de står på sidan och observerar eftersom de inte vill störa barns lek medan de även kan kopplas till barnperspektiv eftersom de är medvetna om att de inte behöver gå in i en fungerande lek. Enligt Björklund och Bäckman (2020) lär sig barnen av varandra i leken men de behöver en styrning från förskolläraren som kan stödja leken vid behov. Förskolläraren behöver vara uppmärksam på vad barnen leker och hur de leker med varandra oavsett lek.
Resultatet visar att förskollärarna deltar i barns lek utifrån Skolverkets (2018)
beskrivning av förskolans uppdrag som innefattar att när någon i arbetslaget följer eller styr leken antingen genom att själv delta i leken eller observera utanför leken så kan begränsningar i leken uppmärksammas som medför en utveckling av leken. Genom att den vuxne är aktivt närvarande så ökar det möjligheten att förebygga och hantera konflikter samt kan det stödja barnens samspel (Skolverket, 2018). Detta beskriver förskollärarna själva att de gör i relation till barns lek.
Barnen och förskollärarna verkar ha olika uppfattningar om vad lek innebär. I resultatet beskriver ett barn att de leker tillsammans med de vuxna när de pärlar och leker kull och två andra barn beskriver lek som att klippa och måla. Detta är ingen självklarhet för förskollärarna och det finns inga självklara tecken på att de betraktar leken på detta sätt.
Utifrån förskollärarnas resultat kan leken betraktas som något som sker i samspel med andra barn. Detta kan problematisera resultatet eftersom det inte är säkert att de betraktar lek på samma sätt. Barnen som uttrycker att de leker tillsammans med de vuxna när de pärlar uttrycker även att de tycker om när förskollärarna deltar i leken.
Detta kan tolkas som att barnen endast i sådana situationer vill att den vuxna ska vara med men att de inte tycker om när de deltar i andra sammanhang utan att de hellre uppskattar att leka själv med sina kompisar. Förskollärarna verkar i sådana fall delta i barns lek utan att barnen egentligen vill det vilket resulterar till att de inte har närmat sig ett barns perspektiv. Detta kan däremot vara en svår balans för förskollärarna att avväga när de ska gå in eller inte gå in i barns lek. Om det skulle vara så att barnen aldrig hade
23 velat ha med de vuxna i leken har förskollärarna ändå ett pedagogiskt uppdrag som kan kräva att de behöver delta i barns lek vilket kan resultera till att förskollärarna kommer att delta i barns lek oavsett om barnen vill det eller inte.
Resultatet visar att barnen har olika uppfattningar om förskollärares deltagande i leken.
De flesta barn (6 av 10) hävdar att de vuxna endast deltar ibland eller inte alls i deras lek. Det var även dessa barn som uttryckte att de tycker om att leka själv med kompisar utan en vuxen specifikt vid rollekar varav ett av barnen som hävdar att de vuxna inte tycker om att leka med dem. Detta kan tolkas som att barnen inte tycker att de vuxna engagerar sig i barns lek och att de därför föredrar att leka själv framför en vuxen som ändå inte visar att de vill delta. Utifrån barnens uppfattningar kan detta kopplas till att de vuxna inte utgår från barns perspektiv. Vuxna kanske inte alltid kan närma sig ett barns perspektiv eftersom förskollärare har styrdokument som de behöver utgå ifrån i verksamheten. Förskollärarna har ett ansvar att följa styrdokumenten men det behöver däremot inte betyda att det är omöjligt att närma sig ett barns perspektiv. Att vara uppmärksam på vad barn intresserar sig för i leken kan vara användbart för att få in de mål som finns i läroplanen. De vuxna har ett övertag och kan påverka barns intressen genom att vägleda barnen in i situationer som blir ett lärande för barnen. Att utgå endast från barns perspektiv om att vuxna inte ska delta i leken kan problematisera barns utveckling eftersom det är de vuxna som har kunskapen om vad som behövs för att barnen ska utvecklas.
Förskollärarna håller i verktygslådan och behöver dela ut verktyg till barnen för att de ska utvecklas oavsett om det är att tillföra material, ställa frågor eller hjälpa barnen att benämna ord och begrepp i leken. Som resultatet visar har förskollärarna en
betydelsefull roll att stötta och stödja barns sociala utveckling vilket medför att vuxna behöver finnas med i barns lek eller åtminstone observera för att få syn på när de behöver gå in och delta. Barnen däremot belyser inte att de behöver de vuxna av denna anledning men förskollärarna kan inte undvika detta trots barnens uppfattningar.
Eftersom förskolan har en läroplan som beskriver att utbildningen ska bidra till ett växande intresse och ansvar hos barnen för att aktivt delta i samhället (Skolverket, 2018) och för att barn ska uppnå detta behöver förskolläraren vara delaktig och stödja barnen i deras sociala utveckling. Avslutningsvis behövs både ett barnperspektiv och
24 barns perspektiv för utan barn och förskollärare blir det ingen verksamhet. De behöver komplettera varandra för att det ska bli ett lustfyllt lärande som stödjer barns utveckling.
11.3 Förslag på forskningsmöjligheter
Denna studie har belyst förskollärares och barns uppfattningar om vuxnas deltagande i leken. Uppfattningarna har framkommit genom intervjuer med förskollärare och barn.
Förslag på fördjupning av studiens fokusområde är att genomföra observationer av förskollärare och barn i verksamheten för att få syn på hur det ser ut i praktiken. Genom att använda observation som metod kan en jämförelse göras med vår studie och det kan vara ett komplement för att få en mer nyanserad och konkret uppfattning om medverkan i barns lek.
12 Slutsats
Resultatet visar att förskollärarna anser att de ska delta i barns lek och uppfattar att deras deltagande i leken är betydelsefullt för barns utveckling och lärande. Resultatet visar även tydliga kopplingar mellan hur barnen uppfattar att de vuxna deltar i deras lek och om de tycker om när dem deltar i leken. Barnen som hävdade att de vuxna ibland eller inte alls deltar i leken tyckte inte heller om att leka med de vuxna medan barnen som hävdade att de vuxna deltar i leken tyckte också om att dem gjorde det.
Sammanfattningsvis visar resultatet att de betraktar lek på olika sätt och att de agerar utifrån olika perspektiv där förskollärarna har ett pedagogiskt ansvar medan barnen verkar leka för att det är roligt och utan ett större intresse att leken kan bidra till utveckling.
25
13 Referenser
Arnér, E. & Tellgren, B. (2006). Barns syn på vuxna: att komma nära barns perspektiv.
Lund: Studentlitteratur.
Björklund, E. & Bäckman, K. (2020). Från förskolemetodik/pedagogik till
förskoledidaktik. I Bäckman, K., Elm, A. & Magnusson O, L. (red.). Förskola, barn och undervisnings – didaktik i förskolan. (s. 35-50) Stockholm: Liber AB.
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Johanneshov: MTM.
Bäckman, K. (2020). Matematikundervisning i förskolan – vad, varför och hur?. I Bäckman, K., Elm, A. & Magnusson O, L. (red.). Förskola, barn och undervisnings – didaktik i förskolan. (s.71-84). Stockholm: Liber AB.
Dalen, M. (2015) Intervju som metod. (2., utök. Uppl.) Malmö: Gleerups utbildning.
Doverborg, E., & Pramling Samuelsson, I. (2012). Att förstå barns tankar – kommunikationens betydelse. Stockholm: Liber AB.
Enochsson, A-B. (2014). Barn och digitala medier. I Löfdahl, A., Hjalmarsson, M. &
Franzen, K. (red.). Förskollärarens metod och vetenskapsteori (s.92-102). Stockholm:
Liber AB
Franzén, K. (2014). De yngsta barnen – exemplet matematik. I Löfdahl, A., Hjalmarsson, M. & Franzen, K. (red.). Förskollärarens metod och vetenskapsteori (s.58–68). Stockholm: Liber AB
Fredriksson, E., Ekström, L., Hafsteinsdóttir, E., Bergman, E., Bergman, M., Engdahl, I., Sandberg, A. (2019). Att genom lek stödja och stimulera barns sociala förmågor – undervisning i förskolan. Solna: Skolforskningsinstitutet. Hämtad från:
https://www.skolfi.se/wp-
content/uploads/2020/06/Att_Genom_Lek_fullst%C3%A4ndig-rapport_afil.pdf
26 Halldén, G. (red.) (2007). Den moderna barndomen och barns vardagsliv. Stockholm:
Carlsson
Kihlström, S. (2007). Uppsatsen - examensarbetet. I Dimenäs, J. (red.). Lära till lärare:
att utveckla läraryrket – vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik (s.
226-246). Stockholm: Liber AB
Löfdahl, A. (2014). God forskningssed – regelverk och etiska förhållningssätt. I Löfdahl, A., Hjalmarsson, M. & Franzen, K. (red.). Förskollärarens metod och vetenskapsteori (s.32–43). Stockholm: Liber AB
Pálmadóttir, H., & Einarsdóttir, J., (2015). Young children's views of the role of preschool educators, Early Child Development and Care, 185(9), 1480-1494, DOI:
10.1080/03004430.2015.1004056
Pramling Samuelsson, I., & Johansson, E. (2009). Why do children involve teachers in their play and learning? European Early Childhood Education Research Journal, 17, 77-94.
Pramling Samuelsson, I., & Jonsson, A. (2017). Förskolans yngsta barn: perspektiv på omsorg, lärande och lek. (Första upplagan). Stockholm: Liber.
Pyle, A., & Bigelow, A. (2015). Play in Kindergarten: An Interview and Observational Study in Three Canadian Classrooms. Early Childhood Education Journal, 43, 385-393.
Pyle, A., & Danniels, E., (2017) A Continuum of Play-Based Learning: The Role of the Teacher in Play-Based Pedagogy and the Fear of Hijacking Play, Early Education and Development, 28:3, 274-289, DOI: 10.1080/10409289.2016.1220771
Roos, C. (2014). Att berätta om små barn – att göra en minietnografisk studie. I Löfdahl, A., Hjalmarsson, M. & Franzen, K. (red.). Förskollärarens metod och vetenskapsteori (s.46–57). Stockholm: Liber AB
27 SFS 2018: 1197. Lag om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter.
Stockholm: Arbetsmarknadsdepartementet MRB
Skolverket (2018). Läroplan för förskolan Lpfö 18. Stockholm: Skolverket.
Tsai, C. (2015). Am I Interfering? Preschool Teachers Participation in Children Play.
Universal Journal of Educational Research, 3, 1028-1033.
Vetenskapsrådet (2017) God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet
Welén, T. (2009). Historiska perspektiv på lek. I Jensen, M. & Harvard, Å. (red.). Leka för att lära: utveckling, kognition och kultur. (s. 29-41). (1. Uppl.) Lund:
Studentlitteratur.
28
14 Bilagor
14.1 Bilaga 1: Artikelsök
Databasen som användes för artikelsökningen är ERIC samt Google för att få fram rapporten från skolforskningsinstitutet. För att söka fram artiklarna användes sökorden:
preschool, preschool teachers or kindergarten teacher, apporach, play, play based learning, education, preschool teacher participation, the role of preschool teacher, childrens perspective. För att få fram rapporten användes sökorden: förskollärares deltagande i leken.
För att försäkra om att artiklarna var vetenskapligt granskade användes funktionen peer review. Sökningarna avgränsades från år 2012 samt full text. Artiklarna valdes ut genom att sammanfattningarna lästes och de artiklar som kunde kopplas till studien syfte.
29
14.2 Bilaga 2: Missivbrev
Medgivande inför studie
Under höstterminen 2020 kommer vi Josefin Eklund och Jessica Ytterbom att genomföra en studie som är del i vårt examensarbete i pedagogik inom
förskollärarprogrammet vid Högskolan i Gävle. I vår studie vill vi fördjupa våra
kunskaper om förskollärarens perspektiv på deras deltagande i barnens lek för att stödja barnens utveckling samt inta ett barns perspektiv för att synliggöra deras tankar om förskollärares deltagande i deras lek.
Det krävs ingen handledning från arbetsplatsens sida men respektive arbetsplats ska informeras om studiens syfte. Vi kommer att samla data genom enskilda intervjuer med förskollärare samt gruppintervjuer med barn. Intervjuer med förskollärare beräknas ta 30-40 minuter och med barnen beräknas ta 10-15 minuter. Under intervjun kommer ljudupptagning att förekomma för att på bästa sätt kunna analysera intervjun. Under intervjun kommer även anteckningar att göras. De data som samlas in kommer endast att användas i examensarbetet. Uppgifterna kommer att bli behandlade konfidentiellt och inte finnas tillgängliga för obehöriga. Inga namn på deltagare, förskolor eller kommuner kommer att redovisas i examensarbetet. Deltagandet i studien är frivilligt.
Deltagare kan avstå från att svara på frågor eller avbryta sitt deltagande utan särskild motivering. Vi följer uppsatta regelverk enligt GDPR (fd.PUL) och etikprövning avseende examensarbeten.
Med vänlig hälsning
Jessica Ytterbom Josefin Eklund E-post: E-post:
Tel: Tel:
Kontaktperson Högskolan i Gävle Handledare: Johan Liljestrand E-post:
30
14.3 Bilaga 3: Samtyckesblankett
Vi heter Josefin Eklund och Jessica Ytterbom och studerar vid
förskollärarprogrammet, Högskolan i Gävle. Under höstterminen 2020 skriver vi vårt examensarbete i pedagogik. Som en del av vårt examensarbete planerar vi under perioden att genomföra en undersökning på er förskola. Syftet med undersökningen är att undersöka förskollärarens perspektiv på deras deltagande i barns lek för att stödja deras utveckling samt inta att barns perspektiv för att synliggöra deras tankar om förskollärarens deltagande i leken. För att närma oss detta kommer vi att genomföra gruppintervjuer på 2-5 barn.
Förskolans namn och alla deltagande barn kommer att avidentifieras i det slutgiltiga arbetet (både i eventuella bilder och i text). Allt insamlat material förvaras så att ingen obehörig får tillgång till det. Det färdiga examensarbetet kommer att sparas i
högskolebibliotekets databas DIVA.
Medverkan i undersökningen är helt frivillig och du/ditt barn kan när som helst avbryta deltagandet. Samtycke ger oss som studenter tillstånd att med ljudupptagning dokumentera situationer där ditt barn medverkar. Vi står till förfogande för att svara på frågor under hela min tid på förskolan.
Enligt EU:s dataskyddsförordning har du rätt att kostnadsfritt ta del av insamlade uppgifter om ditt barn och vid behov få eventuella fel rättade. Du kan också begära att uppgifter om ditt barn raderas eller att hanteringen av personuppgifter begränsas.
Kontaktperson är vår handledare (kontaktuppgifter nedan), som också tar emot eventuella klagomål på hanteringen av personuppgifter.
Med vänlig hälsning
Jessica Ytterbom Josefin Eklund E-post: E-post:
Tel: Tel:
Kontaktperson Högskolan i Gävle Handledare: Johan Liljestrand E-post:
Samtycke
Medverkan i undersökningen är helt frivillig och du/ditt barn kan när som helst avbryta deltagandet. Samtycke ger oss som studenter tillstånd att med ljudupptagning dokumentera situationer där ditt barn medverkar. Vi står till förfogande för att svara på frågor under hela min tid på förskolan.
31 Du ger ditt medgivande genom att kryssa i rutorna nedan. Samtliga vårdnadshavare ska skriva under samtycket.
Ja, jag ger samtycke till att mitt barn deltar i gruppintervjuer Nej, jag ger inte samtycke till att mitt barn deltar i gruppintervjuer Datum och plats:……….
Barnets namn:……….
………... ………...
Vårdnadshavares underskrift Vårdnadshavares underskrift
………... ……….
Namnförtydligande Namnförtydligande
