Musikens betydelse för pedagogiskt arbete med de yngsta barnen: Förskollärares uppfattning om muski förskolan

Musikens betydelse för pedagogiskt arbete med de yngsta barnen

Förskollärares uppfattning om musik i förskolan

Författare: Åsa Edeborg och Madelene Hemmingsson

Självständigt arbete – Pedagogik GR (C), 30 hp Huvudområde: Pedagogik

Högskolepoäng: 15 hp Termin/år: VT/2020

Handledare: Helene Dahlström Examinator: Anneli Hansson Kurskod: PE099G

Utbildningsprogram: Förskollärare, 210 hp

Förord

Det här är vårt självständiga arbete som vi har genomfört under vårterminen 2020 inom utbildningen till att bli färdiga förskollärare. Det här gör att vi får en bättre förståelse om yrket. Vi har gemensamt tagit beslut kring hur arbetet ska gå till och vi har samtalat mycket kring arbetet tillsammans, vi har fört diskussioner kring hantering och resultat. Vi har även sökt efter litteratur och forskning i vår process på både egen hand och tillsammans. Under vissa tillfällen delades arbetet upp. Exempelvis vid läsning av vetenskaplig forskning och skrivandet, för att sedan diskutera texter tillsammans, eftersom tiden varit knapp att hinna skriva det vetenskapliga examensarbetet under de nio veckor som vi hade till förfogande. Eftersom vi bor på olika orter, har det varit en utmaning att samarbeta.

Det har även givit oss en större överblick över hur olika resultatet kan vara. Det har även varit en utmaning att vi fått byta perspektiv och intresset i denna studie än vad vi tänkt oss från början, men det har även givit oss mer erfarenheter.

Vi vill tacka forskare, alla förskolor med tillhörande personal, samt speciellt tack till vår handledare, andra granskare och närmast anhöriga som stöttat oss genom detta arbete!

2

Abstrakt

Vi kommer i denna studie beskriva och analysera hur förskollärare uppfattar musikens betydelse för pedagogiskt arbete med de yngsta barnen i förskolan i förskolan. Det är en kvalitativ, empirisk studie där nio verksamma legitimerade förskollärare intervjuats. Resultatet visade att förskollärare ansåg att musik hade stor betydelse det pedagogiska arbetet för de yngsta barnen i förskolan, både som innehåll, metod och lärandeobjekt. Det visar sig även att förskollärarna ansåg att deras kunskap får betydelse för både dem och barnen, eftersom musikaktiviteter tenderar att utebli om de anser att de har bristande kompetens. Enligt förskollärare finns ett mönster där musikens betydelse i första hand lyfter språket, matematiken och koordinationen i barnets utveckling. Musiken har betydelser för barnets drivkraft av att förstå och bli förstådd, redan från späd ålder.

Nyckelord: ​Musik, pedagoger, småbarn och undervisning.

3

Innehållsförteckning

Introduktion 6

Bakgrund 7

Definition av musik 7

Musikdidaktik 7

Teoretiska begrepp 8

Musik som innehåll 8

Musik som metod 9

Musik som lärandeobjekt 9

Kunskap och pedagogiskt arbete 9

Tidigare forskning 10

Förskollärares uppfattning om musiken som innehåll 10

Förskollärares uppfattning om musik som metod 10

Förskollärares uppfattning om musiken som lärandeobjekt 11

Förskollärares uppfattning om fortbildning i musik har betydelse för barnen 11

Syfte 12

Frågeställningar 12

Metod 13

Urval 13

Datainsamlingsmetod 13

Genomförande 14

Databearbetning och analys 15

Forskningsetiska överväganden 15

Metoddiskussion 16

Våra utgångspunkter 16

Kvaliteten 16

Trovärdighet och tillförlitlighet 17

Val av teori 17

Utmaningar: 18

Resultat 19

Musik som innehåll 19

Musik som metod 20

Musik som lärandeobjekt 22

Förskollärares uppfattningar om kunskap i musik 24

Sammanfattning av resultatet 26

Diskussion 27

Musikens betydelse i pedagogiska arbetet med de yngsta barnen i förskolan 27

Målen med musik 27

Användning av musik 28

Slutsatser 29

Framtida studier 30

4

Referensförteckning 31

Bilagor 32

Bilaga 1 Missiv 32

Bilaga 2 Missiv 33

Bilaga 3 Intervjuguide 34

5

Introduktion

Vårt samhälle är fyllt av olika variationer av musik, som har olika betydelse för människan och på- verkar oss på olika sätt. Barnen möter musik i hemmet, på förskolan och i samhället. I förskolan sjunger barnen, lyssnar och rör sig till musik samt använder instrument. De berörs av musik via olika medier, som stimulerar och påverkar deras sinnen hela dagarna. Barnet har redan innan födseln upp- levelser av musikens grundelement, de föredrar harmonisk musik och har en matematisk förmåga, från exempelvis puls och takt, redan vid födseln (Edfelt, 2017). Musiken är barnens första språk och kan användas i förskolans verksamhet med betydelse för barnens vidareutveckling, enligt Jederlund (2011).

Inriktning på de yngsta barnen i förskolan är intressant för oss, eftersom grunden för kunskap läggs i tidig ålder, enligt Pramling Samuelsson (2015). Barn i tre års ålder kan skilja på olika rytmer och melodier (a.a.). Jederlund (2011) visar att musik har stor betydelse för barnens lärande. Han menar då att de använder flera sinnen samtidigt, såsom syn, hörsel, känsel och rörelser, som stimulerar båda hjärnhalvorna och påverkar dess lärprocess.

Förskolan ses idag som barnens första utbildning, där även de estetiska ämnena ingår. Enligt läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018) är musiken en undervisningsform som barnen får möjlighet att uttrycka sig med. Förskolan ska ge barnen förutsättningar att använda sig av olika typer av estetiska uttrycksformer, såsom musik, för att visa på att det finns olika sätt att förstå sin omvärld.

Musik uppfattas som till både innehåll, metod och lärandeobjekt i förskolans verksamhet. En sång uppfattas som ett innehåll att uppleva i verksamheten, en metod för att lära om andra lärandeobjekt och bidrar till kunskap om musik som lärandeobjekt med dess grundelement (Lagerlöf & Wallerstedt, 2018).

Den svenska läroplanen för förskolan tydliggör vad undervisning handlar om gällande andra ämnesområden, enligt Lagerlöf och Wallerstedt (2018). Men vad som krävs för musikämnet och andra estetiska ämnen synliggörs inte på samma sätt med didaktiska riktlinjer. Det visar sig exempelvis i förskollärares uppfattningar att många förskollärare anser sig ha bristande kompetens i musik. De har en uppfattning om att fortbildning skulle kunna ge förskollärare ett mer ämnesadekvat språk i en målstyrd musikundervisning för de yngsta barnen och även att den skulle ha betydelse för barnen, som då får andra möjligheter till utbildning i och genom musik i förskolan (a.a.). Förskollärare menar att musikaliska aktiviteter har en tendens att utebli i förskolan, när de anser att de inte har tillräcklig kunskap, enligt Ehrlin (2014). Förskollärare får motivation till musikundervisning för de yngsta barnen av exempelvis huvudbegreppen kunskap, intresse och glädje, där barnen ska få möjlighet att uppleva och producera musik på olika sätt (Pramling Samuelsson, 2015). Kunskap om musiken är då en förutsättning för att förskollärare ska kunna undervisa de yngsta barnen tidigt i livet, enligt författaren.

Vårt gemensamma intresset för musiken i förskolan, har bidragit till denna studie, eftersom vi uppfattat att den lägger grunden för lärandet och att betydelsen av musiken skiljer sig mellan de yngsta och äldsta barnen i förskolan. Kunskapen har vi dels anskaffat under förskollärarutbildningen.

Musik och musikaktiviteter används på olika sätt, med olika syften och mål mellan de yngsta och äldsta barnen i förskolan​. 

Det är främst förskollärares uppfattningar om musikens betydelse för det pedagogiska arbetet med de yngsta barnen (1-3 år) och hur de väljer att arbeta med den som var intressant, men även vad förskollärares kunskap kan bidra till i barnens utveckling. Det eftersom den är en del av förskolans verksamhet. För att få information om vilka mål förskollärare har med musiken, hur de använder den och vilka kunskaper som kan ha betydelse för att utveckla det pedagogiska arbetet för yngsta barnens förmågor.

6

Bakgrund

Här beskrivs definitioner av musik, den mest grundläggande forskningen om förskollärarnas musikdidaktiska arbetet och teorier kring musik som innehåll, metod och lärandeobjekt. Begreppen finns även med i tidigare forskning, tillsammans med förskollärares uppfattning om fortbildning i musik har betydelse för de yngsta barnen.

Definition av musik

Varje dag har människan vanor, men om vi bryter dem så kan vår process för estetik komma fram, det estetiska och kreativa processen börjar redan i tidig ålder för barnen, det betyder att barnen redan i tidig ålder kan skapa något, enligt Vygotskij (1995). Musiken kan då vara en början på det, men det finns ingen heltäckande definition av begreppet musik. Hur musiken definieras varierar i olika situa- tioner och konstellationer från individ till individ, menar Jederlund (2011). Musik är ett universellt fenomen, vilket återfinns i många områden såsom ljud, sång, rörelse och dans, med sociala, emotion- ella och kognitiva funktioner (a.a.). Wassrins (2013) definition av musik är att den är konstruerat av organiserade rörelser av ljud och ljudvågor.

Musiken är uppbyggd av olika grundelement där rytmen utgör en av musikens grundläggande komponenter, som med stor betydelse bidrar till musikens emotionella kraft, menar Jederlund (2011).

Han menar att musiken är beroende av melodi för att hjärnan ska känna igen och identifiera den med jämn tonföljd för att sedan addera rytmen till minnet. Takten och rytmen är komponenter i musiken och är betydande delar som bidrar till vår tidsuppfattning, koordinerar vår rörelseförmåga och aktiverar den kognitiva förmåga. De har även betydelse för förståelsen av de snabba ljudföränd- ringarna i det verbala språkets melodi och även de temporala ljudstrukturerna. Detta stimulerar hjärnan och har betydelse för dess lärandeprocess (a.a.).

Musikdidaktik

I förskolan kan musiken användas som ett verktyg för lärande och inte bara som en rolig stund tillsammans med barnen (Holmberg, 2014). Det handlar även om de centrala frågorna hur, när, var och varför vi använder musik och har musikundervisning i olika former (Wallerstedt, 2015). Musiken ska planeras, genomföras och utvärderas. Den kan användas som ett innehåll i verksamheten, en metod för att undervisa om olika lärandeobjekt och är själv ett lärandeobjekt, som barnet får möjlighet att utveckla förmågor och få kunskap om i det pedagogiska och didaktiska arbetet. Det planerade lärandeobjektet möjliggör en kunskap om något, att lära sig i och om musik, men även att lära om andra lärandeobjekt med och genom musik. Musiken

iscensätts för att göra barnen intresserade och ge förut- sättningar att lära i praktiken, som att exempelvis lära sig turtagning under aktiviteter. Det levda lärande- objekt är ur ett lärandets perspektiv det barnet upp- lever att aktiviteten handlar om. Där är den didaktiska triangeln är ett exempel som visar på ett samspel mellan förskollärare, barn och musik, för att se vilka relationer som finns mellan dem (a.a.)

Holmberg (2014) säger att i, om, med och genom musik, kan tillsammans med andra ämnen bidra till kunskap för att nå de mål som finns i förskolans läroplan. Musiken är viktig eftersom vi genom den använder våra olika sinnen samtidigt med och att det stimulerar hjärnans lärprocess, enligt Jederlund (2011) och Edfelt (2017).

7

Det är lätt att sjunga och spela tillsammans med barn, för de yngsta tycker om det, menar Edfelt (2017). Barnen mellan ett till tre år har nära till lärandet av sånger, och det skapar glädje och gemen- skap, och är en förmåga som de behärskar. De yngsta upprepar gärna sina favoriter gång på gång.

Edfelt uppmanar att utmana dem med nya sånger ibland, som har betydelse att visa på något som är nytt och annorlunda och göra det på deras nivå och språkutveckling. Lärandet sker exempelvis genom att repetera på ett lustfyllt sätt, att leka med ljud i en variation av sång, rim och ramsor, samt skapa en mysig och stämningsfull stund med lugn musik. Med hjälp av musik kan förskollärare även byta aktiviteter, genom att med ett visst ljud eller en viss melodi tala om att nu är det dags att äta, ha musikstund eller städa. På så sätt kan musik skapa betingning till tidpunkter och aktiviteter, som ger ett schematiskt mönster i verksamheten, samt att förskollärare inte behöver höja rösten. Frågan är när, var, hur och framför allt varför musik används i förskolan (a.a.).

Teoretiska begrepp

Vi har valt att använda oss av Wallerstedts (2015) begrepp, som förklarar hur musikens betydelse kan beskrivas på olika sätt genom sina begrepp musik som innehåll, metod och lärandeobjekt. Vi valde hennes begrepp eftersom de anknyter till pedagogiskt arbete med musik och de yngsta barnen. Hon beskriver musiken som en viktig del i förskollärarnas arbete och de yngsta barnens vardag i för- skolan. Forskaren beskriver att musik är ett lärandeobjekt i sig själv, men även ett innehåll som innehåller andra lärandeobjekt, såsom språket, begrepp, djur, matematik och naturkunskap etcetera.

Det hon beskriver anknyter och har betydelse för vår studie. Vi nämner även Holmberg (2014), Lagerlöf & Wallerstedt, (2018) och Stills (2011), som inte ingår i vår teori, men de har samma tankegångar och beskriver sina begrepp på andra sätt.

Synen på musikens innehåll är upplevelser, medel och lärandeobjekt. Musiken är ett viktigt inslag för kulturarv, socialisering och lärande enligt Wallerstedt (2015). Det kan enligt vara upplevelser av musik, ett medel för utveckling av förmågor och kunskap om andra lärandeobjekt, men även att få kunskap om musik som ett lärandeobjekt i sig själv. Det planerade lärandeobjektet möjliggör kunskap om något, det iscensatta ger förutsättningar att lära i praktiken och det levda lär utifrån lärandets perspektiv (a.a).

Musik som innehåll

Sång, musik, instrument, rörelse och dans speglar musik som innehåll, där även visor, ramsor, ljud och CD-skivor ingår (Wallerstedt, 2015). Forskaren beskriver vikten av musiken som innehåll i för- skolans verksamhet. Ett innehåll i verksamheten som varierar i både planerade och spontana aktivi- teter. Musiken är ett estetiskt innehåll som innehåller läroplanens värdegrund och mål. Den inne- fattar upplevelser, hållpunkter, aktiviteter och kunskap. Upplevelser av melodi, sångtext, gemenskap och hållpunkter av aktiviteter, såsom musikstunder och rörelse. Det är kunskaper om olika lärande- objekt. Musiken är ett innehåll med ett spektra av ord och begrepp. Barn tycker om musikstunder, som har både ett känslosamt och lustfyllt innehåll tillsammans med förskollärare, där även spänning och glädje ingår (a.a.).

Musiken som innehåll har ett syfte att stimulera barnen till lärande, skapande och möten i för- skolan, enligt Holmberg (2014). Det är ett innehåll av planerade och spontana musikaktiviteter med förskolan exempelvis sång, musik, instrument och rörelse, men även av lyssnande, turtagning, initia- tivtagande och delaktighet, där förskollärare är lyhörda och uppfattar barnens intressen, med ett målstyrt ändamål, för att barnen ska få förutsättningar och möjlighet att förstå (a.a.).

Med begreppet vill vi visa på förskollärarnas uppfattningar om musik som ett betydande innehåll för de yngsta barnen. Vad förskollärarna anser att musiken har för värde för barnen.

8

Musik som metod

Musik används i didaktiken som en metod för att lära barnen om olika lärandeobjekt (Wallerstedt, 2015). Forskaren berättar exempelvis att musiken används för att synliggöra ett planerat lärande- objekt, ett medel för lärandet av exempelvis konst, språk och matematik, där även musiken ingår som ett eget lärandeobjekt. Musikaktiviteter är metoder för att undervisa, där fokus ligger på utom-musik- aliska lärandeobjekt, som exempelvis språklig medvetenhet, naturkunskap och social samvaro (a.a.).

Förskollärare använder musiken som metod för att lära barnen om andra lärandeobjekt och ut- veckla deras förmågor med och genom musik (Holmberg, 2014). Det innebär exempelvis att barnen ska få möjlighet att utveckla sin identitet, sociala kompetens, sitt språk och andra förmågor med och genom musik, enligt henne.

Förskollärares uppfattningar visar på att användning av musik är metoder som påverkar stäm- ningen och ger en lugn atmosfär, beroende på val av musik och kan användas för olika situationers och behov, såsom vid vila och rörelse (Lagerlöf & Wallerstedt, 2018). Förskollärare menar även att musik innehåller en hel del matematik och används som en metod att undervisa i matematik, på barnens nivå, enligt dem.

Med detta begrepp visar på betydelsen av musiken som metod i förskolan inom andra ämnes- områden. Vad förskollärare anser att den har för betydelse för barnen.

Musik som lärandeobjekt

Musiken kan enligt Wallerstedt (2015) även ses som ett lärandeobjekt i sig själv, som barn ska få kunskap i och om. Med musiken som ett planerat lärandeobjekt, som skapar förutsättningar till kun- skap om musiken som ämne, med dess grundelement, som takt, puls, rytm och dynamik. Att iscen- sätta musiken möjliggör ett praktiskt lärande och att det levandegörs i ett lärandeperspektiv (a.a.). I Stills studie (2011) visas det att musiken bör ses som ett lärandeobjekt i sig själv, med dess grund- element, melodier, barnvisor och instrument, för att i dialog och övningar utveckla barnens tonsäker- het med traditionella och nya sånger.

När musiken ses som ett lärandeobjekt har förskollärare ett ansvar att se och uppmuntra barnens intresse för musiken som fenomen (Holmberg, 2014). Det är ett lärandeobjekt där barnen får möjlighet till kunskap i och om musik. De får upplevelser av vad musik är, vad det innehåller, hur det kan använda och i vilka sammanhang som musik finns. Att få en kunskap om dess grundelement, namn på instrument och genrer, genom estetiska sinneserfarenheter, där de ser, hör, känner och kan använda musik (a.a.).

Med detta begrepp vill vi få kunskap om förskollärarna uppfattningar om vilken betydelse musiken som lärandeobjekt har för det pedagogiska arbetet med de yngsta barnen i förskolan.

Kunskap och pedagogiskt arbete

Kunskapen är ett begrepp som beskrivs som en del i det pedagogiska arbetet med de yngsta barnen, enligt Wallerstedts (2015). Hon visar på musikkunskap som förskollärare behöver och att det finns utmaningar med det pedagogiska arbetet med musik som innehåll, metod och lärandeobjekt. Därmed ingår kunskapen i arbetet för att fungera i verksamheten med de yngsta barnen i förskolan.

Kunskapen har olika betydelser för olika personer, i olika sammanhang och kan hela tiden förändras, beroende på vad vad vi möter.

9

Tidigare forskning

Här presenteras tidigare forskning, relaterat till vårt problemområde genom att beskriva och analys- era förskollärares uppfattningar, för att nå vårt syfte. Vilka innehåll, mål och metoder som förskol- lärare har, där deras utbildning eventuellt har betydelse för de yngsta barnen i förskolan och det som erbjuds. Forskningen är vald eftersom den är relevant för vårt ämne och visar på varför musiken har betydelse i arbetet. De berättar hur musiken kan användas på olika sätt i vardagen, samt vilka uppfattningar eller upplevelser som förskollärare har gällande musik i förskolans verksamhet.

Förskollärare har både inom och utom musikaliska mål med musik i planerade musikaktiviteter, menar Still (2011). Hennes avhandling handlar om grundelementen i musiken, texter och melodier i barnvisor och användning av instrument, där 1-3 åringar deltog och studerades i planerade musiksamlingar.

I Vallberg Roth & Holmberg (2018) studie om musikundervisning i vardagen och barnens omsorg i fokus, där beskrivs en observation av fyra barn där ”​I bergakungens sal​” (Grieg, 1874-75) ​spelas upp, barnen får uppleva nya dimensioner av musik med exempelvis dynamik och tempo. De rör sig på ett varierat sätt, med ett behov av kontakt från ​förskollärarens närhet i och med de nya upplevelserna.

De koncentrerar sig olika med frågande och osäkra ansiktsuttryck, när de identifierar ljuden och skapar en mening med dem. Ett barn uppfattar ljuden som musik och ​förskolläraren återkopplar med kropp- språk, blick, leende och ord. Ett annat barn uppfattar att musiken från högtalaren och ​förskol- läraren återkopplar även till det. Musiken slutar och ett barn klargör det, som ​förskolläraren bekräftar. Barnen är två år (a.a.). Författarna ger här ett exempel på hur en ​förskollärare arbetar med musiken som en metod för att utveckla ett nyanserat språk, kommunikation och lärande, där barnets eget per- spektiv vidgas. I detta fall är musiken både ett innehåll, en metod och ett lärandeobjekt, att uppleva och lära sig om, de begreppen som Wallerstedt (2015) använder och vi utgår ifrån i studie.

Förskollärares uppfattning om musiken som innehåll

Förskollärarna ansåg att begreppet “​inom musikaliska mål​” handlar om grundelementen i musiken, melodier och texter i barnvisor, men även användning av musikinstrument och att använda musik i planerade musikaktiviteter, enligt Still (2011). Att sjunga och använda ramsor har större betydelse för barnen än själva innehållet i dem, även om sången är ett musikaliskt innehåll, men för förskollärare är det även viktigt att tänka på ett passande innehåll i dem (Angelo & Sæther, 2014).

Förskollärare har uppfattningar om att barn tycker musikstunder är lustfyllda och känslosamma innehåll, som även innehåller spänning och glädje (Lagerlöf & Wallerstedt, 2018). Författarna menar att förskollärares uppfattningar av hur musik som innehåll kan påverka stämningen och ge en lugn atmosfär beroende på valet av musik i olika situationers behov, såsom vid vila. Här ges en bild av hur musiken som ett innehåll kan kännas för de yngsta barnen, som vi kan få betydelse i vår studie.

Förskollärare menar även att musik innehåller ett kulturellt arv som kan förmedlas genom en kombination av traditionella sånger, andra estetiska ämnen och social kommunikation (Still, 2011).

Genom det får barnen möjlighet att skapa och uppnå kulturell kompetens. Det skapar grundläggande värdestrukturer, en betydelsefull gemenskap och gruppidentitet, menar hon.

Förskollärares uppfattning om musik som metod

Förskollärare anser även att det inte finns klara riktlinjer för vad musikundervisning ska innehålla för att stödja sig på som metod i verksamheten (Lagerlöf & Wallerstedt, 2018). Musiken ligger till grund för det barnet kan få ett lärande om med och utan hjälp av andra. Musiken kan användas som inslag i olika aktiviteter och ämnesområden i den naturgivna elementära processen, där barnets lärande sker i nuet. Författaren berättar även att musiken används som en metod för att ge barnen förutsättningar att utveckla sina förmågor och nå målen i förskolans läroplan. En estetisk lärprocess kan bidra till hur vi lär oss inom ämnet, men processen kan även leda och lära sådant som ej hör till musiken 10

(Wallerstedt, 2015). Förskollärare anser att musik används som en metod för barns språkutveckling och lärande utanför musiken, enligt Ehrlin & Wallerstedt (2014). Forskarna menar att förskollärare har i första hand “​utom-musikaliska mål​” med musik, där barnen får möjlighet att utveckla sin språkliga och sociala förmåga med hjälp av musiken och att den används för att undervisa inom andra ämnes- områden (Still, 2011). Sång, rim och ramsor är exempel på musik, som används för att lära barnen om andra lärandeobjekt utanför ämnet musik, med och genom musik (a.a.).

Musik kan enligt en förskollärare även användas som signaturmelodi för en annan aktivitet (Lagerlöf & Wallerstedt, 2018). De kan exempelvis sjunga en viss sång när de är dags för sångstund, eller att ringa i en klocka när det är dags att städa inför en annan aktivitet. Deras studie visar även på förskollärares uppfattning om att musik innehåller en hel del matematik och att den används som ett medel för att undervisa i ämnet, genom exempelvis takt, sångens lyrik och tecken som används. Det ger en inblick i hur det kan vara för förskollärarna att använda musiken i det pedagogiska arbetet.

Förskollärares uppfattning om musiken som lärandeobjekt

Förskollärare har en uppfattning om att musik är en metod för barns språkutveckling och lärande utanför musiken (Ehrlin & Wallerstedt, 2014).

Enligt Holmbergs (2014) studie är det vanligast att lära barnen i och om musiken som ett eget mål för lärande, medan Ehrlins (2014) studie framgår att förskollärare arbetar med musik, men inte ser värdet i barnens musikaliska utveckling, utan en metod i syfte att lära barnen andra färdigheter.

Barnens musikala utveckling är alltså inte lika viktig som de andra aspekterna, enligt hennes studien.

Barnen borde enligt förskollärare få besluta i estetiska aktiviteter, det ger då barnen möjlighet att lär på egen hand, genom att använda sig av olika tekniker, enligt Wallerstedts avhandling (2015). En musiklärare i avhandlingen anser att barnen får för lite plats att bestämma, de får inte tid att själva reflektera över vad de gjort och kan heller inte träna på problemlösningar, där Stills studie (2011) visar att musiken bör ses som ett lärandeobjekt i sig själv, med dess grundelement, melodier, barn- visor och instrument. Detta för att i dialog och övningar kunna utveckla barnens tonsäkerhet med tra- ditionella och nya sånger. När musiken ses som ett lärandeobjekt har förskolläraren ett ansvar att se och uppmuntra barnens intresse för musiken som fenomen. Det är ett lärandeobjekt med kunskap i och om musik (Holmberg, 2014). Hon menar att de får upplevelser av vad musik är, innehåller och kan användas till, samt i vilka sammanhang musik finns, det bidrar till kunskap om grundelementen, genrer och instrument, genom estetiska sinneserfarenheter; syn, hörsel och känsel, samt användande.

Förskollärares uppfattning om fortbildning i musik har betydelse för barnen

I Lagerlöf & Wallerstedts (2018) studie framgick att förskollärarna ansåg att det är viktigt för de yngsta barnens utveckling och lärande att de är kompetenta inom det ämne de ska undervisa.

Författarna menar att förskolans läroplan ger tydliga riktlinjer inom ämnesområden i förskolan, men att de är bristfälliga inom estetiska ämnen. Det medför att musiken kan komma på undantag om det inte finns ett brinnande intresse för den. Författarna menar även att det tidigare varit en självklarhet att förskollärare kunde spela ett instrument och hade en bred sångrepertoar, men att det inte är lika självklart numera. De menar även att musiken fått en mindre del i förskollärarutbildningen och att utmaningen med musik i förskolan kvarstår, att det behövs ett ämnesadekvat språk för musik- undervisningen, liksom i andra ämnen som, har klarare riktlinjer och en större del i förskollärar- utbildningen. Musik kombinerat med andra ämnen har betydelse och skapar förutsättningar för barnen att utveckla sina förmågor inom samtliga mål i förskolans läroplan. Många förskollärare nämner att de inte har någon utbildning inom musik, då musikkurser inte ingick i deras utbildning (Ehrlin, 2014; Holgersen, 2008; Wassrin, 2013). Förskollärare menar att de har bristande kompetens i estetiska ämnen och att det blir till hinder i deras pedagogiska arbete med musik (Holmberg, 2014).

De påpekar att de fokuserar mer på vad de ska göra än vad och varför musik ska finnas som innehåll och lärande. Men att de efter fortbildning blivit mer medvetna om att musiken har en funktion för barnens utveckling och att även de har det på deras nivå av musikkompetens.

11

Syfte

Vårt syfte är att beskriva och analysera hur förskollärare uppfattar musikens betydelse för pedagogiskt arbete med de yngsta barnen i förskolan i förskolan.

Frågeställningar

● Hur beskriver förskollärare vilka mål de har med musik för de yngsta barnen i förskolan?

● Hur beskriver förskollärare att de använder musik med de yngsta barnen i förskolan?

● Hur beskriver förskollärare betydelser av musikkunskaper för arbetet med de yngsta barnen?

12

Metod

Denna del beskriver och motiverar bakomliggande metoder och tankar i studien. Första steget visar på de tillvägagångssätt som det empiriska materialet anskaffats på, som är grundat i förskollärares uppfattningar och erfarenheter. Därmed redovisas urvalsprocessen, genomförandet och insamlings- metoder. Under forskningsetiska överväganden presenteras ställningstagande och agerande med de principkrav som ställs i forskningsprocessen. Avsnittet avslutas med en metoddiskussion av kritiska ställningstagande och resonemang mot studiens tillförlitlighet och trovärdighet.

Urval

I vår urvalsprocess av informanter var vår avsikt att intervjua fyra verksamma förskollärare var, för att få deras uppfattningar angående studien, men att tillfråga fler för att vara säkra på att få tillräckligt med datamaterial. Därför gjordes ett medvetet val att kontakta rektorer och informera dem både muntligt och skriftligt om studien, för att få tillåtelse att utföra studien. Intentionen var även att låta dem tillfråga förskollärare med intresse av studien, att medverka. Vår tanke var även att sända missiv till förskollärarna, för att de skulle få informationen skriftligt, så att de säkert vet vad intervjun innebär och kunna ge sin signatur för att medverka. Därefter skulle vi kontakta dem och komma överens över tid och plats för intervjun och få missivet signerat med dess samförstående medgivande.

Allt för att följa de fyra forskningsetiska principerna, forskningsetiska grundregler för att utesluta vetenskapligt fel under arbetets gång i forskningsprocessen (Löfdahl, 2014). Det var vår mening att utföra semistrukturerade intervjuer på deras arbetsplatser, men även erbjuda video- och telefon- intervjuer.

Datainsamlingsmetod

Här beskrivs våra strategier för hur vi planerade vår process vid insamling av empiri, hantering och analysera datamaterialet.

Det var tänkt att utföra semistrukturerade intervjuer för att ha möjlighet till följdfrågor och att ge ytterligare förklaringar vid behov, som medförde att vi fick utförligare svar. Vi valde en kvalitativ studie, som är en ett samtal med informanter i forskningsprocessen, som innebär flexibilitet och dyna- mik, berikad av variationer av empirisk data. Det vill säga data som är grundat på reella erfarenheter och iakttagelser, kan hända parallellt i flera steg och är av betydelse för ett problem (Backman, 2016).

Vi har, för att läsa in oss på ämnet, sökt litteratur och vetenskaplig forskning via olika databaserna Ebsco, Primo och Diva, samt via referenslistor och tips av lärare och forskare. Vi använde oss av sökorden: musik, pedagoger, småbarn och undervisning, både på svenska och engelska. Det har varit relativt lätt att söka efter relevant forskning. Vi hittade en stor andel av forskning som behandlar vårt område. Vi använde oss av vetenskapliga texter från böcker, avhandlingar, artiklar och forskning som är relaterat till ämnet, samt peer-reviewed. Våra hjälpmedel har varit bibliotekets tjänster, Legimus och annan litteraturs relevanta referenser. Vi kontaktade även fyra forskare med anknytning till ämnet, via digitala medel, för att få relevant information. Vi fick även studien granskad av två akademiker, samt av vår handledare (Backman, 2016).

Studien var tänkt att avgränsas till åtta legitimerade förskollärares uppfattningar av musikens betydelse för det pedagogiskt arbete med de yngsta barnen och få ett reellt resultat. Valet av att intervjua förskollärare föll sig naturligt, eftersom det är de som har kunskap och erfarenheter av pedagogiskt arbete med de yngsta barnen i förskolan.

Syftet, frågeställningarna och intervjufrågorna var förutbestämda inför intervjuerna. Vi planerade att i första hand att utföra intervjuerna på förskollärarnas arbetsplatser, som eventuellt bidrar till förskollärarnas svar, då de visas både i tal- och kroppsspråk. I andra hand intervjuas de med 13

videointervjuer och i tredje hand telefonintervju. Intentionen var att intervjuerna skulle ta mellan 20-40 minuter, för att inte ta allt för lång tid av förskollärarna. Intervjuerna spelades in för att lägga fokus och koncentration på intervjun. Det inspelade materialet transkriberas och analyseras, för att skriva ner studiens resultat.

Genomförande

Inför denna studie genomförde vi en pilotstudie, för att prova olika metoder att utföra studien på och om frågorna var relevanta. Som tidigare sagts var vår plan var att göra semistrukturerade intervjuer på förskolorna, men under början av studien lamslogs värden av en pandemin, Covid-19. Vi fick därmed erbjuda alternativa intervjuer i form av video- och telefonintervjuer, på grund av eventuell smittorisk, som medförde både negativa och positiva aspekter. En av oss gjorde en intervju på plats och den andre en telefonintervju, beroende av pandemin, eftersom att det fanns restriktioner som för- bjöd obehöriga på förskolorna lokaler i den ena kommunen, men inte var fastställda i den andra kommunen. Intervjuerna dokumenterades genom inspelning med digital teknik, för att sedan tran- skriberas. Efter genomförd pilotstudie delades de mellan oss, vi diskuterade med varandra och även erfarenheterna av metodernas för- och nackdelar med andra studiekamrater. Denna pilotstudie var därför ett bra sätt att få erfarenhet om hur insamling av datamaterial kan ske, att vi beslutade vilken metod vi ville använda, samt att intervjufrågorna behövde ändras. Det medförde att vi blev trygga med metoderna. Telefonintervjuerna kändes dock mindre tillförlitliga, då informanternas miner och kroppsspråk inte kunde iakttas. Både video- och telefonintervjuer har även positiva egenskaper, då de tar kortare tid, innebär mindre kostnader och att smittorisken uteblir, eftersom restiden och kostnaderna, samt fysiskt möte utgår.

Planen var sedan att intervjua åtta verksamma förskollärare på olika förskolor i två kommuner. I den ena kommunen var det lätt att få kontakt med förskollärare, medan det var svårare i den andra.

Två av förskolorna var privata, en med “musikprofil” och en med “sång och drama profil”. Det fanns ingen exakt plan för vilka förskolor som undersökningen skulle genomföras på, mer än att få intervjua på någon privat förskola och någon med musikprofil, om det var möjligt, för att få olika representanter. Vi beslutade först att intervjua fyra förskollärare var, för att dela upp arbetet. Vi planerade att kontakta rektorer för att få tillåtelse att utföra studien på deras förskolor, samt förskollärare att intervjua. Både rektorer och förskollärare skulle få missiv skickade till sig via mail, som även skulle skrivas under för samtycke av studien. De informerades både muntligt och skriftligt med studiens syfte, innehåll och de enskilda intervjuerna, samt att intervjuerna skulle spelas in och att inspelningen ska raderas när arbetet är färdigt.

Under arbete med studien togs kontakt med rektorer på olika förskolor som var mer eller mindre kända för oss och skickade missiv via mail till de som tillät studien. Det var viktigt att få godkänn- ande av dem, eftersom förskollärarna deltog i studien under arbetstid. Innan vi påbörjade intervju- erna tillfrågade vi dem om de fortfarande var intresserade av att delta, eftersom de hade tillåtelse att avbryta intervjun utan att behöva meddela anledningen. Missiv skrevs även till samtliga förskollärare och de kontaktades för samtycke om dag och tid. Det var i vissa fall avgörande att ta hjälp av rektor- erna, då det inte var så enkelt att finna förskollärare i den ena kommunen. Samtliga förskollärare gav sitt medgivande både muntligt och med underskrift. Vi tillfrågade fler förskollärare än vi behövde för att vara säkra på att få tillräckligt med datamaterial. Därmed fick vi en extra förskollärare och en utav oss intervjuade då fem förskollärare och den andra fyra. Vi fick ändra våra planer på grund av Covid-19 och erbjöd därför tre alternativ att genomföra intervjuerna på. Det innebar att intervjua på plats i förskolor, med videosamtal och telefonintervju. Två av intervjuerna utfördes på plats i förskolor, medan fyra skedde via videosamtal och tre per telefonintervjuer.

14

Databearbetning och analys

Materialet i denna kvalitativa och empiriska studie jämfördes för att analysera och beskriva förskol- lärares uppfattningar om musikens betydelse i det pedagogiska arbetet med de yngsta barnen. Vi hade förutbestämda frågor, med möjlighet till följdfrågor och att förtydliga frågorna vid de semi- strukturerade intervjuerna, samt ytterligare förklaring vid eventuella oklarheter. Utgångspunkten var att verkligheten kan uppfattas olika och att det ej finns någon absolut objektiv sanning.

Datamaterialets transkriberingar delades med varandra, analyserades, sorterades med färgkodader och analyserades åter, med hjälp av anteckningar och sammanfattande dokumentet, funderingar och diskussioner (Bryman, 2008). Det sorterades för att få en överblick över resultatet, men även över tankar kring resultatet som analyserats och blev därmed enklare att sammanställa och har gett tydliga riktlinjer för resultatet, som varit viktigt för medvetenhet om möjligheter som finns och vad som inte ska göras i forskningsprocessen (Bryman, 2008).

De teoretiska begreppen, tidigare forskning och metodlitteratur har varit viktiga vid analysering, diskussion och redovisning av materialet, med dem analyserades resultatet. Teori har varit av betyd- else i arbete, då den varit ett stöd för att behålla fokus. Bryman (2008) beskriver att teori inte är lätt att ta sig an, men talar om att teorin är det som utgör grunden i hela arbetet.

Wallerstedts (2015) begrepp om olika sätt att beskriva musikens betydelse, har använts för att skapa kategorier i det empiriska materialet och belysa olika delar av förskollärarnas uppfattningar.

Musik som innehåll belyser förskollärarna vilken betydelse musiken har för det pedagogiska arbetet med de yngsta barnen, när det finns som ett innehåll i verksamheten och vad de anser att musiken har för värde för barnen. Musik som metod beskrivs hur musiken används som ett verktyg, för att lära de yngsta barnen olika kunskapsområden, med hjälp av och genom musik. Musik som lärande- objekt är ett kunskapsområde i sig själv och har betydelse för att ge de yngsta barnen möjlighet till kunskap om musik och hur det kan användas. Förskollärarnas kunskap belyses av att den kan användas som just innehåll, metod och lärandeobjekt.

Forskningsetiska överväganden

Detta är en empirisk studie som handlar om förskollärares uppfattningar om musikens betydelse i det pedagogiska arbetet för de yngsta barnen i förskolan. Vi har i denna uppsats följt de fyra forskningsetiska principerna. Allt för att förskollärarna ska känna sig trygga och fria i sitt samtycke av att medverka i studien. De forskningsetiska grundreglerna innebär att inte göra något vetenskapligt fel under arbetets gång i forskningsprocessen (Löfdahl, 2014).

● Informationskravet - att informera informanterna om syfte med studien och vad som gäller för de som deltar i studien. Att intervjuerna spelas in, transkriberas, analyseras och redovisas, samt att studien publiceras digitalt.

● Konfidentialitetskravet - att rådatamaterial inte används eller visas utanför denna studie, så att ingen obehörig får tillgång till det, utan förstöras efter godkännande av uppsatsen. Det insamlade material av ljudinspelningar och anteckningar har sparats på ett säkert sätt, där ingen kan nå det.

● Samtyckeskravet - efter informanterna tagit del av informationskravet, medverkade de frivilligt i studien. De blev informerade om rätten att avslutat sin medverkan utan krav på anledning, både innan och under intervjun.

● Nyttjandekravet - det insamlade datat får endast användas i studiens forsknings- ändamål och informanterna avidentifieras, så att de inte ska kunna tillkännages.

Varken namn på informanter, förskolor eller platser skulle finnas med i uppsatsen, utan avidentifieras.

15

Metoddiskussion

Det utfördes en pilotstudie innan studiens början, för att veta vilken teori och vilka alternativ av metoder som fungerade bäst för oss. De utfördes på olika sätt, som vi både diskuterat och fått ställa oss kritiska till. Pilotstudien blev ett stöd för att få en pålitlig metod.

Studie har genomförts med intresse av syftet som är att beskriva och analysera hur förskollärare uppfattar musikens betydelse för pedagogiskt arbete med de yngsta barnen i förskolan. Men syftet har förändrats under arbetets gång. Vi ändrade fokus från “musikens betydelse för barnen” till vårt nuvarande, eftersom förskollärare intervjuats och inte barnen. De intervjuades inte beroende på att det kan vara svårt att få tillåtelse att intervjua eller observera barnen av vårdnadshavarna och att det kan vara svårt att få ett reellt svar av de yngsta barnen, som kanske inte utvecklat sitt språk eller begreppsförståelse.

Våra utgångspunkter

Musikens och de yngsta barnen var vår gemensamma intresse inför denna studie. Våra utgångs- punkter har dock skilt sig.

En utav oss hade skrivit sin B-uppsats om “​Musik för utveckling och lärande​”, som handlade om vad barnen kan lära sig genom musik. Den studien blev mer inriktad på de äldre barnen, även om det riktade sig till alla åldrar i förskolan. Hon fick då en inblick i att musik används på olika sätt i olika åldersintegrerade avdelningar och fick intresse att forska om musik med de yngsta barnen i förskola.

Den andre har ett intresse för musiken som en stor del både i det privata livet, men också intresset för musiken i det blivande yrket som förskollärare. Genom erfarenheter, förskollärarutbildningen och arbetserfarenhet har hon fått nya ideer om hur musiken kan tillämpas i yrket på olika sätt. Musiken är därför intressant att undersöka om hur den uppfattas eller tillämpas i olika sammanhang på flera andra förskolor. Insynen av studier av hur tidigt barnen kan lära sig så är de yngsta barnen relevant.

Kvaliteten

I en kvalitativ studie är det en nödvändigt att anpassa intervjuerna efter rådande situationer och ge alternativa intervjumetoder (Ahrne & Svensson, 2015). Detta för att studien ska bli en så etisk studie som möjligt, vilket betyder att vår vetenskapliga studie är av tillräcklig hög kvalitet (Bryman, 2008).

Löfgren (2014) berättar att om man lyssnar till andra så skapar det vägen till nya erfarenheter att ta till vara på. Detta har gjort att vi varit ännu mer kritiska i analysarbetet i studien. Att samla in data har tagit tid, men det är viktigt att skaffa eget material (Ahrne & Svensson, 2015). Eftersom vi gjorde video- och telefonintervjuer tog det mindre tid i anspråk och blev även billigare att utföra, med tanke på att resor uteblev (Bryman, 2008).

Samtliga informanter verksamma kvinnliga förskollärare, mellan 35-65 år och hade 5-45 års erfarenhet inom yrket. Genom de skilda åldrarna fick vi ett brett datamaterial, som medförde att resultatet blev varierande, som även beroende på deras skilda uppfattningar och arbetslivserfarenhet i förskolan, vilket gav en brett och trovärdigt resultat. Fem av dem arbetar på småbarnsavdelningar och fyra på syskonavdelningar. Skillnaderna visar på ett brett spektrum av erfarenheter, som kan vara både positivt och negativt.

Eftersom spårbarheten ansågs vara relativt hög, då förskolorna var belägna i mindre kommuner, var varken namn på orter, personer eller förskolor med i studien, ett medvetet val för att säkerställa deras anonymitet (Löfdahl, 2014). Därmed är de nämnda P1-P9 som även visar på ett brett och tillförlitligt resultat.

16

Trovärdighet och tillförlitlighet

För att få en tillförlitlig kvalitativ studie har vi värderat datamaterialet utifrån de teoretiska begreppen och tidigare forskning, samt uteslutit egna åsikter i vår process. Trovärdigheten har varit väsentlig och viktig för att vara kritisk mot det vi skriver, samt att studien baseras på teori. Det handlar om överväganden om att resultatet och tolkningar är relevanta, enligt Bryman (2008). Målet och innehållet är viktigare än metoden, valet av metod sker utifrån den teoretiska undersökningen.

Denna studie har utförts av två personer och bor på skilda orter, vilket inneburit både positiva och negativa aspekter. Arbetet har fördelats så jämnt som möjligt. Intervjuerna fördelade vi först lika mellan oss, men eftersom vi kontaktade fler informanter än vi behövde fick vi ytterligare en att intervjua, som gav oss ett bredare och tillförlitligare resultat.

Vi har fått trovärdig kunskap genom dialoger med förskollärare på förskolor, i video- och telefon- intervjuer. Det kan ha påverkat oss och påverkats av oss av följdfrågor, eftersom att det var semistrukturerade intervjuer, där vi kunde ställa följdfrågor (Bryman, 2008).

Dialogen mellan oss och informanterna har varit viktig för att få ett logiskt, förnuftigt och tillförlitligt resultat. Intervjuer på plats och via videointervjuer kändes mer tillförlitliga eftersom vi fick en mer personlig kontakt när vi kunde se informanten, med dess kroppsspråk och mimik.

Telefonintervjuer kan dock vara mindre pålitliga, då informanten är osynlig (Bryman, 2008). Det dokumenterades hur, vad, var och varför tolkning och resultat är relevant, genom att kontrollera analysen kritiskt. Telefonintervjuerna tillämpades för att ändå kunna få en inblick i vilka uppfattningar som förskollärare har, och för att anskaffa ett så brett resultat som möjligt. Det fanns tyvärr inte tillgång till teknik av videointervjuer.

Ahrne & Svensson (2015) skriver att tolkningen är en del av processen i en vetenskaplig forskning, vilket även Agnafors & Levinsson (2019) menar. Det är kvaliteten som avgör forskningen, men även textmaterial som inte är vetenskapliga får plats. Det betyder att personens egna tolkningar, perspektiv eller bild av materialet blir synlig (a.a.).

Agnafors och Levinsson (2019) beskriver vikten av att överse skillnader mellan flera teorier och vilken som passar inom studiens ram.

Löfdahl (2014) påpekar hur viktigt det är att planera tiden väl. Planeringen har varit ett bra stöd, men har inte kunnat följas. Därmed har inte bara tiden varit emot oss, det har även varit på grund av andra rådande situationer, som exempelvis Covid-19. Den har gjort det mer komplicerat att utföra studien utifrån vår planering och gjorde att det tog längre tid för en av oss att hitta de informanter som behövdes. Men det tog dock kortare tid att utföra intervjuerna, på grund av uteblivna restider, därmed även en mindre kostnad.

En av förskollärarna ansåg sig vara omusikalisk och ville på grund av det vara med i studien, för att ge sin synvinkel i studien. Det var något vi var oförberedda på, men gav en tillförlitligare och mer kvalitativ studie, med ett varierat innehåll av olika åsikter. Men det visade sig att hon ändock hade ungefär lika åsikter som de andra förskollärarna.

Även om förskollärare skulle känna sig omusikaliska och ändå skulle vilja vara med för att ge sin synvinkel i studien, så är det inget som spelar någon roll om förskollärarna har olika kunskap om musik, det gav ett tillförlitligare resultat och ett mer varierat resultat i vår kvalitativa studie. Det visade sig att de hade ungefär lika åsikter som de andra förskollärarna.

Val av teori

Vi sökte efter artiklar till vår teori, som handlade om musik, betydelse och barn, övervägde utifrån de artiklar vi fann och valde tillslut Wallerstedt (2015). Vi valde hennes begrepp eftersom de anknyter till pedagogiskt arbete med de yngsta barnen i förskolan. Därmed valde vi bort andra intressanta forskares artiklar, som har samma tankegångar, men beskrev ämnet med andra begrepp.

17

Artiklarna söktes genom olika databaser och relevanta referenslistor, från relaterad litteratur. En utav oss sökte även genom att kontakta forskare med anknytning till ämnet, via mail, SMS och telefon.

Utmaningar:

Vi kontrollerat och argumenterat i forskningsprocessen. Vi har diskuterat under arbetsprocessens gång för att undersöka att vi inte låtit några egna påståenden få plats i studien, utan endast pedagogernas uppfattningar som studien och resultatet ska visa på. Skrivandet delades upp i slutskedet av arbetet, för att underlätta de största delarna, det diskuterades sedan tillsammans. Vi har delat på ansvaret i studien på hälften för att förenkla skrivandet. Eftersom vi varit två i arbetet har vi då haft chansen att diskutera mer under arbetet än om man varit ensam. Trots enskilda åsikter och skilda tolkningar har vi enats. Tiden är något vi uppfattat som svårt under vårt studiearbete. Det har fått oss att arbeta med studien utanför vår komfortzon och vi har fått utmanat oss själva, då det inte blev som vi tänkt oss från början. Det viktigaste har varit att vi ändå har lyssnat till både oss själva och de vi mött. Vi anser att anskaffat förskollärares mål med musik i förskolan och vilken betydelse den har för det pedagogiska arbetet med de yngsta barnen, genom att förskollärare beskrivit hur de använder musik. Därmed anser vi att vi lyckats nå vårt syfte och svara på våra frågeställningar, eftersom vi både har beskrivit förskollärarnas uppfattningar och analyserat dem.

18

Resultat

Resultatet presenteras utifrån syftet och frågeställningarna, samt utifrån teoretiska begrepp. Syftet avsåg att beskriva och analysera vad förskollärarna uppfattar om musikens betydelse för det pedagogiska arbetet med de yngsta barnen i förskolan. Frågeställningar innebär vilka mål, arbetssätt eller uppfattningar om kunskaper för arbetet med barnen som finns. Resultatet delades upp under rubriker som tydliggör analysmetodendär de teoretiska begreppen står i fokus. Avsnittet avslutas med en sammanställning av studiens resultat. Samtliga underrubriker i resultatet talar om betydelser, mål och metoder med begreppen.

Musik som innehåll

I denna del är vi intresserade av att se musiken som ett innehåll i förskolan och vad den innehåller enligt förskollärarna. Vilken betydelse har innehållet, vilket mål har de med det och med vilken metod använder de det.

Betydelsen av musiken som innehåll

Samtliga förskollärare uppfattar att musiken har ett socialt innehåll som ger trygghet, både för barnen och förskollärarna. Vi uppfattar då att musiken har ett eget värde, till exempel “​Så det är ju både trygghet och glädje. Det ska vara tryggt och roligt​” (F5). Medan en annan förskollärare uttrycker sig med orden: “​De blir trygg och lugn av musik, men bidrar också till mycket glädje​” (F1). Detta visar på att förskollärarna ansåg att musiken kan skapa en gemenskap som gör att barnen kan känna en tillhörighet och att det fått en betydelse för dem. “​Den har inget speciellt värde för de små, utan den har värde för alla människor. ​Det är viktigt för oss allihopa” (F4). På grund av dessa exempel uppfattar vi att musiken väcker många känslor för både förskollärare och barn som kan skapa en gemenskap och en gruppkänsla anser samtliga förskollärarna. “​Musiken kan uttrycka känslor som glädje eller sorg​” (F6) och även detta exempel från samma förskollärare: “​Att samlas och känna att det är samma hus. Vi känslan! ​“

(F6). Vi kan då se att musiken kan bidra till så mycket mer än vad som uttrycks på utsidan. Vi kan se utifrån vad förskollärarna uttryckte att musiken även kan vara ett innehåll som kan hjälpa barnen till att få en gemenskap. “​Man kan ju se barn som kanske är lite blyg eller tillbakadragande, så kan man se att endel barn, när man kommer till musik vad de lever upp​”(F5). Detta visar på att musiken har ett värde i sig och blir en upplevelse. Musiken är ett innehåll som har ett betydande värde för barnen, menar förskollärarna i studien. Det finns en uppfattning om att musiken är ett innehåll att må bra (F2) av och en annan förklarar mer ämnets dilemma:

Jag kan ju inte mäta det, men jag kan se att de tycker antingen att det är roligt, att de har en igenkänningsfaktor. Jag kan inte mäta det, men jag kan se det när vi har samling till exempel, att nu ska vi sjunga och vi gör tecknet nu ska vi sjunga och alla går, för alla vill vara med! Så det är väl det jag kan mäta det på​ (F1).

Musiken som ett mål i förskolan

Musiken anses som en undervisning enligt förskollärarna ​“Musiken finns med oss hela tiden, men det är vad man gör av musiken som gör det. Vad är syftet och vad vill man göra med den här stunden” (F8​), men

“​Vissa har inte tillgång till det hemma” ​(F3). Alla barn och vårdnadshavare har inte alltid tillgång till instrument, eller annat lika bra som de har de på förskolan, menar de förskollärarna. Förskollärarna påpekar dock att det är viktigt att tänka på att musiken ska vara frivillig och att det ska vara roligt.

Tillgången till mycket material finns inte alltid. Vi uppfattar att förskollärarna menar att så länge de är medveten kring att musiken finns med hela tiden så löser det sig, bara det är roligt.

19