Faktorer som påverkar sjuksköterskans
möjlighet att identifiera konfusion hos äldre
patienter
-
En litteraturstudie
Factors affecting the nurse's ability to identify confusion in elderly patients
-
A literature study
Sanne Sörensen Ida Ulvmyr
Fakulteten för Hälsa, natur- och teknikvetenskap Omvårdnad/Sjuksköterskeprogrammet
Grundnivå/ 15hp
SAMMANFATTNING
Titel: Faktorer som påverkar sjuksköterskans möjlighet att identifiera konfusion hos äldre patienter - en litteraturstudie
Causes affecting the nurse's ability to identify acute confusion in elderly patient - a literature study
Fakultet: Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Institution: Institutionen för Hälsovetenskaper
Ämne: Omvårdnad
Kurs: Examensarbete i omvårdnad, 15 hp, grundnivå Författare: Sanne Sörensen & Ida Ulvmyr
Handledare: Ingrid Andersson Sidor: 23
Nyckelord: Sjuksköterskans bedömning, konfusion, äldre
Introduktion: Konfusion är ett vanligt tillstånd som ofta drabbar äldre vid akut sjukdom och orsakar lidande. Då den äldre patientgruppen ökar i samhället blir det mer vanligt att som sjuksköterska möta denna patientgrupp. Det är sjuksköterskans uppgift att identifiera konfusion och ge god omvårdnad.
Syfte: Belysa faktorer som påverkar sjuksköterskans möjligheter att identifiera konfusion hos äldre patienter.
Metod: Denna litteraturstudie har gjorts enligt Polit och Becks niostegsmodell (2012). Arbetet har utgått från 10 vetenskapliga artiklar som är av kvalitativ och kvantitativ metod. Artiklarna har inhämtats från två databaser, Cinahl och PubMed.
Resultat: Resultatet visar fyra kategorier Dokumentation, Kunskap, Bedömningsinstrument och Organisation vilket alla är faktorer som påverkar sjuksköterskans identifiering av konfusion
Innehållsförteckning:
INTRODUKTION………4
Beskrivning av konfusion………...4
Risker för insjuknande av konfusion samt utlösande faktorer………...5
Identifiering av konfusion...5
Behandling av konfusion………....5
Sjuksköterskans roll vid konfusion………6
Den äldre patientens upplevelse av konfusion………...6
PROBLEMFORMULERING………...7
SYFTE………...7
METOD………...8
Litteratursökning………...9
Inklusions & exklusionskriterier ………...………....9
Urvalsprocessen………..………...9 Databearbetning………11 Forskningsetiska ställningstagande………...11 RESULTAT………..12 Dokumentation………..12 Kunskap……….13 Bedömningsinstrument………..13 Organisation………...13 DISKUSSION………...15 Resultatdiskussion……….15 Metoddiskussion………16 Klinisk betydelse………...17
Förslag till fortsatt forskning……….17
Slutsats………...17
Introduktion
De senaste 100 åren har medellivslängden ökat i Sverige och den äldre befolkningen från 65år utgör en stor åldersgrupp (SCB 2015) och representerar därmed en stor patientgrupp inom vården och tillför således till ett ökat vårdbehov (Nylin & Bernhardts 2012). Ett utav de vanligaste förvirringstillstånd äldre kan råka ut för på en vårdinrättning är konfusion (Voyer et al. 2006). Forskning idag visar att sjuksköterskan ofta har svårigheter att identifiera konfusion (Inouye et al. 2001: Flagg et al. 2010; Wang & Mentes 2015) och därför är denna studie inriktad på vilka faktorer som påverkar och möjliggör sjuksköterskans identifiering av tillståndet. Detta för att undvika den äldre patientens lidande. I valda artiklar nämns konfusion och delirium synonymt. I denna studie används konfusion.
Beskrivning av konfusion
Konfusion som är en modern term av delirium, är akut debuterande och ofta övergående tillstånd (Lindskog & Andren-Sandberg 2008). Vanligast är att tillståndet återgår efter ca 7 dagar men det är individuellt (Rogers & Gibson 2002). Det är ett tillstånd som karakteriseras av störningar i hjärnan, vilket innebär nedsatt förmåga kring orientering, medvetande, minne, tankar, beteende och uppfattningsförmåga. Tillståndet kallas ibland “akut hjärnsvikt”. Tillståndet liknar i vissa fall demens men skiljer sig då konfusion uppstår akut och ofta i samband med skada eller sjukdom. Det är ett tillstånd som är varierande under dygnet, symtomen visar sig inte alltid på lika sätt (Hylen Ranhoff 2010).
Konfusion har beskrivits under många årtionden. Redan på Hippokrates tid kopplades konfusion till akut sjukdom, förgiftning och feber. På 1980-talet började konfusion att delfinernas med kriterier samt att forskning utökades för att finna riskfaktorer och orsaker till tillståndet. På 1990-talet fick forskningen en ny inriktning för att finna metoder som förebygger och behandlar konfusion (Hylen Ranhoff 2010).
Konfusion är vanligt bland äldre patienter med tidigare kognitiv svikt som exempelvis demens.
Risker för insjuknande av konfusion samt utlösande faktorer
Risker för att en patient utvecklar konfusion kan vara olika faktorer. Kognitiv svikt som demens samt hög ålder, stress, sömnbrist, otillräcklig näringstillförsel, akutsjukdom (Inouye 2000), vid kombination av flera läkemedel då det tillsammans utgör en stor belastning på hjärnan (Ranhoff & Brørs 2005), samt vid ortopediska åkommor (Hylen Ranhoff 2010;Rogers & Gibson 2002). Det är genom forskning påvisat att vissa patienter inte återgår till sin normala funktion efter insjuknandet. Därför är det viktigt med behandling i ett tidigt stadium för att kunna förebygga senare komplikationer såsom kognitiv svikt (Maldonado 2008). I en studie jämfördes återhämtningen av patienter som drabbats av konfusion och de som inte hade drabbats. De deltagare i studien som drabbats av konfusion hade längre vårdtider. De hade även en större risk att efter vårdtiden få fortsatt vård på annan vårdinrättning. Efter 30 dagar så gjordes en uppföljning som visade att de som drabbats av konfusion hade dubbelt så stor risk att återinsjukna och att få uppsöka vård på nytt (Kennedy et al. 2014).
Identifiering av konfusion
Vid identifiering av konfusion har sjuksköterskan olika bedömningsinstrument att ta hjälp av, som till exempel Confusion assessment method [CAM], ett hjälpmedel som togs fram åt sjuksköterskor för att underlätta identifieringen av konfusion (Hylen Ranhoff 2010). CAM består av två delar. Första delen består av nio grundfrågor gällande patientens kognitiva förmåga. Del två består av relevanta omvårdnadsåtgärder som kan användas vid behandling (Rapp et al. 2000).
I en studie gjord av Martins (2015) testades tillförlitligheten av CAM, med hjälp av klassifikations systemet “Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders” (DSM-IV). DSM skapades av American psyciatric association (2016) för att underlätta diagnostiseringen av mentala förändringar. DSM-IV används av psykiatriker och diagnostiserar med hjälp av kriterier, såsom förändrad kognitiv förmåga eller minnessvårigheter. Testet visade att CAM hade 95 % korrekta bedömningar motsvarande de bedömningar gjorda med DSM-IV:s kriterier och det visade på en stark förmåga att identifiera konfusion (Martins et al. 2015). Rapp et al. (2000) jämförde i sin studie fem olika bedömningsinstrument som kan användas vid konfusion och kom fram till att CAM var det instrument som bäst passade in på kriterierna från DSM-IV och att det var det instrument som vanligen användes på vårdinrättningar.
Behandling av konfusion
Igenkännande av de underliggande orsakerna till konfusion samt förebyggande åtgärder är viktiga komponenter i patientens behandling av konfusion (Balias et al. 2012). Behandling av konfusion bör inriktas på de utlösande faktorerna för att minska stress och oro som kan uppkomma hos patienten. Behandlingen bör vara personcentrerad. Sjuksköterskan har lättare att identifiera beteendeförändringar då de spenderar mer tid med patienterna än andra professioner inom vården. Därför är patientnära arbete betydande för att identifiering ska kunna ske i ett tidigt skede (McCusker et al. 2013). Utvecklar patienten symtom såsom hallucinationer och agitation kan läkemedelsbehandling vara relevant. Individen kan även få störd dygnsrytm, vilket kan behandlas med fysiska aktiviteter under dagen, det kan även vara relevant med läkemedelsbehandling nattetid (Socialstyrelsen 2016).
åtgärder och behandling av tillståndet. En patient med konfusion ska med jämna mellanrum observeras (Hylen Ranhoff 2010)
Sjuksköterskans roll vid konfusion
Sjuksköterskans roll är att identifiera symtom och tecken på konfusion för att behandla och få bort utlösande faktorer, även se till att patienten inte är i obalans för att kunna få god omvårdnad. Sjuksköterskan behöver samla in information för att sedan rapportera till läkaren som i sin tur kan fastställa en diagnos. Det är även sjuksköterskans uppgift att tillgodose patientens sömnbehov, skapa trygghet, god omvårdnad och att minimera stress (Hylen-Ranhoff 2010). Omvårdnaden som patienten med konfusion får är av stor vikt (Milisen et al. 2004). Sjuksköterskan kan minimera oro och förvirring genom att bemöta patienten på ett korrekt sätt. En orolig patient kan lugnas genom att få lugn och ro omkring sig, en desorienterad patient kan lugnas genom att sjuksköterskan förklarar vad som skall göras, vem som skall göra det och att med jämna mellanrum upplysa patienten om vad klockan är och vart patienten befinner sig (Hall et al. 1997).
Yang et al. (2008) beskriver även förebyggande åtgärder i form av fysisk aktivitet. Regelbunden träning har visat sig vara en betydande åtgärd för att undvika att drabbas av konfusion.
Den äldre patientens upplevelse av konfusion
Problemformulering
Den äldre befolkningen idag utgör en stor patientgrupp, sannolikheten är stor att som sjuksköterska möta denna patientgrupp inom hälso- och sjukvården. Den äldre patienten är i risk för att drabbas utav tillståndet konfusion vid vistelser på vårdinrättningar eller vid akut sjukdom. Konfusionstillståndet kan även vara en utlösande faktor till demenssjukdom. Då tillståndet konfusion är associerat med ökat sjuklighet, dödlighet, kostnader, försämrad kognitiv återhämtning, minskad livskvalitet orsakar detta lidande för patienten och därför är konfusion ett viktigt ämne att studera vidare.
Syfte
Metod
Denna litteraturstudie gjordes enligt Polit och Beck (2012) niostegsmodell. De nio stegen redovisas i figur 1.
Figur 1. Litteraturstudie, niostegsmodell enligt Polit och Beck (2012). Fritt översatt. 2.Identifiera sökord. 3.Söka relevanta
vetenskapliga artiklar. 1.Problemformulering samt formulering av syfte. 6.Sammanfatta insamlad information. 5.Läsa de vetenskapliga artiklarna. 4.Sortera artiklar efter
relevans samt utesluta irrelevanta artiklar.
7.Utvärdera och granska studierna.
8.Analysera innehållet och dela upp i
kategorier.
Litteratursökning
Artiklarna inhämtades från databaserna Cinahl och PubMed. Steg 1 var att utforma studiens syfte. I steg 2 gjordes en strategi för sökningen. Sökorden söktes först enskilt för att få fram hur många artiklar det fanns om varje enskilt ämne. För att begränsa mängden artiklar användes sedan flera sökord i kombination. I denna litteraturstudie används artiklar som benämner både konfusion och delirium.
Inklusions- och exklusionskriterier
Artiklar som användes i denna studie var på engelska och peer-reviwed. Artiklarna innefattade personer från 65 år och äldre. De skulle även innefatta allmänsjuksköterskans område. Artiklar som var äldre än tio år samt Review artiklar exkluderades.
Chinahl:
De sökord som används i Cinahl är ”confusion”,”nursing assessment” och “aged”, vilket är cinahl headings. Cinahl är en databas som innehåller vetenskapliga artiklar inom omvårdnad (Forsberg & Wengström 2008).
PubMed:
I PubMed ändrades sökorden till Mesh-termer. ¨De sökord som användes var ” confusion”,
“nursing assessment och “aged”. PubMed är en bred databas som innehåller artiklar inom
ontologi, omvårdnad och medicin (Forsberg & Wengström 2008).
Urvalsprocessen
Urval 1Tabell 1 - Databassökning Cinahl
Databas Sökord Antal träffar Urval 1 Urval 2 Urval 3 Cinahl Nursing assessment 47,287 Confusion 6,260 Aged 409,349 Nursing assessment AND Confusion 421 Nursing assessment AND confusion AND
Aged
262 22 5 5
Total 22 5 5
Tabell 2 - Databassökning PubMed
Databas Sökord Antal träffar Urval 1 Urval 2 Urval 3 PubMed Nursing assessment 74,855
Confusion 33,437
Aged 431,8300
Nursing assessment AND Confusion
1002
Nursing assessment AND confusion AND aged
642 23*-4 5 5
Totalt 19 5 5
Urval 2
Polit och Becks (2012) steg 4 bearbetades i urval två då artiklarna sorteras efter relevans. Vidare bearbetades artiklarna genom Polit och Becks (2012) steg 5 och steg 6. Resultatet av artiklar från de båda databaserna som kvarstod var tio stycken. Artiklar som uteslöts från resultatet var artiklar äldre än tio år och som var utförda av intensivsjuksköterskor då det innefattar specialistutbildning.
Urval 3
Enligt Polit och Becks (2012) steg 7 granskades kvarstående artiklar för kvalitativ och kvantitativ studie, Gudie to an overall critique of a qualitative research report och Guide to an
overall critique of a quantitative research report. I kvalitetsgranskningen föll ingen artikel bort.
Antalet artiklar slutade på tio stycken varav tre med kvalitativ metod och sju med kvantitativ metod.
Databearbetning
Artiklarna lästes först enskilt för att förstå innehållet, sedan lästes artiklarna tillsammans och diskuterades. Steg åtta i Polit och Becks (2012) niostegsmodell är att analysera och dela upp artiklarna i olika kategorier. Detta gjordes genom att finna samband mellan de olika artiklarna. För att hitta bärande faktorer mellan de olika artiklarna markerades de olika delarna i artiklarna som svarade på syftet med olika färger som sedan sammanställdes. Steg 9 i Polit och Becks (2012) niostegsmodell är att sammanställa informationen från artiklarna. Litteraturstudiens resultat sammanställdes i tre olika kategorier som redovisas under rubriken resultat nedan.
Forskningsetiska överväganden
Resultat
Resultatet består av totalt tio vetenskapliga artiklar och baseras på tre med kvalitativ metod och sju med kvantitativ metod. De kategorier som framkom var dokumentation, kunskap, bedömningsinstrument och organisation. Se figur 2.
Figur 2- Faktorer som påverkar sjuksköterskans möjlighet att identifiera konfusion hos äldre.
Dokumentation
Det visar i flera studier brister i omvårdnadsdokumentationen. Sjuksköterskor förbisåg och dokumenterade inte patientens kognitiva status vid inskrivning på avdelning (Hare et al 2008: Solberg et al. 2015). Av 132 patienter som identifierats med konfusion hade 14 patienter ingen tidigare dokumentation om sin kognitiva status (Hare et al. 2008). Brist på dokumentation gjorde det svårt för sjuksköterskorna att identifiera konfusion (Hare et al 2008: Solberg et al. 2015). Sjuksköterskor uttryckte att det var lättare att identifiera konfusion om patientens tidigare mentala status var dokumenterat i patientjournalen. Det visar att dokumentation kan underlätta sjuksköterskans identifiering av konfusion (Da Silvia et al. 2008)
I en studie var det 60 % av patienterna med konfusion som inte fick omvårdnadsåtgärder och bedömningar dokumenterade i sina patientjournaler. Då inte alla patienter hade åtgärder dokumenterade i sina journaler visste inte sjuksköterskorna vilka omvårdnadsåtgärder som blivit gjorda eller om bedömningen av patientens mentala status var gjord (Da Silva et al 2011).
Bedömningsinstrument Dokumentation
Kunskap
Sjuksköterskor i USA uttryckte att vården för patienter med risk för eller identifierad konfusion är god. Trots detta ansåg personalen att det fanns en stor bristande kunskap gällande tidig identifiering av konfusion samt behandling. Beteendehanteringskurser var efterfrågat av sjuksköterskorna för att förstå vad konfusion innebär (Foster et al 2010).
När jämförelser mellan sjuksköterskor genomfördes märktes en stor skillnad mellan sjuksköterskor med lång erfarenhet och de som jobbat kortare tid. Sjuksköterskor som deltog i studien fick svara på ett antal frågor gällande symtom, behandling och relevanta omvårdnadsåtgärder. Personal med 10 års erfarenhet svarade korrekt på frågorna. Det var 25 % av personalen som jobbat mellan noll till två år som svarade rätt på alla frågor. Resultatet visade att personal med lång erfarenhet har bredare kunskap om att identifiera konfusion jämförelsevis med nyutbildade sjuksköterskor (Meako et al 2011).
Fick et al. (2007) skriver att sjuksköterskor på ett boende hade lättare att identifiera demens än konfusion då vissa av sjuksköterskorna ansåg att demens och hypoaktiv konfusion var en del av normalt åldrande. Voyer et al. (2008) säger att en faktor som var associerat med att sjuksköterskor inte identifierar konfusion är patientens ålder. De patienter över 85 år som utvecklar konfusion har mindre chans att bli diagnostiserade än de yngre patienterna. Rice et al (2011) skriver att sjuksköterskor uttrycker sig ha svårare att igenkänna konfusion på äldre patienter och patienter med tidigare kognitivsvikt.
Bedömningsinstrument
I en studie gjord av Voyer et al. (2008) fram kom det att sjuksköterskan hade svårigheter att identifiera konfusion men kunde med hjälp av bedömningsinstrument identifiera de flesta fall av konfusion. De beskriver också att de symtom som är mest lättupptäckta är koncentrationssvårigheter och mental statusförändring under dagen. De symtom som sjuksköterskan hade svårigheter att identifiera var perioder av förändrad uppfattning, håglöshet och rastlöshet. Lemiengre et al (2006) skriver i sin studie att sjuksköterskor hade svårt att identifiera konfusion på vårdavdelningar även med bedömningsinstrument på grund av att sjuksköterskorna inte var säkra på hur det skulle användas. Mistarz et al. (2010) skriver att sjuksköterskorna i studien identifierade konfusion i 27% av de fall där patienter redan identifierats med konfusion av forskare, som använt sig av bedömningsinstrumentet CAM, vilket visade på att sjuksköterskorna inte hade fått tillräckliga instruktioner i hur instrumentet användas. Solberg et al. (2015) skriver att efter en implementeringsfas med bedömningsinstrumentet CAM ökade sjuksköterskornas identifiering med 7 %.
Hare et al. (2008) skriver att i deras studie visade det sig att få sjuksköterskor eller inga använde sig av bedömningsinstrument vid bedömning av kognitiv förändring. I en studie gjord av Solberg et al. (2015) kan upptäckten av konfusion ökas genom att sjuksköterskorna jobbar med ett bedömningsinstrument som senare kan användas rutinmässigt.
Organisation
Diskussion
Syftet med denna litteraturstudie var att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskans möjlighet att identifiera konfusion hos den äldre patienten. Det visade att sjuksköterskan i de flesta fall har svårigheter att identifiera konfusion. Det kan bero på brister i kunskap, användandet av bedömningsinstrument och dokumentation. Det kan även påverkas av resursbrist i organisationen.
Resultatdiskussion
Kategorin dokumentation visade att det fanns brister i sjuksköterskornas dokumentation, vilket kan försvåra identifikationen. Det visade att sjuksköterskor inte dokumenterade konfusion om patienten sedan tidigare identifierats med demens (Hare et al 2008).
I resultatet framkom det även att det vid inskrivning inte alltid gjordes någon bedömning av patientens mentala status, vilket kan försvåra en senare bedömning då det inte finns nog information dokumenterat. Genom att känna till svårighetsgraden av patientens tidigare kognitiva svikt kan det hjälpa sjuksköterskor att identifiera konfusion bland äldre patienter, både med en tidigare demensdiagnos eller patienter utan (Voyer et al. 2006). Det framkom ett tydligt behov av ytterligare utbildning inom ämnet vilket också önskades utav sjuksköterskorna själva. Den erfarenhet som sjuksköterskorna har med sig visade i resultatet ha en stor inverkan på identifikationen (Meako et al. 2011). Detta tror författarna till denna litteraturstudie kan bero på att de sjuksköterskor som har mer erfarenhet har varit med om fler situationer som de kan relatera till och hämta kunskap från.
Faktorer i organisationen som kan påverka identifiering av konfusion är tidsbrist i sjuksköterskans arbetsdag. Sjuksköterskornas arbetsbelastning ökade kraftigt vid omvårdnad runt patienter med konfusion då det ständiga övervakningsbehovet kräver "många fler resor upp och ner i korridoren". Förvirrade patienter hade större fysiska vårdbehov. Sjuksköterskor var tvungna att omstarta intravenösa infusioner, göra nya omläggningar och tillbringa tid till att förklara förfaranden och mobiliseringsprocedurer. De behövde ofta "övertala dem till att ta sin medicin" och "spela lite spel" för att få patienter att samarbeta. Att handskas med berörda familjer var också mycket tidskrävande (Rogers & Gibson 2002). Sjuksköterskor har därför efterfrågat ett bättre samarbete med anhöriga samt att göra anhöriga mer aktiva i vården vid konfusion för att underlätta arbetet (Fosters et al. (2010). Hylen-Ranhoff (2010) skriver att anhöriga kan förmedla trygghet i behandling av konfusion vilket även författarna till denna litteraturstudie är eniga om.
Författarna till denna litteraturstudie har diskuterat de vetenskapliga artiklarnas innehåll gällande kategorin organisation. I arbetet redovisas endast en artikel under kategorin organisation. Det valdes ändå att behålla kategorin då det ansågs vara en viktig faktor som påverkar sjuksköterskans möjlighet att identifiera konfusion. Det diskuterades även om resultatets utfall blivit likadant om studierna enbart utförts på äldreboende eller sjukhusavdelning. McCarthy (2003) gjorde en studie där de jämförde identifieringen av konfusion på långtidsboende och sjukhus. Det framkom i resultatet att oavsett vårdinrättning hade sjuksköterskan varierade förmågor att upptäcka och identifiera konfusion. Deras förmåga att identifiera tillståndet grundade sig på sjuksköterskornas egna åsikter om vad åldrande innebar och vilka symtom som hörde till det naturligt åldrande.
Metoddiskussion
Metoden för detta arbete var litteraturstudie. Författarna valde att utgå från Polit och Becks (2012) nio stegsmodell som visar hur litteraturstudien kan formuleras på ett strukturerat vis. Vid datainsamlingen avsmalnades resultatet med hjälp av inklusionskriterierna vilket gav en stor hjälp vid urvalen. Inklusionskriterierna var att artiklarna inte skulle vara äldre än tio år. Då litteraturstudien påbörjades hösten 2015 valdes artiklar publicerade fram till februari 2016 för att få med den senaste vetenskapliga forskningen, trots att inklusionskriterierna var tio år. Artiklar innan 2005 exkluderades samt review artiklar. Under arbetets gång fördes diskussioner om att eventuellt utöka inklusionskriterierna men författarna kom fram till att det inte var nödvändigt då behovet av relevanta artiklar uppnåtts.
De valda sökorden ansågs vara relevanta för att få fram relevant information om faktorer som möjliggör sjuksköterskans identifiering av konfusion. Artiklarna söktes i CINAHL och PubMed. Mellan databaserna förekom dubbletter som exkluderades från PubMed. Det diskuterade om flera sökord hade gett en större bredd av artiklar till det valda syftet som till exempel “causes” eller ”factors” för att inkludera faktorer i sökningen. Vid sökning av dessa ord ansågs de inte vara nödvändiga att inkludera fler sökord då de valda sökorden fick fram relevanta artiklar som svarade på litteraturstudiens syfte.
sett annorlunda ut med vetenskapliga artiklar från endast ett land används, då länder kan arbeta olika.
Klinisk betydelse
Denna litteraturstudie kan hjälpa sjuksköterskor att urskilja svårigheter vid identifiering av konfusion. Den kan även förbättra sjuksköterskans förståelse för dokumentation och att det är en viktig del i arbetet runt identifiering av konfusion. Då litteraturstudien visar att många sjuksköterskor inte känner att deras kunskap räcker till kan den bidra till att ytterligare utbildning runt tillståndet konfusion blir aktuellt. Detta för att kunna minska den äldre patientens lidande.
Förslag till fortsatt forskning
Det finns idag en del forskning runt ämnet konfusion. Forskning runt omvårdnaden skulle kunna utökas och om vad tillståndet konfusion kostar samhället. Det skulle då kunna jämföras med vad ytterligare utbildningar skulle kosta och vad som skulle löna sig i framtiden. Fler studier som inriktar sig på förbättring i sjuksköterskans dokumentation skulle kunna göras.
Slutsats
Denna litteraturstudie belyser faktorer som påverkar sjuksköterskans möjlighet att identifiera konfusion hos äldre patienter. Litteraturstudien visar att faktorer som kan påverka identifieringen kan vara brist i kunskap, användandet av bedömningsinstrument, dokumentationen eller att det inte finns tillräckligt med resurser. Identifieringen kan också påverkas av sjuksköterskornas uppfattning om det naturliga i ett åldrande.
Referenslista
* = Artiklar som ingår i resultat och matris.
American psychiatric association (2016). History of the DSM. Tillgänglig: http://www.psychiatry.org/psychiatrists/practice/dsm/history-of-the-dsm [2016-03-02]
Balas, M. C., Rice, M., Chaperon, C., Smith, H., Disbot, M. & Fuchs, B. (2012). Management of delirium in critically ill older adults. Critical Care Nurse. 32(4):15–26.
*Da Silva, R. C., Silva, A, A. & Marques, P. A. (2011). Analysis of a health team's records and nurses' perceptions concerning signs and symptoms of delirium. Rev Latino American
Enfermagem. 19(1). 81-90
Eriksson,. K. (1993). Lidandets ide. I Möten med lidanden. Instutition för vårdvetenskap, Åbo Akademi. s. 1-26.
*Fick, D. M., Hodo, D. M., Lawrence, F, & Inouye, S. K. (2007). Recognizing delirium superimposed on dementia. Gerontological nursing. 33(2):40.49.
Flagg, B., Cox, L., McDowell, S., Mwose, J., Buelow. J & Janice, M. (2010). Nursing identification of delirium. Clinical Nurse Specialist. 24(5):260-266.
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2008). Att göra systematiska litteraturstudier; Värdering,
analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur kultur
*Foster, N. M., Waldron, N., Donaldson, M., Margaria, H., McFaull, A., Hill, A-M. & Beer, C. D. (2010). A quality improvement project to prevent, detect, and reduce delirium in an acute setting. Australian journal of advanced nursing ,28, 2, 24-32
Hall, M. R. P., MacLennan, W.J. & Lye, M.D.W. (1997). Geriatrisk medicin i klinisk praxis. Lund: Studentlitteratur.
*Hare, M., McGowan, S., Wynaden, D., Speed, G. & Landsborough, I. (2008). Nurses descriptions of changes in cognitive function in the acute care setting. Australian journal of advance nursing. 26, 1. 21-25
Hylen Ranhoff, A. (2010). I Kirkevold, M., Brodtkorb, K. & Hylen Ranhoff, A. (red.) Konfusion. Geriatrisk omvårdnad: god omsorg och vård till den äldre. Stockholm: Liber Hylen Ranhoff, A. & Brørs, O. (2005). Legemidler som kan ge delirium hos eldre. Tidskrift för
den norske laegeförening, 125, 2366-2367.
Inouye, S, K. (2000). Prevention of delirium in hospitalized older patients: risk factors and targeted intervention strategies, Annals of Medicine, 32:4, 257-263,
Lindskog-I, B. & Andrén-Sandberg, Å. (2008). Medicinsk terminologi. Stockholm: Norstedts Akademiska.
Maldonado, R. J. (2008). Delirium in the Acute Care Setting: Characteristics, Diagnosis and Treatment. Critical Care Clinics-Psychiatric Aspects of Critical Care Medicine. 24, (4), 657– 722
Martins, S., Lourenço, C., Pinto-de-Sousa, J., Conceição, F., Artur Paiva, J., Simões, M.R. & Fernandes, L. (2015). Validation study of the European Portuguese version of the Confusion Assessment Method (CAM). International Psychogeriatrics. 27, 5. 777-784.
McCarthy, M. C. (2003). Detecting Acute Confusion in Older Adults: Comparing Clinical Reasoning of Nurses Working in Acute, Long-Term, and Community Health Care
Environments. Research in Nursing & Health, 26, 203–212.
McCurren, C. & Cronin, S. (2003). Delirium: Elders Tell Their Stories and Guide Nursing Practice. MEDSURG Nursing. 12, (5), 318-323.
McCusker, J., Cole, M., Dendukuri, N. & Belzile, E. (2003). Does delirium increase hospital stay? Journal of the American Geriatrics Society, 51:11, 1539‐1546.
*Meako, M. E., Thompson, H. J. & Cochrane, B. B. (2011). Orthopedic nurse’s knowledge of delirium in older hospitalized patients. National orthopaedics nurses. 30, 4, 241-247
Milisen, K., Steeman, E., & Foreman, M.D. (2004). Early detection and prevention of delirium in older patients with cancer. European Journal of Cancer Care, 13, 494–500.
*Mistarz, R., Eliott, S., Whitfield, A. & Ernest, D. (2011). Bedside nurse—patient interactions do not reliably detect delirium: An observational study. Australian Critical Care. 24, 126— 132.
Nylin, A-L. & Bernhardtz, L. (2012). Europa blir äldre. Statistiska centralbyrån.
http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Europa-blir-aldre/ [2015-02-18]
Polit, D. F. & Beck, C. T. (2012). Essentials of nursing research: appraising evidence for
nursing practice. Philadelphia PA: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams & Wilkin.
Rapp, K. G., Wakefield, B., Kundrat, M., Mentes, J., Tripp-Reimer, T., Culp, K., Mobily, P., Akins, J. & Onega, L. L. (2000). Acute confusion assessment instruments: Clinical versus research usability. Applied Nursing Research. 13, 1, 37–45.
*Rice, K. L., Bennett, M., Gomez, M., Theall, K. P., Knight, M. & Foreman, M (2011). Nurses recognition of delirium in the hospitalized older adult. Clinical nurse specialist. 299-311 Rogers, A. & Gibson, C. (2002). Experiences of orthopaedic nurses caring for elderly patients with acute confusion. Journal of Orthopaedic Nursing, 6, 9–17.
Rompaey, V. B., Hoof, V. A., Bogaert, V. P., Timmermans, O & Dilles, T. (2016). The patient’s perception of a delirium: A qualitative research in a Belgian intensive care unit.
Intensive and Critical Care Nursing. 32, 66—74
Statistiska centralbyrån (2015). Befolkningspyramiden.
http://www.sverigeisiffror.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/manniskorna-i-sverige/befolkningspyramid/ [2015-02-23]
Socialstyrelsen (2016). Beteendemässiga och psykiska symtom samt konfusion vid demenssjukdom.
https://www.socialstyrelsen.se/nationellariktlinjerforvardochomsorgviddemenssjukdom/centra
larekommendationer/bpsd [2016-03-14]
*Solberg, L. M., Plummer, E. C., May, K.N. & Mion, L.C. (2013). A quality improvement program to increase nurses’ detection of delirium on an acute medical unit. Geriatric Nursing. 34(1): 75-79
Voyer, P., McCusker, J., Cole, M. G. & Khomenko, L. (2006). Influence of prior cognitive impairment on the severity of delirium symptoms among older patients. The Journal of Neuroscience Nursing. 38(2). 90-101.
*Voyer, P., Richard, S., Doucet, L., Danjou, C. & Carmichael, P-H. (2008). Detection of delirium by nurses among long-term care residents with dementia. BMC Nursing. 7, 4, 1-14 Wang, J. & Mentes, J. (2009). Factors Determining Nurses’ Clinical Judgments About Hospitalized Elderly Patients with Acute Confusion. Issues in Mental Health Nursing, 30:399– 405.
Yang, M. F., Inouye, S. K., Fearing, M. A., Kiely, D. K., Marcantonio, E. R. & Jones, R. N. (2008). Participation in activity and risk for incident delirium. Journal of the American
Bilaga 1, artikelmatris Författare
Årtal Land
Titel Syfte Metod Huvudresultat
Da Silvia, RC,. Silvia, AA. & Marques, PA, (2011).
(Portugal)
Analysis of a health team’s records and nurses’ perceptions concerning signs and symptoms of delirium.
Att undersöka omfattningen av
underdiagnostisering av akut förvirring i
dokumentation genom att analysera sjuksköterskors uppfattning om fenomenet
En icke-experimentell , utforskande och
sambands deskriptiv studie med ett kvantitativt tillvägagångssätt.
Insamling av tvärsnittsdata
genomfördes under två månader. Totalt 111 intervjuer gjordes med sjuksköterskor.
Sjuksköterskor tycker att mer dokumentation skulle underlätta identifiering av konfusion. Det skulle underlätta då det blir tydligare vilka
bedömningar som gjorts och vilka
Fick D, M, Hodo D. M, Lawrence F & Inouye S ,K (2007)
(USA)
Recognition of delirium superimposed on dementia
Att mäta sjuksköterskors grad av identifikation av konfusion med hjälp av standardiserade frågeformulär En kvantitativ tvärsnittsstudie. 29 sjuksköterskor rekryterades. Samtycke erhölls från alla deltagare. En deltagare uteslöts på grund av uppgifter som saknades och tre andra uteslöts som inte uppfyllde
inklusionskriterierna. Datainsamling via frågeformulär.
sjuksköterskor har svårt att identifiera konfusion då de tror det beror på det
normala åldrandet.
Foster, Noellene M.; Waldron, Nicholas G. H. D.; Donaldson, Mark; Margaria, Helen; McFaull, Andrea; Hill, Anne-Marie; Beer, Christopher D (2010)
(Australia)
A quality improvement project to prevent, detect, and reduce delirium in an acute setting
Att undersöka hur
bedömning genomförs på bästa sätt, hantering och förebyggande åtgärder av delirium på två
akutmedicinska avdelningar
En kvalitativ studie med fokusgrupper och enkäter. Studien utfördes på två allmänna medicinska avdelningar med en stor patientgrupp av äldre. En projektgrupp bildades för att övervaka tolv
månaders projekt. 100 frågeformulär skickades ut till sjuksköterskor, varav de 55 stycken
Sjuksköterskor upplever att brist på resurser och stöd påverkar
identifikationen av konfusion.
Landsborough, I. (2008) (Australia)
functions in the acute care setting
dokumentation av patienters kognitiva och beteendeförändring i akut sjukvård
utfördes på sjuksköterskors dokumentation av
beteende förändringar hos patienter under en 4- veckorsperiod.
använde sig utav
bedömningsinstrument vid bedömning. Det visade sig även vara en brist i
dokumentationen vilket försvårade
sjuksköterskornas
identifiering av konfusion vid tidigare kognitivsvikt. Leminegre,J., Nelis,T., Joosten,E., Braes,T., Foreman,M., Gastmans,C. & Milisen,K. (2006) (Belgien) Detection of delirium by bedside nurses using the confusion assessment method.
Att bedöma den
diagnostiska giltigheten av SENS och SPEC
poängsystem för CAM utfördes av sjuksköterskor på sjukhus i en geriatrisk population.
En kvantitativ deskriptiv prospektiv studie. Det gjordes 641 oberoende bedömningar av 58 sjuksköterskor och av 2 forskningssjuksköterskor. Artikeln nämner inga bortfall.
Sjuksköterskor hade svårare att identifiera symtom på konfusion med hjälp av
bedömningsinstrumentet CAM p.g.a. bristande kunskap om användandet. Det finns ett behov av utbildning i att hantera instrument vid konfusion.
Meako,M.E., Thompson,H.J. & Cochrane,B.B. (2011) (USA) Orthopaedic nurses’ knowledge of delirium in older hospitalized patients
Att beskriva ortopediska sjuksköterskors
baskunskap om delirium och effektiviteten av pedagogiska insatser.
En kvantitativ studie med prespektiv och prospektiv design.
40 sjuksköterskor fick svara på frågor för att testa deras kunskap om konfusion och
Studien visar att
sjuksköterskor med lång erfarenhet har lättare att identifiera konfusion än nyexaminerade
sjuksköterskor i studien. Mistarz, R,. Eliott, S,.
Whitfield. & Ernest, D (2010)
(Australia)
Bedside nurse-patient interactions do not reliably detect delirium: An
observational study
Att avgöra om patient-nära vård möjliggör upptäckten av delirium bättre med CAM En kvalitativ studie. Bedömning gjord av 9 sjuksköterskor jämfördes med bedömning av sjuksköterskor med bedömningsinstrument. Visar inga bortfall
Sjuksköterskorna i studien identifierade endast 27% av de fall som tidigare identifierats med hjälp av CAM. Sjuksköterskorna uttryckte ett behov av utbildning.
Rice, K, L,. Bennett, M,. Gomez, M,. Theall, K.P,. Knight, M, & Foreman, M,D,.
(2011) (USA)
Nurses recognition of delirium in the
hospitalized older adult
Att mäta sjuksköterskors upptäckt av delirium på patienter inlagda på sjukhus genom att jämföra sjuksköterskors och experters diagnostik genom att använda CAM.
En kvantitativ deskriptiv studie med prospektiv design användes för att mäta överensstämmandet i CAM. Bedömningar av 167 sjuksköterskor och utbildade experter under en 10 månaders- period. Inga bortfall.
Solberg, L.M., Plummer, C.E., May, K.N. & Mion, L.C. (2015) (USA) A quality improvement program to increase nurses’ detection of delirium on an acute medical unit.
Att införa ett kvalitets program förbättra sjuksköterskors upptäckande av delirium på akut vårdavdelningar En kvalitativ studie. Forskarna gjorde inspektionsrundor under och efter implanteringen av förbättringsarbetet. Studien gjordes med 39 sjuksköterskor av 39 möjliga.
Då bedömningar av patientens mentala status inte alltid gjordes vid inskrivning på
vårdavdelningen var det svårt för sjuksköterskorna att identifiera förändringar. Efter en implementeringsfas av CAM ökade identifieringen av konfusion. Voyer, P., Richard, S., Douchet, L., Danjou, C. & Carmichael, P-H. (2008). (Canada)
Detection of delirium by nurses among long-term care residens with dementia.
Att fastställa graden av upptäckt av delirium och delirium symptom av sjuksköterskor hos äldre boende med demens och att identifiera faktorer som är förknippade med oupptäckta fall av delirium. En kvantitativ prospektiv klinisk studie. Sjuksköterskans bedömning jämfördes med forskarnas
bedömning under 7 dagar. Det var 54.6 % av 156 sjuksköterskor som deltog i studien
Trots en stor förekomst av patienter med konfusion i studien kunde
