En kvantitativ jämförande studie av samband
mellan partisystem, socialt kapital och
demokratisering i Afrika söder om Sahara
A quantitative comparative study of the relationship between party system, social capital
and democratization in Sub-Saharan Africa
Ronny Swami
Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Politices kandidatprogram
Abstract
Most Sub-Saharan African countries are not yet considered democracies, but it is worth noting that almost all of them are fighting for democracy, and some countries have successfully crossed the threshold of democracy. However, the pace of democratization across the African region is uneven. In some countries it seems that the commitment to democratic norms and practices has deepened, but in other countries, whether it is the political elite or the general public, this commitment has proved to be weak. Although citizens now have greater opportunities to participate in the political process than before, in some countries only one party remains in power and there is no peaceful and successful transfer of power to the opposition. In this research I intend to find answers to the following question: Why are the levels of democratic development among these African countries in the Sub-Saharan region very different, even though their democratic transitions take place almost simultaneously. The three main approaches that explain democratization - modernization, social capital, and party systems are tested by empirically analyzing data related to political development among countries in sub-Saharan Africa. The results of the analysis indicate that social capital (trust) is most important for democratization in Sub-Saharan Africa, which may be due to the fact that the party system (including the proportion of women, etc.) has not yet stabilized in many places and therefore can not be a "decisive" factor. The lack of suitable and alternative operationalisations in the form of the lack of valid values regarding party system variables has also affected the result for this particular theoretical area. There was a connection between modernization factors and democracy in the bivariate analyzes, but the corruption index / social trust had a much stronger connection in the multivariate analyzes.
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1
1.2 Syfte och frågeställning ... 4
1.3 Disposition ... 4
2. Teori ... 6
2.1 Demokrati och demokratisering ... 6
2.2 Modernisering ... 10
2.3 Socialt kapital ... 11
2.4 Partisystem i ett demokratiskt samhälle ... 13
2.5 Hypoteser ... 14
3 Metod ... 16
3.1 Metodologiskt tillvägagångssätt ... 16
3.2 Material ... 17
3.3 Urval ... 18
3.4 Operationalisering av det teoretiska ramverket ... 19
1
1. Inledning
I den moderna eran har världsdemokratin alltid hotats, utmanats och påverkats av auktoritärism genom icke-demokratiska krafter. Länder som har gjort framsteg i den demokratiska utvecklingen under det senaste decenniet befinner sig i ett dödläge där frihet och rättigheter tas för givet. Förlusten av chansen att påverka, minskar deras röst och minskar landets demokrati. Under det senaste decenniet har dock människor över hela världen visat ett större förtroende för demokratin. En anmärkningsvärd händelse är exempelvis den arabiska våren.
2
förutsättningar för att kunna etablera sig och åtminstone få en chans att kontrollera regeringsinstitutioner om de blir folkvalda. Länderna i regionen har öppnat stängda politiska system genom dessa processer.
Demokratiseringstakten över Afrika söder om Sahara är dock ojämn. I vissa länder verkar det som att engagemanget för demokratiska normer och praxis har fördjupats, men i andra länder, oavsett om det är den politiska eliten eller allmänheten, har detta åtagande visat sig vara svagt. Även om medborgarna nu har större möjligheter att delta i den politiska processen än tidigare, är det i vissa länder bara ett parti kvar vid makten och det finns ingen fredlig och framgångsrik överföring av makt till oppositionen. Denna forskning syftar till att hitta svar på följande fråga: Varför är nivåerna av demokratisk utveckling bland dessa afrikanska länder i Sub-Sahara regionen mycket olika, även om deras demokratiska övergångar sker nästan samtidigt. Bereder ett stabilt partisystem som kan formulera och aggregera samhällsintressen för en demokratisk övergång, eller förklarar andra strukturella egenskaper eller variabler bättre den viktiga demokratiska utvecklingen?
3
det finns olika åsikter om att förklara demokratisering visar att vissa fenomen i den politiska världen är flerlinjära, snarare än enlinjiga, och detta måste förklaras genom flera förklaringar. Dessutom kan perspektiv som ansågs vara korrekta på en gång försvagas när världen förändras, även om de inte är helt förlorade.
Tidigare forskning om demokratisering har visat att i länder söder om Sahara, så är faktorer som bidrar till demokrati fortfarande är osäkra. Detta beror till exempel på att vissa studier anser att utbildning är den viktigaste faktorn som förklarar graden av demokrati (Evans & Rose, 2012). Andra studier har visat att den så kallade positiva korrelationen mellan ekonomisk tillväxt och graden av demokrati inte är korrekt i dessa stater, men visar att demokrati bidrar till ekonomisk tillväxt (Bates, Fayad & Hoeffler, 2012).
Debatten om demokrati på den afrikanska kontinenten utmynnar oftast i en rad olika förklaringsfaktorer. Vissa människor hävdar att demokrati är en produkt av kolonialism och imperialism och är oförenlig med Afrikas politiska och sociala system. Andra forskare hävdar att demokrati inte är en introduktion från väst. Som Steven Friedman påpekade har medborgare i den globala södern om och om igen visat sin önskan om "de rättigheter och friheter som demokratin ger (Brooks, H m.fl. 2020)."
För detta ändamål undersöker denna uppsats olika faktorer som bidrog till de demokratiska övergångarna i den Sub-Saharan regionen. De 3 huvudsakliga tillvägagångssätten som förklarar demokratisering - modernisering, civilsamhälle, och partisystem - testas här genom att empiriskt analysera data som har att göra med politisk utveckling bland länder i Afrika söder om Sahara. Detta beror på tidigare forskning som visar osäkerhet och kunskapsluckor inom detta område, och det utförs en inventering av faktorer som är betydelsefulla för graden av demokrati i detta område som blir ett bidrag.
4
Enligt Putnam (1996) kan socialt kapital tolkas som existensen av nätverk, förtroende och normer som bidrar till demokratiska förhållanden i samhället. Avslutningsvis är partisystemet stabilt och socialt rotat: det kan klassificera ett samhälle med låg grad av splittring (splittring, upplösning etc.), låg volatilitet i valet (instabilitet, likviditet etc.) och låg grad av differentiering (partier är indelade i två läger). Dessa tre teorier har en stor betydelse för demokratin vilket kommer att presenteras och konkretiseras tydligare i teoridelen. På detta sätt kommer undersökningen att förklara vilka faktorer som är viktigast för demokratins utveckling.
1.2 Syfte och frågeställning
Syftet med denna studie är att söka efter bakomliggande faktorer som förklarar den varierande demokratinivån bland länderna i Afrika söder om Sahara. Hur förklarar jag de enorma skillnaderna i demokratiseringsnivån i afrikanska länder? Min centrala utgångspunkt blir således att hitta skälen till att nivåerna för demokratiseringen skiljer sig åt mellan länderna i regionen. Detta visar att demokrati i Afrika söder om Sahara är ett forskningsområde som kan kräva ytterligare uppmärksamhet för att öka förståelsen för den variation av demokratinivån som råder inom regionen.
Av den anledning kommer studiens frågeställning att se ut som följande:
Vilka faktorer samvarierar med graden av demokrati i afrikanska länder söder om Sahara?
Ovanstående fråga kommer att konkretiseras ytterligare, och flertalet hypoteser kommer att härledas baserat på tidigare forskning och accepterade teorier.
1.3 Disposition
5
6
2. Teori
I de följande kapitlen kommer den teoretiska ramen att introduceras.
Förhållandena i ett land påverkar möjligheten att utveckla demokrati, och enligt forskning finns det många förklaringar till varför ett land utvecklar demokrati. Moderniseringsteorin och civilsamhällsteorin (socialt kapital) har blivit en av de mest vitala orsaksfaktorerna i forskningen. Men forskning om demokrati betonar också att korruption, utbildningsnivån och partisystem också är möjliga orsaker till demokratins utveckling. Därför uppstår en fråga om vilka möjliga orsaksfaktorer som påverkar utvecklingen av demokrati i Afrika söder om Sahara och om de är viktigare än det civila samhället. Därför kommer undersökningen att fokusera på att finna de starkaste orsaksvariablerna som leder till demokratisk utveckling, vilket kommer ge en bättre bild över vad som påverkar nivåerna för demokratisering och därmed ges en redogörelse över vad som påverkar den demokratiska utvecklingen.
2.1 Demokrati och demokratisering
Följande avsnitt börjar med den konceptuella definitionen av beroende variabeln demokrati, följt av teorin och tidigare forskning som ligger till grund för den oberoende variabeln. Dessutom diskuteras förmågan hos dessa variabler att förklara graden av demokrati. Efter granskningen kommer det leda till några hypoteser baserade på teori och tidigare forskning. Demokrati är svårt att definiera eftersom det kan motiveras på flera sätt beroende på vilken statsvetare man utgår ifrån. Det har identifierats som ett mål och det ideala politiska systemet som innehåller vissa värden. Fria och rättvisa val är skapade som utgångspunkter för demokrati (Rose, 2009). Det har skilts mellan den maximala och den minimalistiska synen på demokrati. Den maximala synvinkeln har en bred definition och hävdar att demokrati inte kan uppnås förrän sociala, ekonomiska och politiska relationer är demokratiskt kontrollerade. Detta ideal skapades av västerländska demokratier och kritiserades av andra som tyckte att det var en borgerligt riktad demokrati, vilket betyder att politiska system med sociala och ekonomiska
ojämlikheter inte ingår i termen demokrati (Ekman m.fl. 2014., Hydén, 1998). Den minimalistiska uppfattningen begränsar den politiska sfären eftersom termen demokrati är
7
Lakin klassiska definition av demokrati, där demokrati är ett system som syftar till att producera allmänintresset bland människor i en stat. Demokrati är inte bara en politisk metod enligt Schumpeter, det är en konkurrens mellan politiska eliter och partier att styra. Huvudkärnan enligt hans uppfattning bygger på ansvarsskyldighet som medborgarna har över de politiska eliterna, dvs att medborgarna ska ha rätten att utkräva ansvar. Ansvaret skyddar medborgarna från att riskera att politiska beslutsfattare förvandlas till en kontrollerande myndighet. Han uttalar att när medborgarna väljer att rösta på mer än två politiska alternativ kan hotet att bli tyranni vara under kontroll (Held, 1995).
En av de traditionella forskarna inom statsvetenskapen är Robert Dahl. Han tillhör den maximalistiska synen på demokrati och gav en mer omfattande definition av demokrati. Enligt författaren beskriver Dahls fem standarder ett idealiskt demokratiskt system, som visas i hans bok "Democracy and its Critics" (1989). Författaren skriver att ett idealt demokratiskt system bör följa vissa etablerade standarder i den demokratiska processen för att uppnå syftet med beslutsfattandet (Dahl, 1989). Hans definition är mer normativ jämfört med Schumpeter, Lipset och Lakin. Medborgarna är staten som också kallas för Demos. Detta ansågs vara det idealiska systemet, där alla beslut bör fattas av dem för att nå legitimitet i hela staten (Dahl, 1989). Hans demokratibegrepp är mer komplext och innehåller mer element än bara urvalsprocessen. Dahls klassiska definition av demokrati är polyarki som innehåller sju element: fria och rättvisa val;
rätt till alternativ information; Yttrandefrihet; valda tjänstemän; lika rösträtt och rätt att skapa oberoende organisationer. Dessa element kan hanteras som ett verktyg för att mäta demokrati
(Dahl, 1989). I senare stadier av Dahls liv utvidgade han sin definition till vad som har blivit "liberal demokrati" som inkluderar medborgerligt deltagande och politisk överläggning och
därmed lutar mer mot en maximalistisk definition. Thomas Sedelius, Jonas Lindes och Joakim Ekmans definition av demokratisering framfördes
8
demokratisk transition som verkar som ett heltäckande koncept med hänsyn till liberaliserings- och transationsfasen i demokratiseringsprocessen. Ekman m.fl. (2014) definierar övergångsperioden som en process. Denna process inleder med att "... ett första tecknen på att den nuvarande regimen börjar tappa kontrollen visas. Man kan säga att, efter det första fria och rättvisa demokratiska valet och det nya demokratiska systemet har satts in så kan samma process ses som avslutat. " (Ekman m.fl. 2014).
Det sista steget i demokratiseringsprocessen är konsolideringsstadiet för demokrati, vilket kräver spridning och användning av demokratiska värden i hela samhället. Det första inslaget i integrationen är vad Dahl (1989) kallar polyarki. Demokratisk konsolidering erkänns ofta som demokratisk stabilitet och överlevnad. Det är dock avgörande att betona att stabilitet och överlevnad inte automatiskt betyder en demokratisk konsolidering.
Moderna konsoliderade demokratier består av fem sammanhängande arenor. Demokrati är därför ett samverkande system; arenorna kan inte fungera utan stöd från alla andra arenor. Teorin om konsoliderad demokrati och dess fem arenor beskriver inom vilka områden förändringar måste ske för att demokrati ska kunna betraktas som ”det enda styrelseskicket i stan”. Den första arenan är det civila samhället där utvecklingen av ett fritt samhälle är tillgänglig. Den andra arenan är det politiska samhället, som måste vara autonomt och stödjas av medborgarna. Den tredje arenan är nödvändig för att säkra medborgarnas rättigheter och frihet, nämligen rättsväsendet. Den fjärde arenan är statlig och offentlig förvaltning, som måste vara funktionell och redo att användas av den nya demokratiska regeringen. Den femte arenan är statsekonomi, vilket innebär att ett institutionaliserat ekonomiskt samhälle måste finnas. Dessa fem sammanhängande arenor är nödvändiga för att ett demokratiskt system ska fungera (Linz & Stepan, 1996). Den första, tredje och femte arenan, civila samhället, rättsväsendet och statsekonomin kommer främst att stå i fokus för denna uppsats, och kommer därför att presenteras mer ingående i nästa avsnitt.
9
Demokratisk konsolidering innebär kvalitet, ögonblick av stabilitet, institutionalisering och legitimitet hos politiska eliter. När alla politiska grupper erkänner att demokratiska institutioner är den enda legitima platsen för politisk sammanhållning konsolideras demokratin. Överlag har de flesta studier valt en bred definition, som innefattar politiska roller, institutionella ramar och medborgarnas attityder till politiska system (Diamond, 1999; Ekman m.fl. 2014).
När det kalla kriget upphörde påverkades de flesta av de auktoritära regimerna i Afrika, Eurasien och Latinamerika av demokrati, särskilt flerpartival som spreds internationellt (Levitsky & Way, 2002). Dessa regioner försökte passera mot demokratin genom att blanda demokratiska och auktoritära regimer. Forskare kallar dessa regeringar för icke-demokratiska eller övergångsdemokratier. De flesta av dessa stater misslyckades och gav efter för auktoritärism igen, eller förblev en hybridregim. Hybridregimen genomför flerpartsval och kränker politiska och medborgerliga rättigheter. Därför skulle dessa regimer klassificeras som demokratier av minimalistiska standarder, men inte av maximalistiska standarder. Levitsky och Way (2002) kallade dessa för konkurrensmyndigheter, vilket är val utan demokrati där fria och rättvisa val ofta äger rum i staten. Incidenter som våld, förtryck, arrestering och mord på kandidater, journalister, politiska anhängare och kontroll över media är också vanliga i konkurrensmyndigheter (Levitsky & Way, 2002).
10
2.2 Modernisering
11
1997). I likhet med resonemanget från Karvonen (1997) anser Lipset m.fl. (1993) att det finns ett olinjärt samband mellan ekonomisk utveckling och demokratinivån, men slutsatsen från Lipset m.fl. (1993) är mer bekymrad över förekomsten av ett icke-linjärt förhållande snarare än det exakta utseendet på förhållandet.
2.3 Socialt kapital
12
exempel tror Thomson (1995) att den demokratiska sfären samexisterar med regeringen eftersom dagens demokrati är decentraliserad och baserad på flera organisationer i landet. Därför bryter politisk korruption normerna för jämlikhet och tolerans för alla människor som påverkas av kollektiva beslut. För att göra det måste vi undersöka korruptionen av normskapande processer i det demokratiska centrumet. Att inte endast fokusera på beteendet utan på integriteten och se att den kan variera när människor är politiskt utsedda. Vi behöver inte bara fokusera på individens beteende utan också på institutionerna och deras funktioner. Eftersom demokrati inte bara är en funktion av staten och regeringen, måste vi inkludera att korruption innebär misstro, ömsesidig misstänksamhet och girighet, vilket undergräver människors förmåga att bilda föreningar och skada socialt kapital (Warren, 2004). Avslutningsvis talas det om tolerans, förtroende och solidaritet. Det syftar till att medborgares åsikter och uppfattningar om vad som är "rätt" kan skifta, men detta leder inte nödvändigtvis till stora konflikter eftersom människor litar på varandra och respekterar varandras åsikter. Detta innebär att samhället lättare kan övervinna situationer som annars skulle ha en större
intressekonflikt. Vad som är värt att notera i Putnams (2011) forskning är att det har bevisats att högt socialt
kapital, inte bara kan leda till demokrati utan också till god ekonomisk tillväxt. Sammantaget kan individer och medborgare bli medlemmar i frivilliga föreningar och organisationer av olika natur som har som ändamål att uppnå höga nivåer av socialt kapital genom ömsesidigt samarbete och interaktion för att skapa kontakter samt tillit mellan varandra. Denna typ av förtroende innebär att människor inte bara börjar lita på varandra inom gruppen utan också sprider sig till hela samhället, vilket leder till ökat samarbete och förtroende bland medborgarna. Följaktligen vågar människor arbeta tillsammans i och med de sociala normerna i samhället för att uppnå de mål som kan uppnås tillsammans, och det är denna process som kan skapa samarbete som främjar demokrati och lägger en bra grund för den demokratiska utvecklingsgången (Putnam, 2011).
13
(2003) anser att Putnam (2011) har misstagit kedjan av kausalitet, istället bör det antas att kärnan i socialt kapital är att det finns operativa institutioner. dvs att det kan vara mer politisk än en social mekanism som bygger sådant förtroende (Rothstein, 2011). Även Somers (2005) kritiserade teorin, då han ansåg att själva teorin bör ha utrymme för kritik och vilka konsekvenser den för med sig, för att på så sätt hitta andra valmöjligheter såsom diverse idéer och tankar (Somers, 2005).
Om vi ser det som en helhet kommer vi att hitta en intressant koppling mellan det höga förtroendet för samhället och det politiska systemet, det vill säga nivån på social korruption. Ju mer korrupt ett lands politiska system betraktas, desto lägre grad av mänskligt förtroende. Tillit till politiska institutioner är dock lite komplicerat eftersom det finns olika typer av politiska institutioner i demokratier.
2.4 Partisystem i ett demokratiskt samhälle
14
de mest konsekventa resultaten att det verkar finnas en länk mellan kvinnors andel i parlament och korruptionsnivån (Dollar m.fl. 2001). Forskningen påvisar även att män är mer egoistiska än kvinnor vilket medför ökad chans för korruption, vilket förklarar Dollars m.fl. argument att kvinnor bör inkluderas för att minska korruptionsnivån. Exempelvis ett korrupt civilsamhälle kommer att skada demokratin i stor utsträckning. Det kommer att omfatta förlust av kapacitet för icke-statlig kollektiv handling, förlust av kapacitet för att disciplinera och vägleda staten och förlust av demokratins generativa kapacitet till förmån för ett nollsummespel mellan konkurrerande och ömsesidigt misstänkta grupper (Putnam, 2011). Afrikanska ledare måste kämpa med pågående intäktsförluster som oundvikligen påverkar regeringens förmåga att styra landet, även på den mest grundläggande nivån till följd av korruption.
Det är viktigt att betona civilsamhällets och det politiska samhällets kompletterande funktion. Särskilt för strid mot politisk makt som stärker en demokrati samtidigt som den styrs till konsolidering. Till exempel måste det politiska samhället involvera politiska partier för att uppnå demokratisk konsolidering. Politiska partier representerar det civila samhället och bör återspegla åsiktsskillnader mellan medborgare, individer och demokrater. Ett politiskt samhälle måste också vara van vid demokratisk tvist för att nå demokratisk konsolidering. Detta är nödvändigt eftersom tvister regleras av standarder och förfaranden i den demokratiska ordningen (Linz & Stepan, 1996).
2.5 Hypoteser
Efter en tidigare granskning av den teoretiska ramen kan en del hypoteser skapas.
Grundat på tidigare studier (Karvonen, 1997; Evans & Rose, 2012; etc.) fann dessa resultat att bland annat ekonomisk utveckling och utbildning ledde till en högre grad av demokrati, och följande hypoteser har föreslagits:
15
Enligt tidigare forskning (Putnam, 1996) ökar politiskt deltagande graden av demokrati och följande hypotes läggs fram:
- Högre socialt kapital bland medborgare ökar graden av demokrati i ett land
Tidigare forskning (Gabrielle Lynch & Gordon Crawford, 2011) pekar på alternativa skäl till att demokratisering inte fungerar för de flesta postkoloniala länderna i Afrika söder om Sahara. Studien visade att den bakomliggande orsaken kan förklaras som att korruption och eliter begränsar landets chanser att uppnå demokrati. Samtidigt nämner även Warren (2004) att korruptionen skadar det sociala kapitalet.
- Ett korrupt civilsamhälle har en negativ påverkan på demokratinivån
De empiriska bevisen från tidigare forskning visar att missnöjda demokrater tappat förtroendet för demokratin där man har fått val riggade, och mer oroande är dock hur minimalt detta åtagande till demokratisering bland lokala politiska eliter fortsätter att vara och det sker minimala åtgärder för att hantera underliggande strukturella problem (Lynch, G & Crawford, G (2011).
- God representativitet i partisystem bidrar till högre demokratisk nivå i en nation
16
3 Metod
I problemformuleringen av denna forskning bör vi vara uppmärksamma på de bakomliggande faktorerna som bidrar till graden av demokrati i afrikanska länder söder om Sahara. Syftet med denna studie är att finna förklaringsfaktorer som förklarar den varierande demokratinivån mellan länder i Afrika söder om Sahara, eftersom denna undersökning undersöker
demokratiseringsnivån mellan dessa 48 stater.
3.1 Metodologiskt tillvägagångssätt
När man studerar olika tillstånd och gör jämförelser för att hitta svar på aktuella frågor tillhör denna undersökning området för jämförande politik. Huvudsyftet med jämförande politiska studier är att kontrollera om fenomenet är korrekt, till exempel genom att jämföra olika situationer kan man dra slutsatsen vad som orsakar de olika situationerna, som i detta fall demokratinivån.
Då undersökningens problemformulering och syfte utgår ifrån en jämförande studie som tar hjälp av kvantitativa data där målet är att mäta demokratiseringsnivån mellan länder i Sub-Saharan. För att kunna redovisa ett resultat som framhäver de bakomliggande faktorerna till varför nationernas demokratiseringsnivå skiljer sig åt görs en komparativ analys av studien. I en jämförande studie av 48 länder, där målet är att upptäcka förklarande faktorer bakom de olika nivåerna av demokrati i Afrika söder om Sahara. Baserat på komparativ analys kan vi förstå varför den demokratiska nivån i Afrika söder om Sahara ser annorlunda ut och testa teorierna. Teoriprövande studier innebär att man undersöker teorier relaterade till ett eller flera empiriska fall för att avgöra om teorin kan godkännas eller förkastas. Den jämförande designen anses vara en förlängning av fallstudien eftersom den bygger på noggrann analys av flera fall i syfte att jämföra dem (kompendiematerial), vilket är fördelaktigt för att undersöka likheter och skillnader mellan länder.
17
antalet analysenheter är relativt stort, och de variabelvärdena som är av intresse har sådana egenskaper att det är bäst att presentera och mäta dessa variabler i siffer-form.
För att utföra denna undersökning i praktiken kommer det statistiska programmet SPSS att nyttjas. Detta beror på att denna metod ger de bästa förutsättningarna för att både svara på forskningsproblemet och för att uppnå forskningsmålet. Statistisk analys är ett verktyg som används för att beskriva variablerna som ingår i forskningen, men i detta fall är det främst för att leta efter eventuella orsakssamband mellan variablerna i fråga. Detta görs genom att upptäcka alla orsakssambanden, vilket innebär att den oberoende variabelns betydelse för förändringen av den beroende variabeln har bevisats och analyserats (Teorell & Svensson, 2007).
3.2 Material
18
3.3 Urval
Som den teoretiska ramen och tidigare studier har visat har mer generella teorier och antaganden om de faktorer som påverkar graden av demokrati inte nödvändigtvis samma lönsamhet i afrikanska länder söder om Sahara, och indikerar även en viss osäkerhet över vilka faktorer som faktiskt påverkar demokratiseringsnivån i dessa stater. Urvalet har baserats på de afrikanska länder som listats utav Freedom House, där du finner en lista över nationerna i Afrika söder om Sahara. Somaliland har dock exkluderats och därmed ej tagits med i
undersökningen eftersom de än idag inte har erkänts internationellt som en självständig nation (Freedom House, 2020b). Länderna inom regionen som har olika förutsättningar utifrån de oberoende variablerna, och därmed ett urval av ’’mest olika’’ fall inom en geografisk region. Graden av modernisering (utbildning, ekonomi) och etableringen av partisystem skiljer sig mellan länderna. Valet av länder är relaterat till forskningsfrågan och den beroende variabelns värde. Jag inser risken för urvalsbias så jag försöker noga välja länder som inte är bundna av mina förväntningar i form av att ha med majoriteten av länderna söder om Sahara.På detta sätt kan urvalsbias undvikas (Denk, 2002). Valet av antal länder beror på valet av antal faktorer. Ju fler faktorer som ingår i studien, desto mer tid och resurser krävs. Antalet länder gör det enklare att göra en generalisering, eftersom fler analysenheter är bättre än enstaka fall. Detta beror på att analytiska slutsatser som oberoende härrör från flera fall är mer kraftfulla än de som kommer från exempelvis ett eller två fall. Dessutom kan flera fall generera kunskap och inledande förslag på intressanta ämnen och om faktorer som kan vara viktiga för att
förklara den skiftande demokratiseringsnivån inom regionen och mellan de valda länderna. Teorier om demokrati och faktorer som påverkar graden av demokrati baseras vanligtvis på en
19
3.4 Operationalisering av det teoretiska ramverket
3.4.1 Demokrati
Demokratinivån är den beroende variabeln och därför den variabeln som denna studie eftersträvar till att förklara. I denna avhandling kommer jag att använda Freedom House, som använder sin årsrapport om världens frihet för att betygsätta människors tillgång till politiska rättigheter och medborgerliga friheter. Det demokratiska index som härrör från rapporten visar om landet är ett demokratiskt eller icke-demokratiskt land. Det finns dock fortfarande ett stort antal indikatorer som kan mäta graden av demokrati, men de flesta av indikatorerna involverar främst politiska rättigheter och utgör därför en enklare demokratisk indikator (Munck & Verkuilen, 2002). Det innebär att demokratiindexet från Freedom House utgör en mer lämplig implementering av begreppet demokrati. Freedom House-indexet stöds också av Bollen & Paxton (2000), som tror att indexet är en av de bästa liberala indikatorerna för demokrati (Bollen & Paxton, 2000).
Bland de politiska rättigheterna ingår bland annat statlig förvaltning och upprätthållande av fria och rättvisa val. Politiken måste genomföras i en variationsrik andemening och måste ha möjlighet att organisera sig inom oppositionen. Alla medborgare, oavsett kön, ras eller religion, bör ha samma politiska rättigheter. Landets styrande makt väljs när folket styr den politiska beslutsprocessen och folkets handlingar väljer fram folkvalda tjänstemän, politiker genomsyras av öppenhet. När det gäller det andra stora området för mänskliga rättigheter, inkluderar villkoren följande: Det måste finnas en obunden informationsbärande organ, dvs oberoende massmedia. Hela befolkningen ska ha rätt att anordna diverse massmöten i syfte om att framföra krav, med andra ord ha friheten att demonstrera och anordna sammanslutningar. Meningsfriheten bör råda, alla bör ha rätten att uttrycka sina önskemål samtidigt som de upprätthålls, alla ska även ha rätt att utöva religiös tro och frihandelsrättigheter bör finnas. I juridiska angelägenheter måste det finnas en obunden rättskipande myndighet utan anknytning till politik. Avslutningsvis måste mänskliga rättigheter inkludera individer vilket innebär att alla måste ha rätt att själva bestämma var de vill bo, resa eller tjänstgöra.
20
(Teorell et. al, 2020). Den ursprungliga datamängden skapades av QoG-forskare och fokuserade på begrepp relaterade till regeringens kvalitet, öppenhet och offentlig förvaltning. QoG-expertundersökningen är baserad på en datamängd som erhållits från undersökningar av globala experter inom offentlig förvaltning som kan erhållas i en datamängd och en omfattande datamängd som omfattar mer än 100 länder (Teorell et. al, 2020). Variabeln vi söker efter är demokratinivån som i datasetet hittas med beteckningen fh_polity2 (Demokratisk nivå). Demokratinivåns (Freedom House / Polity) skala sträcker sig från 0-10 där 0 är minst demokratisk och 10 mest demokratisk. Genomsnittet av Freedom House, politiska rättigheter (fh_pr) och medborgerliga friheter (fh_cl) transformeras till en skala mellan 0-10. Dessa variabler beräknas i genomsnitt till fh_polity2. Lågt värde motsvarar ett mer auktoritärt land, medan högt värde motsvarar ett mer demokratiskt och fritt land.
3.4.2 Modernisering
För att operationalisera graden av modernisering valdes fyra variabler. De fyra variablerna är: BNP per capita, antalet inskrivna i skola, antal mobiltelefonabonnemang per 100 invånare och den industriella andelen av BNP. De valda variablerna täcker fyra olika områden i moderniseringsteorin. BNP per capita framställer statens övergripande ekonomiska situation, så det är en bra indikator att mäta en stats övergripande ekonomiska utveckling. Utöver det så tror de flesta forskare att BNP per capita är en av teorins variabler som i störst utsträckning kan förklara skillnaderna i demokrati (Dahl & Stinebrickner, 2003). Tidigare påpekades dock detta förhållande mellan BNP per capita och demokratinivån för emellertid vara icke-linjärt (Lipset, Seong & Torres, 1993).
21
demokratiska regering borde fungera bättre - inte bara för att förbättra den sociala ekonomin, såsom inkomstnivåer och omfattningen av politisk frihet. Med andra ord är deras kritiska attityd positiv och konstruktiv. Enligt detta "optimistiska tillvägagångssätt" vill dessa medborgare ha mer demokrati, inte mindre, och på detta sätt stärka sin egen demokrati (Osaghae, E, 1999). Precis som tidigare forskning av Evans & Rose (2012) har visat att även en låg utbildningsnivå kommer att påverka graden av demokrati. Variabeln antalet inskrivna i skola (grundskola) mäter förhållandet mellan barn i officiell skolålder som är inskrivna i skolan och befolkningen i motsvarande officiella skolålder i procent. Grundutbildning ger barnen grundläggande läs-, skriv- och matematiska färdigheter tillsammans med en grundläggande förståelse av ämnen som historia, geografi, naturvetenskap, samhällsvetenskap, konst och musik.
De två sista variablerna är antalet mobiltelefoner som används per 100 invånare och industrins andel av BNP, som baseras på slutsatserna från Karvonen och Lipset (1997, 1959) om faktorerna för modernisering (Karvonen, 1997, Lipset, 1959). Eftersom dagens mobiltelefoner vanligtvis också innebär en möjlighet att ansluta till internet har möjligheterna att delta i oberoende media och internationell kommunikation ökat. Industrins andel av BNP förklarar modernisering baserat på landets grad av industrialisering, då ökad industrialisering inom ett land kan ses som en mer moderniserad nation.
3.4.3 Socialt kapital
22
Av den anledningen har variabeln korruptionsuppfattningsindex valts eftersom korruption är ett stort samhällsproblem i Afrika och den kopplas även till förtroende. Mer allmänt försvagar korruption en statsstyrelses institutionella förmåga vilket får den att ignorera förfaranden, vilket går emot de demokratiska värderingarna och skadar tilliten bland befolkningen. Korruption undergräver regeringens legitimitet och demokratiska värden, såsom tillit och tolerans. Korruptionsuppfattningsindex mäter den upplevda korruptionen i ett land, där begrepp såsom civilsamhälle och partisystem kan inkluderas, dvs att indexet fokuserar på korruption allmänt i ett land. Korruptionsuppfattningsindex kommer att mätas utifrån skala 0-100 där 0 är lika med den högsta nivån av upplevd korruption och 100 är lika med den lägsta nivån av upplevd korruption.
3.4.4 Partivalsystem i ett demokratiskt samhälle
23
Styrkor och svagheter i studien
Validitet är hur huruvida systematiska fel kan hittas i undersökningen. För studien betyder det att du verkligen kan mäta de frågor du vill svara på. Validitet är därför relaterad till operationalisering och hur väl begreppet mäter det fenomen som uppsatsen syftar till att studera. Eftersom denna undersökning har omsatt dessa begrepp i praktiken och bygger på teoretiskt resonemang (tidigare utvalda variabler har använts för att exakt mäta dessa begrepp) har man försökt minska de systematiska felen då validiteten även minskar. Men i statistisk forskning uppstår ofta systematiska fel, eftersom många analysenheter är svåra att studera varje fall på djupet och studera fallet enligt sin egen situation (Djurfeldt, Larsson & Stjärnhagen, 2010). Fördelen och styrkan med denna undersökning är att antalet analytiska enheter som ska studeras. Analysenheter har också liknande egenskaper, vilket innebär att risken för att det uppmätta konceptet inte är jämförbart har minimerats. Svagheten i denna undersökning ligger istället i de metodologiska tillvägagångsätten för att omvandla teoretiska begrepp till mätbara variabler, med andra ord vad mäts och vad mäts inte, samt vad ses och inte ses. Av den anledningen baseras denna undersökning på de valda teorierna och tidigare forskning för att stödja de variabler som valts för denna studie, i hopp om att minska risken för validitetsproblem. Dock påvisar undersökningen en svaghet i form av förlusten av variabel data, då alla variabler i databasen ej kunnat hittas. Studien har ett visst bortfall av mer lämpliga variabler som inkluderar det teoretiska området socialt kapital såsom föreningsaktiviteter som mäter i vilken utsträckning människor är aktiva i fritids-, humanitära och miljöföreningar. Den andra variabeln som var tänkt att inkluderas var sociala rörelser som mäter i vilken utsträckning tre typer av fredliga sociala rörelseaktiviteter (framställningar, demonstrationer, bojkotter) är en del av en nations kulturella beteende. Putnams (2011) resonemang stärker ytterligare dessa två variabler,
det vill säga grunden för socialt kapital är frivillig social organisation och politiskt deltagande. Vad som nu mäts: Korruption mellan medborgare och politiskt deltagande baserat på Putnams
24
variablerna påverkar graden av demokrati, utan kan endast besvaras om variablerna förklaras samt hur mycket de påverkar graden av demokrati (den beroende variabeln).
Man kan överväga att det kan finnas överlappning mellan den beroende variabeln (demokratin nivå) och den oberoende variabeln korruptionsindexet, eftersom korruption mest sannolikt kan användas som ett index för att mäta demokrati, men syftet är att studera hur korruption påverkar graden av demokrati.
25
Följande tabell presenterar variablerna som kommer att inkluderas och analyseras i denna uppsats.
Tabell 1. Variabler
Variabler
Variabel Skalnivå Kvantitet* Beteckning Teoretiskt perspektiv
Källa
BNP per capita Intervallsk
ala
47 wdi_gdpcapcur Modernisering QoG
Standard-datasetet Antalet mobiltelefoner
som används per 100 invånare
Intervallsk ala
48 wdi_mobile Modernisering QoG
Standard-datasetet Antalet inskrivna i skola
(Grundskola)
Intervallsk ala i procent
37 wdi_nerp Modernisering QoG
Standard-datasetet Industrins andel av BNP Intervallsk
ala i procent
46 wdi_gdpind Modernisering QoG
Standard-datasetet Korruptionsuppfattning
sindex
Intervallsk ala
45 ti_cpi Socialt kapital QoG
Standard-datasetet
Valdeltagande Intervallsk
ala
47 van_part Socialt kapital QoG
Standard-datasetet Antal platser i
parlamentet
Intervallsk ala
48 ipu_l_s Partivalsystem QoG
Standard-datasetet Andel kvinnor i
parlamentet
Intervallsk ala
48 ipu_l_sw Partivalsystem QoG
Standard-datasetet Demokratinivå Intervallsk ala 47 fh_polity2 Freedom House/ QoG Standard-datasetet * Den totala mängden analysenheter är 48, dock finner man en viss förlust mellan värdena för olika variabler eftersom data
för alla enheter inte kan erhållas.
3.5 Undersökningsstrategi
26
användbara (Teorell & Svensson, 2007). Dessutom genomfördes huvudsakligen univariat analys av beroende variabeln demokrati, där syftet är att visa att variabeln ändras. Följande undersökning omfattas av deskriptiva beräkningar utformade för att visa spridning och centrala variabla värden (Djurfeldt, m.fl. 2010).
För att kunna svara på den aktuella forskningsfrågan måste en analys utföras för att bestämma eventuella kopplingar mellan de inkluderade variablerna. För att bestämma möjliga kopplingar utförs en regressionsanalys, som just inriktar sig på att identifiera möjliga kopplingar och deras styrka. Till följd av det stora antalet oberoende variabler så kommer de beroende variablerna att användas för bivariat regressionsanalys, vilket innebär att varje oberoende variabel kommer att testas separat i samverkan med den beroende variabeln. Om varje samband inte är statistiskt signifikant (dvs. opålitligt) kan den oberoende variabeln möjligen exkluderas och potentiellt inte användas i den multivariata regressionsanalysen. Dock kan samband uppstå när flera variabler är i samma modell, så det är viktigt att ta en variabel i taget för att få en aning om vilka samband som är starkast/signifikanta. Efter de bivariata analyserna kommer de oberoende variablerna i alla teoretiska fält som visar signifikans att analyseras tillsammans med de beroende variablerna genom en aggregerad multivariat regressionsanalys.
27
4 Resultat
Kommande kapitel redogör de utförda statistiska analyserna som verkställs i form av en deskriptiv analys utav den beroende variabelns status för att visa variationen mellan de valda länderna. Dessutom bearbetas den bivariata analysen som utförts genom en granskning av ämnet sorterad efter de valda teorierna. En kontroll av den multivariata analysen baserat på resultaten av den bivariata analysen kommer sedan att genomföras. Slutligen är fokus på viktiga variabler som erhållits efter analys.
4.1 Empirisk analys och resultat
Demokratinivån är den beroende variabeln och därför den variabeln som denna studie eftersträvar till att förklara. I det följande avsnittet beskrivs den statistiska analysen och resultaten utförda med dessa tre metoder: Univariat, bivariat och multivariat analys.
4.1.1 Deskriptiv statistik över demokratinivån i den beroende variabeln.
Tabell 2 Beroende Variabel
Kvantitet Medelvärdet Standardavvikelse
Demokratinivån 47 5,22 2,608
28
kommer standardavvikelsen att vara lägre och värden spridda över och under genomsnittet kommer att resultera i en högre standardavvikelse som i detta fall.
Bivariata regressionsanalyser
Den första fasen i att demonstrera möjliga statistiska förhållanden består av en bivariat regressionsanalys. De individuella oberoende variablerna prövas med demokratinivån som är den beroende variabeln. Variablerna som ej visar signifikanta korrelationer i relation till den beroende variabeln avvisas och exkluderas från den senare analysen. Det baseras på en signifikansprövning eftersom detta värde inte bör vara högre än 0,05 för att visa statistiskt signifikanta korrelationer. Signifikans är forskares sätt att tala om osäkerhet i förhållande till deras analyser. Om värdet är större än 0,05 betyder det att den slumpmässiga andelen av förhållandet är större än 5% och därför ej är statistiskt signifikant eftersom exempelvis andra underliggande variabler förklarar sambandet.
Modernisering
Fyra variabler relaterade till modernisering har undersökts genom en bivariat regressionsanalys. De valda variablerna är: BNP per capita, Antal inskrivna i skola (Grundskola), antal mobiltelefoner som används per 100 invånare och industriell andel av BNP. Se tabell 3. Efter de utförda bivariata regressionsanalyserna kan två av dessa variabler uteslutas från ytterligare forskning. Variablerna som exkluderats är: BNP per capita och industriell andel av BNP eftersom de inte visar signifikanta samband i relation till den beroende variabeln demokratinivån. Å andra sidan har två andra variablerna, antal inskrivna i skola (Grundskola) och antalet mobiltelefoner som används per 100 invånare uppfyllt kravet då signifikansnivån inte överstiger 5%.
29
Efter den första analysen kan hypotes 1 om sambandet mellan modernisering och graden av demokrati inte bekräftas eller avvisas.
Tabell 3 nedan visar moderniseringsrelaterade variabler och resultatet efter utförda bivariata analyser.
Tabell. 3. Bivariata analyser
Beroende variabel: Demokratinivå. Teoretiskt perspektiv: Modernisering
Oberoende variabel B-Koefficient R 2 - värde
t-värde Signifikans Antal (N)
BNP per capita ,000 0,021 0,972 0,336 47 Antal inskrivna i skola (Grundskola) 0,061 0,142 2,373 0,023* 37 Antal mobiltelefoner som används per 100 invånare 0,035 0,231 3,672 0,001** 48 Industrins andel av BNP -0,050 0,048 -1,478 0,147 46
Indikerar signifikant samband enligt 5%-nivån*. Indikerar signifikant samband enligt 1%- nivå**.
30 Tabell. 4. Bivariata analyser
Beroende variabel: Demokratinivå. Teoretiskt perspektiv: Socialt kapital
Oberoende variabel
B-Koefficient
R 2 - värde
t-värde Signifikans Antal (N)
Korruptionsuppfattningsindex 0,135 0,403 5,509 ,000** 48
Politiskt deltagande 0,101 0,170 3,006 0,004** 47
Indikerar signifikant samband enligt 1%- nivå**.
Detta teoretiska fält omfattar två variabler. Dessa variabler är antalet platser i parlamentet och andelen kvinnor i parlamentet. Efter att ha utfört bivariata analyser på den beroende variabelns demokratinivå kunde dessa två variabler förkastas eftersom dessa variabler inte är signifikanta enligt 5% nivån. Den fjärde hypotesen kan därmed förkastas eftersom det inte finns någon signifikant samband mellan dessa variabler relaterade till partivalsystem och den beroende variabeln.
Tabell 5 nedan visar resultaten efter utförda bivariata analyser inom området partivalsystem.
Tabell. 5. Bivariata analyser
Beroende variabel: Demokratinivå. Teoretiskt perspektiv: Partivalsystem
Oberoende variabel
B-Koefficient
R 2 - värde
t-värde Signifikans Antal (N)
Antal platser i parlamentet -0,004 0,034 -1,258 0,215 48
Andel kvinnor i parlamentet -0,028 0,021 -0,975 0,335 48
Sammanfattningsresultat efter utförda bivariata regressionsanalyser
31
Variablerna som dock visat upp signifikanta samband efter de utförda bivariata regressionsanalyserna behöver ytterligare analys i en multivariat regressionsanalys. Variablerna som uppfyller dessa krav är: Antal inskrivna i skola (Grundskola), antal mobiltelefoner som används per 100 invånare, politiskt deltagande och korruptionsuppfattningsindex. Två variabler som dock inte påvisat signifikanta samband till den beroende variabeln, men ändå inkluderats är partisystemsvariablerna andelen kvinnor i parlamentet och antal platser i parlamentet. Jag har infört variablerna i den multivariata analysen då det istället vore mer intressant att återinföra variabler från gruppen ”partisystem” för att bekräfta att den inte har något samband med bivariata analysen i den multivariata analysen.
Multivariata regressionsanalyser
De oberoende variablerna som var signifikanta vid de tidigare bivariata regressionsanalyserna enligt 5% nivån, har undersökts i form av en multivariat regressionsanalys. Enligt analys 1 i tabell 6 erhölls följande resultat: Utav de 6 variablerna som inkluderats i analysen har två variabler, korruptionsuppfattningsindex och andel kvinnor i parlamentet visat sig vara signifikant på 5%- nivån.
Justerad R2 är den bättre modellen när du jämför modeller som har olika mängd variabler. Genom att analysera det justerade R2-värdet kan förklaringskraften av den multivariata analysen läsas. I detta fall betyder det att analys 1 i tabell 6 kan förklara 42,5% av förändringen i nivån på den beroende variabeln demokratinivå. De övriga variablerna antas ej ha inflytande på graden av demokrati då de inte visade sig vara signifikanta på 5-% nivån och uppvisade ganska höga signifikansvärden.
32
demokratinivån. Detta beror på att signifikansvärdet för denna variabel är mindre än 5%, vilket innebär att sambandet är pålitligt.
Variabeln antal platser i parlamentet visar ej signifikanta samband till den beroende variabeln då den inte uppfyllde kravet att signifikansvärdet är lika med eller mindre än 5%, så det undantas från ytterligare analys. Analysresultaten visar att enligt det justerande R2-värdet kan denna variabel förklara 42% av förändringen i demokratinivån.
I analys 3 tabell 6 utförs den tredje multivariata regressionsanalysen. Variablerna som påvisade signifikanta samband, genomfördes i den tredje analysen. Analysresultaten visar att enligt det justerade R2-värdet kan dessa två variabler förklara 42,6% av förändringen i demokratinivån. Båda variablerna uppfyller dock inte kravet genom att visa ett signifikansvärde på antingen 1% eller 5%. Endast korruptionsuppfattningsindex har en signifikant korrelation med den beroende variabeln, vilket syftar till att korrelationen är trovärdig.
Tabell. 6. Multivariata regressionsanalyser
Beroende variabel: Demokratinivå
Analysen anger först B-koefficienten, sedan standardfelet i parentes. *Indikerar signifikant samband enligt 5%-nivån. ** Indikerar signifikant samband enligt 1%- nivån.
Oberoende variabler Analys 1 Sig. Analys 1 Analys 2 Sig. Analys 2 Analys 3 Sig. Analys 3
Antal inskrivna i skola (Grundskola)
0,027 (0,027)
0,335 Antal mobiltelefoner som
används per 100 invånare
0,007 (0,014) 0,599 Valdeltagande 0,047 (0,045) 0,229 Korruptionsuppfattningsindex 0,101 (0,043) 0,025* 0,148 (0,026) ,000** 0,141 (0,024) ,000** Andel kvinnor i parlamentet -0,060
(0,023) 0,041* -0,050 (0,024) 0,042* -0,043 (0,022) 0,059 Antal platser i parlamentet 0,002
33
Sammanfattningsresultat
Efter de multivariata analyserna har endast variabeln korruptionsuppfattningsindex visat ett signifikant samband med demokrati-nivån.
Korruptionsuppfattningsindex uppvisar ett positivt samband med demokratinivå vilket innebär att desto högre ett land anses vara korrupt, desto lägre demokratinivå. Detta medför att alla hypoteser ej förkastas i denna studie då de uppvisat signifikanta samband med den beroende variabeln i antingen den bivariata eller multivariata analysen.
34
5. Analys
Detta kapitel kommer först att analysera och diskutera de teoretiska fälten som visade sig ha en viss inverkan på graden av demokrati. Därefter teoretiska områden som ej visade signifikanta samband med den beroende variabeln. Dessutom kommer analysen och diskussionen att baseras på den teoretiska ramen.
5.1 Socialt kapital
I denna studie har jag mätt socialt kapital baserat på variablerna korruptionsuppfattningsindex och politiskt deltagande, där endast korruptionsuppfattningsindex har kunnat bevisats ha en inverkan på demokratinivån i denna uppsats. Politiskt deltagande är den variabel som ej uppvisade signifikanta samband med demokratinivån, så teorin om att politiskt deltagande förbättrar demokratinivån kan avfärdas. Det betyder att Putnams (1996) hypotes gällande att länder med högre socialt kapital kommer att visa en högre demokratinivå delvis inte stämmer i afrikanska länder söder om Sahara till följd av variabeln politiskt deltagande som inte visar någon koppling till demokratinivån. Samtidigt kan också Rothsteins (2003) kritik av Putnams (1996) teori då han anser att sociala föreningar inte nödvändigtvis behöver främja demokrati
till en viss grad anses vara en korrekt bedömning utifrån det resultat vi har fått ut. Genom att mäta graden av korruption i ett land visar korruptionsuppfattningsindex ett positivt
35
5.2 Partisystem
36
5.3 Modernisering
Moderniseringsvariablerna som används inom det teoretiska området, har som slutsats att modernisering bestående av utbildning och ekonomisk utveckling har en positiv inverkan på graden av demokrati. Baserat på tidigare studier (Karvonen, 1997; Evans & Rose, 2012; etc.) fann dessa resultat att bland annat ekonomisk utveckling och utbildning ledde till en högre grad av demokrati. Utifrån de multivariata analyserna har dessa teoretiska antaganden och resonemang har visat sig vara delvis felaktiga i denna uppsats. Den multivariata analysen fann inget samband till utbildning i form av variabeln antal inskrivna i skola (Grundskola) och antal mobiltelefoner som används per 100 invånare i den multivariata analysen, dock påvisade moderniseringsvariablerna antal inskrivna i skola (Grundskola) och antal mobiltelefoner som används per 100 invånare starkare samband till den beroende variabeln i den bivariata analysen Detta innebär att tidigare forskning från Evans & Roses (2012) som visade att utbildning är den viktigaste faktorn som påverkar graden av demokrati delvis stämmer utifrån de bivariata analyserna, dock är sambandet svagt till följd av resultat från den multivariata analysen. I denna undersökning användes antal inskrivna i skola (Grundskola) som är ett relativt konsekvent mått i relation till tidigare forskning och Evans & Rose (2012) påstående kring sambandet mellan utbildning och graden av demokrati. Av den anledningen har variabeln inte avskrivits helt som en förklarande faktor för graden av demokrati eftersom det finns tecken på att moderninseringsfaktorer har en viss förklaringskraft utifrån de bivariata analysen, men att de ”låses ut” av korruptionsindex och övriga variabler som ingick i den multivariata analysen och visade sig vara statistiskt säkerställt.
37
ökade moderniseringen bestående av kommunikationsformer och graden av demokrati i denna studie, som nu efter den statistiska analysen kan till en viss del stämma.
38
6. Diskussion
Huvudsyftet med denna undersökning är att finna svar på vilka faktorer som samvarierar med graden av demokrati i afrikanska länder söder om Sahara. Baserat på hypoteserna och kvantitativ statistisk analys har det fastställts att endast ett teoretiskt område påverkar graden av demokrati bland afrikanska länder söder om Sahara. De teoretiska fält som inte påvisade signifikanta samband med graden av demokrati efter den multivariata analysen var partisystem och modernisering.
Det teoretiska fältet som har visat sig ha starkast koppling till demokrati är socialt kapital/korruption, och det har visats att en faktor som påverkar graden av demokrati är korruptionsuppfattningsindexet, som mäter den upplevda korruptionen i ett land. Med andra ord, i ett land som anses vara korrupt minskar demokratinivån eftersom korruption är ett stort socialt problem i Afrika. Mer allmänt försvagar korruption regeringens institutionella kapacitet och får regeringen att ignorera förfaranden, men det politiska partisystemet lider också av korrupta val som går emot de demokratiska värdena för fria och rättvisa val. Som tidigare nämnt så undergräver korruption regeringens legitimitet och demokratiska värden, såsom tillit och tolerans. Dock har inte alla faktorer kunnat bekräftas, då en faktor som inte påvisade samband med graden av demokrati var politiskt deltagande. Den statistiska analysen konstaterade att politiskt deltagande som enligt Putnam (2011) återspeglar personligt politiskt engagemang och ska öka demokratin i landet kan förkastas. Resultaten från analysen tyder på att socialt kapital (förtroende) har störst betydelse för demokratisering i Sub-Sahara, vilket kan bero på att partisystemet (inkl. andelen kvinnor etc.) ännu inte stabiliserats på många håll och därför inte kan bli en ”utslagsgivande” faktor. Samt att den behöver undersökas vidare.
39
Det fanns dock ett samband mellan moderninseringsfaktorer och demokrati i de bivariata analyserna men korruptionsindex/socialt förtroende hade ett betydligt starkare samband i de multivariata analyserna. Utbildning och tillgång till mobiltelefoni (modernisering) kan fortfarande vara bakomliggande faktorer och påverka till viss del. Det är också möjligt att en del moderninseringsaspekter omfattas av korruptionsindex, och att sambanden därför försvinner när den variabeln läggs in.
40
7. Referenser
Bates, R, Fayad G & Hoeffler, A (2012) “The state of democracy in subsaharan africa. International area studies review. Vol. 15. No. 4, sid 323-338
Bollen, K. & Paxton, P. (2000). ”Subjective Measures of Liberal Democracy”. Comparative Political Studies. Vol. 33. No. 1, sid 58-86.
Brooks, H., Ngwane, T., Runciman, T., (2020) Decolonising and re-theorising the meaning of democracy: A South African perspective. Volume 68, Issue 1, Pages 17-32
Dahl, R. (1998) On Democracy. New Haven och London: Yale University Press.
’
Dahl, R & Stinebrickner, B(2003). Modern Political Analysis. New Jersey:Pearson Education, Inc.
Denk, T. (2002). Komparativ metod: förståelse genom jämförelse. Lund: Studentlitteratur.
Diamond, L. (1999) Developing Democracy, toward consolidation. Baltimore: The Johns Hopkins University.
Diamond, L. (2008) The spirit of democracy, the struggle to build free societies throughout the world
Dollar, D - Fisman, R - Gatti, R, (2001) “Are Women Really the ‘Fairer’ Sex? Corruption and Women in Government”, Journal of Economic Behavior & Organization, Volym 46, Nr 4, Sidor 423–429
Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H., Towns, A., & Wängnerud, L., (2017). Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad. uppl. Stockholm: Norstedts juridik
Evans, G & Rose, P (2012) “Understanding education’s influence on support for democracy in sub-saharan Africa”. The Journal Of Development Studies. Vol. 48. No. 4, sid 498-515.
Gabrielle, L & Gordon, C (2011) Democratization in Africa 1990–2010: an assessment, Democratization, 18:2, 275–310, DOI: 10.1080/13510347.2011.554175
41
Held, David (1995). Demokratimodeller. Göteborg: Daidalos
KOMPENDIEMATERIAL TILL STATSVETENSKAP III POLITIKVETENSKAPLIG METOD OCH ANALYS, Opublicerat manuskript. Karlstad Universitet. Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Statsvetenskap
Linde, J & Ekman, J. (2006) Demokratiseringsprocesser, Teoretiska ansatser och empiriska resultat. Lund:Studentlitteratur AB.
Linz, J. & Stepan, A. (1996) Toward Consolidated Democracies. Journal of Democracy Vol.7, 14-33.
Lipset, S. (1959) “Some Social Requisites of Democracy: Economic Development and Political Legitimacy”. American Political Science Review. Vol. 53. No. 1, sid 69-105.
Manon, T (2007) Democracy, Representation, and Women: A Comparative Analysis, Democratization, 14:4, 533-553, DOI: 10.1080/13510340701398261
Michael, W (2014) Democratization and electoral turnovers in sub-Saharan Africa and beyond, Democratization, 21:2, 220-243, DOI: 10.1080/13510347.2012.732572
R. Doorenspleet (2012) Critical citizens, democratic support and satisfaction in African democracies, International Political Science Review 33(3) 279–300, DOI: 10.1177/0192512111431906
Rothstein, B & Kumlin, S. Demokrati, socialt kapital och förtroende.
Saidin, M. (2018). Rethinking the ‘Arab Spring’: The Root Causes of the Tunisian Jasmine
Revolution and Egyptian January 25 Revolution. International Journal of Islamic Thought.
13(1). DOI:10.24035/ijit.06.2018.007
Somers, R, M. (2005). Let them eat social capital: socializing the market versus marketizing the social. London, Thousand Oaks.
Vanhanen, T. Struggle for Democracy in Sub-Saharan Africa. (2004), 39, (207–247) Department of Political Science
42
Warren, M. (2004) What does corruption mean in a democracy? American Journal of Political Science Vol. 48, no. 2 (2004): 328-343
Webkällor:
Freedom House (2020). Freedom in the World, Tillgänglig: https://freedomhouse.org/countries/freedom-world/scores [hämtad 2020-11-16]
Freedom House (2020b). Freedom in the World, Somaliland, Tillgänglig: https://freedomhouse.org/country/somaliland/freedom-world/2020 [hämtad 2020-11-16]
Levitsky, Steven & Way A. Lucan (2002). The rise of Competitive Authoritarianism. Journal of Democracy Volume 13, nr 2. [Online] Tillgänglig:
https://scholar.harvard.edu/levitsky/files/SL_elections.pdf (hämtad 2020-11-23)
Teorell, Jan, Stefan Dahlberg, Sören Holmberg, Bo Rothstein, Natalia Alvarado Pachon & Sofia Axelsson. (2020). The Quality of Government Standard Dataset, version Jan20. University of Gothenburg: The Quality of Government Institute, http://www.qog.pol.gu.se doi:10.18157/qogstdjan20
43
Bilaga 1
Länder i Afrika söder om Sahara Angola Benin Botswana Burkina Faso Burundi Centralafrikanska Republiken
Demokratiska Republiken Kongo (Kongo-Kinshasa) Djibouti Ekvatorial Guinea Elfenbenskusten Eritrea Etiopien Gabon Gambia Ghana Guinea Guinea-Bissau Kap Verde Kenya Komorerna Lesotho Liberia Madagaskar Malawi Mali Mauretanien Mauritius Mocambique Namibia Niger Nigera
Republiken Kongo (Kongo-Brazzaville) Rwanda
44 Uganda
