Samiska barn uttrycker kulturell identitet
genom bildskapande verksamhet
Ida-Maria Svonni
Förskollärare 2016
Luleå tekniska universitet
i
När jag tänker på samer ser jag fjäll, rentjur
och en kille som samlar
Samiska barn uttrycker kulturell identitet genom bildskapande
verksamhet
When I am thinking of sami people I see
mountains, reindeers and a boy who collects
reindeers.
Sami children express cultural identity through image creation
Ida-Maria Svonni
Luleå Tekniska Universitet Lärarutbildning
iii Abstrakt
Syftet med denna studie är att undersöka kulturell identitet, mer precist hur samiska barn uttrycker kulturell identitet.I bakgrunden beskrivs begreppen kultur, kulturell identitet och en sammanfattning om samer och sameskolorna i Sverige.
Studien genomfördes vid sameskolan i Kiruna och barnen var i åldern 6-10 år. Eleverna fick till uppgift att göra teckningar över frågesällningarna; vad är en same och vad är en icke-same? Detta kombinerades med skriftliga och muntliga reflektioner. Materialet (teckningarna) analyserades med inspiration av en fenomenologisk forskningsansats.
Resultatet visar att det framkommer tre olika teman i barnens bilder, platser, aktiviteter och personliga relationer.När jag ser alla barnens bilder tillsammans kan jag konstatera att skapande av kulturell identitet handlar om att skapa relationer. Relationer till platser och relationer till andra människor.
iv
Innehåll
Inledning ... 1
Syfte och frågeställningar ... 3
Bakgrund ... 4
Kultur ... 4
Kulturell identitet ... 4
Samerna... 5
Sameskolstyrelsen och sameskolorna ... 7
Den samiska förskolan ... 8
Förskolans styrdokument ... 8 Teoretiska utgångspunkter ... 8 Fenomenologi ... 8 Metod ... 10 Tillvägagångssätt ... 10 Urval ... 10 Bortfall ... 10 Datainsamling ... 10 Analysmetod... 11 Etiska överväganden ... 12 Resultat... 13 Platser ... 13 Aktiviteter ... 13 Personliga relationer ... 13
Slutsatser och svar till studiens forskningsfrågor ... 19
Diskussion ... 21
Metoddiskussion ... 21
Resultatdiskussion ... 21
Studiens implikationer för förskolan ... 22
Förslag till vidare forskning ... 23
1
Inledning
Vårt samhälle blir alltmer mångkulturellt. År 2012 var 15 % av Sveriges befolkning utlandsfödda och hade sina rötter i 206 olika länder, enligt statistik från Immigrantinstitutet (migrationsverket 2015). Som en naturlig följd av den ökande mångkulturaliteten uppstår allt oftare möten mellan människor från olika kulturer. Även bland de som är födda inom Sverige finns det människor med olika kulturell tillhörighet. Sveriges ursprungsbefolkning, samer utgör i dag 0,5 % av Sveriges befolkning (Statisktiska Centralbyrån 2015).
Förskolan är en social- och kulturell mötesplats. Vi pedagoger har ett betydande ansvar gentemot barnen i förskolan vad gäller att lyfta fram och arbeta med allas lika värde, belysa det mångkulturella som finns i vår vardag och i vårt samhälle och att ge barnen möjligheter att få lära sig om de olika kulturer som finns runtomkring oss. Vi vuxna är barnens förebilder och därför skall vi medvetet tänka på vårt förhållningssätt vad gäller allas lika värde.
Det är i förskolan grunden för lärandet skapas och grunden för förståelse och respekt mot våra medmänniskor grundläggs. Jag anser att om vi vill att våra barn skall ha förståelse och respekt för våra medmänniskor måste vi ge barnen i förskolan möjligheten att få kunskap om barn i olika kulturer. För att få kunskap om barnens sätt att förhålla sig till kulturell identitet har jag valt att genomföra studien bland barn som just har lämnat förskolan och är i ålderspannet 6-11 år. Huvudskälet till detta val är att dessa barn kan tänkas representera det kulturskapande som det ditintills i livet har varit med om, det vill säga, även det kulturskapande som skett inom förskolan
Examensarbetets genomförande
Detta examensarbete har genomförts i nära samverkan med ett forskningsprojekt som Luleå tekniska universitet och Monash University i Melbourne tillsammans har bedrivit. Projektet kallades Learning between ice and dessert och fokuserade särskilt på kulturella aspekter av barns lärande. År 2011, när jag var i färd med att börja skriva mitt examensarbete blev jag erbjuden att göra det som en del av detta projekt. Under de flera år då jag periodvis arbetat med detta examensarbete har jag därför fört många och långa diskussioner med forskare från Sverige och Australien. Min vetenskaplige handledare har varit med mig vid datainsamlingen och denna har också deltagit i analysen av empirin. Delar av detta examensarbetes resultat finns därför också redan publicerade, dels som en poster (Jonsson, Alerby, Svonni 2011) och dels som ett bokkapitel (Jonsson & Svonni 2015).
Kunskap skapar förståelse
2
3
Syfte och frågeställningar
Det övergripande syftet med denna studie är att undersöka kulturell identitet genom att fokusera på hur samiska barn upplever att det är att vara same eller icke-same. Mer precist vill jag analysera och problematisera hur samiska barn uttrycker kulturell identitet när barnen får till uppgift att skapa en bild av vad det innebär att vara ett samiskt barn respektive ett icke-samiskt barn.
De forskningsfrågor som denna studie vill besvara lyder:
- Vilka teman kan urskiljas ur barnens bilder av identitet?
- Vilka olika relationer framkommer ur barnens bilder av identitet?
4
Bakgrund
Kultur
Kultur är ett flitigt använt ord som beroende på sammanhang kan ha olika betydelser. I en vid bemärkelse handlar det om sådant som har att göra med mänsklig aktivitet, till exempel människoskapade symboler, redskap, och traditioner (Alerby, Herrting, Jonsson, Sarri 2013). Dahl (2004) beskriver kultur som människors tillvägagångssätt, ett så kallat ”modus operandi”. Inom den definitionen ryms vad människor uttrycker, hur de agerar och integrerar i samhället och i världen som helhet. Även underliggande värderingar och människors beteenden ryms i begreppet. Det är starkt kopplat till människors välbefinnande och försörjning och påverkas därför både av människans omgivande miljö och sociala omgivning (ibid). Utifrån synen att kultur är ett uttryck för människors tillvägagångssätt kan man dra slutsatsen att de tillvägagångssätt som är framgångsrika för en grupp människor, förs vidare från generation till generation. Överföringen av kultur sker inte via genetisk nedärvning, det sker genom lärande (Alerby m.fl. 2012)). Konsekvensen av detta blir att människor lär sig olika saker i olika kulturer (Gaskell, 2006).
Hofstedes (1994) definierar kultur som den ”kollektiva programmeringen” av folks medvetande som skiljer en medlem i en grupp eller en kategori av människa från en annan. Det är därmed en uppsättning av attityder, åsikter, beteenden, grundläggande ideologier samt värderingar som delas av en grupp människor. Kulturella tankesätt påverkar därmed också varje individs tolkning av andra människors beteende. I ett samhälle kan det parallellt finnas olika kulturer som tillsammans bygger upp en större kultur, en så kallad metakultur. Som individ kan man därför vara del av en kultur (sub-kultur)som ingår i en större kultur, till exempel kan en same samtidigt tillhöra en samisk kultur, samtidigt som hen är del av en större ”svensk kultur”.
Kulturell identitet
Identitet rör de uppfattningar människor har om sig själva, vilka de själva är och vad som är viktigt och meningsfullt för dem (NE 2015). Detta kan beskrivas utifrån ett personligt perspektiv där utgångspunkten är hur människor ser på sig själva samt utifrån ett socialt perspektiv som kan beskriva hur grupper av människor ser sig tillhöra en bestämd kultur eller etnisk grupp. Detta rymmer en kollektiv dimension som markerar att människor är ”samma” som de andra, till exempel har gemensamma mål, värderingar och erfarenheter. Denna identitetsform kan benämnas som social eller kulturell identitet (ibid).
5
identiteten (Giddens 1991). Utseende och andra yttre attribut har ofta stor betydelse. En person med viss klädsel eller utseende kan lätt karaktäriseras som tillhörande en viss kultur, till exempel samisk kultur. När man blir kategoriserad på detta sätt får det konsekvenser för hur man uppfattar sig själv (Jannok Nutti 2011).
Kultur skapas och utvecklas i samspel mellan människor. Ibland smälter kulturer samman, ibland bevarar kulturen sin egenart. I tusentals år har människor i de nordliga områden som idag kallas Sverige, Norge, Finland och Ryssland, levt sida vid sida. Samerna levde i området långt innan nationalstaterna bildades och därför uppfyller kriterierna för att vara ursprungsbefolkning. Trots att samerna i tusentals år har kommit i kontakt med och tagit intryck från andra folkslag, har de behållit sin egen kultur. Ursprungsbefolkningar hålls samman av sin kulturella identitet som är formad av historien och av den sociala och fysiska miljö där de har varit och eller lever. Detta betyder dock inte att den kulturella identiteten är något statiskt. På samma sätt som kulturen kan omvandlas i samspel mellan människor, är kulturell identitet en ständigt pågående och utvecklande process som sker i mänskliga interaktioner (Jonsson & Svonni 2015).
Samerna
Den samiska befolkningen är numeriskt liten, endast cirka 70 000-80 000 människor, men eftersom den formella folkräkningen i dessa länder inte kräver ett etniskt ursprung, är det svårt att säga exakt hur många människor som identifierar sig som samer. Den samiska befolkningen i Sverige består av cirka 17 000 till 20 000 samer, i Norge, cirka 40 000 till 50 000, i Finland cirka 6000 till 10 000 och i Ryssland cirka 2000 samer (Jordbruksdepartementet, 2009). Sápmi, eller "samisk mark" är den region där samerna lever. Det är alltså samernas land, även om den inte är erkänd som sådan av nationalstaterna. Enligt FN: s International Labour Organization ILO, är samerna ett av de inhemska europeiska folken och den enda ursprungsbefolkningen i Skandinavien. Sedan 1977 har den svenska regeringen medgett/erkänt samerna som urfolk. Ändå ges samerna inte rätten till marker, som enligt internationella avtal, bör ges till ursprungsbefolkningar. Den svenska regeringen har ännu inte ratificerat (undertecknat) konventionen om rättigheter för ursprungsbefolkningen (ILO 169) Den svenska regeringen hävdar att anledningen till detta är att frågan om markrättigheter, jakt och fiskemöjligheter måste utredas vidare (Utredningen Om ILO: s konvention nr 169 1999).
6
vara en same och har eller har haft samiska som språk i hemmet, eller har föräldrar, eller morföräldrar som talar samiska.
Språkets delas in i tre grenar; Östsamiska, Centralsamiska och Sydsamiska. Av dessa finns det olika dialekter som exempelvis Lulesamiska och Nordsamiska. Eftersom skillnaderna mellan språkgrenarna är så markerade är det är möjligt att karakterisera dem som tre olika språk Många samer idag, kanske så många som 85% av den samiska befolkningen, kan inte tala det samiska språket (Regeringskansliet 2004). Under 1960- och 70-talet, lärde många samiska föräldrar sina barn svenska i stället för sitt modersmål, eftersom de tyckte att det var det bästa för barnen. De första människorna kom till norra Skandinavien för cirka 10 000 år sedan när inlandsisen hade smält bort. Samerna anses vara ättlingar till dessa människor vilka var ett jägar- och samlarfolk (Bojs 2015). I Nordnorge har man hittat hällristningar från 4200 år f kr med symboler som ren, älg osv. Dessa symboler har och används fortfarande i dag inom den samiska kulturen (Jordbruksdepartementet 2009)
Från början var renen vild och samerna fångade vildrenarna i så kallade fångstgropar. Samerna flyttade mellan olika boplatser under årets säsonger beroende på tillgången till vilt. Samerna hade ett fungerande samhälle, ett så kallat Siida. Varje Siida rådde över ett speciellt område som ingen annan Siida fick nyttja. Siidan var också ett effektivt jaktlag och bestod av ungefär ett tiotal familjer. Renen, skidan och elden var och är tre viktiga förutsättningar för att överleva ett liv i naturen i Sapmi (Jordbruksdepartementet 2009).
På 1600-talet minskade tillgången på vildren och samtidigt införde de nordiska staterna ett nytt skattesystem. Denna förändring innebar att samerna var tvungna att hitta nya försörjningssätt för att kunna betala skatt till staterna. Samerna klarade sig inte längre enbart bara på jakt och fiske och följden blev att samerna utökade sina tamrenflockar. Fångssamhället gick mot sitt slut och tamrenskötseln kom att bli en basnäring (Bojs 2015).
I dag finns det 51 samebyar i Sverige, vilka är indelade i fjäll- skogs och koncessisionssamebyar. Renskötselområdet omfattar omkring 40 procent av Sveriges yta. Samebyn är ett geografiskt område och en ekonomisk samarbetsform. Medlemmarna i samebyn bedriver renskötsel, jakt och fiske. Renskötsel är den enda nomadiserade formen av djurskötsel i Europa. Näringen påverkas starkt av naturförhållanden som väderlek, temperaturer, vind, snö- och isförhållanden (Jordbruksdepartementet 2009). I Sverige finns det omkring 230 000 renar. Det finns både fjällrenar och skogsrenar. Det som skiljer dem åt är att fjällrenar vistas i fjällen större delen av året förutom under vintern i barrskogen. Skogsrenarna vistas året runt i skogsregionen. Renen äter lav under höst och vintern och olika gröna växter under vår och sommar. En ren kan väga allt från 60 – 150 kg (ibid).
7 Sameskolstyrelsen och sameskolorna
Utbildning för samiska barn har tidigare missgynnats i Sverige, liksom i övriga Norden (Aikio-Puoskari 2006; Jannok Nutti 2011; Svonni 2007). Enligt Hyltenstam, Stroud och Svonni (1999) genomfördes det fram till början av 20-talet utbildning av samiska barn huvudsakligen i enlighet med majoritetssamhällets intresse. Utbildningen användes också som ett instrument för assimilering och segregation. Den första sameskolan startade 1913 och var en så kallad ”kåta-skola”. Barnen fick där en kortare och sämre utbildning än de barn som gick i vanliga skolor. Under 1940-talet ersattes de enkla skolorna av mer moderna internatskolor, och kvaliteten och längden på skolgången ökade successivt. Som samisk förälder i Sverige kan man numera välja att låta sina barn gå i en samisk förskola och eller skola.
Regeringen beslutade 1980 att inrätta en Sameskolstyrelse, med en majoritet av samer som styrelseledamöter (medlemmar utsågs av Sametinget). Det är Sameskolstyrelsen som ansvarar för samisk undervisning i dag. Förutom att följa den svenska läroplanen, har skolan sina egna mål som avser att behålla sin kultur, till exempel att alla utbildade i sameskolan skall behärska det samiska språket, samiska normer och det samiska kulturarvet "(Skolverket 2011) De nationella målen för utbildning realiseras i det dagliga arbetet på sameskolorna, de samiska förskolorna och inom den integrerade samiska undervisningen som ges vid de kommunala skolorna (Sams, 2015). Föräldrar väljer om de vill att deras barn ska utbildas i en sameskola eller i en ”vanlig” skola. Idag finns sameskolor för förskolebarn upp till årskurs 6 på sex platser i norra delen av Sverige, Karesuando, Lannavaara, Kiruna, Gällivare, Jokkmokk och Tärnaby. Vid en ålder av 13 till 14 år går barnen över till den vanliga grundskolan med möjlighet att studera vissa ämnen som samhällskunskap, historia, konst och samiska med andra samiska eleverer. Gymnasieskolan i Jokkmokk erbjuder även vissa program med ett samiskt perspektiv. Sameskolan har en egen läroplan för sameskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Sams 2015). Läroplanen är skapad och profilerad efter samernas behov av en utbildning och som tar tillvara och utvecklar de samiska språken samt den samiska kulturen. Sameskolstyrelsen ska dessutom främja utvecklandet av samiska undervisningsinslag samt stödja utveckling och produktion av läromedel för samisk undervisning.
Myndigheten arbetar för att det samiska språket och den samiska kulturen ska bevaras och utvecklas. Ett samiskt perspektiv skall läggas på undervisningen, vilket gör att barnen som gått i sameskolan ska vara förtrogen med det samiska kulturarvet. Detta ges följande målformulering.
Sameskolstyrelsens mål är;
8 Den samiska förskolan
Förutom att profilera sig mot samisk kultur och samiskt språk arbetar man i de samiska förskolorna utifrån Läroplanen för förskolan (Skolverket 2011). Där kan man läsa att förskolan vilar på demokratins grund och att alla som verkar inom förskolan skall främja respekten för varje människa och dess värde. ”Allas lika värde” innebär i förlängningen alla olika kulturers lika värde och berättigande och det är alltså något som förskolan ständigt skall hålla levande i det dagliga arbetet med barnen. Detta görs på många olika sätt.
Förskolans styrdokument
Förskolan är i dag en kulturell- och social mötesplats. Den växande rörligheten över nationsgränserna bidrar till att skapa en kulturell mångfald i förskolan. Kunskap om sitt eget kulturarv och andras kulturer bidrar till att öka förmågan att förstå och leva sig in andras levnadsvillkor och värderingar. Detta har också mycket starkt stöd i styrdokumenten, där det beskrivs att:
förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och avsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder
känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer
Teoretiska utgångspunkter
Eftersom denna studie handlar om kulturell identitet och hur samiska barn i bilder uttrycker samisk och icke-samisk kultur är det viktigt att låta barnen själva få uttrycka sina tankar. Jag vill så att säga, komma ”så nära sakerna själva som möjligt” (Bengtsson 1998). Mina egna tankar eller förutfattade meningar ska i minsta möjliga mån få komma till uttryck. Eftersom det är informanternas och inte mina egna uppfattningar som efterfrågas finner jag att en fenomenologisk forskningsansats kommer att bli en bra grund för arbetet.
Fenomenologi
9
genom vår förståelse och våra handlingar. ”Färändrar vi något i världen, förändras även individen, och ändras individen, ändras även världen. (Bengtsson & Berndtsson 2015, s.22). Därmed består livsvärlden av de erfarenheter vi har med oss, med andra ord vad vi har varit med om, samt av vad vi fortfarande är med om. Livsvärlden är därför inte konstant utan förändras och ombildas kontinuerligt beroende på vilka nya erfarenheter vi gör. Människors förhållande till livsvärlden, och de relationer detta förhållande rymmer, är intressanta att studera eftersom det ger en bakgrund till hur vi tolkar och förstår oss själva och vår omvärld, till exempel hur vi förstår och skapar kulturell identitet.
Inom livsvärldsfenomenologin strävas det efter att beskriva ”sakerna själva” och man undviker därför att utgå ifrån på förhand uppställda förväntningar. Ibland beskrivs detta som en strävan att sätta sig själv inom parantes (Almers 2009). Forskarens egna livserfarenheter och förväntningar måste därför i möjligaste mån läggas åt sidan. Mitt arbete utgår ifrån denna neutrala ansats och försöker i möjligaste mån utgå ifrån barnens egna tankar. De uppfattningar som barnen berättar i bilder och texter bör förstås förklaras utifrån barns tidigare erfarenheter och vad barnen tidigare har haft för möjlighet att erfara. Barnens bilder och berättelser ska därmed ses som delar av och uttryck för barnens egna livsvärldar.
10
Metod
Den huvudsakliga metoden för att samla datamaterial har varit att låta barn skapa bilder av hur de tänker om samer och icke samer. Van Manen (1990) argumenterar för att bildskapande kan ses som levda erfarenheter. Detta innebär att ett barn som skapar en bild ger form åt sin levda erfarenhet. Bilden kan därmed uppfattas och tolkas på samma sätt som en text. Vare sig Text eller bild består av ett muntligt språk, men likväl är det ett språk som kommunicerar en mening. Även Dewey (1991) menar att språk är mycket mer än muntliga och skriftliga uttryck. Han påpekar och lyfter fram möjligheten att använda bild som uttrycksform.
Jag utgår från att barn och särskilt små barn har ett mer naturligt sätt att uttrycka sig genom att skapa en bild än genom att formulera en text, eftersom just skrivande och läsande är en process som de håller på att lära sig i skolan. Se till exempel Vygotskij (1995). Att använda bilder/teckningar är därför ett redskap för att försöka förstå barns tankar, upplevelser, och förståelse om olika fenomen i världen (Jonsson & Svonni 2015).
Tillvägagångssätt
Urval
De data som presenteras i detta kapitel, samlades vid Sameskolan i Kiruna kommun i norra delen av Sverige. Kiruna är en gruvstad med 23 000 invånare. Gruvan är motorn i Kirunas ekonomi. De flesta människor i Kiruna får sina inkomster från gruvan eller från verksamhet med anknytning till gruvan. Det är en ung stad som firade sitt 100-årsjubileum år 2000. När gruvan startade omkring sekelskiftet 1800 kom människor från hela Sverige till Kiruna för arbete. De flesta medborgare är därför inte av samiska ursprung. Även om samer är en minoritet i Kiruna, sätter samerna sin prägel på staden, eftersom bland annat Sametinget finns i staden. Skolan är en Sameskola i Kiruna. I detta fall var det en blandad skolklass, skolår 1-6. I klassen ingick 15 barn. I detta fall hade barnens föräldrar valt att låta sina barn gå i sameskolan, som har till syfte att värna den samiska kulturen och det samiska språket.
Samtliga barn som deltog har en levande kultur, d.v.s. någon av föräldrarna är aktiva renskötare och barnen har tillgång till en levande kultur i sin vardag.
Bortfall
Tre av femton barn deltog inte på grund av att föräldrarna inte gav tillåtelse.
Datainsamling
11
Under datainsamlingen som skedde i ordinarie skolverksamhet, hade barnen möjlighet att överväga och reflektera över vad det innebär att vara same och vad det innebär att vara ”icke-same” i Kiruna, (det vill säga vad som i vanligt slarvigt språkbruk kan kallas ”vanlig Kirunabo”). Forskning (Åhrén 2008) om svenska samiska ungdomar har visat att det är vanligt att unga samer upplever en dubbel kulturell identitet; dels har de en samisk identitet men de har också ofta en modern ”svensk identitet”. Åhrén visar att denna dubbla identitet ibland leder till djupare problem hos ungdomarna. Med tanke på att det är sannolikt att samiska barn kan identifiera sig som både en del av den samiska kulturen samt som en del av den traditionella kulturen, var frågorna inte valda eller förklarade på ett sådant sätt att barnen skulle förstå frågan som "vi eller de".
Vid datainsamlingen deltog förutom mig själv även min vetenskapliga handledare. Data samlades in med hjälp av att barnen fick göra teckningar. Detta kombinerades med skriftliga och muntliga reflektioner. För att barnen skulle kunna göra teckningarna hade de papper, pennor och kritor att tillgå. Inledningsvis ombads de att rita vad det innebär att vara en same och därefter, vad det innebär att vara Kirunabo. Barnen blev instruerade att det viktiga var att de gjorde bilder, inte hur pass skickliga de var på att rita. De delades in i mindre grupper och spreds ut enskilt i två klassrum, Detta för att försöka göra så att de inte påverkade varandra när de ritade.
Barnen fick också möjlighet att berätta om sina bilder för forskarna. Detta gjordes på ett mycket informellt sätt genom att forskarna gick runt i klassrummet och pratade med barnen om de bilder som de skapade. Dessa samtal skrevs ned. Slutligen gavs barnen möjlighet att komplettera sina bilder genom att texta förklaringar direkt i bilden. Det empiriska materialet består således av barns bilder av samisk identitet och icke samisk identitet samt muntliga och skriftliga reflektioner om de bilder de har gjort.
Analysmetod
Analysen av bilderna och de skriftliga reflektionerna försöker förklara meningen av vad barnen gett uttryck för. Shatford (1986) beskriver en modell för bildanalys i tre olika steg: I det första steget beskrivs objekt och händelser i bilden. I det andra steget eftersöks vilken kulturell mening som uttrycks. Avslutningsvis eftersöks den underliggande mening som finns inbyggd i bilden och dess sammanhang. Det är dock nödvändigt att betona att denna process inte har varit överordnad själva datamaterialet. Ambitionen att vara öppen för vad bilderna och reflektionerna uttrycker, har haft högsta prioritet. De tre stegen har därför inte alltid varit separerade i analysen men de har huvudsakligen följts och varit till hjälp i analysarbetet. Varje enskild bild har grundligt beskådats upprepande gånger varvid likheter och skillnader mellan vad som uttrycks har eftersökts. De likheter och skillnader som framkom förenades i olika teman. Dessa teman byggs upp av gemensamma meningar och utgör resultatet i detta arbete. I enighet med fenomenologin utgörs själva fenomenet (i detta fall identiteten) av de teman som återfinns.
12
att färgas av att jag själv är del av den samiska kulturen. Jag kommer således att urskilja sådant som jag med mina ”samiska glasögon” uppfattar. Det är inte säkert att en person med ”icke samisk” kulturell bakgrund skulle göra samma tolkningar som jag gör. Ett sätt att lösa detta är att ta hjälp av en medtolkare. I detta fall kom min handledare att hjälpa till med att tolka materialet.
För att i möjligaste mån kunna ge ett så sant resultat som möjligt kommer jag att sträva efter att inta ett kulturrelativistiskt förhållningssätt (NE 2015) det vill säga att strävan är att göra studien utifrån så neutrala utgångspunkter som möjligt. Motsatsen kan vara att ha ett etnocentristiskt utgångssätt, det vill säga att man bedömer och tolkar en annan kultur på grundval av ens egen kultur (NE 2015).
Detta relaterar också till en av de viktigaste utgångspunkterna i den fenomenologiska vetenskapsansatsen som är den teoretiska utgångspunkten för detta arbete, att sätta sin egen
förförståelse inom parantes (Bengtsson 1999).
Etiska överväganden
Såväl i studiens genomförande som i dess redovisning har vi beaktat de forskningsetiska principer inom humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning som vetenskapsrådet gett ut (Vetenskapsrådet 2015).
13
Resultat
Ur analysen framkom det att fenomenet kulturell identitet kan beskrivas inom tre olika teman;
platser, aktiviteter och personliga relationer. Dessa teman bör inte betraktas som oberoende
och självständiga grupper som är skilda från varandra. I stället finns det förbindelser och länkar inom och mellan de olika temana. I detta sammanhang vill jag också betona att dessa teman återfanns på kollektiv nivå och att varje enskilt tema inte alltid uttrycks på individnivå. Jag kommer nu inledningsvis att kort förklara varje tema.
Platser
Detta tema visar och behandlar de platser där livet sker. När barnen ritar vad det innebär att vara same är naturen bakgrunden. Platsen är en traditionell samisk utomhusmiljö som exempelvis; på fjället eller ute på sjön. Det representerar alltså platsen och miljön där de lever, agerar och leker. När de visar vad det innebär att vara ett ”icke-samiskt barn”, är det den "konstgjorda" staden som är bakgrunden. Raka linjer beskriver höga byggnader, fönster och vägar. Marken är täckt av asfalt eller odlat gräs.
Aktiviteter
Vad barnen gör eller vilken verksamheten de deltar i beskrivs inom temat. Traditionella samiska aktiviteter som exempelvis att samla renar, fiska och att köra snöskoter är gemensamma aktiviteter som visas i deras bilder och som visar vad det innebär att vara same. När det gäller vad barnen anser att det innebär att vara en icke-same beskriver de att dessa barn reser, shoppar, spelar fotboll och "hänger". Att köra en skoter är en verksamhet som är tydlig i både samiska sammanhang och i icke-samiska sammanhang.
Personliga relationer
Detta tema innefattar olika uttryck för mänskliga beteenden och känslor. Människors uttryck beskrivs exempelvis som; vänlig, arg, snobbig, cool, eller stressad. Negativt laddade uttryck är särskilt vanliga i beskrivningar av vad barnen anser att vara ett icke- samiskt liv och bilderna förstärks ofta med skrivna ord. Dessa ord kan exempelvis vara ARG, Tut-Tut! (bilförare som har bråttom signalerar ilsket till varandra).
14
den andra representerar vad det innebär att vara icke-same ”eller, en vanlig Kirunabo”. För att inte avslöja barnens identitet presenteras de med fiktiva namn.
Annas beskrivning av att vara en same eller icke-same
När Anna uttrycker vad det innebär att vara en same (se bild 1) avbildar hon berg, sjöar, renar, norrsken, snöskoter, helikoptrar, hundar och fisk, Hon skriver att hon "är född att vara same". Hon gillar att det är många människor som arbetar tillsammans. Särskilt kalvmärkningen, är något att längta efter: "Jag tänker på hur länge det är kvar tills kalvmärkning, det är vad jag gillar bäst, när barn fångar kalvar och stora renar snabbt springer förbi ". Själv kör hon en snöskoter i centrum av bilden. Hon är på väg till renarnas inhägnad. Detta exempel visar på vad jag har tolkat som en aktivitet. Även i bilden som visar vad det innebär att vara en icke-same (bild 2), är hon själv snöskoterföraren i mitten av bilden. Men orsaken till skoterkörningen (aktiviteten) skiljer sig. Nu är det för att hon vill " imponera på killarna". Hon förklarar muntligt att Kirunapojkar blir imponerade när hon gör tricks med sin skoter. "De tycker att det är riktigt coolt". Hon beskriver de ”vanliga” Kirunabarnen som "snobbiga och löjliga". Hon skriver också att vanliga barn, tror att samer är konstiga och "bär fula kläder och skor" Hennes uttryck för vanliga beteenden, hör till temat för mänskliga uttryck. Men hon visar också att även samiska killar kan vara dumma och hon konstaterar att ”verkligen, det spelar ingen roll vem du är".
15
Bild 2. Annas teckning av att vara en icke-same beskriver hennes liv i staden. På bilden kör hon snöskoter eftersom hon vill imponera på killarna.
Olas beskrivning av att vara en same eller icke-same
I Olas teckning av vad det innebär att vara en same (bild 3) har han avbildat ett landskap där renhagen är i centrum. Människor som är på olika ställen i hagen arbetar med att samla renar. Ola skriver: "När jag tänker på samerna, då ser jag fjäll, en rentjur, en kille som samlar renar." Han gör en reflektion över att detta inte är representativt för hans egen samiska bakgrund. "Jag är själv uppvuxen som skogssame. Jag bor ute i skogen och lever av det som finns i naturen, såsom jakt, fiske, bär- och renar. "När det gäller vad det innebär att vara en vanlig kirunabo (bild 4) berättar Ola att hans mamma är sångerska och att han ibland följer med henne när hon besöker platser runt om i världen. Han skriver att vanliga människor ofta har bråttom, vilket han inte gillar: "Jag tycker att det är spännande att åka till berömda storstäder som Stockholm, New York eller Paris, men jag känner alltid att alla har så bråttom, hela tiden. Jag gillar inte det".
16
Bild 3. Olas teckning av samers liv utspelar sig i ett naturlandskap. Den huvudsakliga aktiviteten är att samla renar.
Bild 4. I Olas teckning av att vara icke-same är platsen uppbyggd av betong och asfalt. Det finns också en hel del uttryck i människorna där de ser arga och stressade ut.
17
I Nils avbildning av det samiska livet (bild 5), visas när de under vintern samlar renar i en hage. Några renar har rymt och de försöker att fånga dem genom att använda helikopter och snöskoter. Han beskriver i detalj hur de arbetar tillsammans och också vad människorna inne i stugan och kåtorna gör. Platsen är ett landskap med många kåtor och stugor. Han reflekterar över att man inte lever och bor i kåtor nuförtiden, numera lever samer i stugorna när de arbetar med renarna. Förr i tiden bodde de i kåtor. Han förklarar att "det behövs fler samer om man ska ha med sig kåtor". På bilden av vad det innebär att vara vanlig kirunabo (figur 6), har han framställt ett helt konstgjord landskap med mycket betong och asfalt. Han ges endast ytliga beskrivningar av vad han har avbildat "Där är köpcentrum, det finns höga lägenheter, en fotbollsplan och en skola. Barnen är på rast. "
Bild 5. I Nils bild av samernas plats där de lever har han ritat ett landskap med kåtor och stugor. Människornas aktivitet är att samla renar.
18
Bild 6. Platsen i Nils teckning av det icke-samiska livet är ett kulturlandskap med vägar och köpcentra.
Idas beskrivning av att vara same eller icke-same
För att beskriva vad det innebär att vara same gör Ida en bild som föreställer när hon och hennes morfar fiskade röding med nät (bild 7). Hon gillar att fiska med sina samiska vänner och hon hjälper ibland sin morfar i roddbåten ute på sjön. Hon berättar att hon tycker om att göra det och att de brukar få en hel del fisk. På hennes bild av vad det betyder att vara icke-same har hon avbildat sitt eget rum i familjens hus i Kiruna. När hon gör bilden berättar hon att, ”där är sängen, där är skåpet och där är dörren till köket.”
19 Bild 8. Platsen är i Idas rum i Kiruna.
Slutsatser och svar till studiens forskningsfrågor
När jag ser alla barnens bilder tillsammans och försöker finna ett mönster kan jag konstatera att skapandet av kulturell identitet i hög grad handlar om att skapa relationer. Relationer till platser – Platsbundna relationer och relationer till andra människor - Sociala relationer.
Platsbundna relationer
20 Sociala relationer
De sociala relationer som kännetecknar vad det innebär att vara same eller icke-same skiljer sig åt. Sociala relationer i det samiska samhället tar sig uttryck som en gemenskap i ett kollektivt arbete som företrädesvis sker i naturen. Det kan exempelvis handla om att lägga ut fiskenät tillsammans med familjen eller om att hjälpa till i kalvmärkning eller annat arbete med renar. Relationen till renen blir särskilt stark eftersom renen är central i de flesta bilderna. Aktiviteter och sociala relationer mellan människor handlar gemensamt arbete för att renen ska ha det bra. De sociala relationerna i det gemensamma arbetet är ofta i förgrunden i barnens berättelser. Även de verksamheter som beskrivs, såsom skoteråkning, uppfyller en funktion för kollektivet. Till exempel att köra skoter för att driva renar.
21
Diskussion
Metoddiskussion
Att använda barns bildskapande som huvudmetod för datainsamlingen har fungerat väl. Barn är vana att uttrycka sig med bilder och jag har goda skäl att det just i denna studie gett dem goda möjligheter att tänka fritt. Kombinationen med att låta dem kommentera sina bilder muntligt och också låta skriva text i bilderna har än mer vidgat deras möjligheter att uttrycka sig. Jag finner således att själva datainsamlingen fungerade bra. Att vi var två personer vid datainsamlingen var en stor fördel eftersom det då blev lättare att ge feedback till barnen och få alla barn att fokusera på själva uppgiften. Det var också en stor fördel att vara två personer som kunde anteckna barnens kommentarer. Analysen av datamaterialet skedde enligt en livsvärldsfenomenologisk utgångspunkt (Bengtsson 2011) varvid vi strävade efter att bortse från våra egna förutfattade meningar och istället vara öppna för vad barnen faktiskt uttryckte. Även i analysarbetet var det en fördel att kunna analysera arbetet tillsammans med min handledare. Framförallt blev det lättare för mig att ”ta av mig mina samiska glasögon” och på så sätt kunna leva upp till den kulturrelativistiska strävan jag hade. På motsvarande sätt blev det en fördel för min handledare att ha en medtolkare som själv är same. Beroende på bådas olika bakgrund kunde vi tillsammans skapa ett rättvisare resultat än vad som annars hade varit möjligt.
Jag valde att genomföra datainsamlingen i en låg- och mellanstadieklass. Barnen var mellan sju och tolv år. Jag bedömde att dessa barn hade mer erfarenheter och kunde uttrycka sig tydligare vad gäller identitet.
Resultatdiskussion
22
Min egen personliga erfarenhet grundad på mina egna livserfarenheter stödjer dock till fullo resultatet, det är en jättestor kontrast mellan det samiska livet och det ”svenska”. Som påpekats i bakgrunden är samisk kultur inte enhetlig. Det finn exempelvis skogssamer och fjällsamer. Många samer deltar inte heller i det dagliga renskötselarbetet. Barnen som deltog i denna studie har den levande kulturen nära till hands. Är det inte mor eller far så har de mor och farföräldrar som är aktiva.
Andelen barn som har en levande samisk kultur minskar eftersom renskötseln minskar. Därför är det ett problem att det blir färre och färre barn som får tillgång till den samiska kulturen. Det diskuteras ofta vad som är kärnan i samisk kultur. Är det exempelvis Jojken, slöjden eller renen? Alla dessa är ju del av en helhet. Men, med utgångspunkt ur barnens bilder, blir det tydligt att renen är mycket central i den samiska kulturen. Samtliga barn ritar många renar i sina bilder. Jag kan konstatera att det är renen som är grunden för vårt liv i naturen. Renen vandrar med årstiderna och vi samer följer därför renens vandring.
Det framkom i denna studies resultat att när barnen tänkte på det samiska livet uttryckte de kollektiva sociala relationer. De beskrev i positiva ordalag relationer till renar, människor och natur. När de beskrev ett icke-samiskt liv var utgångspunkten individualistiskt. De satte sig själva i centrum. Även i denna skillnad känner jag igen mina egna erfarenheter. I de samiska liv jag själv lever, sätts alltid renens välbefinnande i centrum. Det är svårt att planera morgondagen eftersom det är renens instinkter och behov som styr dagen. Därför kommer våra egna behov oftast i andra hand. Detta krockar ofta med det ”vanliga svenska samhällets” vardagliga rutiner.
Denna möjliga brist i giltighet, motverkar inte att det är viktigt, att så långt det är möjligt, att försöka förstå hur kulturell identitet skapas, utvecklas och kommer till uttryck. Med ökad förståelse för hur gränser mot andra grupper och kulturer konstrueras och uttrycks, blir det lättare i ett framtida globaliserat samhälle att inkludera människor ur olika kulturer. Detta är särskilt viktigt när vi nu idag, år 2015, står inför vad som ibland beskrivs som massinvandring. Enbart under år 2015 kom det mer än 160.000 asylsökande flyktingar till Sverige (SCB 2015). I stort sett samtliga dessa människor kommer från helt andra kulturer än de som majoritetssamhället i Sverige representeras av.
Studiens implikationer för förskolan
Såväl den samiska förskolan som all annan förskoleverksamhet i Sverige (och för den del, även resten av världen), har all anledning att arbeta med identitet. Denna studie har visat att relationer till platser (platsbundna relationer) och relationer till andra människor (sociala relationer) är viktiga komponenter i barns skapande av kulturell identitet. Konsekvensen blir därmed, att det inom förskolans arbete med värdegrundsfrågor och mångfald finns en möjlighet att utveckla arbetet genom att beakta dennas studies resultat vid utformandet av de pedagogiska aktiviteterna.
23
Rent konkret kan det genomföras på många olika sätt, till exempel med hjälp av rollspel eller andra former av estetiskt skapande. Utifrån vad som har framkommit ur denna studie blir det tydligt att det är viktigt att erbjuda barnen samisk kultur. Som ovan påpekats minskar barnens erfarenheter av renskötsel eftersom allt färre har renar. Det blir därför extra viktigt att erbjuda aktiviteter som handlar om renen.
Förskolan som institution bygger helt och hållet på det svenska samhällets sätt att leva, planera och organisera. Det traditionella samiska sättet att leva skiljer sig från dessa mönster. Därför är det viktigt att förskolan arbetar med samisk kultur i vid bemärkelse och att barnen aktivt får delta i så många samiska traditionella aktiviteter som möjligt
För all förskoleverksamhet, oavsett om det finns någon särskild kulturell inriktning eller inte, kan studiens resultat bidra med viktiga insikter för att förstå hur människor, på gott och ont, upprättar gränser gentemot andra människor. Detta kan vara en liten pusselbit för att kunna realisera förskolans mål som relaterar till att ”alla känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer.”
Förslag till vidare forskning
24
Referenser
Aikio-Ppuoskari, U. (2006) Rapport Om den Samiska undervisningen I grundskolorna i norden. En nordisk Jämförelse Med utgångspunkt i undervisningens grundförutsättningar Kiruna: Samiskt parlamentariskt Råd.
Alerby, E., Hertting, K., Jonsson, G., Sarri, C (2012) “Images of cultural identities: Sámi children’s experiences of learning” in: Indigenous Peoples: Education and Equity.2012 Craven, R. G., Bodkin-Andrews, G. & Mooney, J. (eds.). Charlotte, NC :Information Age Publishing, incorporated ,p. 267-283 (International advances in education: global initiatives for equity and social justice
Almers, E. (2009) Handlingskompetens för hållbar utveckling. Doktorsavhandling. Högskolan i Jönköping.
Balto, A. (2005) Kultur og identitet grunngrunnleggende begreper innenför faget
kulturförståelse. Kautokeino:I Sami allaskulva . konvention nr 169 om ursprungsfolk och stamfolk i självstyrande länder på urbefolkningars rättigheter, 1989.
Bengtsson, J. (1998) Fenomenologiska utflykter. Stockholm Daidalos
Bengtsson, J., Berndtsson I. C. (2015) Lärande ur ett livsvärldsperspektiv. Malmö: Glerups Bojs, K. (2015) Min europeiska familj de senaste 54000 åren. Stockholm Albert Bonniers förlag
Dahl, S. (2004). Intercultural Research: The current state of Knowledge. London: Middlesex University Business School
Dewey, J. (1991) How we think. New York. NY Promentheus Books
Gaskell, A. (2006). Intercultural and interpersonal understanding. Open Learning, 21 (3), 187-189.
Giddens, A. (1991). Modernitet och självidentitet: jaget och samhället i senmoderna ålder. Cambridge: Polity Press.
Hofstede, G. (1994). Cultures and organizations: software of the mind: intercultural. London: Harper Collins
Hyltenstam, K., Stroud, C, Svonni, M. (1999), Språkbyte, språkbevarande, revitalisering. Samiskans ställning i Sapmi. I K. Hyltenstam (red.), I Sveriges SJU inhemska Språk- Ett
minoritetsspråksperspektiv (pp.41-97)] Lund, Sverige: Studentlitteratur.
25
Jannok Nutti, Y. (2011) Ripsteg mot spetskunskap i samiska matematik. Lärares perspektiv på transformeringsaktiviteter i samisk förskola och sameskolan. Doktorsavhandling. Luleå: Luleå tekniska universitet
Jenkins, R. (2004). Social Identity. (2nd ed.) London: Taylor and Francis
Jonsson, G. Alerby, E. Svonni, I-M. (2011) Constitution of Cultural Identity: Sámi and
mainstream children’s images of themselves and the other Poster. Adeleide Australien
Jonsson, G., Sarri, C., Alerby, E. (2012) “Too hot for the reindeer: voicing Sámi children’s visions of the future” International Research in Geographical and Environmental Education, 2013 21, 2, p. 95-107.
Jonsson, G., Svonni, Im. (2015) “Sámi Children’s Images of Identity -a matter of relations” in Johnsson, N. (Ed) Children’s Images of Identity: Drawing the Self and the Other (2015) Sense publishers Rotterdam
Jordbruksdepartementet (2009). Samer [Elektronisk resurs Kiruna: Sametinget. Migrationsverket (2015) http://www.migrationsverket.se/ 2015-11-30
NE (2015) Nationalencyklopedien: www.ne.se/ 2015-12-30SCB (2015) Statistiska centralbyrån: http://www.scb.se/ 2015-11-30
Utredningen Om ILO: s konvention nr 169 (1999). Samerna - ett ursprungsfolk i Sverige:
frågan om Sveriges anslutning till ILO: s konvention nr 169: betänkande. Stockholm: Fakta
info Direkt.
Regeringskansliet (2004). Samer: ett ursprungsfolk i Sverige. Kiruna: Sametinget. Tillgänglig på internet: http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/37817
SamS (2015) Sameskolstyrelsen. www.sameskolstyrelsen.se
Shatford, S. (1986) Analyzing the Subject of a Picture: A Theoretical Approach. Cataloging
&Classification Quarterly 6.3 (1986): 39-62.
Skolverket (2011). Läroplan för sameskolan, förskoleklassen and fritidshemmet 2011. Stockholm. Skolverket
SFS (1992: 1433) [Sametinget akt] (SFS 1992: 1433) Stockholm: Sveriges riksdag. Finns på http://rixlex.riksdagen.se
26 Vetenskapsrådet (2015) www.vr.se
Vygotskij, L. (1995) Fantasi och kreativitet i barndomen. Stockholm Daidalos Åhrén, C. (2008). Är Jag En riktig same?: En etnologisk studie av unga samers
