Global Reporting Initiative

(1)

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT

Maria Svedin

Malin Warensjö

Global Reporting Initiative

En studie om hur tre företag inom

energibranschen följer GRI:s riktlinjer

Företagsekonomi

D-uppsats

Datum/Termin: VT 2009 Handledare: Karin Holmblad

(2)

Sammanfattning

Kring millennieskiftet och framåt offentliggjordes en rad företagsskandaler världen över. Skandalerna grundandes i ett ansvarslöst företagande, där strävan efter ekonomisk tillväxt fick bli på bekostnad av både samhället och miljön. Etiken och moralen hos aktörerna bakom skandalerna ifrågasattes och intressenternas krav på företagens sociala ansvarstagande fick ökad fokus. Det handlade inte längre om att enbart redogöra för den ekonomiska redovisningen utan även för sitt sociala och miljömässiga ansvarstagande.

Global Reporting Initiative (GRI) är en organisation som framkommit i syfte att främja detta och utveckla hållbarhetsrapporter för företag världen över. Deras ramverk innefattar både ekonomiska aspekter såsom sociala och miljömässiga. Organisationen är sammansatt av ett nätverk av tusentals experter från många olika intressentgrupper. Kommunikation och dialog dessa emellan hålls kontinuerligt vilket bidrar till att ramverket ständigt förbättras och att trovärdigheten för GRI är mycket stor.

I vår undersökning har vi riktat in oss på tre energibolag; DONG energy, E.ON och Vattenfall för att sedan granska deras hållbarhetsredovisningar. Syftet med uppsatsen är att studera hur och i vilken utsträckning de tre företagen inom energibranschen följer GRI:s riktlinjer. För att avgränsa undersökningen har vi endast utgått från de ekonomiska, miljömässiga och sociala resultatindikatorerna.

(3)

Förkortningar

CERES Coalition for Environmentally Responsible Economies

CSR Corporate Social Responsibility

GRI Global Reporting Initiative

TBL Triple Bottom Line

(4)

Innehållsförteckning

1. Enronskandalen ... 1

1.1 Bakgrund ... 1 1.2 Problemdiskussion ... 2 1.3 Avgränsning ... 2 1.4 Syfte ... 3

2. Utgångspunkter... 4

2.1 Allt grundar sig i hållbar utveckling ... 4

2.2 GRI och hållbarhetsredovisning ... 4

2.2.1 Om GRI ... 4

2.2.2 Hållbarhetsredovisning enligt GRI:s riktlinjer ... 5

2.2.3 Granskning och bestyrkande ... 7

2.3 Företagen och dess intressenter ... 8

2.4 Företagens legitimitet ... 9

2.4.1 Strategiska och institutionella perspektivet ... 9

3. Tillvägagångssätt ... 10

3.1 Val av företag ... 10

3.2 Introduktion av företagen ... 11

3.2.1 Dong Energy A/S ... 11

(5)

4.1.2 Miljömässiga resultatindikatorer ... 15

4.1.3 Resultatindikatorer för anställningsförhållanden och arbetsvillkor ... 16

4.1.4Resultatindikatorer för mänskliga rättigheter ... 17

4.1.5 Resultatindikatorer för samhällsfrågor ... 17

4.1.6 Resultatindikatorer för produktansvar ... 18

5. Slutdiskussion ... 21

5. 1 Diskussion och slutsats ... 21

5.2 Förslag på fortsatt forskning... 22

(6)

1. Enronskandalen

Uppsatsens första avsnitt inleds med en presentation av det som ligger bakom framväxten av den ökade betydelsen för företag att redovisa sitt ekonomiska, miljömässiga och sociala ansvarstagande. Sedan förs en problemdiskussion följt av uppsatsens avgränsningar och syfte.

År 1985 bildades energibolaget Houston Natural Gas InterNorth, som ett år senare, kom att få namnet Enron. Med VD:n Kenneth Lay i spetsen och åren som följde, gick Enron från att vara ett lokalt baserat företag, till att helt dominera den amerikanska energimarknaden. Aktiepriserna steg i höjden, ledningen hyllades (SVT 2006a) och företaget fick utmärkelser som det mest respekterade företaget flera år i rad (Borglund et al. 2009). Ingen kunde ana att Enron skulle komma att bli en av de största företagsskandalerna genom tiderna. I december år 2001 nådde framgångssagan sitt slut. Företaget redogjorde i oktober samma år, sin första förlust på flera år. Man erkände vidare att redovisningen hade varit felaktig och bara en månad senare begärdes företaget i konkurs och närmare 30 000 medarbetare drabbades. Det visade sig inte handla om felaktiga affärsstrategier, utan att man medvetet hade manipulerat resultatet (SVT 2006b) genom att dölja förluster och skulder (Borglund et al. 2009), samtidigt som man försäkrade företagets intressenter om att allt var i sin ordning (SVT 2006b).

1.1 Bakgrund

Enronskandalen är en i raden av de företagsskandaler som runt millennieskiftet och framåt kommit allmänheten till känna. Maximering av aktieägarvärde, belöningssystem och krav på snabb avkastning, sägs ligga till grund för de inträffade skandalerna. Många globala företag kom också att kritiseras vid samma tidpunkt på grund av deras produktion i länder med dåliga arbetsförhållanden och låga löner (Borglund et al. 2009). Det rådde stort medieuppbåd och det hände till och med att konsumenter valde att bojkotta företag (Grafström et al. 2008). Det som ifrågasatts mest är egentligen inte bedrägerierna i sig utan etiken och moralen hos de inblandade parterna (Borglund et al 2009).

(7)

2008). Corporate Social Responsibility (CSR) – begreppet, företagens sociala ansvarstagande, fick ökad betydelse i och med de skandaler som framgått. Det finns ingen direkt definition på begreppet CSR och vad det egentligen innefattar, utan det är upp till varje företag att själva bestämma vad socialt ansvarstagande innebär för dem. EU-kommissionen skriver i sitt offentliga meddelande om Främjande av en europeisk ram för företagens sociala ansvar från 2001 att ”De flesta definitioner av företagens sociala ansvar beskriver det som ett begrepp som innebär att företagen på frivillig grund integrerar sociala och miljömässiga hänsyn i sin verksamhet och i samverkan med intressenter.” (EU-kommissionen 2001, s. 6)

Det handlar alltså inte längre om att enbart kunna redogöra för den ekonomiska redovisningen. Allmänheten ville också se bevis på att frågor som även rör miljö och mänskliga rättigheter finns integrerat i företagets verksamhet (Larsson & Ljungdahl 2008).

1.2 Problemdiskussion

Antalet företag som presenterar sitt sociala, miljömässiga och ekonomiska ansvarstagande i form av hållbarhetsredovisningar, har på senare år ökat. Det finns inga krav på att företaget måste hållbarhetsredovisa eller att dessa måste bli granskade av en extern aktör*_{, såsom för den finansiella redovisningen. Då}

hållbarhetsredovisning är frivilligt finns det många sätt att presentera dem på och ingen standardiserad rapport, vilket kan försvåra jämförandet mellan företag. Det finns dock ett antal frivilliga organisationer som utarbetat riktlinjer för hållbarhetsredovisningar, för att skapa en mer enhetlig rapport. Global Reporting Initiative (GRI) är en av de mest kända organisationerna med sina riktlinjer. Frågan är då hur väl företagen följer dessa riktlinjer då de som sagt är frivilliga och företagen själva bestämmer i vilket utsträckning de redovisar. Vi antar dock att företag i samma bransch bör redovisa relativt lika, då de svarar inför samma intressenter. Vid eventuella skillnader i redovisning är det intressant att försöka ta reda på vad detta beror på.

1.3 Avgränsning

Vi har valt att studera tre energibolags hållbarhetsredovisningar; det danska företaget DONG energy, det tyska företaget E.ON och det svenska företaget

*

(8)

Vattenfall, som alla redovisar enligt GRI:s riktlinjer. Riktlinjerna behandlar ett stort antal upplysningar kring utformningen av rapporten och dess innehåll. Vi har valt att begränsa oss till att undersöka resultatindikatorerna som berör företagens påverkan på de ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekterna. Anledningen beror dels på uppsatsens begränsade tidsperiod, men också för att dessa speglar vad företaget åstadkommit i sin strävan mot en hållbar utveckling.

1.4 Syfte

(9)

2. Utgångspunkter

I följande kapitel presenteras våra utgångspunkter för undersökningen. Inledningsvis beskrivs begreppet hållbar utveckling för att sedan presentera organisationen Global Reporting Initiative (GRI), och granskning och bestyrkning av hållbarhetsrapporter. Avslutningsvis behandlas företagets intressenter och legitimitet.

2.1 Allt grundar sig i hållbar utveckling

Själva begreppet Hållbar utveckling kommer enligt Bergström et al. (2002) från FNs rapport om Vår gemensamma framtid (1987), den så kallade

Brundtlandsrapporten. Där skriver man att: ”Mänskligheten har förmågan att göra utvecklingen hållbar - att säkerställa att den uppfyller dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov.” (Brundtlandsrapporten 1987 refererad i Bergström et al. 2002, vår översättning) Hållbar utveckling växer fram genom att ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet samverkar. Man menar att dessa tre delar är beroende av varandra och t.ex. så får inte en strävan efter ekonomisk tillväxt ske på bekostnad av miljön eller samhället (Naturvårdsverket 2009). Detta omnämns ofta som Triple bottom line (TBL) fenomenet (Bergström et al. 2002). TBL myntades år 1994 av John Elkington som hade för avsikt att få företagen att börja fokusera på de miljömässiga och sociala faktorerna istället för att fokusera på de ekonomiska värdena (Henriques & Richardson 2004).

2.2 GRI och hållbarhetsredovisning

2.2.1 Om GRI

(10)

med United Nations Environment Programme (UNEP) för att få en mer global räckvidd. I och med detta bildade de en styrkommitté bestående av experter från ett stort antal intressentgrupper med vilka man kommunicerade med och förde diskussioner kring hur utvecklandet av ramverket på bästa sätt skulle utformas. Ramverket kom att innefatta, inte bara miljömässiga, utan även sociala och ekonomiska aspekter. GRI var därmed grundat (GRI 2007b). Just att GRI är sammansatt av ett nätverk av tusentals experter från så många olika intressentgrupper och att kommunikation som dialoger dessa emellan kontinuerligt genomförs, bidrar till att ramverket ständigt förbättras och att trovärdigheten för GRI är mycket stor (GRI 2006a). GRI är idag det dominerande initiativet vad gäller hållbarhetsredovisning (Borglund et al. 2009).

2.2.2 Hållbarhetsredovisning enligt GRI:s riktlinjer

Till skillnad från den ekonomiska redovisningen, finns det för hållbarhetsredovisningen inget lagstiftat regelverk. Hållbarhetsredovisning handlar enligt GRI om att ”mäta, presentera och ta ansvar gentemot intressenter, både inom och utanför organisationen, för vad organisationen uppnått i sitt arbete mot en hållbar utveckling.”(GRI 2006a, s. 3) Det handlar också om att ge en så rättvis bild av företagets hållbarhet som möjligt, och att kunna framhäva både det positiva och det negativa (GRI 2006a). Hållbarhetsredovisningar kan användas i syfte att:

• ”Jämföra och bedöma hållbarhetsresultat i förhållande till lagar, normer, regler, standarder och frivilliga initiativ,

• Visa hur organisationen påverkar och påverkas av förväntningar avseende frågor som rör hållbar utveckling, och

• Jämföra resultat inom en organisation och mellan olika organisationer över tiden” (GRI 2006a, s. 3).

År 2000 utkom den första utgåvan av GRI:s riktlinjer. År 2002 lanserades den andra utgåvan som kom att kallas G2 (GRI 2007b) och de riktlinjer som används idag utkom år 2006 och har benämningen G3 (GRI 2007a). Själva idén bakom riktlinjerna hänger ihop med att man skall kunna jämföra hållbarhetsredovisningarna företagen emellan och utifrån det, lättare kunna värdera företagen (Borglund et al. 2009).

(11)

innehållet i redovisningen. Den andra delen består av de standardupplysningar som hållbarhetsredovisningen skall innehålla och som delas in i tre delar; strategi och profil, hållbarhetsstyrning och resultatindikatorer (GRI 2006a). Resultatindikatorerna är uppdelade på de ekonomiska, miljömässiga och sociala faktorerna. De ekonomiska indikatorerna behandlar hur organisationen påverkar de ekonomiska förhållandena hos intressenterna lokalt som globalt samt de ekonomiska systemen. De miljömässiga indikatorerna behandlar ”organisationens påverkan på det levande och icke levande naturliga systemet, inklusive ekosystem, mark, luft och vatten.” (GRI 2006a, s. 27) De sociala indikatorerna behandlar organisationens påverkan på de sociala systemen som den verkar i (GRI 2006a).

Indikatorerna är även indelade i kärnindikatorer och tilläggsindikatorer. Kärnindikatorerna är utarbetade tillsammans med intressenter och ska redovisas om de inte är oväsentliga. Med väsentlighet menar GRI att organisationer ska redovisa de indikatorer som kan komma att påverka intressenterna i deras bedömning av företaget. Tilläggsindikatorerna redovisas för vissa organisationer i den mån de är intressanta eller berör en ökad praxis (GRI 2006a).

(12)

(Källa: GRI 2006b, s. 2)

2.2.3 Granskning och bestyrkande

Företags finansiella redovisning går igenom en oberoende granskning utav en revisionsbyrå för att få en bättre tillförlitlighet. Granskningen är en kvalitetssäkring som ska göra att intressenterna kan förlita sig mer på de

finansiella rapporterna (KPMG 2009a). Men när det gäller

hållbarhetsredovisning finns inget sådant krav på en oberoende granskning såsom för den finansiella rapporten och företagen bestämmer själva ifall de vill få den granskad eller inte (Öhrlings 2009).

(13)

En oberoende granskning av en revisor även kallat miljörevision kan dock styrka rapportens trovärdighet och öka genomsynligheten inom företaget. Den kan även förbättra relationen med viktiga intressenter (KPMG 2009b).

2.3 Företagen och dess intressenter

Företagens sociala ansvarstagande handlar om att agera utifrån de frågor företaget har ansvar för och de viktigaste intressenter som påverkas av dessa frågor (Borglund et al. 2009). Freeman et al. (2004) skriver att intressentteorin tar fokus utifrån två kärnfrågor; (1) vad är företagets huvudsakliga syfte (2) vilket ansvar har ledningen gentemot dess intressenter? Den första frågan uppmuntrar ledningen till att diskutera kring värdeskapande och vad det är som sammanknyter företagets centrala intressenter. Den andra frågan ger ledningen möjlighet att diskutera kring vilken slags relation de behöver med sina intressenter för att nå dit de vill (Freeman et al. 2004).

Vad är då en intressent? Freemans publikation av boken Strategic management: A

Stakeholder Approach från 1984, sägs vara det som var grunden till att fler och fler satte intressentbegreppet i fokus (Grafström et al 2008). Freeman definierar begreppet intressent som ” den grupp eller individ som kan påverka eller är påverkad av att uppnå organisationens mål.” (Mitchell et al. 1997, s. 854, vår översättning) Freemans definition är mycket bred och inkluderar egentligen att vem som helst som har en anknytning till företaget räknas som en intressent. Mitchell et al. (1997) menar att intressenter kan identifieras utifrån tre attribut; intressentens inflytande över företaget, legitimiteten av intressentens förhållande till företaget eller vikten av intressentens krav på företaget.

(14)

handlar om och vilken tidpunkt som råder vid beslutsfattandet (Grafström et al. 2008).

2.4 Företagens legitimitet

Legitimitetsteorin är nära besläktad med intressentteorin. Båda teorierna utgår ifrån den politiskekonomiska teorin och är därmed systemorienterade teorier. Inom det systemorienterade perspektivet är enheten förutsedd att influeras av det samhälle där den verkar. Man ser även att samhälle, politik och ekonomi går hand i hand och att ekonomiska frågor inte kan undersökas på ett meningsfullt sätt utan att man undersökt de andra aktiviteterna runt om (Deegan 2002). Vad är då legitimitet? Frågan är inte så lätt att besvara och under åren har det presenterats ett flertal definitioner på begreppet. En av de bredare benämningarna är den som Suchman utgår ifrån i sin artikel Managing Legitimacy

Strategic and Institutional Aproaches när han belyser legitimitet och som lyder: “Legitimitet är en generaliserad uppfattning eller antagande att åtgärderna i ett företag är önskvärda, lämpliga, eller lämpliga inom vissa socialt konstruerade system för normer, värderingar övertygelser och definitioner.” (Suchman 1995, s. 574; vår översättning)

Organisationer söker legitimitet för olika orsaker; de kan bland annat eftersträva kontinuitet eller trovärdighet, söka passivt eller aktivt stöd. Med hjälp av legitimiteten ser människor på organisationen på ett särskilt sätt, som bra, stabila, trovärdiga och meningsfulla företag. Legitimitet påverkar både hur människor uppfattar organisationen och hur de beter sig gentemot den (Suchman 1995).

2.4.1 Strategiska och institutionella perspektivet

Det finns två olika förhållningssätt till legitimitet, ett strategiskt och ett institutionellt. Strategisk legitimitet skildrar legitimitet som en operativ resurs taget från organisationens kulturella miljö som gör organisationen konkurrenskraftig och används för att uppnå dess mål (Suchman 1995).

(15)

3. Tillvägagångssätt

I följande kapitel redovisas hur vi gått till väga under arbetets gång. Vi beskriver först vad undersökningen går ut på för att sedan presentera val av företag följt av en kort presentation av dem. Sist i kapitlet beskrivs datainsamlingen och dess tillförlitlighet.

Det finns tre olika nödvändiga steg i en vetenskaplig forskning, påbörja den, slutföra den och slutligen att publicera den. Det ansåg i alla fall den framstående vetenskapsmannen Michael Faraday (Backman 2008). För att påbörja den vetenskapliga forskningen bestäms först ett ämne om vad som ska forskas om och även ett syfte för forskningen. Sedan avgörs vilken metod som ska användas.

Vår undersökning går ut på att granska hur och i vilken utsträckning företag inom energibranschen följer GRI:s riktlinjer. Vi har fördjupat oss i respektive företags hållbarhetsredovisningar, men riktat in oss på att endast undersöka resultatindikatorerna. Indikatorerna speglar företagens prestationer i arbetet gentemot en hållbar utveckling, och därför ville vi fördjupa oss i dem.

3.1 Val av företag

Till att börja med bestämde vi oss för att undersöka endast statligt ägda företag och deras hållbarhetsredovisningar, då regeringen år 2007 beslutade att alla

statligt ägda företag skulle redovisa enligt GRI:s riktlinjer

(16)

På grund av detta ville vi titta närmare på hur det ser ut för företag som verkar inom samma bransch och som redovisar sitt sociala ansvarstagande enligt GRI:s riktlinjer. Vi valde också därför att utveckla den tidigare uppsatsen (Leidhammar & Thorén 2009) och använda liknande undersökningsmetod, för att bättre kunna jämföra företagens hållbarhetsredovisning med varandra och se vad eventuella skillnader beror på.

Vi beslutade att ha kvar energibolaget Vattenfall av de tre statliga företagen vi hade tänkt arbeta med från början och istället inrikta oss helt på energibranschen. Då undersökningen var väldigt genomgripande och tiden för uppsatsen endast omfattar tio veckor, bestämde vi oss för att endast undersöka två av företagen, varav det andra energibolaget E.ON. I undersökningen hade vi tänkt jämföra de två bolagens hållbarhetsredovisningar över de tre senaste åren. Men vid påbörjad studie visade det sig att viss information vi ville få fram, som rörde tidigare år, inte fanns att tillgå. E.ON har i sina hållbarhetsredovisningar, och när det gäller vissa resultatindikatorer, hänvisat information till internetsidor, som i dagsläget tagits bort och istället uppdaterats med 2008 års information. Vi kontaktade då E.ON för att se om vi kunde få tillgång till detta material på något annat sätt, men det gick tyvärr inte enligt dem. Även om E.ON själva har kvar informationen om tidigare års resultat, finns den inte tillgänglig för de som den är utformad till – intressenterna. En jämförelse mellan åren visade sig alltså inte vara möjlig. För att ändå hålla oss till det vi ämnat undersöka beslutade vi istället att undersöka ett ytterligare bolag (Dong energy A/S) och endast utgå från 2008 års hållbarhetsredovisningar.

3.2 Introduktion av företagen

3.2.1 Dong Energy A/S

(17)

och hade 2008 en omsättning på 41 600 MDKK, vilket motsvarar ca 61 670 MSEK (DONG 2009b: 2009c; Forex 2009).

3.2.1 E.ON

E.ON bildades år 2000 då industriföretagen VEBA och VIAG gick samman under namnet Sydkraft. 2004 köpte koncernen in Graninge, men det var inte förrän 2005 som företaget bytte namn till E.ON Sverige. Sedan dess har företaget satsat ytterligare på förnyelsebar energi och även köpt in SAKAB och Sellbergs för att lägga mer fokus på återvinning och avfallsfrågor (E.ON 2009a). Idag ingår E.ON Sverige i E.ON Nordic som i sin tur ingår i den tyska E.ON koncernen. Tillsammans är de världens största privata energiföretag med etableringar i USA, Ryssland och Europa. E.ON Sverige hade 2007 en omsättning på 30 900 MSEK (E.ON 2009b).

”E.ON Nordic producerar och levererar energi till den nordiska marknaden i form av el, gas, värme, kyla och avfallsbehandling samt

energirelaterade tjänster till cirka en miljon kunder”. (E.ON 2009b)

Företagets strategi består av fyra punkter; ”optimera den existerande organisationen”, ”växa genom investeringar i fasta anläggningar”, ”växa genom förvärv” samt ”bygga en ledande position inom vår industri baserad på kompetenta medarbetare och förtroende från kunder och samhälle.”(E.ON 2009c)

3.2.2 Vattenfall AB

Vattenfall bildades 1909 under namnet Kungliga Vattenfallsstyrelsen och bestod av Trollhättans vattenfall (Vattenfall 2009a). År 1992 bildades Vattenfall AB till följd av ett riksdagsbeslut för att skapa mer konkurrens, effektivisera

statens kapital och ta hand om affärsmöjligheter utomlands

(18)

I dagsläget säljer och producerar Vattenfall elektricitet i fem länder; Tyskland, Polen, Finland, Danmark och Sverige (Näringsdepartementet 2008). Man säljer och producerar även värme och bedriver brunkolsnedbrytning och energihandel (Vattenfall 2007).

Organisationen leds av fem starka strategier; ”att bli nummer ett för miljön och för kunden, att fortsätta den lönsamma tillväxten, att vara en attraktiv arbetsgivare och bli en benchmark för branschen”. (Näringsdepartementet 2008a s. 95)

3.3 Datainsamling

De data vi samlat in består av olika hållbarhetsrapporter som företagen redovisat på respektive hemsidor. Företagen har i deras hållbarhetsrapporter presenterat ett GRI index över indikatorerna, där två av företagen efter varje indikator själva redovisat om de anser sig ha uppfyllt dessa eller inte. Vi har själva, utifrån GRI:s resultatindikatorer gått igenom hållbarhetsrapporterna och sedan redovisat om vi anser att de uppfyllt indikatorerna eller inte.

Både E.ON och DONG energy har på deras hemsidor, utvecklat ett online-system över GRI:s resultatindikatorer. Detta innebär att man via en länk direkt blir hänvisad till redovisningen angående den indikator man söker. I E.ON:s fall blir man dock, gällande vissa indikatorer, hänvisad till flera antal sidor där det inte direkt framkommer huruvida de uppfyllt indikatorn eller inte.

Vad gäller Vattenfalls hållbarhetsrapport, består den av två delar; en rapport och en redovisningsdel. Hur företaget gått tillväga och hur de uppfyllt indikatorerna eller inte, framkommer allt i en och samma del. Detta gör det väldigt lättöverskådligt för läsaren.

(19)

4. Undersökning

I följande avsnitt redovisas vår datainsamling som är hämtad från respektive företags hållbarhetsredovisningar. Vi redogör även för de mest väsentliga skillnaderna som vi funnit i resultatindikatorerna mellan företagen. Övriga resultatindikatorer finns att utläsa i bilaga ett. För att underlätta för läsaren har en symbol i form av en fylld cirkel, halv cirkel eller tom cirkel placerats framför varje företag för att förtydliga hur väl de redovisat indikatorn.

= Indikatorn är uppfylld

= Indikatorn är delvis uppfylld = Indikatorn är inte uppfylld

4.1 Resultatindikatorer*

4.1.1 Ekonomiska resultatindikatorer

Alla tre bolagen har i stort sett redovisat de finansiella resultatindikatorerna fullt ut, vilket förklaras med att dessa även ska finnas med i årsredovisningen. Inget av företagen har redovisat de två tilläggsindikatorerna, vilket kan förklaras av att de är verksamma i samma bransch och att ingen av dem fann dessa väsentliga för verksamheten. Vattenfall är ändå det företaget som redovisat alla kärnindikatorer, antingen helt eller delvis och efter det ligger E.ON. DONG energy har redovisat minst antal indikatorer. Det som vi såg där skillnaden var som störst var företagets ekonomiska påverkan gällande leverantörer på lokal nivå. DONG energy hävdar att de inte finner detta väsentligt för deras intressenter. Detta kan förklaras genom att företaget inte är beroende av leverantörer i samma utsträckning som de övriga företagen. I övrigt finner vi inte några väsentliga skillnader.

EC6 Policy och praxis samt andelen utgifter som betalas till lokala leverantörer på väsentliga verksamhetsplatser.

DONG energy har inte redovisat denna indikator då de anser att det inte är väsentligt för verksamheten. Denna indikator är därmed inte uppfylld.

E.ON redovisar indikatorn fullt ut.

*

(20)

Vattenfall ger inledningsvis en beskrivning av deras policy och praxis och redovisar sedan hur stor andel av ordervolymen som leverantörerna tagit del av. Indikatorn är därmed helt uppfylld.

4.1.2 Miljömässiga resultatindikatorer

(21)

EN11 Lokalisering och storlek av ägd, hyrd och brukad mark, i eller intill skyddade områden och områden med högt biologiskt mångfaldsvärde utanför skyddade områden.

Dong Energy har utförligt beskrivit och genom en tabell kartlagt för avståndet mellan deras anläggningar och skyddade områden och områden med högt biologiskt mångfaldsvärde. Denna indikator är helt uppfylld.

E.ON anser inte att indikatorn är viktig för biologisk mångfald och den är därför inte uppfylld.

Vattenfall skriver att på grund av de många olika verksamheterna och det stora antal platser som det rör sig om, är informationens status om de skyddade områdena och områden med högt biologiskt mångfaldsvärde endast tillgänglig på lokal nivå och därför inte redovisad här. Däremot har det givits en redogörelse över hur mycket land som nyttjats och var. Indikatorn kan därmed sägas vara delvis uppfylld

4.1.3 Resultatindikatorer för anställningsförhållanden och arbetsvillkor

Vi finner inga direkta skillnader som skulle vara avgörande för intressenterna i deras värdering av verksamheterna. Det som vi ändå fann ganska intressant när det gäller likheter mellan bolagen, var att varken DONG energy eller E.ON redovisat löneskillnad i procent mellan män och kvinnor och per personalkategori. Vattenfall har redovisat löneskillnaden mellan män och kvinnor, men inte per personalkategori. E.ON förklarar detta med en hänvisning till deras antidiskrimineringsriktlinjer, att de inte särskiljer könen emellan.

LA2 Antal anställda som slutat och personalomsättning, per åldersgrupp, kön och region.

DONG energy. Indikatorn uppfylls delvis och redovisas i responsibility rapporten i form av diagram. Antalet anställda som slutat per åldersgrupp, kön och region går inte att utläsa. Endast personalomsättningen går att utläsa.

E.ON uppger i sin hållbarhetsredovisning att indikatorn är helt uppfylld. Men personalomsättningen per åldersgrupp, kön och region fanns dock inte att tillgå. Antalet anställda som slutat och den totala personalomsättningen finns redovisat via Internet. Därmed anser vi att den är delvis uppfylld.

(22)

Vattenfall har redovisat antal anställda som slutat och personalomsättning, men inte per åldersgrupp, kön eller religion beroende på att data inte finns insamlat på gruppnivå. Därmed anses denna indikator delvis uppfylld.

4.1.4Resultatindikatorer för mänskliga rättigheter

Alla tre bolagen har redovisat relativt lika vad gäller de mänskliga rättigheterna. Dock finner vi en väsentlig indikator vad gäller antal fall av diskriminering och vidtagna åtgärder, där både DONG energy och Vattenfall redovisat denna fullt ut, men inte E.ON som varken redovisat den alls, eller gett någon hänvisning eller förklaring. E.ON hävdar på deras hemsida att de har ett nolltoleransprogram gentemot diskriminering. Därför tycker vi att det är konstigt att de då inte redovisat indikatorn överhuvudtaget. Detta kan ge en negativ effekt, då man ifrågasätter deras engagemang i frågan.

HR4 Antal fall av diskriminering, samt vidtagna åtgärder.

DONG energy. Indikatorn uppfylls fullt ut. Inga fall av diskrimination har förekommit 2008.

E.ON. Indikatorn är inte uppfylld.

Vattenfall redovisar att inga fall av diskriminering har rapporterats under året. Indikatorn är helt uppfylld.

4.1.5 Resultatindikatorer för samhällsfrågor

(23)

SO1 Typ, omfattning och ändamålsenlighet av de program och rutiner som utvärderar och styr verksamhetens påverkan på samhällen, inklusive inträde, verksamhet och utträde.

DONG energy. Indikatorn är inte uppfylld då de inte haft möjlighet att utföra den 2008.

E.ON. Indikatorn uppfylls fullt ut. De sociala och miljömässiga frågorna kontrolleras med hjälp av the sustainability impact assessment [SIA] för storskaliga projekt. De miljömässiga och sociala riskerna som resulteras av företagets aktiviteter är enligt E.ON redan analyserade och hanteras av deras system för riskhantering.

Vattenfall har utförligt redovisat det som krävs av denna indikator. Den anses därmed helt uppfylld.

4.1.6 Resultatindikatorer för produktansvar

Dong energy är det enda bolag som här redovisat alla indikatorerna. Specifika skillnader finner vi gällande redovisningen av fall av hälso- och säkerhetspåverkan från produkter och tjänster under deras livscykel, då DONG energy ensamt redovisar indikatorn fullt ut medan de andra inte redovisat den alls. Samma gäller för indikatorn som berör totalt antal fall där bestämmelser och frivilliga koder för information om och märkning av produkter och tjänster inte följts. Att DONG energy valt att redovisa dessa, men inte Vattenfall och E.ON, kan ha att göra med att den danska staten har större krav på information angående produktansvar, vilket i sin tur gör det mer väsentligt för DONG energy att redovisa dessa.

PR2 Totalt antal fall där regler och frivilliga koder gällande hälso- och säkerhetspåverkan från produkter och tjänster under deras livscykel inte efterlevts. Informationen ska ges uppdelat efter effekten av bristen på efterlevnad. (Tilläggsindikator).

DONG energy. Indikatorn uppfylls fullt ut.

E.ON. Indikatorn uppfylls inte. E.ON säger sig dock följa de lagar och regleringar som finns på de marknader som de verkar på.

(24)

PR4 Totalt antal fall där bestämmelser och frivilliga koder för information om och märkning av produkter och tjänster inte följts. Informationen ska ges uppdelat efter effekten av bristen på efterlevnad. (Tilläggsindikator).

DONG energy. Indikatorn uppfylls fullt ut

E.ON. Indikatorn uppfylls inte då de anser att den inte är väsentlig för verksamheten.

(25)

Antal uppfyllda resultatindikatorer

Företag Kategori Delvis uppfylld Helt uppfylld Inte uppfylld Totalt

Dong energy Ekonomiska 3 6 9

Miljömässiga 4 14 12 30

Sociala 13 19 8 40

Dong energy Totalt 17 36 26 79

E.ON Ekonomiska 3 3 3 9 Miljömässiga 8 9 13 30 Sociala 14 13 13 40 E.ON Totalt 25 25 29 79 Vattenfall Ekonomiska 2 5 2 9 Miljömässiga 5 14 11 30 Sociala 7 29 4 40 Vattenfall Totalt 14 48 17 79 Totalt 56 109 72 237

Diagram över sammanställning av antal uppfyllda resultatindikatorer i procent*

*

(26)

5. Slutdiskussion

I det avslutande kapitlet presenteras våra slutliga reflektioner och slutsatser samt förslag på fortsatt forskning.

5. 1 Diskussion och slutsats

Vårt syfte var att undersöka i vilken utsträckning de tre energibolagen DONG energy, Vattenfall och E.ON redovisat enligt GRI:s riktlinjer. Antagandet som gjordes vid studiens början var att eftersom de är verksamma inom samma bransch bör de också, generellt sett, redovisa i samma utsträckning.

En anledning till att företagen väljer att hållbarhetsredovisa är för att öka legitimiteten. De kan välja att redovisa för att det ska se bra ut utåt sett eller också för att de faktiskt vill vara ett bra företag genom att vara öppna i sin verksamhet gentemot intressenterna. Anledningen anser vi speglar sig i den utsträckning företagen valt att redovisa resultatindikatorerna. Företagen avgör själva, med hänsyn till deras intressenter, vilka indikatorer de redovisar och vilka de väljer att inte redovisa. De flesta företag har ett stort antal intressenter att ta hänsyn till, vilket gör att de i viss mån måste prioritera. Resultatindikatorerna redovisas utifrån om företagen anser att det är väsentligt för intressenterna i deras bedömning av företaget. Då de företagen vi undersökt i flera fall redovisat indikatorerna i olika utsträckning, tyder det på att de prioriterar intressenterna olika och har olika krav att tillgodose intressenternas behov.

(27)

framförallt E.ON, är verksamma i ett stort antal länder kan det göra det svårare för dem att samla in vissa data som indikatorerna kräver.

De likheter som framgår visar sig störst i de miljömässiga resultatindikatorerna, vilket kan hänföras till att vissa indikatorer speglar mer vad som är specifikt för energibranschen än andra.

Vi har alltså kommit fram till att i vilken utsträckning företagen har uppfyllt indikatorerna varierar, trots att de verkar inom samma bransch. Det stort antal intressenter som finns att ta hänsyn till och de olika kraven som de ställer medför att företagen måste prioritera. Hur de prioriterar tror vi har mycket att göra med att bolagen är olika stora, har olika ägarstrukturer, samt är verksamma inom olika länder.

5.2 Förslag på fortsatt forskning

För att utveckla vår undersökning skulle man kunna jämföra två jämnstora företag inom samma bransch med bas i samma land under tre års tid, för att dels se hur de förbättrat redovisningen år från år inom företaget samt jämföra de olika åren mellan dem. Det skulle även vara intressant att se om de anser att samma resultatindikatorer är väsentliga.

Många företag redovisar inte enbart GRI:s riktlinjer utan kombinerar detta ofta med Global Compact eller något annat initiativ. En undersökning skulle kunna granska vilken kombination som är vanligast, eller utföra en jämförelse mellan olika initiativ och se vilka likheter det finns i redovisningen.

(28)

Källförteckning

Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser. Denmark: Studentlitteratur.

Bergström, S., Catasús, B. & Ljungdahl, F. (2002) Miljöredovisning. Malmö: Liber Ekonomi

Borglund, T., De Geer, H. & Hallvarsson, M. (2009). Värdeskapande CSR. Hur

företag tar socialt ansvar. Falun: Nordstedts Akademiska Förlag

Deegan, C. (2002). The legitimising effect of social and environmental disclosure – a theoretical foundation. Accounting, Auditing & Accountability

Journal, 15 (3), 282-311

DONG energy. (2009a). History. [Elektronisk] Tillgänglig:

http://www.dongenergy.com/EN/About+us/history/history.htm [2009-05-13]

DONG energy. (2009b). Vår historia. [Elektronisk] Tillgänglig:

http://www.dongenergy.se/framsida/om%20oss/koncernen/Pages/historia.as px [2009-05-13]

DONG energy. (2009c). Kort fakta. [Elektronisk] Tillgänglig:

http://www.dongenergy.se/framsida/om%20oss/koncernen/Pages/kortafakta .aspx [2009-05-13]

E.ON. (2009a). E.ONs historia. [Elektronisk] Tillgänglig:

http://www.eon.se/templates/Eon2TextPage.aspx?id=47872&epslanguage=S V [2009-05-02]

E.ON. (2009b). Om företaget. [Elektronisk] Tillgänglig:

http://www.eon.se/templates/Eon2Dynamic2_1.aspx?id=60000&epslanguage =SV [2009-05-02]

E.ON. (2009c). Strategi. [Elektronisk] Tillgänglig:

(29)

EU-kommissionen (2001). Grönbok. Främjande av en europeisk ram för företagens

sociala ansvar. [Elektronisk]. Tillgänglig:

http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/site/sv/com/2001/com2001_0366sv01. pdf. [2009-05-10]

Forex. (2009). Omvandlaren.[Elektronisk] Tillgänglig: http://www.forex.se/ [2009-05-11]

Freeman, E. R., Wicks, C. A. & Parmar, B. (2004). Stakeholder Theory and The Corporate Objective Revisited. Organization Science, 15 (3), 364-369

Grafström, M., Göthberg, P. & Windell, K. (2008). CSR: Företagsansvar i

förändring. Malmö: Liber AB

GRI (2007a) What we do. [Elektronisk]. Tillgänglig:

http://www.globalreporting.org/AboutGRI/WhatWeDo/ [2009-03-30]

GRI (2007b) Sustainability Reporting 10 years on. [Elektronisk]. Tillgänglig:

http://www.globalreporting.org/NR/rdonlyres/430EBB4E-9AAD-4CA1-9478-FBE7862F5C23/0/Sustainability_Reporting_10years.pdf [2009-03-30]

GRI (2006a) Riktlinjer för hållbarhetsredovisning. [Elektronisk]. Tillgänglig:

http://www.globalreporting.org/NR/rdonlyres/2725D2AA-7E78-4EFB-81DD-9F2B337332ED/2543/GRI_RG_Swe_New_09.pdf 200 [2009-03-26]

GRI (2006b) GRI:s tillämpningsnivåer. [Elektronisk]. Tillgänglig:

http://www.globalreporting.org/NR/rdonlyres/2725D2AA-7E78-4EFB-81DD-9F2B337332ED/2541/G3_AL_Swe_FINAL.pdf [2009-04-12]

Henriques, A. & Richardson, J. (2004). The triple bottom line: does it all add up?:

Assessing the sustainability of Business and CSR. London: Earthscan publication KPMG. (2009a). Revision. [Elektronisk] Tillgänglig:

http://www.kpmg.se/pages/100083.html [2009-05-16]

(30)

Larsson, L.O. & Ljungdahl, F. (2008). License to operate CSR och

hållbarhetsredovisning i praktiken. Stockholm: Ekerlids Förlag

Leidhammar, P. & Thorén, M. (2009) Global Reporting Initiative. En komparativ

studie om efterlevnaden av initiativets riktlinjer mellan Eriksson och Vattenfall. Karlstad Universitet

Mitchell, K. R., Bradley, R. A. & Wood, J. D. (1997). Toward a theory of stakeholder identification and salience: Defining the principle of who and what really counts. Academy of Management Review, 22 (4), 853-886

Naturvårdsverket. (2009). Hållbar utveckling. [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.naturvardsverket.se/sv/Sveriges-miljomal--for-ett-hallbart-samhalle/Vad-ar-ett-hallbart-samhalle/Hallbar-utveckling/ [2009-05-22]

Näringsdepartementet. (2008). Verksamhetsberättelse för företag med statligt ägande. Västerås: Edita Västra Aros

Sweeney, L., & Coughlan, J. (2008). Do different industries report Corporate Social Responsibility differently? An investigation through the lens of stakeholder theory. Journal of Marketing Communications, 14 (2), 113-124

Suchman, C. M. (1995). Managing Legitimacy: Strategic and Institutional Aproaches. Academy of Management Review. 20 (3), 571-610

SVT. (2006a). Största finansskandalen upp i rätten. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=29546&a=527795 [2009-05-19] SVT. (2006b). Enron – den stora skandalen. [Elektronisk]. Tillgänglig:

http://svt.se/2.46146/1.513526/enron_-_den_enorma_skandalen [2009-05-19] Vattenfall AB. (2007). Vattenfalls hållbarhetsredovisning 2007. Stockholm: Vattenfall AB

Vattenfall AB. (2009a). Vår historia. [Elektronisk]. Tillgänglig:

(31)

Vattenfall AB. (2009b). Organisationen. [Elektronisk] Tillgänglig:

http://www.vattenfall.se/www/vf_se/vf_se/518304omxva/518334vxrxv/518 544organ/index.jsp [2009-04-07]

Öhrlings Price Waterhouse Coopers. (2009). [Elektronisk] Tillgänglig:

(32)

Bilaga 1

Ekonomiska resultatindikatorer

EC1 Skapat och levererat direkt ekonomiskt värde, inklusive intäkter, rörelsekostnader, ersättning till anställda, gåvor och andra samhällsinvesteringar, balanserad vinst samt betalningar till finansiärer och den offentliga sektorn.

DONG energy har utförligt redovisat samtliga finansiella uppgifter som denna indikator kräver. De har ställt upp alla uppgifter i tabeller som gör det lätt att överskåda. Indikatorn är därmed helt uppfylld.

E.ON har utförligt redovisat samtliga finansiella uppgifter som denna indikator kräver i form av tabeller.

Vattenfall har uppfyllt indikatorn helt och redovisat alla delarna genom olika diagram.

EC2 Finansiell påverkan, samt andra risker och möjligheter för organisationens aktiviteter, hänförliga till klimatförändringen.

DONG Energy redogör tydligt för risker och möjligheter för organisationens aktiviteter som kan hänföras till klimatförändringen, vilket gör att vi anser att indikatorn därmed är helt uppfylld.

E.ON har delvis uppfyllt indikatorn. Företaget hävdar även att de

regelbundet undersöker vilken påverkan klimatförändringar har på företaget. På så sätt undersöker de olika risker och utvärderar dem, såväl fysiska som materiella och finansiella.

(33)

EC3 Omfattningen av organisationens förmånsbestämda åtaganden.

DONG energy har inte redovisat denna indikator då de anser att det inte är väsentligt för verksamheten. Denna indikator är därmed inte uppfylld.-

E.ON har delvis uppfyllt indikatorn. De har bland annat prestations relaterande förmåner och kompensationer samt får möjligheten att köpa aktier till förmånliga priser.

Vattenfall har gett en utförlig beskrivning om vad de förmånsbestämda åtagandena innebär och omfattningen av dem. Indikatorn är därmed helt uppfylld.

EC4 Väsentligt finansiellt stöd från den offentliga sektorn.

DONG Energy har utförligt redovisat finansiellt stöd erhållet från den offentliga sektorn. Indikatorn är därmed helt uppfylld.

E.ON har delvis uppfyll indikatorn. Sidan E.ON hänvisar till handlar om klimatvänlig energi men det är dock svårt att förstå om de fått finansiellt stöd från den offentliga sektorn för att utföra sina projekt.

Vattenfall har redovisat bidrag från den offentliga sektorn och indikatorn är därmed uppfylld fullt ut.

EC5 Skalan för normala ingångslöner jämfört med minimilöner på orter där organisationen har betydande verksamhet. (Tilläggsindikator).

E.ON har inte redovisat indikatorn då de anser att den inte är väsentlig för deras verksamhet.

(34)

EC6 Policy och praxis samt andelen utgifter som betalas till lokala leverantörer på väsentliga verksamhetsplatser.

E.ON redovisar indikatorn fullt ut.

Vattenfall ger inledningsvis en beskrivning av deras policy och praxis och redovisar sedan hur stor andel av ordervolymen som leverantörerna tagit del av. Indikatorn är därmed helt uppfylld.

EC7 Rutiner för lokalanställning och andelen av ledande befattningshavare som anställts lokalt där organisationen har betydande verksamhet.

E.ON redovisar inte indikatorn då de anser att den inte är väsentlig för deras verksamhet. E.ON skriver dock att de anställer efter sin anställnings strategi framförallt på basis av kvalifikation och motivation.

Vattenfall redogör en tydlig beskrivning av deras rutiner angående lokalanställning och att majoriteten av deras anställda utgörs av lokalbefolkningen men de har ej redovisat hur stor andel av ledande befattningshavare som anställts. Detta gör att indikatorn endast uppfyllts delvis.

EC8 Utveckling och påverkan av investeringar i infrastruktur och tjänster som huvudsakligen görs för allmänhetens nytta, på kommersiell basis eller utan full ersättning.

Dong energy har inte redovisat denna indikator då de anser att det inte är väsentligt för verksamheten. Denna indikator är därmed inte uppfylld.

E.ON har redovisat indikatorn fult ut.

(35)

eller annat sätt. Vattenfall har sedan hänvisat till övriga indikatorer för mer information och där de har redovisat vissa exempel. Denna indikator är därmed delvis uppfylld.

EC9 Förståelse om och beskrivning av betydande indirekta ekonomiska effekter, inklusive effekternas omfattning. (Tilläggsindikator).

E.ON har inte uppfyllt indikatorn.

Vattenfall har ej redovisat något angående denna indikator. Den anses därmed ej uppfylld.

Miljömässiga resultatindikatorer

EN1 Materialanvändning i vikt eller volym.

DONG Energy har i denna indikator hänvisat till EN 3 pga. att de anser att indikatorerna, i Dong Energy’s fall, överlappar varandra. De har sedan i en tabell utförligt redovisat materialanvändningen i vikt. Indikatorn anses som helt uppfylld. K

E.ON har delvis uppfyllt indikatorn och redovisar den i form av diagram. Vattenfall har i en tabell redogjort över materialanvändningen i enheten vikt för var och ett av länderna som vattenfall verkar i. De har även redovisat 2006 och 2007 års användning och man kan se hur materialanvändningen minskat från år till år. Denna indikator anses därmed helt uppfylld.

EN2 Återvunnet material i procent av materialanvändning.

DONG energy har i samma tabell som ovanstående indikator redovisat, även återvunnet material i procent av materialanvändning. Indikatorn är därmed helt uppfylld.

E.ON har redovisat indikatorn helt i form av diagram.

(36)

återvunnits. Även här har de redovisat för var och ett av länderna de verkar i. En jämförelse med tidigare år har gjorts som visar att återvunnet material har ökat med åren. Denna indikator anser vi är helt uppfylld.

EN3 Direkt energianvändning per primär energikälla.

DONG energy skriver att de främst använder direkt energi för att generera el och värme och att konsumtionen av den direkta energianvändningen beror på kundernas efterfrågan av el och värme. De har även här hänvisat till den tabell som ovanstående indikatorer är redovisade i. Denna indikator anses som helt uppfylld.

E.ON har redovisat indikatorn helt i form av diagram. Den kunde dock vara mer lättöversiktlig.

Vattenfall har redovisat indikatorn i form av tabeller.

EN4 Indirekt energianvändning per primär energikälla.

DONG energy’s indirekta energianvändning är beräknad som el- och värmeanvändning i administrativa byggnader, och pumpstationer etc. Även här ges en hänvisning till den tabell över material och energianvändning som finns sammanställd på deras hemsida. Vi anser därmed att denna indikator är helt uppfylld.

E.ON har delvis uppfyllt indikatorn och redovisar den i form av en graf. Man skriver dock att det inte möjligt att ta reda på exakt hur mycket el man har fått från vardera av de primära energikällorna.

(37)

EN5 Minskad energianvändning genom sparande och effektivitetsförbättringar. (Tilläggsindikator).

DONG energy redovisar delvis vad denna indikator kräver. De redogör för en strategi för minskad energianvändning som påbörjades år 2007, men skriver att mycket av informationen kommer från individuella säten och inkluderar inte denna indikator. Därför anser vi indikatorn endast är delvis uppfylld.

E.ON uppfyller indikatorn delvis då det inte finns någon gruppdata utan endast enskilda exempel.

Vattenfall skriver att minskad energianvändning är ett långsiktigt kontinuerligt arbete och för tillfälligt finns ingen data sammanställd för företagsgruppens minskade energianvändning genom sparande, då de anser att mätningarna är alldeles för komplexa. Däremot har de redovisat en del exempel angående effektivitetsförbättringar och därför anser vi att denna indikator är delvis uppfylld.

EN6 Initiativ för att tillhandahålla produkter och tjänster som är energieffektiva eller baserade på förnyelsebar energi, samt minskningar av energibehovet som ett resultat av dessa initiativ. (Tilläggsindikator).

DONG energi har utförligt redovisat för vilka initiativ som är tagna för att helt uppfylla vad denna indikator kräver. De har även hänvisat till ytterligare information som kompletterar det hela.

E.ON har uppfyllt indikatorn. Säljpersonalen ska bland annat ge

konsumenterna tips på hur de kan förminska sin egen energikonsumering. E.ON har även en avdelning; Climate & Renewables som arbetar med olika projekt såsom ”avfall till energi” och de arbetar med klimatvänlig energi samt förnybar energi.

Vattenfall redovisar ett flertal exempel på produkter och tjänster som finns kunden tillhanda och som är energieffektiva eller baserade på förnyelsebar energi. Däremot framgår det inte några minskningar som ett resultat av dessa initiativ. Vattenfall har även redovisat initiativ för olika projekt som pågår i mån av att förbättra energieffektiviteten. Vi anser att denna indikator är delvis uppfylld.

(38)

EN7 Initiativ för att minska indirekt energianvändning samt uppnådd reducering. (Tilläggsindikator).

E.ON har delvis uppfyllt indikatorn. De arbetar bland annat med ”Carbon credits”.

Vattenfall har redogjort för initiativ till minskning av indirekt energianvändning, men hur mycket som reducerats på grund av detta framgår inte. Indikatorn anses därmed delvis uppfylld.

EN8Total vattenanvändning per källa

DONG Energy har utförligt beskrivit hur mycket vattenanvändning som går åt avseende deras källor och även givit exempel för att förtydliga. De har även hänvisat till en tabell där den totala vattenanvändningen framgår. Denna indikator anses helt uppfylld.

E.ON uppfyller delvis indikatorn. Deras insamlingsdata omfattar dock endast behandlat vatten.

En tydlig redovisning av den totala vattenanvändningen per källa har beskrivits i diagram. Indikatorn är därmed helt uppfylld.

EN9 Vattenkällor som väsentligt påverkas av vattenanvändningen. (Tilläggsindikator).

(39)

EN10 Återvunnen och återanvänd vattenvolym, i totala siffror och i procent av totalt använd volym. (Tilläggsindikator).

Vattenfall har inte redovisat någon information angående denna indikator. Därmed anses den ej uppfylld.

EN11 Lokalisering och storlek av ägd, hyrd och brukad mark, i eller intill skyddade områden och områden med högt biologiskt mångfaldsvärde utanför skyddade områden.

Dong Energy har utförligt beskrivit och genom en tabell kartlagt för avståndet mellan deras anläggningar och skyddade områden och områden med högt biologiskt mångfaldsvärde. Denna indikator är helt uppfylld.

E.ON anser inte att indikatorn är viktig för biologisk mångfald och den är därför inte uppfylld.

Vattenfall skriver att på grund av de många olika verksamheterna och det stora antal platser som det rör sig om, är informationens status om de skyddade områdena och områden med högt biologiskt mångfaldsvärde endast tillgänglig på lokal nivå och därför inte redovisad här. Däremot har det givits en redogörelse över hur mycket land som nyttjats och var. Indikatorn kan därmed sägas vara delvis uppfylld

EN12 Beskrivning av väsentlig påverkan från aktiviteter, produkter och tjänster på den biologiska mångfalden i skyddade områden, samt områden med hög biodiversitet utanför skyddade områden.

DONG energy hänvisar i denna indikator till den föregående, men skriver att ingen beskrivning till detta har varit möjligt för det avseende året. Vi anser därmed att indikatorn är delvis uppfylld.

E.ON har delvis uppfyllt indikatorn. De har bland annat börjat forska över vilken påverkan havsbaserad vindkraft har på den biologiska mångfalden.

(40)

områdena och områden med högt biologiskt mångfaldsvärde endast tillgänglig på lokal nivå och därför inte redovisad här. De har däremot redovisat vilka de största områdena som påverkats och därmed anser vi denna indikator delvis uppfylld.

EN13 Skyddade eller restaurerade habitat (livsmiljöer). (Tilläggsindikator).

E.ON har inte uppfyllt indikatorn då de anser att den inte är väsentlig för deras verksamhet.

Vattenfall skriver att på grund av de många olika verksamheterna och det stora antal platser som det rör sig om, är informationens status om de skyddade områdena och områden med högt biologiskt mångfaldsvärde endast tillgänglig på lokal nivå och därför inte redovisad här. Indikatorn är därmed ej uppfylld.

EN14 Strategier, pågående åtgärder och planer för att framgent hantera påverkan på den biologiska mångfalden. (Tilläggsindikator).

E.ON har delvis uppfyllt indikatorn.

Vattenfall skriver att på grund av de många olika verksamheterna och det stora antal platser som det rör sig om, är informationens status om de skyddade områdena och områden med högt biologiskt mångfaldsvärde endast tillgänglig på lokal nivå och därför inte redovisad här. Indikatorn anses ej uppfylld.

EN15 Antal IUCN-rödlistade arter och nationellt skyddade arter med habitat i områden som påverkas av verksamheten. (Tilläggsindikator).

Dong energy har inte redovisat denna indikator då de anser att det inte är väsentligt för verksamheten. Denna indikator är därmed inte uppfylld.

(41)

Vattenfall har ej redovisat indikatorn.

EN16 Totala direkta och indirekta utsläpp av växthusgaser, i vikt.

DONG energy börjar inledningsvis med en kort beskrivning om vad som avser växthusgaser, i enlighet med GRI:s definition. De ger följaktligen en beskrivande text om vad deras växthusgaser mestadels består av och hänvisar sedan till en tabell som sammanställt utsläppen i vikt. Denna indikator är helt uppfylld.

E.ON har redovisat indikatorn helt i form av diagram. E.ON säger sig dock prioritera CO2 över SF6 och CH4 då de anser att CO2 är den viktigaste

växthusgasen för eldistribution .

Vattenfall har redovisat totala direkta och indirekta utsläpp av växthusgaser i vikt. En sammanställning har gjorts i en tabell där utsläpp från varje land som vattenfall är verksam i framgår. Denna indikator anses helt uppfylld.

EN17 Andra relevanta indirekta utsläpp av växthusgaser, i vikt.

E.ON anser att andra indirekta utsläpp inte är relevanta i jämförelse med direkta utsläpp i deras fall och indikatorn är därför inte uppfylld.

(42)

EN18 Initiativ för att minska utsläppen av växthusgaser, samt uppnådd minskning. (Tilläggsindikator).

DONG energy har här hänvisat till tidigare indikatorer, såsom E16 och E5. Vi anser att de har uppfyllt denna indikator, då informationen som krävs för att uppfylla denna, finns tillgänglig i E16 och E5.

E.ON har uppfyllt indikatorn. Exempelvis är carbon capture and storage (CCS) något som E.ON arbetar med och uppmuntrar en diskussion inom.

Vattenfall har en tydlig redogörelse över initiativ för att minska utsläppen av växthusgaser framkommer. De har även redogjort i ett diagram över uppnådd minskning och hur mycket som förväntas fortsätta minska på grund av de investeringar som genomförts. Denna indikator är därmed uppfylld fullt ut.

EN19 Utsläpp av ozonnedbrytande ämnen, i vikt.

Vattenfall skriver att ozonnedbrytande ämnen används i så liten omfattning och därmed inte ger en betydande inverkan på miljön, varför det inte redovisas. Indikatorn anses helt uppfylld.

EN20 NOx, SO2 samt andra väsentliga luftföroreningar, i vikt per typ.

DONG energy ger en hänvisning till en tabell som är sammanställd över NOx, SO2 och andra väsentliga luftföroreningar, i vikt. Indikatorn anses som helt uppfylld.

E.ON har uppfyllt indikatorn och redovisar den i form av lättlästa diagram. Vattenfall har utförligt redovisat ovannämnda luftföroreningar i en tabell där även hur mycket föroreningar varje land som Vattenfall är verksam i släpper ut, redovisats. Denna indikator är därmed helt uppfylld.

(43)

EN21 Totalt utsläpp till vatten, per kvalitet och recipient.

DONG energy har redovisat denna indikator fullt ut då de efter en utförlig beskrivning, hänvisat till en sammanställd tabell över totalt utsläpp till vatten per kvalitet och recipient.

E.ON har inte redovisat indikatorn. Vattenfall har inte redovisat indikatorn.

EN22 Total avfallsvikt, per typ och hanteringsmetod.

DONG energy har i en tabell redogjort den totala avfallsvikten. De har sedan hänvisat till en annan indikator där hanteringsmetoden redovisas. Indikatorn anses därmed helt uppfylld.

E.ON har helt uppfyllt indikatorn och redovisar den i form av lättöversiktliga diagram.

Vattenfall har redovisat total avfallsvikt, per typ och hanteringsmetod utförligt i tabeller. Denna indikator anses helt uppfylld

Kärn-

EN23 Totalt antal och volym av väsentligt spill.

DONG Energy ger inledningsvis en utförlig förklaring till vad som innefattar denna indikator och hur de själva förhållit sig till kraven den innehåller. De har sedan hänvisat till en tabell där incidenter på miljön sammanställts i antal och volym. Denna indikator anses som helt uppfylld.

E.ON har redovisat indikatorn fullt ut. E.ON uppger även att de uppnått framgångar gällande satsningen på miljöskydd.

Vattenfall skriver att inget spill av väsentlig betydelse har framkommit. Indikatorn anses helt uppfylld.

(44)

EN24 Vikt av transporterat, importerat, exporterat eller behandlat avfall, som klassats som miljöfarligt enligt villkoren i Baselkonventionens Bilagor I, II, III och VIII, samt procent transporterat avfall som transporterats internationellt. (Tilläggsindikator).

DONG energy har utförligt beskrivit hur de själva förhållit sig till kraven i denna indikator och sedan hänvisat till en tabell där allt är sammanställt. Indikatorn anses som helt uppfylld.

Vattenfall har inte redovisat denna indikator.

Tilläggs-

EN25 Identitet, storlek, skyddsstatus och värde avseende biologisk mångfald för vattenmassor med tillhörande habitat som väsentligt påverkas av den redovisande organisationens utsläpp av vatten samt dess avgivna avrinningsvatten. (Tilläggsindikator).

Vattenfall hade ingen information angående denna indikator.

Kärn-EN26 Åtgärder för att minska miljöpåverkan från produkter och tjänster, samt resultat härav.

E.ON har uppfyllt indikatorn helt. E.ON har en avdelning som heter Climate & Renewables som arbetar med olika projekt såsom ”avfall till energi” och förbättring av energieffektiviteten. De arbetar även efter en såkallad ”Responsible Procurement Policy” som finns med i deras CR strategier.

(45)

Kärn-

EN27 Procent av sålda produkter och deras förpackningar som återinsamlas, per kategori.

Vattenfall har inte redovisat denna indikator då de anser att det inte är av vikt för verksamheten. Indikatorn är därmed inte uppfylld.

EN28 Monetärt värde av betydande böter, och det totala antalet ickemonetära sanktioner till följd av överträdelser av miljölagstiftning och -bestämmelser.

DONG energy redovisar att det inte rapporterats någon form av betydande böter under 2008, men några andra överträdelser har de valt att inte redovisa utan skriver att de har planer på att göra det nästa år. Vi anser därmed att denna indikator är delvis uppfylld.

Vattenfall har redogjort för två rapporterade slag av överträdelser. Indikatorn anses därmed helt uppfylld.

EN29 Väsentlig miljöpåverkan genom transport av produkter och andra varor och material som används i organisationens verksamhet, inklusive medarbetarnas arbetsresor/tjänsteresor. (Tilläggsindikator).

Dong Energy har delvis uppfyllt denna indikator. Detta med avseende på att de utelämnat vissa delar som de hävdar kommer framgå i nästa års rapport.

(46)

EN30 Sammanlagda kostnader och investeringar för miljöskydd, per typ. (Tilläggsindikator).

Vattenfall skriver att investeringar hänförda till att förbättra miljöprestationer inte specifikt finns rapporterat. Därmed är denna indikator inte uppfylld.

Resultatindikatorer för anställningsförhållanden och arbetsvillkor

LA1 Total personalstyrka, uppdelad på anställningsform, anställningsvillkor och region.

DONG energy uppfyller indikatorn fullt ut och redovisar den i form av diagram.

E.ON uppfyller indikatorn fullt ut och redovisar antal totalt anställda och antalet anställda per region i sin CSR rapport och Company report. Personalstyrkan uppdelat på anställningsform och anställningsvillkor finns att tillgå via internet.

(47)

LA2 Antal anställda som slutat och personalomsättning, per åldersgrupp, kön och region.

DONG energy. Indikatorn uppfylls delvis och redovisas i responsibility rapporten i form av diagram. Antalet anställda som slutat per åldersgrupp, kön och region går inte att utläsa. Endast personalomsättningen går att utläsa.

E.ON uppger i sin hållbarhetsredovisning att indikatorn är helt uppfylld. Men personalomsättningen per åldersgrupp, kön och region fanns dock inte att tillgå. Antalet anställda som slutat och den totala personalomsättningen finns redovisat via Internet. Därmed anser vi att den är delvis uppfylld.

Vattenfall har redovisat antal anställda som slutat och personalomsättning, men inte per åldersgrupp, kön eller religion beroende på att data inte finns insamlat på gruppnivå. Därmed anses denna indikator delvis uppfylld.

LA3 Förmåner som ges till heltidsanställd personal och som inte

omfattar tillfälligt eller deltidsanställda. Informationen ska ges för varje större verksamhet. (Tilläggsindikator).

DONG energy.Indikatorn är inte uppfylld.

E.ON uppfyller inte indikatorn fullt ut men arbetar för att hjälpa de anställda att balansera sitt privatliv med arbetslivet. De har infört flexibla arbetsdagar och en del kan arbeta hemifrån. I E.ON Nordic få de anställda 89 timmars betald ledighet per år. Förmånerna varierar dock mellan olika länder.

Vattenfall. En utförlig redovisning över de förmåner som ges till