Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap
Vårdvetenskap
Upplevelse av kommunikation, samarbete och säkerhet
hos sköterskor som arbetar på en operationssal.
Författare:
Handledare:
Ingegerd Söderling.
Karin Nordin.
Uppsats i Vårdvetenskap 15 hp
Examinator:
Grundläggande nivå
Eva Denison.
SAMMANFATTNING.
Syftet med studien var att undersöka hur sköterskor som arbetar på en operationsavdelning där WHO´s Surgical Safety Checklist används, upplever kommunikation, samarbete och patientsäkerhet.
Kort metodbeskrivning: Kvantitativ metod. Design: Deskriptiv, retrospektiv,
icke-experimentell tvärsnittsstudie. Datainsamlingen genomfördes på en operationsavdelning som använt WHO´s Surgical Safety Checklist drygt ett år. Deltagarna fick anonymt besvara ett frågeformulär med strukturerade frågor, en översatt version av the Safety Attitudes
Questionnaire (SAQ) anpassad till operationspersonal (OR). I studien undersöktes 3 av frågeformulärets 6 teman: säkerhetskultur, samarbetsklimat och stressidentifiering. Vidare undersöktes hur sköterskorna tyckte att kommunikationen på operationssalen fungerade; samt i vilken grad checklistan hade förbättrat kommunikationen, samarbetet och patientsäkerheten på operationssalen. Varje fråga besvarades genom en femgradig Likertskala.
Huvudresultat: Fynden visar att man kan anta att sköterskorna upplevde att kvaliteten på kommunikationen och samarbetet på operationssalen var hög. Vidare ser det ut som om deltagarna ansåg att patientsäkerheten fungerade adekvat och att checklistan var viktig för patientsäkerheten. Resultaten visar också att sköterskorna tyckte att checklistan i hög grad har förbättrat kommunikationen, samarbetet och patientsäkerheten på operationssalen.
Slutsats: Sköterskornas upplevelse av kommunikation, samarbete och patientsäkerhet på operationssalen antas huvudsakligen vara positiv 1 år efter att WHO´s Surgical Safety Checklist infördes.
NYCKELORD.
ABSTRACT.
The aim of the study was to examine the nurses´ experiences of communication, teamwork and patient safety in an operation ward where WHO´s Surgical Safety Checklist is used. Quantitative method. Design: descriptive, retrospective, non-experimental cross-sectional study. The data collection was implemented in an operation theatre where WHO´s Surgical Safety Checklist had been applied for the last year. The participants responded to a structured questionnaire, a translated version of the Safety Attitudes Questionnaire (SAQ) adjusted for operating rooms (OR). In the study 3 of 6 themes of the questionnaire was examined: safety culture, teamwork climate and stress identity. The study examined the nurses´ experiences of communication in the operating room; and to what extent the checklist has improved the communication, teamwork and patient safety in the operating room. Each item was answered using a 5-point Likert scale.
The findings reveal nurses´ experience of high quality of communication and collaboration in the operating room. Further it seems that the participants thought the patient safety was sufficient, and the checklist briefing was important for the patient safety. The results also show that nurses thought the checklist briefing has improved the communication,
collaboration and patient safety in the operating room.
The nurses´ experiences of communication, teamwork and patient safety in the operating room were assumed as mostly positive 1 year after the introduction of the WHO´s Surgical Safety Checklist.
KEYWORDS.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING.
SAMMANFATTNING ...2
NYCKELORD ...2
ABSTRACT ...3
KEYWORDS ...3
INTRODUKTION ...6
Problemformulering... 8 Syfte ... 8 Frågeställningar ... 8METOD...8
Design... 8 Urval ... 8 Datainsamlingsmetod... 9 Tillvägagångssätt... 10 Etiska överväganden ... 10Bearbetning & analys... 10
RESULTAT...11
Kvaliteten på kommunikationen på operationssalen... 11
Sköterskornas upplevelse av samarbetet på operationssalen ... 12
Stressidentifiering ... 12
Sköterskornas upplevelse av patientsäkerhet på operationssalen... 13
DISKUSSION...16
Resultatdiskussion... 16
Hur upplever sköterskorna att kommunikationen fungerar på operationssalen ... 16
Hur upplever sköterskorna att samarbetet med andra medarbetare på operationssalen fungerar ... 16
Hur upplever sköterskorna att patientsäkerheten fungerar på operationssalen ... 17
Hur upplever sköterskorna att användningen av checklistan fungerar? ... 17
Metoddiskussion... 18
Bortfallsdiskussion ... 18
Förslag till vidare undersökningar... 19
Studiens teoretiska betydelse för vårdvetenskap/omvårdnad... 19
Studiens praktiska betydelse för kliniskt arbete inom omvårdnad ... 19
INTRODUKTION.
Definitioner.
Kommunikation: överföring av information mellan människor, djur, växter eller apparater (Nationalencyklopedin, 2011). I denna studie avses informationsöverföring mellan
vårdpersonal på operationssal/-avdelning.
Samarbete: arbete tillsammans med någon eller några för något. (Svenska Akademiens Ordbok, 2011).
Säkerhet: i denna studie avses Patientsäkerhet, som definieras som skydd mot ”lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården” (SFS 2005:12).
Sjukvården är en komplex verksamhet full med risker. Liksom i andra verksamheter kan sjukvårdspersonal göra fel och begå misstag (Socialstyrelsen, 2008). Därför är det viktigt att vården har väl utvecklade rutiner och säkerhetssystem för att undvika att mänskliga misstag leder till att patienter utsätts för negativa händelser, s k vårdskador (Silén-Lipponen,
Tossavainen, Turunen & Smith, 2005). Säker vård är grundläggande för en god vård av hög kvalitet (Socialstyrelsen, 2008). Patientsäkerheten har blivit en huvudfråga för
kvalitetskontrollen inom sjukvården (Berland, Natvig & Gundersen, 2007). Sjukvården måste hela tiden förbättra patientsäkerheten och lära av misstag. När en patient har skadats eller riskerat en skada i vården är det angeläget att utreda vad som orsakade händelsen för att kunna åtgärda de bakomliggande faktorerna, för att minska risken att en liknande händelse ska inträffa igen (Socialstyrelsen, 2008). Kartläggning och analys av de risker som finns i varje verksamhet är också viktigt för att kunna förebygga att negativa händelser inträffar (Socialstyrelsen, 2008). Enligt Socialstyrelsen drabbas årligen drygt 9% av alla patienter inom somatisk vård på sjukhus i Sverige av en negativ händelse. För de skadade patienterna
förlängs ofta sjukhusvistelsen, vilket motsvarar nästan 10% av alla vårddygn per år. För drygt 3000 personer kan den negativa händelsen ha varit bidragande dödsorsak (Socialstyrelsen, 2008). Detta föranleder att ökade satsningar för att förebygga negativa händelser måste vidtas. Enligt Socialstyrelsen (2008) inträffar hälften av alla negativa händelser i samband med operationer eller andra invasiva åtgärder. Åtminstone hälften av dessa händelser skulle kunna förebyggas, t ex genom återkoppling, felkorrigering och förbättrat samarbete
(D´Addessi, Bongiovanni, Volpe, Pinto & Bassi, 2009).
Bristande kommunikation är den i särklass vanligaste orsaken till negativa händelser inom alla delar av sjukvården. Det kan leda till problem som t.ex. fördröjda behandlingar, felaktig medicinering, kirurgi på fel sida av kroppen etc. (Makary et al., 2006b; Lingard et al., 2008). Detta är potentiellt förödande händelser som kan förebyggas genom förbättrad
brister. Om sköterskor upplever att deras åsikter inte tas väl emot hämmas kommunikationen och patientsäkerheten påverkas negativt. Skillnaden i kommunikationen mellan kirurger och sköterskor kan vara en spegling av den traditionella hierarkin inom kirurgin, vilken hämmar sköterskor att säga emot eller ifrågasätta kirurgen (Carney et al., 2010). Både Makary och medarbetare (2006a) och Gillespie, Chaboyer, Longbottom & Wallis (2009) visar att sköterskor utbildas i att kommunicera annorlunda än läkare. Sköterskor lär sig att kommunicera via brett berättande när de beskriver patienten, ” the story of the patient”. Läkare tränas däremot att kommunicera med hjälp av ”rubriker” för att snabbt komma till situationens kärna. Enligt Gillespie och medarbetare (2009) leder den här skillnaden i
kommunikationsstilar till kommunikationsstörningar. Även Lingard och medarbetare (2005) konstaterar att upp till 30% av informationsutbytet på operationssalen leder till
kommunikationsstörningar.
Operationssalen är en av de mest komplexa arbetsmiljöerna inom sjukvården med hög frekvens av negativa händelser (Nilsson et al., 2010). Risken för komplikationer är
undermåligt analyserad i många delar av världen men studier i industrialiserade länder har visat värden för perioperativa dödsfall från 0,4 till 0,8%, och för större komplikationer från 3% till 17% (Haynes et al., 2009). Arbetsmiljön innefattar en unik gruppdynamik med multipla professioner, med olika uppdrag och mål. Operationsteam arbetar ofta multiprofessionellt istället för interprofessionellt, där traditionell hierarki tenderar att
dominera över ändamålsenligt samarbete (Bleakley, Boyden, Hobbs, Walsh & Allard, 2006). Operationssalen är också den klassiska zonen för motstridiga mål mellan yrkesutövare, operationsteam och sjukvårdsorganisationen som helhet. (D`Addessi et al., 2009). Högt tempo, stress och söndrande beteende påverkar gruppdynamiken, och i förlängningen det slutliga medicinska resultatet för patienten (Berland et al., 2007; D`Addessi et al., 2009). Berland och medarbetare (2007) visar att en stressig arbetsmiljö har identifierats vara den starkaste faktorn när misstag begås. Det faktum att människor måste samarbeta och hantera svåra fall, och att teamet består av människor med starka viljor som ska samsas på en liten yta; skapar en särskild atmosfär på operationssalen. Enligt Makary och medarbetare (2006a) menar sköterskor att samarbete föreligger när sköterskan får respekt för sina åsikter i en fråga. Läkarna beskriver å andra sidan att samarbete föreligger när sköterskan förutser läkarens behov och följer instruktioner. De här olika uppfattningarna mellan läkare och sköterska kan resultera i bristande kommunikation för att läkaren eller sköterskan kan förutsätta att de andra i teamet förstår och håller med när så inte är fallet. Sådan skillnader i uppfattningarna måste överbryggas om samarbetet på operationssalen ska kunna förbättras (Carney et al., 2010) En strategi som har visat sig öka samarbetet och förbättra patientsäkerheten på operationssalen är användandet av en intraoperativ checklista (Makary et al., 2006c; Carney et al., 2010).
det kirurgiska resultatet har initierats genom världshälsoorganisationens Safer Surgery Project (D´Addessi et al., 2009; Weiser et al., 2010). Genomgången består av presentation av alla medarbetare på operationssalen, med förnamn och roll på salen, en kirurgisk ”time out” med diskussion om förväntade effekter av operationsproceduren. Särskild vikt läggs vid potentiella problem som kan dyka upp under arbetet. I slutet av operationen genomförs ånyo en
genomgång för att dra lärdom av eventuella svårigheter under operationen för framtida patienter och operationer (Makary et al., 2006c). Utöver att främja informationsutbytet ger checklistan tillfälle för teamet att konferera som grupp, att presenteras för varandra och
samtala om den aktuella operationen i en kollegial stämning (Lingard et al., 2005). Vidare kan checklistan befrämja inhämtning av ny kunskap i operationsteamet på ett effektivt sätt och till låg personalomkostnad (Lingard et al., 2008).
Problemformulering.
Sommaren 2009 startade användningen av en anpassad version av WHO´s Surgical Safety Checklist (se bilaga 4), på Neurokirurgiska operationsavdelningen, Karolinska Sjukhuset, Solna. Målet med checklistan är att stärka inarbetade säkerhetsrutiner och bidra till bättre kommunikation och samarbete mellan de olika yrkesgrupperna på operationssalen. Det har ännu inte gjorts någon undersökning på sjukhuset om vad personalen tycker om
kommunikationen, samarbetet och patientsäkerheten på operationssalen, efter att den intraoperativa checklistan infördes.
Hur anser sköterskorna att kommunikationen, samarbetet och patientsäkerheten på operationssalen fungerar drygt ett år efter att WHO´s Surgical Safety Checklist infördes? Syfte.
Syftet med studien är att undersöka hur sköterskor som arbetar på en operationsavdelning där WHO´s Surgical Safety Checklist används upplever kommunikation, samarbete och
patientsäkerhet. Frågeställningar.
Hur upplever sköterskorna att kommunikationen fungerar på operationssalen? Hur upplever sköterskorna att samarbetet med andra medarbetare på operationssalen fungerar?
Hur upplever sköterskorna att patientsäkerheten fungerar på operationssalen? Hur upplever sköterskorna att användningen av checklistan fungerar?
METOD.
Kvantitativ metod.Design: Deskriptiv, retrospektiv, icke-experimentell tvärsnittsstudie (Polit & Tatano Beck, 2008).
Urval.
Exklusionskriterier för urvalsgruppen var läkare, anestesisjuksköterskor som arbetade på avdelningen på jourtid samt timanställda sköterskor. Ingen identifierande information spårades förutom yrke och antal verksamma år inom specialiteten.
Frågeformuläret besvarades av 28 deltagare, vilket ger en svarsfrekvens på 80%. Antal uteblivna enkäter: 7 st., 20 %. Fördelningen yrkesmässigt var narkossköterskor, 7 st., 25%; operationssköterskor 10 st., 36%; och undersköterskor 10 st., 36%. Antal deltagare som inte uppgivit yrke, 1 st., 3 %.
Antal yrkesår inom specialiteten fördelade sig enligt följande:
0-2 år: 3 st., 10 %; 3-5 år: 8 st., 30 %; 6-10 år: 3 st., 10 %; >10 år: 14 st., 50 %. Datainsamlingsmetod.
Datainsamlingen gjordes i form av självrapportering med hjälp av ett frågeformulär med strukturerade frågor. Frågeformuläret var en översatt version av den amerikanska Safety Attitudes Questionnaire (SAQ), (Center for Healthcare, Quality and Safety, 2010), (se bilaga 3). SAQ är en för sjukvården anpassad variant av ett frågeformulär inom trafikflyget, the Flight Management Attitudes Questionnaire (FMAQ). FMAQ utvecklades för att förebygga olyckor efter att forskare funnit att de flesta flygplansolyckorna orsakades av brister i kommunikationen och samarbetet hos besättningen. SAQ är det mest använda instrumentet för att mäta patientsäkerhetskultur i världen (Dellkås & Hofoss, 2008). Vidare är SAQ det enda frågeformuläret om patientsäkerhetskultur som visar samband med antalet vårdskador inom vården (Dellkås & Hofoss, 2008). SAQ har bearbetats för användning inom intensivvård (ICU), operationssal (OR – operating rooms), allmänna vårdavdelningar och akutavdelningar. I alla versioner av SAQ är frågeinnehållet detsamma, med mindre justeringar för att spegla den aktuella kliniken. SAQ mäter personalens attityder inom 6 teman: samarbetsklimat, säkerhetskultur, belåtenhet med arbetet, uppfattningar om ledarskap, arbetsförhållanden och stressidentifikation. I den här studien användes SAQ för operationsavdelningar (SAQ OR), (se bilaga 1). Den amerikanska SAQ OR innehåller 15 frågor där deltagarna ombeds värdera kvaliteten på samarbetet och kommunikationen de upplevt med olika yrkesgrupper, via en femgradig Likertskala (Väldigt låg, Låg, Adekvat, Hög, Väldigt hög) och möjlighet att svara ”Vet ej”. I versionen som användes i denna studie ingick endast 8 frågor i denna kategori, då frågor om yrkesgrupper som inte existerade på den aktuella operationsavdelningen togs bort. Frågorna användes för att besvara frågeställningen om kommunikation på operationssalen (fråga 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7 & 8). Vidare användes tre teman från SAQ OR i studien:
”samarbetsklimat” (fråga 3, 24, 30, 34, 35 & 38), ”stressidentifikation” (fråga 25, 31, 32 & 16) och ”säkerhetskultur” (fråga 4, 5, 28, 11,12, 20 & 21). Dessutom ställdes tre frågor som berörde checklistan, fråga 13, 14 & 7. Varje fråga besvarades genom en femgradig
Likertskala (Tar avstånd helt, Tar avstånd delvis, Tveksam, Instämmer delvis, Instämmer helt). Även här fanns alternativet ”Vet ej” med. Frågeställningen om samarbete på
Tillvägagångssätt.
Urvalsgruppen informerades om projektet av författaren dels på ett personalmöte på avdelningen, dels via e-mail till samtliga deltagare. Då fick de information om att en undersökning av deras åsikter om hur de upplever att kommunikationen och samarbetet på operationssalen fungerar, skulle genomföras med hjälp av ett frågeformulär.
Utskicket gjordes genom att alla deltagare fick frågeformuläret, med bifogat följebrev (se bilaga 2) och kuvert i sina postfack. Följebrevet innehöll information om studiens syfte och procedur. Efter att deltagarna fyllt i formuläret lades formuläret i bifogat kuvert och klistrades igen. Frågeformulären lämnades sedan in i ett anvisat postfack på operationsavdelningen. Påminnelse utgick via e-mail, en vecka efter att frågeformulären delats ut. Tiden för datainsamlingen var 2 veckor. Enkäten var ”anonym”.
Etiska överväganden.
Studien godkändes skriftligen av ansvariga verksamhets-/klinikchefer för operation och anestesin innan datainsamlingen startades.
Positivt: Att ta fram sköterskornas åsikter om hur checklistan förändrat
kommunikationsmöjligheterna och samarbetet på operationssalen. Att deltagarna fick svara på frågeformuläret anonymt.
Negativt: Att deltagarnas tid togs i anspråk. Risk fanns att undersökningsmedlemmarna kände sig rädda att avslöja i sina åsikter om ämnet. För att undvika detta var enkäterna anonyma. Syftet var att undersöka hur personalen upplevde kommunikationen, samarbetet och patientsäkerheten på operationssalen. Detta är kunskap som kan bidra till att förbättra säkerhetskulturen på en operationsavdelning.
Bearbetning och analys.
RESULTAT.
Kvaliteten på kommunikationen på operationssalen.
Överlag ser det ut som att studien visar att upplevelsen av kvaliteten på kommunikationen på operationssalen var adekvat till hög (Tabell 1). Man kan anta att kommunikationen med kirurger med specialistkompetens respektive kirurger utan specialistkompetens, upplevdes som adekvat för merparten av respondenterna (m: 3.6 respektive m: 3.7).
Operationssköterskorna upplevde hög kvalitet på kommunikationen med kirurgerna (m: 4.0). Vidare angav operationssköterskorna samma värde för kommunikationen med
specialistkirurgerna som med övriga kirurger. Anestesisjuksköterskorna och undersköterskorna angav högre värde för kommunikationen med kirurgerna utan
specialistkompetens än för kirurgerna med specialistkompetens (inte statistiskt säkerställt). Alla tre sköterskegrupperna angav högst värden för kommunikationen med anestesiläkare med specialistkompetens, av alla yrkesgrupper. Högst värden sågs hos
anestesisjuksköterskorna (m: 4.9). Lägre hos operationssjuksköterskorna och
undersköterskorna (m: 4.1). Anestesiläkare utan specialistkompetens fick något lägre värden i studien (m: 3.9). Högst värde ses hos anestesisjuksköterskorna, lägst hos undersköterskorna (Tabell 1).
Tabell 1. Kvaliteten på kommunikationen med olika professioner:
Narkossköterskor Op-sköterskor Undersköterskor Totalt
Medel (SD) Medel (SD) Medel (SD) Medel (SD) 1. Kirurg, specialist: 3.4 (1.0) 4.0 (0.8) 3.4 (1.5) 3.6 (1.1) 2. Kirurg, övriga: 3.6 (0.5) 4.0 (1.0) 3.7 (1.0) 3.7 (0.9) 3. Anestesiläkare, spec: 4.9 (0.4) 4.1 (0.7) 4.1 (1.1) 4.3 (0.9) 4. Anestesiläkare, övriga: 4.1 (1.0) 3.9 (0.8) 3.8 (0.9) 3.9 (0.9) 5. Anestesisköterskor: 4.9 (0.4) 4.1 (0.3) 4.0 (0.7) 4.2 (0.6) 6. Operationssköterskor: 3.6 (1.0) 4.3 (0.5) 4.1 (0.7) 4.0 (0.7) 7. Undersköterskor: 3.3 (1.3) 4.1 (0.6) 4.3 (0.8) 4.0 (0.9) 8. Övriga: 1.3 (2.3) 1.0 (1.7) 0.4 (0.9) 0.8 (1.5)
Respondenterna upplevde hög kvalitet på kommunikationen med sköterskorna på operationsavdelningen. Högst värde fick anestesisjuksköterskorna (m: 4.2). Lägre hos operationssjuksköterskorna och undersköterskorna. Kvaliteten på kommunikationen med operationssjuksköterskorna kan även den antas vara hög (m: 4.0). Högst värden angav operationssjuksköterskorna, lägst anestesisjuksköterskorna. Likaså värderades kvaliteten på kommunikationen med undersköterskorna som hög (m: 4.0). Högst värden hos
undersköterskorna, lägst hos anestesisjuksköterskorna (Tabell 1).
Sammanfattningsvis visar resultaten att upplevelsen av kommunikationen med de olika yrkeskategorierna på operationssalen rankas adekvat till hög (m: 3.6 – 4.3).
Sköterskornas upplevelse av samarbetet på operationssalen.
Sköterskorna instämde i hög grad i påståendet att sköterskans åsikt om patientvården tas väl emot på operationssalen (m: 4.5). Högst värde angav operationssjuksköterskorna och något lägre undersköterskorna och anestesisjuksköterskorna. Respondenterna tog avstånd från påståendet att det är svårt att säga till om man upptäcker ett problem när det gäller patientvården (m: 2.0). Mest avstånd tog anestesisjuksköterskorna. Undersköterskorna instämde i högre grad i påståendet. Sköterskorna uppgav tveksamhet angående att meningsskiljaktigheter på operationsavdelningen klaras upp ändamålsenligt (m: 3.4). Anestesisjuksköterskorna och undersköterskorna uppgav lägre värden.
Operationssjuksköterskorna instämde mer i påståendet (Tabell 2). Tabell 2. Upplevelse av samarbete på operationssalen:
Ane-sköterskor Op-sköterskor Undersköterskor Totalt Medel (SD) Medel (SD) Medel (SD) Medel (SD)
3. Sköterskans åsikt tas väl 4.1 (0.7) 4.9 (0.3) 4.3 (0.5) 4.5 (0.6) emot på op-salen.
24. Svårt att säga till om jag 1.6 (0.8) 2.0 (1.0) 2.3 (1.2) 2.0 (1.0) upptäcker ett problem när
det gäller patientvården.
30. Meningsskiljaktigheter 3.0 (1.0) 4.1 (0.7) 3.1 (0.9) 3.4 (1.0) klaras upp ändamåls-
enligt.
34. Stöd från övrig personal 4.6 (0.5) 4.6 (0.5) 4.4 (0.5) 4.5 (0.6) att sköta patienterna.
35. Lätt att fråga om man 4.3 (0.5) 4.5 (0.7) 4.5 (0.7) 4.4 (0.6) inte förstår.
38. Här arbetar läkare och 3.9 (0.7) 4.4 (0.5) 3.8 (1.1) 4.0 (0.8) sköterskor i väl-
koordinerade team.
Respondenterna i studien instämde i påståendet att de har det stöd de behöver från övrig personal för att sköta patienterna (m: 4.5). Anestesisjuksköterskorna och operations-sjuksköterskorna angav samma värde (m: 4.6), (Tabell 2). Sköterskorna instämde vidare i påståendet att det är lätt för personalen att fråga om det är något man inte förstår (m: 4.4). Anestesisjuksköterskorna angav något lägre värde än övriga sköterskor (m: 4.3).
Sköterskorna instämde i hög grad i påståendet att de arbetade i välkoordinerade team med läkarna. Operationssjuksköterskorna upplevde detta i hög grad (m: 4.4), (Tabell 2). Stressidentifiering.
kände viss tveksamhet inför att de var mindre effektiva när de är trötta (m: 3.7). Anestesi-sjuksköterskorna instämde mer i påståendet, jämfört med operationsAnestesi-sjuksköterskorna och undersköterskorna (Tabell 3).
Respondenterna var tveksamma till påståendet att de var mer benägna att göra fel i spända och hetsiga situationer (m: 2.9). Lägst värde angav undersköterskorna, högst anestesi-sjuksköterskorna. Även till påståendet att trötthet försämrade prestationen vid akuta situationer var respondenterna tveksamma (m: 3.3). Anestesisjuksköterskorna hade högst värden. Operationssjuksköterskorna och undersköterskorna hade tämligen lika värden (Tabell
Tabell 3. Stressidentifiering.
Ane-sköterskor Op-sköterskor Undersköterskor Totalt Medel (SD) Medel (SD) Medel (SD) Medel (SD) 25. För hög arbetsbörda för- 3.9 (0.9) 3.5 (1.1) 3.2 (0.6) 3.5 (0.9) sämrar min prestations-
förmåga.
31. Jag är mindre effektiv när 4.3 (0.8) 3.4 (1.5) 3.6 (0.8) 3.7 (1.1) jag är trött.
32. Jag är mer benägen att göra 3.7 (1.1) 3.1 (1.4) 2.3 (1.5) 2.9 (1.4) fel i spända och hetsiga
situationer.
16. Trötthet försämrar min 3.9 (1.7) 3.2 (1.2) 3.1 (1.4) 3.3 (1.4) prestation vid akuta
situationer.
Sköterskornas upplevelse av patientsäkerhet på operationssalen.
Respondenter uppgav att de skulle känna sig trygga att vårdas som patient på avdelningen (m: 4.3). Operationssjuksköterskorna instämde i hög utsträckning i påståendet,
anestesi-sjuksköterskorna och undersköterskorna uppgav lägre värden. Att medicinska misstag
hanteras tillbörligt på sjukhuset kan man anta att respondenterna var något mer tveksamma till (m: 3.4). Anestesisjuksköterskorna angav högst värde, undersköterskorna och
operationssjuksköterskorna lägre (Tabell 4). Sköterskorna instämde i att de vet vart de ska vända sig med frågor om patientsäkerhet (m: 4.1). Anestesisjuksköterskorna i hög
utsträckning, operationssjuksköterskorna och undersköterskorna i lägre. Sköterskorna upplevde att de fick feedback för sin arbetsprestation. Högst värden angav operations-sjuksköterskorna. Anestesisjuksköterskorna och undersköterskorna var mer tveksamma till påståendet. Respondenterna antas vara tveksamma till påståendet att det var svårt att diskutera misstag på operationssalen (m: 2.6). Mest avstånd från påståendet tog
operations-sjuksköterskorna, minst anestesisjuksköterskorna. Sköterskorna instämde delvis i påståendet att man uppmuntrades av kollegor att rapportera alla betänkligheter angående
patientsäkerheten (m: 4.0). Mest instämde anestesisjuksköterskorna, operations-sjuksköterskorna och undersköterskorna mindre (Tabell 4).
Tabell
Ane-sköterskor Op-sköterskor Undersköterskor Totalt Medel (SD) Medel (SD) Medel (SD) Medel (SD) 4. Skulle kännas tryggt att 4.3 (0.8) 4.6 (0.7) 4.2 (0.6) 4.3 (0.7) vårdas här som patient.
5. Medicinska misstag hanteras 3.7 (0.5) 3.0 (2.1) 3.5 (2.0) 3.4 (1.7) tillbörligt på sjukhuset.
28.Vet vart jag ska vända mig 4.4 (0.5) 4.2 (1.6) 4.0 (1.9) 4.1 (1.5) med frågor om patient-
säkerhet.
11.Får tillbörlig feedback för 3.7 (1.8) 4.1 (0.7) 3.4 (0.7) 3.8 (1.1) min arbetsprestation.
12. Svårt att diskutera misstag 2.9 (1.1) 2.4 (0.7) 2.5 (1.0) 2.6 (0.9) på op-salen.
20. Jag uppmuntras av kollegor 4.6 (0.8) 4.2 (1.0) 3.6 (1.4) 4.0 (1.1) att rapportera alla betänklig-
heter angående patient- säkerheten.
21. Klimatet gör det lätt att 3.6 (0.8) 4.2 (0.6) 3.5 (1.1) 3.8 (0.9) lära av andras misstag.
Sköterskorna i studien upplevde delvis att klimatet gör det lätt att lära av andras misstag (m: 3.8). Undersköterskorna och anestesisjuksköterskorna uppgav lägre värden. Operations-sjuksköterskorna instämde mer i påståendet (Tabell 4).
Sköterskornas upplevelse av användningen av checklistan.
Påståendet att genomgången för teamet innan knivstart var viktigt för patientsäkerheten hade högst medelvärde i alla grupper i studien (m: 4.9), dock ej statistiskt signifikant. Högst värden angav operationssjuksköterskorna och undersköterskorna, något lägre värde hos anestesi-sjuksköterskorna (Tabell 5).
Tabell 5. Checklistan.
Ane-sköterskor Op-sköterskor Undersköterskor Totalt Medel (SD) Medel (SD) Medel (SD Medel (SD) 13. Genomgång för teamet 4.9 (0.4) 5.0 (0.3) 5.0 (0.0) 4.9 (0.3) innan knivstart är viktigt för
patientsäkerheten.
14. Genomgångar är vanliga på 3.7 (1.0) 4.5 (0.5) 3.5 (1.7) 3.9 (1.2) operationsavdelningen.
7. All nödvändig information 3.5 (1.4) 4.0 (0.7) 3.3 (0.7) 3.6 (0.9) är tillgänglig innan knivstart.
Respondenterna upplevde att genomgångar var vanliga på operationsavdelningen (m: 3.9). Operationssjuksköterskorna instämde mer i påståendet (Tabell 5). Anestesisjuksköterskorna och undersköterskorna uppgav lägre värden. Man kan anta att sköterskorna delvis var tveksamma till att all nödvändig information var tillgänglig innan knivstart (m: 3.6).
Operationssjuksköterskorna instämde mest. Anestesisjuksköterskorna och undersköterskorna var mer tveksamma.
I sista delen av frågeformuläret fick deltagarna sätta ett kryss som överensstämde med sin uppfattning, på en 10 cm linje, graderad Inte alls, 0; till Väldigt mycket, 10. Medelvärdet för hela gruppen för påståendet om att checklistan hade förbättrat kommunikationen på
operationssalen är 6.4. Operationssjuksköterskorna och undersköterskorna var tämligen överens i sina svar. Anestesisjuksköterskorna angav något lägre värde (Tabell 6). Tabell 6. Checklistans betydelse.
Ane-sköterskor Op-sköterskor Undersköterskor Totalt Medel (SD) Medel (SD) Medel (SD) Medel (SD) 1. I vilken grad har check- 6.2 (2.9) 6.6 (2.0) 6.6 (2.0) 6.4 (2.2) listan förbättrat
kommunikationen på op-salen?
2. I vilken grad har check- 5.4 (2.9) 6.4 (1.4) 6.3 (1.6) 6.0 (1.9) listan förbättrat samarbetet
på op-salen?
3. I vilken grad har check- 6.3 (2.4) 6.9 (1.9) 6.8 (1.7) 6.7 (1.9) listan ökat patient-
säkerheten på op-salen?
Respondenterna upplevde att checklistan hade förbättrat samarbetet på
operations-avdelningen (m: 6.0). Även här angav operationssjuksköterskorna och undersköterskorna liknande värde, anestesisjuksköterskorna lägre. Medelvärdet för de tre sköterskegrupperna om huruvida checklistan hade ökat patientsäkerheten på operationssalen var 6.7.
DISKUSSION.
Syftet med studien var att undersöka sköterskornas upplevelse av kommunikation, samarbete och patientsäkerhet på en operationsavdelning där WHO´s Surgical Safety Checklist används. Fynden visar att man kan anta att sköterskorna upplevde att kvaliteten på kommunikationen och samarbetet på operationssalen var hög. Vidare ser det ut som om sköterskorna ansåg att patientsäkerheten fungerade adekvat och att checklistan var viktig för patientsäkerheten. Tendenserna visar också att sköterskorna tyckte att checklistan i hög grad har förbättrat kommunikationen, samarbetet och patientsäkerheten på operationssalen.
Resultatdiskussion.
Hur upplever sköterskorna att kommunikationen fungerar på operationssalen?
Enligt bl. a. Lingard och medarbetare (2005) är bristande kommunikation den huvudsakliga faktorn som leder till negativa händelser inom sjukvården. Fynden i den här studien visar att man kan anta att respondenterna upplevde att kommunikationen på operationssalen fungerade tillfredsställande. Det ser ut som om sköterskorna också upplevde att kommunikationen fungerade bättre med övriga sköterskekollegor än med kirurgerna. Liknande fynd visar även Makary och medarbetare (2006) och Carney och medarbetare (2010). Undantaget var
kommunikationen med anestesiläkarna med specialistkompetens, som man kan anta att
samtliga deltagargrupper bedömde fungera bäst. Uppskattningen kan antas bero på det dagliga nära samarbetet med anestesiläkarna med specialistkompetens, samt att de är fast placerade på operationsavdelningen till skillnad från anestesiläkarna utan specialistkompetens. Mills och medarbetare (2008) menar att det vanligast förekommande mönstret är att sköterskor och anestesiläkare tenderar att uppfatta sin miljö på liknande sätt, och båda skiljer sig signifikant från kirurgernas uppfattning. Villigheten att säga till vid bekymmer med patientsäkerheten är en viktig del av säkerheten på operationssalen. Den traditionella hierarkin inom kirurgin har ofta avskräckt sköterskor från att säga till kirurgerna, och sköterskor kan därför tveka att konfrontera kirurgen beträffande oenigheter om patientvården (Makary et al., 2006a). Den här studien visar tendenser att sköterskorna upplevde att det inte var svårt att säga till om de upptäckte ett problem när det gällde patientvården, samt att deras åsikter togs väl emot på operationssalen. Likaså ser det ut som om flertalet instämde i påståendet att det är lätt för personalen att fråga om det är något man inte förstår.
Hur upplever sköterskorna att samarbetet med andra medarbetare på operationssalen fungerar?
Det ser ut som om sköterskorna i studien rankade samarbetet med övriga sköterskor högre än samarbetet med kirurgerna. Högst rankade sköterskorna samarbetet med den egna yrkeskåren. Samma resultat kan ses i flera studier (Flin, Yule, McKenzie, Paterson-Brown & Maran, 2006; Makary et al, 2006a). Enligt Makary och medarbetare (2006a) beskrev sköterskorna gott samarbete som att få deras åsikter respekterade. Att fynden i den här studien ser ut som om respondenterna upplevde att deras åsikter respekterades på operationssalen samt att samarbetet var av hög kvalitet stämmer överens med Makarys resultat. Resultaten visar att anestesisjuksköterskorna och undersköterskorna uppgav tveksamhet angående att
meningsskiljaktigheter på operationsavdelningen klaras upp ändamålsenligt, (m.a.o. inte VEM som har rätt utan VAD som är bäst för patienten). Operationssjuksköterskorna instämde mer i påståendet. Förmåga att skilja på sak och person är viktig vid det nära samarbete som råder på en operationssal. Sexton och medarbetare (2006) visade liknande resultat för sköterskorna. Brist på stöd kan vara problematiskt för sköterskor visar Berland och
patientsäkerheten. I stressiga situationer kan socialt stöd och kontroll över arbetssituationen dämpa de negativa konsekvenserna av stressen (Berland et al., 2007). Det ser ut som om respondenterna i den här studien hade det stöd de behövde från övrig personal för att sköta patienterna. Stödet upplevdes bland sköterskorna vara större i den här studien jämfört med Sexton och medarbetare (2006). Man kan i den här studien anta att
operations-sjuksköterskorna upplevde att läkarna och sköterskorna arbetade tillsammans i väl-koordinerade team. Undersköterskorna och anestesisjuksköterskorna tenderade vara mer tveksamma till påståendet. Kanske beror skillnaden på att operationssjuksköterskorna arbetar närmre kirurgerna än övriga sköterskegrupper i studien.
Stress kan tolkas som en obalans mellan arbetskrav i sköterskeprofessionen och sköterskans möjligheter till kontroll och stöd (Berland et al., 2007). Det är viktigt för samarbetet och patientsäkerheten på operationssalen att det finns en medvetenhet hos personalen om hur stress och trötthet begränsar prestationsförmågan. Flin och medarbetare (2006) visar att många operationssköterskor tror att de inte skulle påverkas av stress eller trötthet. Sköterskorna i studien tenderade vara relativt neutrala till påståendet om att prestations-förmågan försämras när arbetsbördan blir för hög. Även Sexton och medarbetare (2006) visar neutralitet i frågan hos sköterskorna. Man kan anta att anestesisjuksköterskorna i den här studien instämde mer att de blir mindre effektiva vid trötthet, jämfört med övriga
respondenter. Samma resultat syntes angående att trötthet försämrade prestationen vid akuta situationer. Enligt Flin och medarbetare (2006) uppgav sköterskorna att de trodde att de fortfarande presterade effektivt i kritiska lägen även om de var trötta. Det ser ut som om sköterskorna i studien ställde sig neutrala till påståendet att de är mer benägen att göra fel i spända och hetsiga situationer. Undersköterskorna tog delvis avstånd från påståendet. Ett resultat som i så fall skiljer sig från internationella studier, t.ex. Flin och medarbetare (2006), där 68% av sköterskorna trodde att de var mer benägna att göra fel i spända, hetsiga
situationer.
Hur upplever sköterskorna att patientsäkerheten fungerar på operationssalen?
Makary och medarbetare (2006c) visar att sköterskorna var mindre positiva än läkarna till påståendet att de skulle känna sig trygga att vårdas som patient på avdelningen. I den här studien har vi ingen uppfattning om läkarnas uppfattning då dessa exkluderades ur studien. Dock visar resultaten att sköterskorna skulle känna sig trygga att vårdas som patient på avdelningen, vilket är ett bra betyg för uppfattningen om säkerheten på operationssalen. Det ser ut som om sköterskorna i studien uppgav tveksamhet angående att medicinska misstag hanteras tillbörligt på sjukhuset. Även andra studier visar låga siffror för tilltron till
sjukhusens förmåga att hantera medicinska misstag (Flin et al., 2006; Sexton et al., 2006). Dock kan man anta att respondenterna i den här studien vet vart de ska vända sig med frågor om patientsäkerheten. De upplevde också att de uppmuntras av kollegorna att rapportera betänkligheter angående patientsäkerheten. Enligt Flin och medarbetare (2006) tyckte 92% av sköterskorna att avvikelserapportsystemet var viktigt för säkerheten.
Hur upplever sköterskorna att användningen av checklistan fungerar?
Utifrån siffrorna i den här studien kan man anta att många sköterskor kan vara tveksamma till huruvida de har all nödvändig information tillgänglig vid knivstart. Man kan fundera om genomgångarna med checklista är optimala ännu. Det är förstås en utvecklingsprocess som tar tid att genomföra (Schlack & Boermeester, (2010). Resultaten visar också att respondenterna upplevde att genomgångarna inte genomfördes vid alla operationer. Även detta kan vara orsakat av att processen inte är klar ännu. Genomgången med checklista skulle kunna
utan att ta tid och ekonomi i anspråk. Två av tre sköterskor enligt Lingard och medarbetare (2005) sa att checklistan ökade deras kunskaper på ett sätt som annars skulle ha varit
opraktiskt eller omöjligt för dem att skaffa fram. Genomgång med checklista kan därigenom vara en inlärningsåtgärd som är mer kostnadseffektiv än traditionell kunskapsinhämtning (Lingard et al., 2008). I likhet med flera andra studier (Flin et al., 2006; Lingard et al., 2005) ser det ut som om flertalet respondenterna i studien ansåg att checklistan och genomgången före knivstart är viktig för patientsäkerheten. De ansåg även att checklistan har förbättrat kommunikationen, samarbetet och patientsäkerheten på operationssalen.
Metoddiskussion.
I den här studien var syftet att ta reda på sköterskors attityder vid ett visst tillfälle. Därför valdes tvärsnittsstudie, vilket också är den vanligaste typen av studie vid enkätundersökningar (Ejlertsson, 2003). Samtidigt genomfördes undersökningen i perspektiv av att WHO´s
Surgical Safety Checklist använts ca 1 år på avdelningen och därmed blev studien även retrospektiv. Det finns flera frågeformulär om attityder inom sjukvården. Valet av fråge-formulär avgjordes av att Safety Attitudes Questionnaire internationellt anses ha mest tyngd och anseddhet. Tidigare studier av SAQ visar hög reliabilitet. Däremot är validiteten osäker, särskilt som de sista 3 frågorna i frågeformuläret i denna studie byttes ut till andra frågor. Originalfrågorna anses höja formulärets validitet visar Sexton et al (2006). Vid översättningen av formuläret prioriterades att översättningen skulle vara så ordalik originalet som möjligt, kanske på bekostnad av textförståelsen.
Urvalsmetoden gav ett urval som inte är representativt för alla sköterskor på alla operations-avdelningar, men eftersom studien syfte var att undersöka sköterskors upplevelser på en specifik operationsavdelning valdes den metod som bäst stämde överens med studiens syftet. Studien genomfördes bland kollegor till författaren, något som förmodligen påverkade både respondenterna och svarsfrekvensen.
Den valda metoden fungerade väl för studiens syfte. Om studien skulle göras om skulle dock formuläret Safety Attitudes Questionnaire OR Short Form väljas istället. Det formuläret tar endast med de frågor som analyserades i den här studien och skulle ha varit mer lättillgängligt för respondenterna. Drygt 60 frågor är mycket att besvara vid tidsbrist, som ju är sjukvårdens vardag.
Bortfallsdiskussion.
Vid lägre svarsfrekvens är det större risk att särskilda grupper blir underrepresenterade. Svarsfrekvensen bör ligga på minst 60 procent. I denna studie var svarsfrekvensen hög, 80%, vilket stärker det representativa värdet i slutresultatet. Bland anestesisjuksköterskor har 100% svarat på frågeformuläret vilket ger god tillförlitlighet till slutresultatet. Av undersköterskorna mer än 75% svarat på enkäten. Bland operationssjuksköterskorna har drygt en tredjedel
avstått från att svara på frågeformuläret. Där kan de uteblivna svaren ha påverkat slutresultatet i högre utsträckning. Ett bifogat följebrev till frågeformuläret delades ut för att försöka
Bland de besvarade frågeformulären fanns ett svarsbortfall på frågan vilken yrkeskategori respondenten tillhörde. Möjligen kan detta vara en miss eller en önskan att vara än mer anonym. Det största svarsbortfallet i datainsamlingen gällde fråga 8 inom kommunikation/ samarbete, 17 st. En möjlig förklaring till svarsbortfallet kan vara att frågan var oklar; att många inte samarbetar med fler kategorier; en miss eller en ovilja att svara på frågan. 5 av frågorna i frågeformuläret hade 1 svarsbortfall vardera. 3 av dessa gällde kvaliteten på
kommunikationen/samarbetet med olika professioner, varav 2 rörde yrkeskategorierna övriga kirurger och övriga anestesiläkare. Det kan ha varit svårtolkade rubriker. Det tredje svars-bortfallet inom kommunikation/samarbete rörde yrkeskategorin anestesisjuksköterska och kan ha varit en miss eller en ovilja att svara på frågan. Ytterligare 2 svarsbortfall fanns i
datainsamlingen, ett för påståendet att det känns tryggt att vårdas här som patient, och ett för påståendet att all nödvändig information finns tillgänglig innan knivstart. Även dessa kan ha varit missar eller ovilja att besvara frågan. Dessa svarsbortfall påverkar inte resultatet
avsevärt.
Förslag till vidare undersökningar.
Världshälsoorganisationens checklista är ett viktigt första steg i införandet av ett nytt säkerhetsmedvetande inom operationssjukvården. Vidare undersökningar av operations-teamets kommunikationsteknik och interprofessionellt arbete på operationsavdelningar föreslås.
Studiens teoretiska betydelse för vårdvetenskap/omvårdnad.
Studien kan bidra till att öka kunskapen om hur sköterskor upplever att kommunikation, samarbete och patientsäkerhet påverkas av bruket av en intraoperativ checklista. Studien visar att checklistan upplevs vara ett bra redskap; och användning och vidare utveckling av en sådan kan medföra ökad patientsäkerhet inom operationssjukvården och sjukvården som helhet.
Studiens praktiska betydelse för kliniskt arbete inom omvårdnad/vård.
Studien kan bidra till att lyfta fram kunskap om sköterskornas syn på intraoperativa checklistan som ett redskap för att öka samarbetet och förbättra kommunikationen. Användandet av en sådan kan medföra ökad patientsäkerhet inom operationssjukvården. Slutsats.
Sköterskornas upplevelse av kommunikation, samarbete och patientsäkerhet på operations-salen antas vara huvudsakligen positiv 1 år efter att WHO´s Surgical Safety Checklist infördes. Fastän den intraoperativa checklistan inte är den slutgiltiga lösningen på problemet med fel och brister inom operationssjukvården, kan den hjälpa till att förebygga och
REFERENSER.
Berland, A., Natvig, G. & Gundersen, D. (2007). Patient safety and job-related stress: A focus group study. Intensive and Critical Care Nursing, 24, 90-97.
Bleakley, A., Boyden, J., Hobbs, A., Walsh, L. & Allard, J. (2006). Improving teamwork climate in operating theatres: The shift from multiprofessionalism to interprofessionalism. Journal of Interprofessional Care, 20(5):461-470.
Carney, B., West, P., Neily, J., Mills, P. & Bagian, J. (2010). Differences in Nurse and Surgeion Perceptions of Teamwork: Implications for Use of a Briefing Checklist in the OR. Association of periOperative Registered Nurses Journal AORN, 91(6),722-729.
D´Addessi, A., Bongiovanni, L., Volpe, A., Pinto, F. & Bassi, P. (2009). Human Factors in Surgery: From Three Mile Island to the Operating Room. Urologia Internationalis, 83, 249-257. Doi: 10.1159/000241662.
Dellkås, E. & Hofoss, D. (2008). Psychometric properties of the Norwegian version of the Safety Attitudes Questionnaire (SAQ), Generic version (Short Form 2006). Biomed Central Health Services Research, 8, 191. Doi: 10.1186/1472-6963-8-191.
Ejlertsson, G. (2003). Statistik för hälsovetenskaperna. Studentlitteratur.
Flin, R., Yule, S., McKenzie, L., Paterson-Brown, S. & Maran, N. (2006). Attitudes to teamwork and safety in the operating theatre. Surgeon, 145-151.
Gillespie, B., Chaboyer, W., Longbottom, P. & Wallis, M. (2009). The impact of
organisational and individual factors on team communication in surgery: A qualitative study. International Journal of Nursing Studies, 47, 732-741. Doi: 10.1016/j.ijnurstu.2009.11.001 Haynes, A., Weiser, T., Berry, W., Lipsitz, S., Breizat, A., Dellinger, E.,…. & Gawande, A. (2009). A Surgical Safety Checklist to Reduce Morbidity and Mortality in a Global
Population. New England Journal, 2009; 360; ´491-499.
Lingard, L., Regehr, G., Orser, B., Reznick, R., Baker, R., Doran, D.,… & Whyte, S. (2008). Evaluation of a Preoperative Checklist and Team Briefing Among Surgeons, Nurses, and Anesthesiologists to Reduce Failures in Communication. Archives of Surgery, 143(1), 12-17. Lingard, L., Espin, S., Rubin, B., Whyte, S., Colmenares, M., Baker, G.,… & Reznik, R. (2005). Getting teams to talk: development and pilot implementation of a checklist to promote interprofessional communication in the OR. Quality and Safety in Health Care, 14: 340-346. Doi: 10.1136/qshc.2004.012377.
a) Makary, M., Sexton, J., Freischlag, J., Holzmuller, C., Millman, A., Rowen, L. &
b) Makary, M., Mukherjee, A., Sexton, J., Goodrich, E., Hartmann, E., Rowen, L.,… & Pronovost, P. (2006). Operating Room Briefings and Wrong-Site Surgery, Journal of the American College of Surgeons, 204(2). Doi: 10.1016/j.jamcollsurg.2006.10.018.
c) Makary, M., Sexton, J., Freischlag, J., Millman, A., Pryor, D., Holzmueller, C. & Pronovost, P. (2006). Patient Safety in Surgery. Annals of Surgery, 243(5):628-635. Mills, P., Nelly, J. & Dunn, E. (2008). Teamwork and Communication in Surgical Teams: Implications for Patient Safety. Journal of the American College of Surgeons, 206(1), 107-112.
Nationalencyklopedin (2011). Hämtad 22 maj, 2011, från http://www.ne.se.
Nestel, D. & Kidd, J. (2006). Nurses´ perceptions and experiences of communication in the operating theatre: a focus group interview. Biomed Central Nursing, 5:1. Doi: 10.1186/1472-6955-5-1.
Nilsson, L., Lindberget, O., Gupta, A. & Vegfors M. (2010). Implementing a preoperative checklist to increase patient safety: a 1-year follow-up of personnel attitudes. Acta
Anaesthesiologica Scandinavica. 54(2), 176-82.
Polit, D. & Tatano Beck, C. (2008). Nursing Research, Generating and Assessing Evidence for Nursing Practice. Lippincott, Williams & Wilkins.
Schlack, W. & Boermeester, M. (2010). Patient safety during anaesthesia: incorporation of the WHO safe surgery guidelines into clinical practice. Current Opinion in Anaesthesiology, 23:000-000.
Sexton, J., Heimreich, R., Neilands, T., Rowan, K., Vella, K., Boyden, J.,… & Thomas, E. (2006). The Safety Attitudes Questionnaire: psychometric properties, benchmarking data, and emerging research. Biomed Central Health Services Research, 6(44). Doi: 10.1186/1472-6963-6-44.
Silén-Lipponen, M., Tossavainen, K., Turunen, H. & Smith, A. (2005) Potential errors and their prevention in operating room teamwork as experienced by Finnish, British and American nurses. International Journal of Nursing Practice, 11:21-32.
SFS 2010:659. Patientsäkerhetslagen (Elektronisk version). Utfärdad 2010-06-17. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad 22 maj, 2011, från: http://www.socialstyrelsen.se.
Socialstyrelsen. (2008). Patientsäkerhet, tema nr 4 - vårdskador. Stockholm, Socialstyrelsen. Hämtad september, 2010, från http://www.socialstyrelsen.se/publikationer 2008/2008-126-36 Svenska Akademiens Ordbok. (2011). SAOB. Hämtad maj 2011, från
http://www.g3.spraakdata.gu.se/saob/.
UT health, the University of Texas. Center for Healthcare, Quality and Safety. Hämtad september 2010, från
Safety Attitudes Questionnaire (OR version)
Använd skalan för att beskriva kvaliteten på kommunikation och samarbete som Du har upplevt med: Mycket
låg Låg Adekvat Hög Mycket hög Vet ej
1. Kirurg, specialister o o o o o o 2. Kirurg, övriga o o o o o o 3. Anestesiläkare, specialister o o o o o o 4. Anestesiläkare, övriga o o o o o o 5. Anestesisjuksköterskor o o o o o o 6. Operationssjuksköterskor o o o o o o 7. Undersköterskor o o o o o o 8. Övriga:_______________ o o o o o o
Var god svara på följande med hänsyn till Dina erfarenheter på operationsavdelningen här. (Kryssa för den ruta som stämmer bäst överens med Din åsikt).
Tar helt
avstånd Tar delvisavstånd Tveksam Instämmer delvis Instämmer helt Vet ej
1. Hög arbetsbörda är vanligt på operationssalen här. o o o o o o
2. Jag gillar mitt jobb. o o o o o o
3. Sköterskans åsikt om patientvården tas väl emot på
operationsalen. o o o o o o
4. Jag skulle känna mig trygg att vårdas här som
patient. o o o o o o
5. Medicinska misstag (dvs. alla misstag i vården som görs av alla yrkesutövare oavsett utgång för patienten)
hanteras tillbörligt på det här sjukhuset. o o o o o o
6. Sjukhuset gör ett bra jobb för att utbilda ny
personal. o o o o o o
7. All nödvändig information är tillgänglig innan
knivstart. o o o o o o
8. Att arbeta på sjukhuset är som att vara en del av en
stor familj. o o o o o o
9. Sjukhusadministrationen gör ett bra jobb. o o o o o o
10. Sjukhusadministrationen stöttar mig i min dagliga
insats. o o o o o o
11. Jag får tillbörlig feedback för min arbetsprestation. o o o o o o
12. Det är svårt att diskutera misstag på
operationssalen. o o o o o o
13. Genomgång för operationsteamet innan knivstart är
viktigt för patientsäkerheten. o o o o o o
14. Genomgångar är vanliga på operationssalarna. o o o o o o
15. Det här sjukhuset är en bra arbetsplats o o o o o o
16. Trötthet försämrar min prestation vid akuta
situationer. o o o o o o
17. Sjukhusledningen äventyrar inte avsiktligt
patientsäkerheten. o o o o o o
Tar helt
avstånd Tar delvisavstånd Tveksam Instämmer delvis Instämmer helt Vet ej 18. Personalbemanningen på vår operationsavdelning
är tillräcklig för att hantera antalet patienter. o o o o o o
19. Beslutsfattandet på operationsavdelningen
tillvara-tar inlägg från relevant personal. o o o o o o
20. Jag uppmuntras av mina kollegor att rapportera alla
betänkligheter jag har angående patientsäkerheten. o o o o o o
21. Klimatet på operationsavdelningen gör det lätt att
lära av andras misstag. o o o o o o
22. Sjukhuset handskas konstruktivt med
problema-tiska läkare och anställda. o o o o o o
23. Den medicinska utrustningen på operationssalen är
adekvat. o o o o o o
24. På operationssalen är det svårt att säga till om jag
upptäcker ett problem när det gäller patientvården. o o o o o o
25. När arbetsbördan blir för hög försämras min
prestationsförmåga. o o o o o o
26. Jag har tillgång till adekvat, lämplig information om
händelser på sjukhuset som kan påverka mitt arbete. o o o o o o
27. Jag har sett andra göra misstag som hade potential
att skada patienter. o o o o o o
28. Jag vet vart jag ska vända mig med frågor om
patientsäkerhet på operationsavdelningen. o o o o o o
Tar helt
avstånd Tar delvisavstånd Tveksam Instämmer delvis Instämmer helt Vet ej
29. Jag är stolt över att arbeta på det här sjukhuset. o o o o o o
30. Meningsskiljaktigheter på operationsavdelningen klaras upp ändamålsenligt, (m.a.o. inte VEM som har
rätt utan VAD som är bäst för patienten). o o o o o o
31. Jag är mindre effektiv på jobbet när jag är trött. o o o o o o
32. Jag är mer benägen att göra fel i spända och
hetsiga situationer. o o o o o o
33. Personliga problem påverkar min
prestationsförmåga negativt. o o o o o o
34. Jag har det stöd jag behöver från övrig personal för
att sköta patienterna. o o o o o o
35. Det är lätt för personalen här att fråga om det är
något man inte förstår. o o o o o o
36. Avbrott i kontinuiteten (t.ex. skiftbyten,
patient-byten) kan vara vanskligt för patientsäkerheten. o o o o o o
37. Under akuta situationer kan jag förutsäga vad andra
i teamet kommer att göra härnäst. o o o o o o
38. Här arbetar läkare och sköterskor tillsammans i
välkoordinerade team. o o o o o o
39. Jag har ofta svårt att ge uttryck åt
meningsskiljaktigheter med kirurger. o o o o o o
40. Verkligt professionell personal kan lägga personliga
problem åt sidan när de arbetar. o o o o o o
Tar helt
avstånd Tar delvisavstånd Tveksam Instämmer delvis Instämmer helt Vet ej 43. Jag kan för- och efternamnet på all personal som
jag arbetade med under mitt senaste arbetspass. o o o o o o
44. Jag har gjort misstag som hade potential att skada
patienter. o o o o o o
45. Läkarna här på operationsavdelningen gör ett bra jobb. o o o o o o
46. All personal på operationsavdelningen tar ansvar
för patientsäkerheten. o o o o o o
47. Jag känner trötthet när jag vaknar och måste möta
ännu en dag på jobbet. o o o o o o
48. Patientsäkerheten prioriteras ständigt här på
operationsavdelningen. o o o o o o
49. Jag känner mig utbränd av mitt jobb. o o o o o o
50. Viktiga frågor diskuteras igenom ordentligt vid
skiftbyten. o o o o o o
51. Följsamheten till kliniska riktlinjer och
evidensbase-rade kriterier beträffande patientsäkerhet är stor här. o o o o o o
52. Jag känner frustration över mitt jobb. o o o o o o
53. Jag känner att jag jobbar för hårt på mitt jobb. o o o o o o
54. Information från incidentrapporter används till att
göra patientvården säkrare på operationsavdelningen. o o o o o o
55. Under akuta situationer (t.ex. HLR) påverkas jag inte av att samarbeta med oerfaren eller mindre skicklig
personal. o o o o o o
56. Personalen tar sällan hänsyn till regler eller rikt-linjer (t.ex. handtvätt, behandlingsprotokoll, sterila
områden) som är etablerade på operationsavdelningen. o o o o o o
57. Kirurgen ska ha den formella ledningen av
operationsteamet under operationen. o o o o o o
58. Störningar i kommunikationen som leder till
för-seningar av operationsstarter är vanligt förekommande. o o o o o o
59. Har Du genomfört den här undersökningen förut? Ja o Nej o Vet ej o
Sätt ett kryss som överensstämmer med Din uppfattning någonstans längs med linjen: 1.I vilken grad tycker Du att den peroperativa
check-listan har förbättrat kommunikationen på operations-salen?
Inte alls Väldigt mycket
2. I vilken grad tycker Du att den peroperativa
check-listan har förbättrat samarbetet på operationssalen? Inte alls Väldigt mycket
3. I vilken grad tycker Du att den peroperativa
check-listan har ökat patientsäkerheten på operationssalen? Inte alls Väldigt mycket
Bakgrundsinformation. Är Du : Narkossköterska o Operationssköterska o Undersköterska o Hur många års erfarenhet har Du inom den här
Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Vårdvetenskap
Information om undersökningen
Härmed tillfrågas Du om att delta i en undersökning avseende sköterskors upplevelse av kommunikation, samarbete och säkerhet på operationssalen. För drygt ett år sedan infördes WHO´s Surgical Safety Checklist här på Neurokirurgiska operationsavdelningen, Karolinska Sjukhuset, Solna. För att kunna utvärdera checklistans påverkan på kommunikation,
samarbete och säkerhet är det viktigt att ta reda på vad personalen tycker inom dessa områden. Vi behöver nu Din hjälp med detta.
Enkäten delas ut till alla fast placerade sköterskor på Neurokirurgiska operationsavdelningen. Deltagandet är frivilligt och anonymt och vi hoppas att så många som möjligt vill delta. Svara så ärligt som möjligt på varje påstående/fråga. Om Du inte vet, kryssa för Vet ej. Besvara en fråga i taget och gå sedan vidare till nästa. Gå inte tillbaka och ändra tidigare svar. När Du har besvarat enkäten lägger Du den i bifogat kuvert och klistrar igen. Lägg sedan kuvertet i postfacket märkt Ingegerd S.
De flesta frågor är kryssfrågor och då ska Du kryssa i passande alternativ. Vissa frågor är så kallade attitydfrågor. Sätt då ett kryss som överensstämmer med Din uppfattning någonstans efter linjen (se exempel nedan).
Vad tycker du om sjukhusmaten?
Jättedålig ---X--- Jättegod
Resultatet kommer att redovisas i en uppsats på C-nivå.
Tack för Din medverkan!
Om Du undrar något är Du välkommen att fråga mig:Ingegerd Söderling 070-4942828 ingegerd.soderling@karolinska.se Ansvariga för studien (Uppsala Universitet):
Ingegerd Söderling – Student på Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap. Karin Nordin – Professor på Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap. Eva Denison – Dr. med. vet. på Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
