numeriska uppgifter sökbara men uppgifternas korrekthet till exempel vid kopiering ur
dokumentet kan inte garanteras.
Historisk statistik
för Sverige
Del 1. Befolkning
Andra upplagan
1720-1967
STATISTISKA CENTRALBYRÅN
Historical Statistics
of Sweden
Part 1. Population
Second edition. 1720-1967
National Central Bureau of Statistics
Distribueras genom AB Allmänna Förlaget Printed in Sweden
KL Beckmans Tryckerier AB
Stockholm 1969
Första upplagan av Historisk statistik del 1, som utkom år 1955, har sedan länge varit utsåld och eftersökt. I den nya upplaga, som härmed framläggs, har tabeller och text aktualiserats och flertalet diagram ersatts. Åtta helt nya tabeller har tillkommit, nämligen två tabeller som ger utdrag ur tabellverkets ståndstabeller (Tab. 21 och 22), en tabell som ger befolkningens fördelning efter näringsgren sedan 1940 (Tab. 24), en tabell som ger bostadshushållen sedan 1945 (Tab. 26), en tabell som ger åldersdifferentierade fruktsamhetstal sedan 1751 (Tab.
34), en tabell om förekomsten av enkel- och flerbörder från 1871 (Tab. 36), en tabell över invandrare länsvis från 1875 (Tab. 52) samt en tabell över kroppslängdens utveckling bland värnpliktiga från 1841 (Tab. 56). Några av tabellerna, t.ex. Tab. 14 och 15, som ger folkmängden i tätorter m.m., har grundligt omarbetats. Sex tabeller har fått utgå.
Såsom framhölls redan i förordet till första upplagan är avsikten med Historisk statistik att sammanställa viktigare huvuddata för längre tidsperioder i ett begränsat antal överskådliga tabeller på grundval av det rikhaltiga statistiska material som kan hämtas ur tryckta och otryckta, delvis svårtillgängliga källor. Särskild vikt har lagts vid redovisningen av källorna jämte anmärkningar och kommentarer som kan underlätta såväl en kritisk bedömning av materialet som efterforskning efter mera detaljerad statistik.
Urvalet av tabeller har främst bestämts med hänsyn till önskemål från representanter för historisk forskning och undervisning. Urvalet kan givetvis bli föremål för delade meningar. SCB motser med intresse synpunkter och förslag som kan beaktas i en senare upplaga.
På grund av det starkt ökade intresset för historisk demografi, som man kunnat lägga märke till under senare år såväl i Sverige som i åtskilliga andra länder, är även en publicering av historiska befolkningsdata med ett mera direkt demografiskt innehåll starkt motiverad. SCB har därför för avsikt att inom kort i annat sammanhang publicera ytterligare historiska befolkningsdata, bland annat belysande fruksamheten och dödligheten för kohorter av födda.
För urvalet av tabeller och för innehållet i noter och kommentarer ansvarar f.d. avdelningsdirektören Margit Vinge. Aktuarien Ulla Kihlbom har utfört tabellarbetet.
Stockholm i oktober 1969
INGVAR OHLSSON
The first edition of Historical Statistics, Part 1, which was published in 1955, is since long out of print. In the new, here presented edition, tables and texts have been up-dated, and the majority of the diagrams replaced with new ones. Eight entirely new tables have been added, viz.
two relating to estate and occupation 1751-1845 (Tables 21 and 22), one illustrating the distribution by industry of the economically active population since 1940 (Table 24), one giving households since 1945 (Table 26), one giving age-specific fertility rates since 1751 (Table 34), one about the occurrence of single and multiple births since 1871 (Table 36), one about immigrants by county 1375 (Table 52) and one about the development of the stature of conscripts since 1841 (Table 56). Some tables e.g. Tables 14 and 15, which give the population in densely populated areas etc. have been fundamentally revised, while six tables have been excluded altogether.
As pointed out already in the preface to the first edition, the object of Historical Statistics is to present some important data for long time-periods in a limited number of concise tables, based on the copious statistical material which is contained in printed and unprinted sources, partly difficult of access. Special attention has been paid to the source bibliography, which together with the notes and comments will facilitate both & critical appraisal of the material anad the research for more detailed statistics.
The choice of tables has been determined primarily with regard to demands of researchers and teachors of history. The selection might naturally give rise to various criticisms, and the National Central Bureau of Statistics is looking forward with interest to ideas and proposals which can be considered in a later edition. As the interest in historical demography has been increasing strongly during the last years both in Sweden and in several other countries, there is also a strong motive for a publication of historical population data with a more distinctly demographic content. The National Central Bureau of Statistics therefore intends before long to publish further historical population data, illustrating e.g. fertility and mortality for age-distributed cohorts.
The selection of tables and the editing of notes and comments has been carried out by Miss Margit Vinge, while Miss Ulla Kihlbom has been responsible for the tables.
Stockholm, October 1969
INGVAR OHLSSON
8 Kort historik över den svenska be - folkningsstatistikens organisation
10 Brief historical survey of the
organization of the Swedish population statistics
12 Källhänvisningar och anmärkningar Sources and notes
Tabeller Tables
ADMINISTRATIV INDELNING ADMINISTRATIVE DIVISIONS 43 1. Administrativ indelning 1866-1967 1. Administrative divisions
FOLKMÄNGD POPULATION
44 2. Folkmängden den 31 december 1749 - 1855
2. Population 45 3. Folkmängden den 31 december 1800 -
1855 med fördelning på landsbygd och städer
3. Population, rural and urban
46 4. Folkmängden den 31 december 1856 - 1967 med fördelning på landsbygd och städer
4. Population, rural and urban
49 5. Folkmängden länsvis 1749-1967 5. Population by county 52 6. Folkmängden på landsbygden länsvis
1800-1860
6. Rural population by county 53 7. Folkmängden i städerna länsvis 1800 -
1860
7. Urban population by county 54 8. Antal män och kvinnor länsvis 1750 -1967 8. Males and females by county 56 9. Folkmängden länsvis 1750-1967: relativ
fördelning
9. Population in each county:
percentages 57 10. Kvinnor mot 1 000 män länsvis 1751 -
1967
10. Females per 1000 males by county 60 11. Antal invånare per km
2land länsvis 1810-
1967
11. Density of population
61 12. Folkmängden i rikets städer 1800 - 1890 12. Population in cities and boroughs 63 13. Folkmängden i rikets städer 1900 - 1967 13. Population in cities and boroughs 66 14. Folkmängden inom administrativa tätorter
och övrig folkmängd 1860- 1965
14. Population in urban areas and other population
66 15. Folkmängden inom tät- och glesbebyggelse 1900-1965
15. Population in densely and sparsely populated areas
ÅLDER, KÖN, CIVILSTÅND AGE, SEX, MARITAL STATUS
68 16. Folkmängden efter ålder den 31 december 1750 - 1967
16. Population by age 69 17. Folkmängden efter kön och civilstånd
1750-1967
17. Population by sex and marital status 70 18. Befolkning 15 år och däröver efter ålder,
kön och civilstånd 1750-1967
18. Population 15 years and over by age, sex and marital status
78 19. Folkmängden efter ålder 17501965: relativ fördelning
19. Population by age, % 79 20. Befolkning 15 år och däröver efter kön
och civilstånd 1750-1967: relativ fördelning
20. Population 15 years and over by sex
and marital status, %
NÄRINGSGREN INDUSTRY 80 21. Befolkningen efter stånd och
sysselsättning 1751 och 1772
21. Population by estate or occupation 81 22. Befolkningen efter stånd och
sysselsättning 1815 och 1845
22. Population by estate or occupation 82 23. Befolkningen efter näringsgren 1870 -
1950
23. Population by industry 83 24. Förvärvsarbetande befolkning efter
näringsgren 1940-1965
24. Economically active population by industry
HUSHÅLL HOUSEHOLDS
84 25. Personhushåll efter storlek 1860-1945 25. Households according to size 85 26. Bostadshushåll efter antal boende och
antal barm 1945-1965
26. Dwelling households by number of occupants and by number of children
BEFOLKNINGSFÖRÄNDRINGAR POPULATION CHANGES
86 27. Folkmängden och dess forändringar i egentliga Sverige 1720-1748
27. Population and vital statistics 88 28. Befolkningsutvecklingen: översikt
1749-1967
28. Population changes 100 29. Befolkningsförändringar på
landsbygden och i städerna 1816-1960
29. Population changes, rural and urban
GIFTERMÅL MARRIAGES
101 30. Giftermål 1751-1967 30. Marriages 102 31. I första äktenskapet inträdda i olika
åldrar på 1000 av medelfolkmängden ogifta i samma åldrar 1861-1967
31. First marriages per 1000 single persons, by age
103 32. Giftermål efter makarnas förutvarande civilstånd samt åldern vid vigseln 1802-1967
32. Marriages by age and marital status
104 33. Äktenskapsskillnader 1831-1967 33. Divorces
FRUKTSAMHET FERTILITY
105 34. Åldersdifferentierade fruktsamhets- tal, samtliga kvinnor 1751-1967
34. Age-specific fertility rates, all women 106 35. Barnaföderskor och
åldersdifferentierade fruktsamhetstal inom och utom äktenskap 1871-1967
35. Confinements and fertility by legitimacy and age
107 36. Nedkomster efter enkel- och flerbörder samt efter liv 1871-1967
36. Confinements by single, multiple, live and still births
108 37. Antal födda barn 1751-1967 37. Births 109 38. Födda barn åren 1751-1967: relativ
fördelning
38. Births, ‰
DÖDLIGHET MORTALITY
110 39. Döda 1751-1967 39. Deaths
111 40. Dödligheten i olika åldersklasser 1751- 1967
40. Deaths by age groups 115 41. Spädbarnsdödligheten i ‰ 1751-1967 41. Infant mortality 118 42. Återstående medellivslängd i olika
åldrar 1751-1967
42. Life expectancy at different ages
UT- OCH INVANDRING EMIGRATION AND IMMIGRATION
120 43. Ut- och invandrare samt omflyttningsresultat 1851-1908
43. Emigrants, immigrants and net
migration
122 44. Ut- och invandrare samt omflyttningsresultat 1909-1967
44. Emigrants, immigrants and net migration
125 45. Utvandrare 1851-1920 och invandrare 1871-1920 efter länder
45. Emigrants and immigrants by country.
126 46. Utvandrare och invandrare efter lä nder 1921-1967
46. Emigrants and immigrants by country 127 47. Utvandrare länsvis: summor för åren
1851-1967
47. Emigrants by county: aggregates 128 48. Utvandrare efter ålder 1861 - 1915 48. Emigrants by age
129 49. Utvandrare efter kön och civilstånd 1851-1915
49. Emigrants by sex and marital status 130 50. Utvandrare efter ålder, kön och
civilstånd 1916-1967
50. Emigrants by age, sex and marital status 132 51. Utvandrare efter huvudgrupper av yrke
1851-1915
51. Emigrants by occupation 133 52. Invandrare länsvis: summor för åren
1875-1967
52. Immigrants by county: aggregates 134 53. Invandrare efter kön och civilstånd
1871-1915
53. Immigrants by sex and marital status 135 54. Invandrare efter ålder, kön och
civilstånd 1916-1967
54. Immigrants by age, sex and marital status
137 55. Invandrare från olika länder efter kön och civilstånd 1916- 1967
55. Immigrants by country, sex and marirital status
KROPPSLÄNGD STATURE
141 56. Medellängd och fördelning ef ter längd per 1000 värnpliktiga män vid inskrivningen 1841 - 1967
56. Average stature and distribution by stature of men at enlistment
Diagram Charts
48 1. Folkmängden 1720-1967 1. Population 58 2. Antal invånare per km
2land länsvis
1750 och 1850
2. Density of population 59 3. Antal invånare per km
2land länsvis
1900 och 1950
3. Density of population 67 4. Folkmängden på landsbygd och i
städer 1800-1875 samt i glesbygd och tätorter 1900-1965.
4. Population in rural and urban districts and in sparsely and densely populated areas
74 5. Ålderspyramider 1750 och 1800 5. Age pyramids 75 6. Ålderspyramider 1850 och 1900 6. Age pyramids 76 7. Ålderspyramider 1950 och 1965 7. Age pyramids 77 8. Relativ civilståndsfördelning för män
och kvinnor i vissa åldrar 1870, 1900, 1930 och 1965
8. Marital status at certain ages
87 9. Födelsetal och dödstal, årsmedeltal för 5-årsperioder 1751-1965
9. Birth and death rates 117 10. Spädbarnsdödligheten i ‰ 1751 -
1967
10. Infant mortality 119 11. Återstående medellivslängd i olika
åldrar 1751-1965
11. Life expectancy at different ages 124 12. Nettomigration, årsmedeltal för 5-
årsperioder 1851- 1965
12. Net migration
142 Bilaga Appendix
Viktigare officiella publikationer som innehåller befolkningsstatistiska data
Official publications containing population
statistics
Kort historik över den svenska befolkningsstatistikens
organisation
Vissa uppgifter om folkmängden och dess förändringar i Sverige kan erhållas redan från 1720-talet och regelbundna befolkningsstatistiska data från och med år 1749. Med sistnämnda år trädde nämligen det s.k. Svenska tabellverket i funktion.
Tabellverkets organisation fastställdes genom kungl. förordningen den 10 november 1748.
Huvuddragen i organisationen, vilken kännetecknades av en fullständig decentralisering av bearbetningen, var följande. För de olika församlingarna gjorde prästerskapet tabellariska sammanställningar som grundades på kyrkoböckerna och omfattade uppgifter både om befolkningens tillstånd och om befolkningsförändringarna, d.v. s. om födda (döpta), döda (begravna) samt vigda. Församlingstabellerna sammanslogs för varje prosteri av kontraktsprostarna, och på grundval av dessa prosterisammandrag utarbetade konsistorierna stifts-och länsdelssammandrag.
Länsdelssammandragen av stiftstabellerna insändes till la ndshövdingarna (samt överståthållaren.), som lät färdigställa länssammandragen och insända dem till kanslikollegium (fr. o.m. år 1756 till den nyinrättade tabellkommissionen). Från och med år 1774 insändes stiftssammandragen direkt till tabellkommissionen;
länssammandrag skulle från denna tidpunkt icke längre göras. År 1792 vidtogs den förbättringen, att prosterisammandragen skulle insändas direkt till tabellkommissionen, som skulle utarbeta läns-, stifts-och rikssammandrag.
Genom denna reform kunde tabellkommissionen utöva bättre kontroll över uppgifternas fullständighet och riktighet. Dessa kontrollmöjligheter förbättrades ytterligare från år 1802, då även vissa summariska uppgifter för de särskilda församlingarna
infördes f, prosterisammandragen.
Denna organisation för befolknings- statistiker, ägde bestånd till 1858, då statistiska centralbyrån inrättades.
Samtidigt skedde en fullständig omorganisation av den svenska befolkningsstatistiken. Fr. o.m. 1860 grundades den på nominativa utdrag ur kyrkoböckerna, vilka insändes av prästerskapet direkt till statistiska centralbyrån och där bearbetades centralt.
Uppgifterna till folkräkningarna hämtades ur utdrag ur husförhörslängden (församlingsboken) och uppgifterna till den årliga befolkningsstatistiken ur utdragen ur födelse-, vigsel- och dödboken. Detta system till-lämpades i huvudsak intill utgången av 1949.
I samband med omorganisationen av folkbokföringen år 1946 skedde en ny omläggning av befolkningsstatistiken, vilken u huvudsak började tillämpas från år 1950. Mantalslängden ersatte församlingsbcksutdreget som en av folkräkningens lauvudkällor, och statistiken över födelser, vigslar och dödsfall grundades på de av pastorsämbetena till länsstyrelserna aviserade uppgifterna som efter behandling på länsstyrelsen översändes till statistiska centralbyrån.
Hösten 1967 lades folkbokföringssystemet om på nytt, denna gång till elektronisk databehandling. På länsstyrelserna finns numera magnetbandsregister över hola befolkningen, som upprättas kontinuerligt med stöd av aviseringar från pastorsämbetena. Registrerade födelser, dödsfall, civilstånds- eller nationalitetsförändringar och flyttningar över församlingsgräns aviseras till statistiska centralbyrån, till en början med hålkort, numera - tillsammans med vissa andra uppgifter - på magnetband. Dessa magnetband bearbetas sedan av statistiska centralbyrån. Avsikten är att även folkräkningarna från och med 1970 skall grunds sig på länsstyrelsernas magnetband.
Även om man först från och med 1860
kan tala om folkräkningar i detta ords moderna betydelse med central bearbetning av individdata, finns redan från 1749 vissa uppgifter av motsvarande slag i tabellverket, nämligen om befolkningens numerär och dess fördelning regionalt samt efter ålder, kön, civilstånd och vissa andra variabler såsom stånd, yrke m.m. Tabeller med sådana uppgifter insamlades från prästerskapet vart och ett av åren 1749-1751 och därefter vart tredje år från 1754 och vart femte år från 1775. Under perioden 1860- 1930 hölls folkräkningar vart tionde år och därefter vart femte år utom år 1955.
Huvudkällorna för kännedomen om den svenska befolkningsstatistikens organisation och historia är:
Arosenius, E., Bidrag till det svenska tabellverkets historia. Stockholm 1928.
Folkbokföringskommittén. Betänkande med förslag till omorganisation av folkbokföringen. Stockholm 1944.
(SOU 1944: 52.)
Gahn, H., Primäruppgifterna i vår svenska befolkningsstatistik 1749-1915.
(Statsvetenskaplig tidskrift 19 (1916), s. 15-30.)
Grönlund, O., Pehr Wargentin och den svenska befolkningsstatistiken under 1700-talet. Stockholm 1946.
Hjelt, A., De första officiela relationerna om Svenska tabellverket åren 1749- 1757. Några bidrag till den svensk- finska befolkningsstatistikens historia.
Helsingfors 1899.
Hjelt, A., Det svenska tabellverkets uppkomst, organisation och tidigare verksamhet. Några minnesblad ur den svensk-finska befolkningsstatistikens historia. Helsingfors 1900.
Minnesskrift med anledning av den svenska befolkningsstatistikens 200- åriga bestånd, av statistiska centralbyrån. Stockholm 1949.
(Statistiska meddelanden, Ser. A, Bd 6:
4.)
Ny folkbokföringsförordning m.m.
Betänkande avgivet av centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden.
Stockholm 1922. (SOU 1966: 16.) Statistiksakkunnigas betänkande.
Utredning och förslag till åtgärder för minskning av kostnaderna för den officiella statistiken.... Stockholm 1922. (SOU 1922:15.)
Statistiksakkunnigas betänkande. Bilaga.
Redogörelse för huvuddragen av den officiella statistikens utveckling... Av Sven Wicksell. Stockholm 1922. (SOU 1922: 50.)
Statistiska centralbyrån 100 år.
Minnesskrift med anledning av Tabellkommissionens omvandling år 1858 till ett allmänt statistiskt ämbetsverk. Stockholm 1959.
Statistiska centralbyråns krönika. 1954 ff.
(ST 1955 ff.)
Statistiska centralbyråns organisation och verksamhet.
1. Lublin, F., Historik och allmän översikt. (ST 1952, s. 265-277.)
2. Högberg, W., Riksbyrån för folkbokföringen och folkbokföringsväsendet i Sverige. (ST 1953, s. 31-44.)
3. Asplund, L., Den befolkningsstatistiska avdelningen utom folkräkningarna. (ST 1953, s. 157-172.)
8. Widstam, T., Folkräkningarna. (ST 1955, s. 43-60.)
Statistiska kommitténs betänkande.
Sveriges officiella statistik och dess allmänna organisation. Stockholm 1910.
Underdånigt betänkande och förslag
rörande inrättandet af ett statistiskt
embetsverk afgifvet den 18 juni 1856
af den dertill i nåder förordnade
komité. Stockholm 1856.
Brief Historical Survey of the Organization of the Swedish Population Statistics
Certain data on population statistics are available for Sweden from the 1720's and regular data from 1749 onwards. The organization of the statistics was prescribed in the Royal Decree of 10th November 1748.
The main features of the organization, which was characterized by complete decentralization as to the preparing of the tables, were as follows. For the different parishes, the clergy made tabular compilations which were founded on the ecclesiastical registers and included information both on the state of the population and on vital statistics. The parish tables were combined for each rural deanery by the rural deans, and on the basis of these ruridecanal summaries, the consistories drew rap summaries for the different dioceses and the different sections of the counties. The county- section summaries of the diocesan tables were sent to the County Governors (and to the Governor of the City of Stockholm) who had the county summaries prepared and sent up to the Chancery Committee (Kanslikollegium); from 1756 onwards to the newly-established Statistical Commission (Tabellkommissionen). From 1774 onwards, the diocesan summaries were sent straight to the Statistical Commission; after this date, county summaries did not have to be compiled any longer. In 1792 the improvement was made that the ruridecanal summaries were to be sent straight to the Statistical Commission which was to compile county, diocesan and national summaries.
This reform enabled the Statistical Commission to keep a better check on the completeness and accuracy of the
information. These opportunities for verification were further improved after 1802 when certain summarized data on the individual parishes were also inserted in the ruridecanal summaries.
The above organization of the population statistics functioned until 1858 when the National Central Bureau of Statistics (SC3) was set up. At the same time, there was a complete re-organization of the Swedish population statistics. From 1860 onwards, they where based on nominative extracts from the ecclesiastical registers which were sent by the clergy to SCB where a centralized analysis was performed. The information in the Censuses of Population was taken from extracts from the parish registers and information for the annual population statistics from the registers of births, marriages and deaths. This was the principal system in use right up to the end of 1949.
In the re-organization of the registration of the population in 1946, there was a further re-arrangement of the population statistics which in the main began to be applied in 1950. The national registration schedule replaced the extract from the parish registers as one of the main sources of the Census of Population, and the statistics of births, marriages and deaths were based on information given by the clergy to the County Boards, from where they were sent over to SCB.
In 1967 the population registration
system was again re-organized. Now the
County Boards have population registers
on magnetic tape, continuously up-dated
by means of information received from the
parishes., Registered births and deaths,
changes of marital status and nationality as
well as migration between parishes are
communicated to SCB, during the first few
years on punched cards bunt mow -
together with certain other data - on
magnetic tape. These tapes are then
processed by SCB. Also the Censuses of
Population will from 1970 and onwards be
based on the magnetic tapes of the County Boards.
The first Census of Population in a modern sense of the word with central processing of individual data was taken in 1860, but as a matter of fact data of a similar kind are available already from 1749 onwards, viz. concerning the size of the population and its distribution as to regional divisions, sex, age, marital status and certain other variables such as estate, occupation, etc. Such data were delivered by the clergy every year in the years 1749- 1751, every third year from 1754 and every fifth year from 1775. Between 1860 and 1930 Censuses were taken every 10th year and after that date every fifth year except in 1955.
In the early period only very few data were published; this was for secrecy reasons. Not until 1818 more systematic and regular publication began, first in various reports issued by the Statistical Commission and for the period 1851-1910 in the series»Bidrag till Sveriges officiella statistik» (BiSOS). An appendix to this series (BiSOS A 1876: Bihang) contained demographic data for the period 1748- 1875. More complete and partly revised data were later published by Gustav Sundbärg. As these data are considered more accurate they have been utilized in Historical statistics of Sweden.
The census reports from 1910 onwards as well as the reports on vital statistics since 1911 have appeared in the series»Sveriges officiella statistik» (SOS).
The reports in this series had originally French summaries and certain translations;
20 years ago French was replaced by English. The review Statistisk Tidskrift (ST) which contains, inter alia, articles on methods used in the production of statistics, has since 1952 extensive summaries in English and some papers written in English. Cf. Appendix, p. 142.
For the benefit of foreign readers, the following works may be mentioned:
Arosenius, E., The history and organization of Swedish official
statistics. (Koren, J., The history of statistics, their development and progress in many countries. New York 1918. p. 537-569.)
Gille, H., The demographic history of the Northern European countries in the eighteenth century. Population Studies.
Vol. 3 (1949-50) p. 3-65.
Hendriks, F., On the vital statistics of Sweden from 1749 to 1855. Journal of the R. Statistical society. Vol. 25 (1862) p. 111-174.
Hofsten, E., Population registers and computers: new possibilities for the production of demographic data.
Review of the International Statistical Institute. Vol. 34:2, 1966, pp. 186-194.
Keyfitz, N. & Flieger, W., World population. An analysis of vital data.
Chicago 1968.
Kock, Karin, The Central Bureau of Statistics - 100 years old. (ST 1959, pp.
363-372.)
The official vital statistics of the Scandinavian countries and the Baltic republics. Geneva 1926. (League of nations. Statistical handbooks series No. 6.)
Organization and activity of the Central Bureau of Statistics. 1-3, 8, (Statistical review. Publ. monthly by the Central Bureau of Statistics, Stockholm, Sweden. 1952, p. 358; 1953, p. 81, 210; 1955, p. 108.)
Sundbärg, G., Bevölkerungsstatistik Schwedens 1750-1900. Einige Hauptresultate. 2. Aufl. Stockholm 1923.
Wargentin, P. W., Tables of mortality based upon the Swedish population prepared and presented in 1766.
Stockholm 1930. (Reprint of a paper first published in 1766.)
Österlund, Tord, EDP for registration of
population and tax collection in
Sweden (ST 1967, pp. 26-35.)
Källhänvisningar och anmärkningar
1. Allmänt
För använda förkortningar se Bilagan, s. 142 ff.
Endast em del av de uppgifter som insamlades genom tabellverket trycktes i de berättelser som tabellkommissionen avlämnade till Kungl. Maj:t. Mycket ligger ännu otryckt och obearbetat i de olika arkiv som förvarar de befolkningsstatistiska tabellerna, nämligen landsarkiven, vissa domkapitels- och stadsarkiv samt hos statistiska centralbyrån, som förvarar den äldre tabellkommissionens arkiv. I statistiska centralbyråns»Minnesskrift med anledning av den svenska befolkningsstatistikens 200-åriga bestånd». Stockholm 1949 (Statistiska meddelanden, Ser. Å, Bd 6:4) ingår en redogörelse för källmaterial och litteratur till det svenska tabellverket, vilken utarbetats av dåvarande biblioteksamanuensen i statistiska centralbyrån Siri Söderman. I denna redogörelse ingår en summarisk förteckning över det otryckta materialet i den äldre tabellkommissionens arkiv jämte en översikt av de olika arkiv som förvarar befolkningsstatistiska tabeller, härrörande från tabellverkets verksamhet (främst församlingstabellerna) och vidare dels en fullständig förteckning över tabellkommissionens tryckta berättelser, dels en fyllig bibliografi över tryckta källor och litteratur rörande äldre svensk befolkningsstatistik.
Sammanställningar av de officiella siffrorna för hela perioden sedan tabellverkets början har bl.a. publicerats för folkmängden och befolkningsförändringarna i BiSOS A 18510-55: 1 och för folk-
räkningsuppgifterna och befolkningsförändringarna i »Några grunddrag af Sveriges befolkningsstatistik för åren 1748-1875» (BiSOS A 1876:
Bihang). Dessa officiella siffror, särskilt för folkmängd, ålder och kön, underkastades senare en grundlig revision av Gustav Sundbärg, som även genom approximativa beräkningar sökte utfylla luckor i materialet. Sundbärgs resultat publicerades jämte kortfattade redogörelser för de använda metoderna ii årgångarna 1901-1909 av Statistisk tidskrift samt i hans arbete»Bevölkerungsstatistik Schwedens 1750 -1900. Einige Hauptresultate.»
Stockholm 1907. (En oförändrad andra upplaga utg. 1923). Se vidare anmärkningarna till de särskilda tabellerna. Jämför även Flodström, L, Gustav Sundbärg såsom statistiker och vetenskapsman. Ekonomisk tidskrift 1944, s. 67-91. Sundbärgs kerrigeringar och beräkningar har hittills allmänt godtagits, och det ar också dessa korrigerade
befolkningssiffror som återges i Historisk statistik liksom tidigare i Statistisk årsbok.Man bör emellertid observera, att
Sundbärg inte hade möjligheter att
kontrollera tabellverkets olika
sammandragstabeller med utgångspunkt
från primärtabellerna
(församlingstabellerna), eftersom dessa då
ännu låg kvar i de olika pastorsämbetenas
arkiv. Bet bör framhållas att Gustav
Sundbärg själv upprepade gånger i sina
befolkningsstatistiska studier uttalat
önskemål om en genomgående revision av
den äldre befolkningsstatistiken. Prof. G.-
E. Quensel har bl.a. påpekat att tabellen
över födda till en början betecknades som
en tabell över döpta och att detta kan ha
medfört att levande födda som dött innan
de blivit döpta inte alltid medräknats vare
sig bland födda eller bland döda i åldern 0-
1 år. Sammanfattningovis anför han
emellertid följande:»Men även om en
revision kommer att resultera i något
annorlunda folkmängdssiffror och kanske
även något ändrade siffror rörande födda
och döda (dock kanske inte så mycket när
de uttryckas per 1 000 av folkmängden)
ändras icke det temporära förloppet i stort
sett. De bidrag som befolkningsstatistiken lämnar för kännedom om vårt lands utveckling under dessa år, kvarstå orubbade.» Se Quensel, C.-E., Tillförlitligheten i de äldsta befintliga befolkningsdata (i den ovannämnda Minnesskriften, s. 9-32).
För Eli F. Heckschers bearbetningar av vissa uppgifter om födda och döda åren 1720-1748 se anm. till Tab. 27.
2. Anmärkningar till de särskilda tabellerna
ADMINISTRATIV INDELNING
Tab. 1. Administrativ indelning 1866-1967.
Åren 1866-1906. Sveriges officiella statistik i sammandrag 1870, Tab. 1;
1874, Tab. 1; 1876, Tab. 1; 1881, Tab.
1; 1886, Tab. 1; 1891, Tab. 1; 1896, Tab. 1; 1901, Tab. 1; 1906, Tab. 1.
År 1911. SOS. Folkräkningen 1910: 1, s.
14*-31*.
År 1916. Statistisk årsbok 1916, Tab. 1.
År 1921. SOS. Folkräkningen 1920: 1, s.
14*-32*.
År 1926, Statistisk årsbok 1926, Tab. 2 och 4.
År 1931. SOS. Folkräkningen 1930: 1, s.
2*-24*.
År 1936. Statistisk årsbok 1936, Tab. 2 och 3.
Åren 1941-1952. SOS. Folkräkningen 1940:1, s. 5*-33;* 1945:1, s. 5*-31*;
1950: 1, s. 6*-22*.
Åren 1956-1967. Statistisk årsbok för resp.
år, Tab. 4 och 5.
För att bestämma antalet köpingar som ej bildar egen kommun har före 1910 använts: Sveriges officiella statistik i sammandrag 1882, Tab. 5; BiSOS A 1880:2, Tab. 1; Sveriges officiella statistik i sammandrag 1893, Tab. 5; BiSOS A 1890: 2, Tab. 1; 1900: 1, Tab. 2 och 4;
1905, Tab. 2 och 5. I vissa fall har
dessutom BiSOS H samt köpings-(stads-) monografi er och geografiska uppslagsböcker använts för att bestämma tidpunkten, då en köping blivit egen kommun.
För antalet municipalsamhällen se även: Söderberg, J. E., Sveriges municipalsamhällen. (ST 1902: 2, s. 101- 127) samt Arosenius, E., Folkmängden i Sveriges municipalsamhällen år 1905. (ST 1906: 2, s. 162-167.)
Uppgifterna före år 1911, som hämtats ur olika, ej helt samstämmiga källor, är i viss mån osäkra. Variationerna, som inskränker sig till en eller annan enhet och sålunda saknar praktisk betydelse, avser huvudsakligen antalet kommuner, municipalsamhällen och församlingar. Det kan anmärkas att flertalet köpingar tidigare räknades som stadskommuner och ett fåtal som landskommuner, medan några icke utgjorde egen kommun och sålunda i realiteten var att betrakta som municipalsamhällen. Viss osäkerhet råder också om vad som är att betrakta som kapellförsamling.
Antalet provinsialläkardistrikt återges fr. o.m. 1951 enl. SOS. Allmän hälsooch sjukvård och dessförinnan enl. Sveriges statskalender.
Antalet hovrätter under olika tider framgår av följande årtal för inrättandet:
Svea hovrätt 1614, Göta hovrätt 1634, Hovrätten över Skåne och Blekinge 1820, Hovrätten för övre Norrland 1936, Hovrätten för Västra Sverige och Hovrätten för Nedre Norrland 1948. Från 1948 är antalet alltså 6.
Antalet län var enligt 1634 års regeringsform i det dåtida riket 23, vartill kom Stockholms överståthållarskap. År 1719 fastställdes antalet län (förutom Stockholm) i det egentliga Sverige till 20.
Genom utbrytningar ur dessa län bildades sedermera ytterligare 4, nämligen Gävleborgs 1762, Värmlands 1779 och Jämtlands samt Norrbottens län 1810. Jfr Fig. 2. Stockholms stad och Stockholms län har sammanslagits till ett län den 1 jan.
1968. Antalet län är alltså 24.
Antalet stift sr 13 sedan dem 1 juli 1942, då Stockholms stift tillkom.
Den tidigare kommunindelningen på landsbygden tillskapades genom 1862 års kommunallagstiftning och byggde i allt väsentligt på den gamla sockenindelningen, vilken i sin tur var av kyrkligt Mr-sprung. Genom sin omedelbara anknytning till sockenindelningen kännetecknades denna kommunindelning på landsbygden av stark splittring. Ett stort antal kommuner utgjordes av mycket små enheter med ringa folkmängd mot vilka andra kommuner med vidsträckt areal och stor folkmängd bildade en stark kontrast. Av dessa och andra skäl genomfördes den 1 jan. 1952 en genomgripande reform av den primärkommunala indelningen, varigenom sådana kommuner sammanlades som på grund av lågt invånarantal och svagt skatteunderlag inte ansågs kunna bära upp en egen kommunalförvaltning. Som en riktlinje angavs att normalstorleken borde vara 3 000 invånare och minimistorleken 2 000 invånare. Antalet kommuner minskades därvid från 2498 till 1 037. Se SOS. Folkräkningen 1950: 1, s. 6*ff.
Endast några få år efter det att denna reform slutförts började man på olika håll diskutera behovet av ytterligare sammanläggningar, och år 1962 uppdrogs nya riktlinjer för översyn av kommunindelningen. Därvid föreskrevs att det för varje län skall finnas en plan som utvisar den ur olika synpunkter lämpligaste indelningen av länet i kommuner. Huvudprincipen är att till nya kommuner (kommunblock) skall sammanföras näringsgeografiskt sammanhängande områden. Dessa bör i regel vara så stora att befolkningsunderlaget i varje kommunblock kan beräknas uppgå till minst 8000 år 1975. Avsikten är att få till stånd ett utvecklat samarbete mellan de kommuner som ingår i ett kommunblock med sikte på att dessa kommuner i flertalet fall skall sammanläggas senast vid årsskiftet 1973/74. Vid 1969 års ingång var antalet primär kommuner 848 och
antalet kommunblock 280. Se prop.
1969:103.
FOLKMÄNGD
Tab. 2. Folkmängden den 31 december 1749-1855.
Sundbärg, G., Fortsatta bidrag till en svensk befolkningsstatistik för åren 1750-1900, I - IV, Tab. 1. (ST 1906:
3.)
Som framhållits på s. 8 finns regelbundna befolkningsstatistiska data för Sverige från och med år 1749. Även för tiden före år 1749 har emellertid vissa beräkningar av folkmängden gjorts.
Sålunda har Hans Forssell försökt beräkna folkmängden år 1571 med ledning av längderna för den uppbörd, som skulle betala den första Älvsborgs lösen. Se Forssell, H., Sverige 1571:I-II. (ST 1873:
Bih.; 1883: Bih.) Enligt Forssells beräkningar skulle folkmängden vid nämnda tidpunkt ha uppgått till lägst 427 000 och högst 531400 personer i egentliga Sverige - sålunda oavsett Finland - inom dess dåvarande gränser. Dessa siffror anses av senare forskare vara för lågt beräknade. Major S. Sund-quist har på grandval av en mycket om-fattande källforskning beräknat folk-mängden på Gustav II Adolfs tid till omkring 900 000 personer. Han uppskattar folkmängden på Erik XIV:s tid till lägst 750 000 personer.
Se Sundquist, S., Sveriges folkmängd på Gustav II Adolfs tid. En demografisk studie. Lund 1938. Hedkscher synes i huvudsak ha godtagit Stundquists här återgivna siffror. Se Heckscher, E. F., Sveriges ekonomiska historia från Gustav Vasa. D. 11, s. 29-32, 381-384.
För tiden 1720-1748 har Heckscher
beräknat folkmängden med ledning av
prästerskapets uppgifter om födda och
döda. Se Tab. 27 samt källförteckningen
till denna. Folkmängden år 1720 inom
1500-talets riksgränser beräknar
Heckscher till omkr. 1 119 000 personer
och inom 1700 - talets gränser, d. v. s. i
stort sett Sveriges nuvarande område, till omkr. 1 440 700 (a.a. D. 1, s. 382; D. 2, s.
33).
Samtliga här återgivna data avser egentliga Sverige, vars gräns mot Finland före 1809 års fredsslut gick längre öster ut än nu. Folkmängden i de år 1809 avträdda områdena öster om Torne och Muonio älvar uppgick år 1805 till 11017 personer.
Se Emigr.Utr. Bil. 5, s. 31*.
Det bör observeras att tabellverket endast innehåller folkmängdsuppgifter för vissa år (jfr s. 9) och att folkmängden för övriga år beräknats av Sundbärg. Därvid är att märka att endast den naturliga folkökningen är känd, medan nettoresultat av ut- och invandringen beräknats av Sundbärg. Se ST 1906, s. 177 ff. Sundbärg har utfört sina beräkningar så, att skillnaden mellan folkmängdsuppgifterna enligt två på varandra följande folkräkningar skall motsvara befolkningsförändringarna under motsvarande tid. Folkmängden för mellanliggande år har sedan i regel interpolerats (a. a. s. 213). Detta gäller även den period inom vilken freden i Fredrikshamn år 1809 infaller.
Folkminskningen under tiden 1806-1810 beräknar han till 25 688 personer, varav 19 894 skulle utgöra underskott av födda (dödligheten var hög åren 1808-09, se Tab. 28) och 5 794 underskott till följd av omflyttningen. Enligt de officiella uppgifterna var folkminskningen 44 188 personer, varav 32 294 skulle utgöra omflyttningsunderskott. Sundbärg räknade upp den officiella folkmängdssiffran för år 1810 med 18 500 och angav flera orsaker till korrigeringen, bland dem»nödvändigheten att komma till någotsånär jämförliga utflyttningsöfverskott för närmast föregående och närmast efterföljande femårsperiod». Han tillade:»Bristerna i de officiella talen framträda tydligt i kol. för 'Omflyttningsresultatet' i Tab. A, där utan någon real grund in- och utvandringsöfverskott omväxla, medan vår egen serie (sista kol. i sagda tabell) åtmin stone företer rimliga tal» (a. a. s. 181 f.).
Han synes alltså inte i detta sammanhang
ha tagit hänsyn till den minskning av folkmängden som var ett resultat av 1809 års fredsslut.
Av emigrationsutredningens år 1913 tryckta betänkande, s. 86 f., synes framgå att han sedermera observerat förhållandet men icke ansett sig böra ändra de i flera sammanhang publicerade folkmängdsuppgifterna.
På grund av de mycket stora svårigheter som skulle möta ett försök till korrigering av uppgifterna rörande folkmängd och befolkningsförändringar återges även för nu nämnda period de av Sundbärg beräknade talen i Historisk statistik.
Tab. 3. Folkmängden den 31 dec. 1800- 1855 med fördelning på landsbygd och städer.
År 1800. I de äldsta formulären för uppgifter till tabellverket gjordes ingen åtskillnad mellan landsbygd och städer.
Detta infördes i folkmängdstabellerna år 1805. Emellertid finns även uppgifter om städernas folkmängd den 31 dec. 1800. På de år 1802 beslutade tabellformulären fanns nämligen en rubrik»Summan af Folkhopen i föregående Quinquennie Tabell», och härunder skulle i stadstabellerna antecknas stadens folkmängd den 31 dec. 1800. Se Widell, L., Folkmängden i Sveriges städer år 1800 (ST 1906: 2, s. 160-161), som här använts som källa jämte BiSOS A 1880: 2, Tab. 9.
Åren 1805-1845. BiSOS A 1880: 2, Tab. 7 och 9 samt otryckt material i den äldre tabellkommissionens arkiv: Statistiskt material, A. III (»Folkmängdstabeller»).
År 1850. BiSOS A 1851-55:2, Tab. 1 och 2; 1880: 2, Tab. 7 och 9.
År 1855. BiSOS A 1856-60: 2, Tab. 1 och
2; 1880: 2, Tab. 7 och 9.
Tab. 4. Folkmängden den Bi dec. 1856- 1967 med fördelning på landsbygd och städer.
Åren 1856-1859. ST Bd 1 (1860-62), s.
33,125,183, 253.
Åren 1860-1950. För folkräkningsåren BiSOS A samt Folkräkningarna för resp. år. För årem mellan folkräkningarna BiSOS Å resp. SOS.
Folkmängden inom administrativa områden för resp. år.
Åren 1951-1960. SOS.
Befolkningsrörelsen. översikt för åren 1951-1960.
Åren 1961-1966. SOS. Folkmängdens förändringar för resp. år.
År 1967. SOS. Befolkningsförändringar 1967: 3.
Folkmängden mellan folkräkningsåren har erhållits genom framskrivning av befolkningen från närmast föregående folkräkning med hjälp av de rapporter som inflyter om födda och döda samt in-och utvandrade. Bet hör observeras att folkräkningarna ft.o.m. 1950 avsåg tillståndet per den 31 december, medan folkräkningstidpunkterna 1960 och 1965 var den 1 november, samt att man 1950 övergick från kyrkobokförd till mantalsskriven befolkning.
Folkräkningsmaterialet kompletterades dock med hänsyn till inträffade förändringar under tiden 1.11 - 31.12.
Folkräkningen år 1950 användes inte som utgångspunkt för några framskrivningar för följande år, varför de årliga folkmängdsuppgifterna för åren 1946 - 1959 byggde på 1945 års folkräkning. För åren 1956 - 1959 blev emellertid dessa uppgifter korrigerade med hänsyn till 1960 års folkräkning i SOS.
Befolkningsrörelsen, översikt 1951 - 1960.
Folkmängdsuppgifterna från den 31.12.1960 och följande år bygger på en överföring och framskrivning från den mantalsskrivna befolkningen den 1.11.
1960 till den kyrkobokförda den 31.12.
1960.
Fördelningen på landsbygd och städer avser den officiella indelningen, där
landsbygden omfattar köpingar och landskommuner. Denna fördelning har nuamera fått allt mindre betydelse och kan sägas ha varit ägnad att bidraga till att ge missvisande uppgifter, eftersom den officiella indelningen i allt högre grad håller på att fjärma sig från vad som i realiteten kan anses vara landsbygd och städer, Fr.o.m. 1965 har denna fördelning därför slopats i den årliga befolkningsstatistiken. Jämför Tab. 14 och 15, där folkmängden uppdelats på tätorter och glesbebyggelse.
Tab. 5. Folkmängden länsvis 1749-1967.
År 1749. Hjelt, A., De första officiela relationerna om Svenska tabellverkett.
Helsingfors 1899, s. 15.
År 1750.. Otryckt material i den äldre tabellkommissionens arkiv: Statistiskt material, D I b: 1 (Ryggtitel:»Wargentins beräkningar 1749 - 1782»).
Åren 1751 - 1880. BiSOS A 1880: 2, Tab.
9. - Beträffande Sundbärgs korrigeringar se s. 12 och anm. till Tab.
2.
Åren 1885 - 1950. För folkräkningsåren BiSOS A samt SOS. Folkräkningarna för resp. år. För åren mella n folkräkningarna BiSOS A samt SOS.
Folkmängden inom administrativa områden för dessa år.
År 1960. SOS. Befolkningsrörelsen 1960.
År 1967. Befolkningsförändringar 1967: 3.
Tab. 6. Folkmängden på landsbygden länsvis 1800 - 1960.
År 1800. Widell, L., Folkmängden i Sveriges städer. (ST 1906: 2, s. 160 - 161.); BiSOS A 1880:2, Tab. 9.
Skillnaden i summan för landsbygden, i
denna tabell och i Tab. 3 beror på att i
Tab. 3 Sundbärgs korrigering för män
och kvinnor för hela riket
ntproportionerats på landsbygd och
städer, medan summan av länssiffrorna
i Tab. 6 utgör det okorrigerade talet.
Åren 1810 - 1880. BiSOS A 1880: 2, Tab.
7. Vad som härovan sagts för år 1800 om skillnaden mellan summan för landsbygden i denna tabell och i Tab. 3 gäller också för år 1810.
Åren 1890 - 1900. BiSOS A för dessa år.
Åren 1910 - 1950. SOS. Folkräkningarna för respektive år.
År 1960. SOS. Befolkningsrörelsen 1960.
Tab. 7. Folkmängden i städerna länsvis 1800 - 1960.
För källorna se föregående tabell. Vad som sagts i anm. till Tab. 6 om skillnaden mellan summorna åren 1800 och 1810 i Tab. 3 och Tab. 6 gäller även för städerna i denna tabell.
Tab. 8. Antal män och kvinnor länsvis 1750 - 1967.
År 1750. Otryckt material i den äldre tabellkommissionens arkiv: Statistiskt material, D I b: 1 (Ryggtitel:»War- gentins beräkningar 1749 - 1782»).
År 1800. Widell, L., Folkmängden i Sveriges städer år 1800. (ST 1906: 2, s.
160 - 161); BiSOS A 1880:2, Tab. 9.
År 1850. BiSOS A 1851 - 55: 2, Tab. 1;
1880: 2, Tab. 7.
År 1900. BiSOS A 1900: 1, Tab. 1.
År 1950. SOS. Folkräkningen 1950: 5.
År 1967. SOS. Befolkningsförändringar 1967:3.
Tab. 9. Folkmängden länsvis 1750 - 1967: relativ fördelning.
Relativtalen grundar sig på de absoluta talen i Tab. 5.
Tab. 10. Kvinnor mot 1 000 män länsvis 1751 - 1950.
År 1751. Absoluta tal i BiSOS A 1880: 2, Tab. 9. Siffrorna för hela riket dock beräknade på grundval av Sundbärgs korrigeringar. Se hans siffror för hela riket i Tab. 2. Om Sundbärgs korrigeringar se s. 12.
Åren 1800 och 1850. Absoluta tal i Tab. 8.
År 1870. Absoluta tal i BiSOS A 1880:2.
Tab. 9.
År 1900. Absoluta tal i Tab. 8.
År 1930. Absoluta tal i SOS.
Folkräkningen 1930.
Åren 1950 och 1967. Absoluta tal i Tab. 8 utom för Götaland, Svealand och Norrland år 1967, som hämtats ur SOS. Folkmängd 1967:1.
Tab. 11. Antal invånare per km
2Iland länsvis 1810 - 1967.
Antalet invånare per km
2land angives i hela tal (med avrundning nedåt) utom i de fall, då folkmängdstätheteu understiger 5 invånare per km
2land.
Uppgifterna om rikets areal i äldre tider är mycket osäkra. Folktäthetsuppgifterna i tabellen bygger därför från och med 1880 på de arealuppgifter som publicerats i folkräkningsberättelserna men för åren 1810 och 1850 på arealuppgifter som beräknats med utgångspunkt från arealuppgifterna för år 1880 med hänsyn tagen till vissa områdesöverflyttningar mellan de nordligaste länen.
Areal- och folktäthetsuppgifter för de olika länen finns dels i Hjelt, A., De första officiela relationerna om Svenska tabellverket, Helsingfors 1899, dels i tabellkommissionens femårsberättelser för åren 1826 - 30 och närmast följande perioder. På grund av uppgifternas osäkerhet upphörde därefter publiceringen.
På anhållan av statistiska centralbyrån verkställde sedermera generalstabens topografiska avdelning mätningar på befintliga kartor. De första mätningsresultaten meddelade statistiska centralbyrån kommunvis i ett supplement till Statistisk tidskrift 1876 samt efter ytterligare korrigeringar i redogörelsen för 1880 års folkräkning. Se BiSOS A 1880:
2, s. VI ff.
Arealsiffrorna har sedermera korrigerats för varje folkräkning, efterhand som nya mätningsresultat förelegat.
Uppgifterna för de olika åren återges icke i
Tab. 11, eftersom skiljaktigheterna icke blott beror på faktiska förändringar (områdesregleringar samt sjösänkningar, landhöjning m.m.) utan även på att mätningsresultaten blivit tillförlitligare. De senaste resultaten publiceras i Statistisk årsbok. Av historiskt intresse torde dock följande uppgifter om städernas landareal vara: 1 226 km
2år 1880, 2 414 km
2år 1930, 3 304 km
2år 1940, 4 431 km
2år 1945, 21 539 km
2enligt indelningen den 1 jan. 1952 och 23306 km
2år 1960. Efter tillkomsten av Kiruna stad år 1948 med en areal av 13 181 km
2och sedan åtskilliga glesbebyggda områden införlivats med städer, huvudsakligen i samband med kommunindelningsrefor-men år 1952, har städernas sammanlagda areal alltså femdubblats mellan årem 1945 och 1952.
Detta förklarar den n Tab. 11 redovisade påfallande minskningen i den genomsnittliga folktätheten inom stadsområdena.
I »Sveriges historia intill tjugonde sek let» utg. av E. Hildebrand (Afd. 9, s. 8.
Stockholm 1910) beräknas arealen av det svenska väldet vid 1800-talets början på följande sätt (i km
2):
Hela området 770 000 å 786 000 Därav:
Finland 250 000 å 280 000 De år 1809 förlorade
delarna av Västerbotten och
svenska Lappmar ken 60 000 å 65 000 Svenska Pommern omkr. 4 100 En sammanställning av dessa uppgifter ger för Sveriges nuvarande område mellan 437000 och 456000 km
2. Den på senaste mätningar grundade siffran, som avser den 1 jan. 1968, är omkr. 450 000 km
2.
Folktätheten i södra och mellersta Sverige omkring år 1570 har av Heckscher beräknats till 4,3 inv. per km
2land, medan folktätheten i motsvarande område vid mitten av 1930-talet uppgick till 24,9. Se Heckscher, E. F., Sveriges ekonomiska historia från Gustav Vasa, D. 1, s. 32.
Tab. 12. Folkmängden i rikets städer 1800 - 1890.
År 1800. Widell, L., Folkmängden i Sveriges städer år 1800. (ST 1906: 2, s.
160 - 161.)
Åren 1810 - 1880. BiSOS A 1880:2, Tab.
7.
År 1890. BiSOS A 1890: 1, Tab. 3.
Tab 13. Folkmängden i rikets städer 1900 - 1967.
År 1900. BiSOS A 1900: 1, Tab. 4.
Åren 1910 - 1950. SOS. Folkräkningarna för resp. år.
År 1960. Folkmängden inom administrativa områden 1960.
År 1965. SM Be 1966:3 utom Stockholms folkmängd; för denna se SOS.
Folkmängdens förändringar 1965, Tab.
1.2,
År 1967. SOS. Folkmängd 1967: 1 utom Stockholms folkmängd; för denna se SOS. Befolkningsförändringar 1967: 3, Tab. 2.3.
Uppgifterna om städernas grundläggningsår har hämtats ur Årsbok för Sveriges kommuner 1968, Tab. 57.
Tab. 14. Folkmängden inom administrativa tätorter och övrig folkmängd 1860 - 1965.
Åren 1860 - 1900. BiSOS A 1856 - 60: 1, Tab. I; 1870: 1, Tab. 1, 2, Tab. 1; 1880:
1, Tab. 1; 2, Tab. 1; 1890: 1, Tab. 1 och 3; 2, Tab. 1; 1900: 1, Tab. 1 och 4; 2, Tab. 1.
Folkmängden i municipalsamhällen 1900 har hämtats ur ST 1903 s. 101 ff.
Angående folkmängden före 1910 i köpingar som ej bildar egen kommen se källhänvisningar till Tab. 1.
År 1910. Folkmängden enligt SOS.
Folkräkningen 1910: 1, Tab. 1;
indelningen den 31.12. enligt BiSOS A
1910.
Åren 1920 - 1950. SOS. Folkräkningen 1950: 1, Tab. 0.
År 1955. SOS Folkmängden inom administrativa områden.
År 1960. SOS. Folkräkningen 1960:4, Tab. 1 och 10.
År 1965. SOS. Folk- och bostadsräkningen 1965:1, Tab. 1; 3, Tab. 1 och 12.
Genom 1953 års kommunallag, som trädde i kraft den 1 jan. 1955, har de administrativa tätorternas egenart i huvudsak försvunnit. Enligt denna lag kan den typ av stadgauden som förut ägde tillämpning i städer, köpingar och muni- cipalsamhällen även påbjudas i landskommuner. Jämför prop. 1969: 63, där det föreslås dels att nuvarande beteckningar på de borgerliga primärkommunerna - landskommuner, köpingar och städer - skall mönstras ut ur kommunallagarna och ersättas av en enhetlig kommunbeteckning, dels att municipal-samhällen inte längre skall finnas.
Tab. 15. Folkmängden inom tät- och glesbebyggelse 1900 - 1965.
Åren 1900 och 1910. Städer och köpingar se Tab. 14. övrig tätbebyggelse år 1900: ST 1903 s. 101 ff., år 1910: ST 1911 s. 203 ff.
Åren 1920 - 1960. SOS. Folkräkningen 1960: 5, Tab. S. Korrigerade uppgifter om tätortsbefolkningen 1960 hämtade ur SOS. Folkräkningen 1965: 2, Bil. 2.
År 1965. SOS. Folk- och bostadsräkningen 1965: 1, Tab. 1.
Redovisningen av folkmängdens fördelning på gles- och tätbebyggelse har vid de folkräkningar som ligger till grund för tabellen successivt blivit alltmer noggrann.
Vid 1890 års folkräkning gjordes ett första försök att samla in uppgifter om tätbebyggelse utanför de administrativa
tätorterna, varmed avsågs städer, köpingar och municipalsamhällen. De uppgifter härom som kom in till statistiska centralbyrån bedömdes som så ofullständiga att någon bearbetning av detta material aldrig gjordes.
År 1900 infordrades förutom för de administrativa tätorterna även uppgifter för»köpingsliknande samhällen» och år 1910 för»tättbebyggda samhällen på landsbygden».
Åren 1920 - 1945 räknades liksom förut hela folkmängden i de administrativa tätorterna till tätortsbefolkningen. Till denna räknades vidare s.k. befolknings- agglomerationer, varmed avsågs tätorter inom administrativ landsbygd med minst 200 (år 1920 minst 250) invånare och med mindre än 40% jordbruksbefolkning. 1920 års redovisning av dylik tätortsbefolkning gjordes endast i jämna 50-tal. I Tab. 15 redovisas befolkningen inom såväl agglomerationer som municipalsamhällen bland landskommunernas tätbebyggelse.
Från 1950 har även städer, köpingar och municipalsamhällen uppdelats på tätorter och gle sbebyggelse efter samma principer som landet i övrigt. Som tätorter räknas därvid, oberoende av näringskaraktär och administrativa gränser, orter med minst 200 invånare och med i allmänhet högst 200 meter mellan bostadshusen. På grund av den ändrade definitionen uppgick tätbebyggelsens andel av den totala folkmängden enligt 1950 års folkräkning till endast 66,2 %, medan den skulle ha utgjort 68,9 °/o, om tidigare redovisningssätt skulle ha använts.
Se SOS. Folkräkningen 1950: 1, s. 37*f.
År 1960 fastställdes en utförligare för de nordiska länderna gemensam definition av tätortsbegreppet, som i huvudsak överensstämmer med 1950 år» svenska definition. Se SOS. Folkräkningen 1960:
5, s. 40 ff. Se även: Tryggveson, R., Urbanisering och tätortsutveckling 1951 - 1960. Demografiska undersökningar.
Stockholm (tr. i Lund) 1967.
(Monografiserie i anslutning till Folk-och
bostadsräkningen i Sverige 1960.1.)
ÅLDER, KÖN, CIVILSTÅND
Tab. 16. Folkmängden efter ålder den 31 december 1750 - 1967.
Åren 1750 - 1900. Sundbärg, G., Rikets folkmängd åren 1750 - 1900 fördelad efter ålder och kön, Tab. 3. (ST 1903:
2.)
Åren 1910 - 1950. SOS. Folkräkningarna för resp. år.
Åren 1955 och 1960. SOS.
Befolkningsrörelsen för resp. år.
År 1965. SOS. Folkmängdens förärad- ringar 1965.
År 1967. SOS. Befolkningsförändringar 1967: 3.
Statistiken över befolkningens ålder är redan från tabellverkets början år 1749 väl tillgodosedd. Hela folkmängden redovisades sålunda efter kön i 21 åldersgrupper. Den lägsta gruppen upptog åldern under 1 år, nästa grupp omfattade åldern 1 - 2, den därpå följande 3 - 4 och vidare i 5-årsgrupper upp till 90 år. En sista grupp upptog dem som överskridit denna ålder. Fr. o.m. 1805 års folkmängdstabell specificerades även åldern över 90 år. Samma uppdelning (kombinerad med fördelning på kön) användes i den årliga dödlighetsstatistiken.
Denna för sin tid utomordentligt klarsynta uppläggning av statistiken möjliggjorde Sundbärgs senare korrigeringar av åldersuppgifterna i vår äldre befolkningsstatistik, som han framlagt i ovan angivna arbete. Möjligheten att korrigera folkmängdstabellernas uppgifter om olika åldersgruppers styrka låg nämligen i att även de dödas fördelning efter ålder var känd. Härigenom blev Sundbärg i stånd att ungefärligen beräkna hur avgången inom de särskilda åldrarna och kullarna borde ställa sig från den ena folkräkningen till den ådra. För närmare kännedom om hans metoder vid korrigeringen hänvisas till testen i hans arbete. Korrigeringarna gäller dock endast åren 1750 - 1855. Från och med 1860 utfördes nämligen folkräkningarna av statistiska centralbyrån med sådana
metoder, att nämnvärda fel i åldersgrupperna inte längre behövde befaras. För åren 1750 - 1850 skiljer sig alltså talen i Tab. 16 från de tal som publicerats i»Grunddragen», Tab. 3. Det bör kanske anmärkas, att folkmängdstabeller icke infordrades år 1770. På 1760-taletinfordrades de årem 1760, 1763, 1766 och 1769. Om intervallerna mellan folkräkningarna se historiken s. 9 och om Sundbärgs beräkningar av folkmängden för åren mellan. folkräkningarna se anm. till Tab.
2.
Uppgifterna för år 1960 och följande år har erhållits genom framskrivning av befolkningen med utgångspunkt från 1960 års folkräkning som avsåg folkmängden den 1 nov.
Tab. 17. Folkmängden efter kön och civilstånd 1750 - 1967.
Åren 1750 - 1900. Sundbärg, G., Forsatta bidrag till en svensk befolk- riagsstatistik för åren 1750 - 1900, I - IV, Tab. 2. (ST 1906: 3.)
Folkräkningsåren 1910 - 1950. SOS.
Folkräkningarna för resp. år.
Åren 1915 och 1925. SOS. Befolknings- rörelsen 1915, Tab. 6; 1925, Tab. 6B.
Åren 1955 och 1960. SOS. Befolknings- rörelsen för resp år.
År 1955. SOS. Folkmängdens förändringar.
År 1967. SOS. Befolkningsförändringar.
1967: 3.
Ända från tabellverkets början år 1749 är befolkningen i samtliga redovisade åldersgrupper fördelad på kön. (Om åldersgrupperna se anm. till Tab. 16.) I civilståndstabellen i vår äldsta be- folkningsstatistik togs däremot ingen hänsyn till åldern, bortsett från att den ogifta befolkningen uppdelades i grupperna»under» och»över» 15 år. Såväl gifta som änklingar och änkor redovisades däremot utan hänsyn till åldern.
Sundbärgs tal i här redovisade arbete
avviker för åren 1750 - 1810 vad beträffar hela folkmängden samt fördelningen på kön från de officiella talen i
»Grunddragen», Tab. 1. (Jfr om Sundbärgs korrigeringar s. 12.)
För civilståndsfördelningen hade inga uppgifter publicerats i»Grunddragen», bortsett från en årlig uppgift om »Be- stående äktenskap vid årets slut».
Civilståndsuppgifter hade emellertid offentliggjorts för åren 1763 samt 1800 - 1870 i en publikation, som statistiska centralbyrån utarbetat på uppdrag av internationella statistiska kongressen i Haag 1869, nämligen »Statistique inter- nationale. Etat de la population. 1.
Tableaux recueillis conformément aux voeux du Congrés international de sta- tistique par le Bureau de Statistique de la Suéde», Stockholm 1875 - 76. Sund-bärg har i sin uppsats i ST 1906: 3 accepterat uppgifterna i denna publikation för gifta män, gifta kvinnor, änkor och änklingar fr.
o.m. år 1800. För tidigare år innebär hans uppgifter korrigeringar av tabellverkets tabeller. För hans beräkningar hänvisas till texten i ovannämnda uppsats i ST.
Ang. år 1770 och intervallen mellan folkmängdstabellerna jfr anm. till Tab. 16.
Uppgifterna för 1915 och 1925, som icke är folkräkningsår, har erhållits genom s.k. f ram skrivning av befolkningen.
Resultaten av dessa framskrivningar publicerades fr. o.m. 1901 i serien Bi-SOS A även för civilstånd, sedan motsvarande beräkningar fr. o.m. 1891 offentliggjorts i ST av Sundbärg. För 1960 ff. se anm. till Tab. 16.
Tab. 18. Befolkning 15 år och däröver efter ålder, kön och civilstånd 1750 - 1967.
Åren 1750 - 1900. Sundbärg, G., Fortsatta bidrag till en svensk befolkningsstatistik för åren 1750 - 1900, I - IV, Tab. 4 - 12. (ST 1906: 3.) Åren 1910 - 1950. SOS. Folkräkningarna
för resp. år.
År 1960. SOS. Befolkningsrörelsen.
År 1965. SOS. Folkmängdens förändringar 1965.
År 1967. SOS. Befolkningsförändringar, 1967: 3.
Den största bristen i vår äldre befolkningsstatistik är att uppgifterna om ålder, kön och civilstånd icke kombinerats.
Detta skedde först vid folkräkningen år 1870. Primärmaterialet till befolkningsstatistiken tillåter dock en sådan kombination år 1860, fast den beklagligtvis icke har utförts. Siffrorna i tabellen för åren före 1870 har alltså
beräknats av Sundbärg. För åldrarna över50 år ansåg han dock en beräkning i 5- årsgrupper med fördelning efter civilstånd bli alltför osäker. Fullständiga uppgifter om fördelning efter civilstånd inom olika åldersgrupper saknas alltså före 1870.
Sundbärg yttrar i slutet av sin uppsats, där han framlägger sina beräkningar:
»Den stora bristen i vår äldre befolkningsstatistik är afsaknaden af folkmängdens fördelning åldersvis efter civilstånd. Denna fördelning skulle hafva varit nyckeln, som för eftervärlden skulle öppnat en stor del af vår befolkningsstatistiks egentliga innebörd.
Att konstruera en sådan nyckel efteråt, så vidt nu är möjligt, har varit ändamålet med de vidlyftiga utredningarna i häftet 123 samt här ofvan. Vårt tillvägagångssätt har härvid i viss mån måst vara af samma slag som pa-leontologens, som af en funnen tand söker sluta sig till gestalten i dess helhet. Man skall kanske anse att allt för mycken möda och utrymme offrats för ett dylikt konstruktionsarbete på fri. hand. Det kunde så vara - om ej uppgiften för undersökningen vore att söka från en ytterst betydelsefull synpunkt utläsa svenska folkets historia - och därigenom söka utläsa äfven drag af dess framtid. En sådan uppgift är värd mycket mödosamt arbete till och med om den till sist skulle befinnas vara förfelad.»
För närmare kännedom om de metoder
Sundbärg använt vid beräkningarna
hänvisas till texten i hans har nämnda
arbete och i hans tidigare uppsats i ST
1901: 2.
Tab. 19. Folkmängden efter ålder 1750 - 1965: relativ fördelning.
Hela befolkningen.
Åren 1750 - 1950. Absoluta tal i Tab. 16.
Åren 1960 - 1965. SOS. Folkräkningarna för resp. år.
Kvinnor mot 1000 män. Hela riket.
Åren 1750 - 1900. Absoluta tal i Sundberg, G., Rikets folkmängd åren 1750 - 1900, fördelad efter ålder och kön, Tab.
7. (ST 1903:2.) Åren 1910 - 1965.
Absoluta tal i SOS. Folkräkningarna för resp. år.
Landsbygd och städer
År 1850. Absoluta tal i»Tabeller tillhörande Kongl. Tabell Commissionens till Kongl. Maj:t...
afgifna underdåniga femårsberättelse...
1846 - 1850». Stockholm 1855, Tab.
33.
År 1900. Absoluta tal i BiSOS A 1900: 3, Tab. 4.
Åren 1920 - 1950. Absoluta tal i SOS.
Folkräkningarna för resp. år.
Glesbygd och tätorter
